Ulf Lundberg Psykologiska institutionen och CHESS Stockholms Universitet och Karolinska institutet 106 91 Stockholm E-post: ul@psychology.su.se WTC: Personal & Hälsa 2011
DET SOM HÄNDER I HJÄRNAN PÅVERKAR KROPPEN Nervsignaler, Hormoner, Immunsystemet Hjärta, kärl Ämnesomsättning Muskler Andning Immunförsvar Läkningsprocesser Hjärnan, minne Sömn
VAD HÄNDER I KROPPEN NÄR MAN BLIR AKUT STRESSAD? Stresshormonerna ökar (adrenalin, noradrenalin, kortisol) Pulsen ökar Blodtrycket stiger Blod omfördelas från mage-tarm och hud till muskler och hjärna Energi frigörs från levern i form av socker och fett Blodets förmåga att koagulera ökar Smärtkänsligheten minskar Reproduktiva funktioner reduceras eller stängs av Immunförsvaret aktiveras Pupillerna vidgas, koncentrationen ökar ( tunnelseende ) Vissa minnessystem stärks
EFFEKTERNA AV AKUT RESPEKTIVE KRONISK STRESS ÄR IBLAND MOTSATTA AKUT STRESS» Effektivare immunförsvar» Mindre smärtkänslighet» Bättre minne» Bättre prestation KRONISK STRESS» Sämre immunförsvar» Ökad smärtkänslighet» Sämre minne» Sämre prestation
Arbetsrelaterade hälsoproblem inom EU 2009 Procent 35 30 25 20 15 10 5 0 Eurostat Kvinnor MŠn RyggvŠrk HjŠrtsjukdom Stress, depression Ont i skuldra, armar
Riskfaktorer för hjärtinfarkt Relativ risk 3 INTERHEART case-control study (Yusuf et al., Lancet, 2004) (52 länder, 15152 patienter, 14820 kontroller) 2 1 0 Stress Rškning Diabetes Fetma Alkohol Hšgt blodtryck Fysisk Frukt aktivitet och gršnt
LÅNGVARIG STRESS ÖKAR RISKEN FÖR HJÄRT- OCH KÄRLSJUKDOMAR Högt blodtryck gör blodkärlens väggar stelare och skadar väggarna Blodfetterna stiger Fett och kalk ansamlas i de skadade kärlväggarna - åderförkalkning Förträngda kärl ger upphov till bröstsmärtor vid ansträngning kärlkramp Blodet blir klibbigare och bildar klumpar En blodpropp i hjärtats kranskärl kan orsaka en infarkt
KARASEKS KRAVKONTROLLMODELL LÅG STRESS PASSIV LÅGA KONTROLL HÖG ST Ö D AKTIV HÖG STRESS S OC IA LT KRAV HÖGA LÅG
SOCIALT STÖD Bra kontakter och samarbete med arbetskamrater och chefer Får hjälp vid behov Får både beröm och kritik Har någon att prata med och dela sina känslor med utanför arbetet
KONTROLL: SJÄLVSTÄNDIGHET, BESLUTSUTRYMME, VARIATION Utveckla färdigheter och kunskaper Utarbeta egna metoder och rutiner Använda sin utbildning Lära nytt Ta ansvar Vara oberoende Variera arbetet
STRESS UPPSTÅR GENOM: Obalans mellan upplevda krav och egen förmåga Höga krav i kombination med små möjligheter att påverka sin arbetssituation Obalans mellan egen ansträngning och belöning (pengar, karriär, status)
HÖG ARBETSBELASTNING BLAND KVINNOR (N=200) GER HÖGRE MORGONKORTISOL PÅ HELGEN Pikomol/ml 50 40 30 20 10 0 35-40 tim/v 41-50 tim/v ver 50 tim/v Lundberg & Hellström, 2002
Salivkortisol hos byggnadsarbetare resp. tjänstemän (Hansen et al., 2006) 28 Byggnadsarbetare TjŠnstemŠn 23 18 13 8 3 Uppvaknande +45 min +14 timmar
Stressystemen programmeras redan tidigt i livet och förbereder individen för det liv som kan förväntas.
NÄR BIDRAR STRESSREAKTIONERNA TILL ATT SKYDDA RESPEKTIVE SKADA KROPPEN?
ALLOSTATISK BELASTNING (McEwen, 1998) Normal reaktion Upprepad stress 0 Bas 0 Bas Stress Stress terhšmtning Vila Stress Stress Stress Stress terhšmtning terhšmtning terhšmtning terhšmtning Oförmåga att varva ned Oförmåga att reagera normalt 0 0 Bas Stress Stress Stress Stress Stress Stress Bas Stress terhšmtning Vila
Cognitive Activation Theory of Stress - CATS Förväntningar om positiva resp. negativa utfall beroende på tidigare erfarenheter Lyckad coping = förväntat positivt utfall i en krävande situation: Det här kommer jag att klara» Medför en kortvarig aktivering av stressystemen och en snabb återgång till normalnivån Hjälplöshet = ser inget samband mellan mina insatser och utfallet: Jag kan inte påverka hur det går, det beror på tur och otur eller andra» Medför långvarig stressaktivering Hopplöshet = alla försök att bemästra min situation kommer att misslyckas. Hur jag än gör så kommer det att bli en katastrof» Medför långvarig stressaktivering
Cognitive Activation Theory of Stress - CATS Försvarsmekanismer, såsom förnekande och över- eller underskattning av egen förmåga, kan leda till avvikande utfall. Samma situation kan upplevas som en stimulerande utmaning av somliga och som ett allvarligt hot av andra, beroende på tidigare erfarenheter.
Varför är kvinnor sjukare än män?
Antal långtidssjukskrivna (>90 dagar) (RFV) 150000 1980 1985 1990 1995 2000 2003 100000 50000 0 MŠn Kvinnor
Andelen (%) pojkar och flickor (15 år) som mer än en gång i veckan känt minst två besvär (nedstämdhet, nervositet, irritation, sömnbesvär) (WHO, 2006) 50 40 1985 1993 1997 2001 2005 30 20 10 0 Pojkar Flickor
Värk i nacke och skuldra (%) (2002/03, SCB) 60 50 Arbetare LŠgre tjnstm Mellantjnstm Hšgre tjnstm 40 30 20 10 0 MŠn Kvinnor
Antidepressiva medel per dag per 1000 invånare (Läkemedelsregistret, EPC) 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 1991 1994 1997 2000 2003 MŠn Kvinnor
Sömnbesvär (%) (SCB) 35 30 25 80/81 88/89 96/97 2004/2005 20 15 10 5 0 MŠn Kvinnor
men lever längre? Varför dör män tidigare? Pga livsstil, riskbeteende, självmord, hjärtinfarkt?
Varför är kvinnor sjukare? Möjliga förklaringar Skillnader i upplevelser, reaktioner, beteenden, biologi» Högre konsumtion av läkemedel och sjukvård, samt större sjukfrånvaro, kanske skyddar mot för tidig död Mäns våld mot kvinnor i nära relationer Våld på arbetsplatsen» Totalt uppger 310 000 kvinnor att de under de senaste tolv månaderna utsatts för våld eller hot i samband med tjänsten, mot 180 000 män. Arbetsplatserna är utformade för män Kvinnor har oftare emotionellt belastande jobb med barn, gamla och sjuka Kvinnor arbetar oftare än män med repetitiva uppgifter, där risken för utveckling av besvär är större Kvinnor har mindre inflytande och kontroll och utsätts därför för mer stress Kvinnor har en större total arbetsbörda (betalt + obetalt arbete) Kvinnor har sämre möjligheter till vila och återhämtning utanför arbetet
Den könsuppdelade arbetsmarknaden Bland undersköterskor, sjukvårdsbiträden, sjuksköterskor, förskollärare och fritidspedagoger är mer 90% kvinnor Bland byggnadsarbetare, lastbilschaufförer och maskintekniker är mer än 90% män Dessutom återfinns kvinnor inom färre yrkesgrupper än män och kvinnor arbetar oftare inom den offentliga sektorn. Kvinnor arbetar oftare med människor, män oftare med saker (maskiner) Kvinnor stannar ofta kvar i ensidiga och repetitiva arbeten som kan leda till skador, t ex som snabbköpskassörer, montörer vid löpande band, arbete på call centers och datainmatning.
Kvinnors och mäns totala arbetsbelastning (timmar per vecka) i relation till ålder (Lundberg et al., 1994) 80 Timmar Kvinnor MŠn 70 60 32-34 35-39 40-44 45-49 Ålder 50-58
Kvinnors och mäns totala arbetsbelastning (timmar per vecka) i relation till antal barn (Lundberg et al., 1994) 100 Timmar 90 Kvinnor MŠn 80 70 60 0 1 2 Antal barn 3 eller fler
Total veckoarbetsbörda (betalt + obetalt arbete) för heltidsarbetande manliga och kvinnliga tjänstemän 1990 och 2001 Kvinnor MŠn 90,00 85,00 80,00 75,00 70,00 65,00 60,00 1990 2001
Vem har huvudansvaret? Lundberg, Mårdberg & Frankenhaeuser, 1994
Vem har huvudansvaret 2001? MŠn Kvinnor Reparationer av bil Reparation av bil UnderhŒll av bostad UnderhŒll av bostad Skšta ekonomin Skšta ekonomin TrŠdgŒrdsskštsel TrŠdgŒrdsskštsel Diskning Diskning Planering av viktiga inkšp Planering av viktiga inkšp StŠdning StŠdning Matinkšp Matinkšp Storrengšring Storrengšring Inkšp av hushœllsartiklar Inkšp av hushœllsartiklar Matlagning Matlagning TvŠtt/strykning TvŠtt/strykning Lagning/sšmnad Lagning/sšmnad 0 20 40 60 80 100 0 20 40 60 80 100
Noradrenalin (pmol/min/kg) under och efter arbetet bland kvinnliga och manliga chefer (Frankenhaeuser et al., 1989) Slut på arbetsdagen 2,5 2 KVINNOR M N 1,5 1 0,5 10 12 14 16 18 20
Ökning i noradrenalin (pmol/min/kg) under och efter arbetet bland kvinnliga och manliga chefer (Lundberg & Frankenhaeuser, 1999) Slut på arbetsdagen 0,75 0,5 KVINNOR M N 0,25 0 9-0,25 11 15 17 20 Vilonivå
Exempel på samband mellan stress och fysisk ohälsa
KRONISK STRESS OCH STÖRNINGAR I KORTISOLREGLERINGEN VISAR SAMBAND MED: Låg socioekonomisk status Oro, depression, uppgivenhet Rökning, alkoholmissbruk Låg produktion av köns- och tillväxthormoner Bukfetma Hälsoproblem»»»» Hjärt- och kärlsjukdom (höga blodfetter) Typ 2-diabetes (insulinresistens) Ökad infektionskänslighet (försämrat immunförsvar) Försämrat minne (degeneration av hippocampus)
Dödlighet och yrkesstatus (40-64 år) (Whitehall Study, 25-årsuppföljning, Marmot, 1999) 2 1,8 1,6 1,4 1,2 1 0,8 0,6 0,4 0,2 0 Manuellt arbete LŠgre tjšnstemšn Specialister Chefer
SOCIAL POSITION (INKOMST, UTBILDNING) OCH STRESSHORMONER (log scale, pmol/ml) (Cohen et al., 2006) Kortisol 2,42 2,4 2,38 2,36 2,34 2,32 2,3 2,28 2,26 LŒg Medel Hšg Medel Hšg 0,9 Adrenalin 0,88 0,86 0,84 0,82 0,8 0,78 LŒg
LÅNGVARIG STRESS OCH FÖRKYLNING: Andel av de exponerade som blev förkylda (relativ risk) (Cohen et al., 1998) 4 3 2 1 0 Ingen stress < 1 mœn 1-6 mœn >6-24 mœn >24 mœn
Fysisk aktivitet och infektionskänslighet (Läkartidningen nr 11, 2005)
HÖGA KORTISOLNIVÅER SKADAR HJÄRNAN (HIPPOCAMPUS)
HÖGA KORTISOLNIVÅER FÖRSTÖR KOPPLINGEN MELLAN HJÄRNCELLERNA OCH MINSKAR VOLYMEN PÅ HIPPOCAMPUS
Andel personer med högt blodtryck (% hypertoni) i relation till body mass index (BMI) respektive midjemått (Sjöholm, 2007) BMI 60 50 40 <25 25<30 30 eller mer 30 20 10 0 Kvinnor MŠn Midjemått (cm) 60 50 40 <80 80-90 90-100 šver 100 30 20 10 0 Kvinnor MŠn
Kortisolreglering Hjärnbarken Hypofysen CRF Hypotalamus Hippocampus Kortisol ACTH Binjurebarken
Kortisolsvar (baserad på Rosmond & Björntorp, 2000) Akut Intensiv stress Mild stress stress Upprepad Upprepad stress stress Kronisk Kronisk stress stress
FIBROMYALGI SYMTOM» Muskelsmärta i minst 3 mån» Smärtpunkter på olika delar av kroppen» Hög smärtkänslighet FAKTA» Ca 7 gånger vanligare bland kvinnor än män» Kopplat till sömnproblem, kronisk trötthet, brist på energi och hög stressnivå» Orsak okänd men långvarig stress tycks spela en viktig roll
Hur fungerar stressystemen hos kvinnliga fibromyalgipatienter och friska kvinnor i samma ålder 30 kvinnor diagnostiserade med långvarig (ca 12 år) fibromyalgia 30 åldersmatchade friska kvinnor Mätningar under kontrollerade betingelser i laboratoriemiljö och under naturliga förhållanden
Morgonkortisol i saliv hos kvinnliga fibromyalgipatienter och friska kvinnor i samma ålder (Riva et al., 2010) 25 20 15 10 Friska Patienter 5 Kortisol 0 (pmol/ml) +30 min Uppvaknande +60 min
Adrenalinutsöndring hos kvinnliga fibromyalgipatienter och friska kvinnor i samma ålder (Riva et al., under utarbetande) 25 20 15 10 pmol/min Friska Patienter 5 0 Dag 1 Natt Dag 2
Dopaminutsöndring hos kvinnliga fibromyalgipatienter och friska kvinnor i samma ålder (Riva et al., under utarbetande) 1200 1000 800 600 pmol/min 400 Friska Patienter 200 0 Dag 1 Natt Dag 2
MUSKELBESVÄR Kvarstår trots ergonomiska förbättringar Vanligt även i fysiskt lätta arbeten Samband mellan psykosocial arbetsmiljö och belastningsbesvär
PULS OCH MUSKELAKTIVITET I SAMBAND MED MENTAL STRESS (Lundberg et al., 2002) Puls (slag/min) Muskelaktivitet (EMG) 90 12 85 10 80 8 75 6 70 4 65 2 60 0 Vila Stress Vila Stress Vila Stress Vila Stress Vila Stress Vila Vila Stress Vila Stress Vila Stress Vila Stress Vila Stress Vila
E n motoris k e nhe t De n mins ta funk tione lla de le n. B e s tå r a v e tt a x on oc h de mus k e lfibre r s om a x one t gå r till.
Successiv rekrytering av motoriska enheter i muskeln
Askungehypotesen (Hägg, 1991) Först upp, sist i säng Överbelastning av små motoriska enheter med låg tröskel Störningar i ämnesomsättningen, skador, smärta Skadade muskelfibrer får inte tid att läka Den låga totala muskelbelastningen ger inte normala trötthetssignaler
Intressantaste resultatet (Lundberg et al., 2002) Hos de flesta deltagarna aktiverades samma motoriska enheter både vid mental stress och fysisk belastning
Detta innebär: Att vissa muskelfibrer hålls aktiverade både pga fysisk och psykisk stress Att vissa muskelfibrer kan vara aktiverade även under pauser i arbetet och efter arbetet om stressnivån är hög
BALANS MELLAN AKTIVITET OCH ÅTERHÄMTNING AKTIVITET: Energimobilisering via katabola processer»»» Adrenalin Noradrenalin Kortisol ÅTERHÄMTNING: Uppbyggnad och reparation (läkning) via anabola processer»»» Tillväxthormon Östrogen Testosteron
Kortisolnivåer hos återhämtade och ej återhämtade tjänstemän (Gustafsson et al., 2008) 20 15 items 15 Non recovered 10 Cortisol (pmol/ml) 5 Recovered 0 1 Morning 2 3 Noon Time of day 4 5 Evening 6 E6 E7 E8 E9 E10 E11 E12 E13 E14 E15 E16 E17 E18 E19 E144b E6 E7 E8 E9 E10 E11 E12 E13 E14 E15 E16 E17 E18 E19 E144b
Kortisol (nmol/l) vid uppvakande i relation till sömnkvalitet (Ekstedt et al., 2004) 18 16 14 12 10 8 6 4 2 0 DŒlig sšmn God sšmn
Vanliga inslag i det nya moderna arbetslivet Globaliserad och liberaliserad ekonomi, ökad konkurrens, privatisering Slimmade organisationer, kontinuerlig aktivitet, just-in-time produktion Återkommande omorganisationer Långa arbetsdagar, högt tempo, övertid Modern kommunikationsteknik (e-post, internet, bärbara datorer, mobiltelefoner): gränslöst arbete Oklara gränser mellan arbete och övrigt liv Livslångt lärande, att vara anställningsbar i stället för anställd Avreglering, flexibla arbeten och arbetstider» Deltids- och korttidsanställningar, inhyrd arbetskraft
Exempel på strategier för att hantera ökade krav i arbetet Arbeta mer och snabbare Korta ner eller slopa lunchen, äta medan man arbetar Arbeta över utan ersättning, arbeta hemifrån på kvällar och helger Gå till arbetet även vid sjukdom: sjuknärvaro» Mer än 1/3 av alla svenskar rapporterar att de gått till jobbet två gånger eller fler under det senaste året trots att de borde stannat hemma av hälsoskäl Ta ut semesterdagar i stället för sjukskrivning
SLUTSATS I det moderna samhället kan bristen på vila och återhämtning antas vara viktigare för uppkomsten av ohälsa än graden av stress och fysisk belastning i själva arbetet
Varningssignaler! Försämrad prestation Lättirriterad Koncentrationssvårigheter Det är inte roligt längre Kronisk trötthet, utmattning Sömnsvårigheter eller onormalt mycket sömn utan att bli utvilad Minnesstörningar Nedstämdhet, depression Diffus värk i kroppen Återkommande infektioner Yrsel
Panikattack, gå i väggen Tryck över bröstet Partiell förlamning, svårt att röra sig Yrsel, faller ihop Svår ångest, jag kommer att dö Svårt att tala Desorienterad Högt blodryck
VILKA PSYKOLOGISKA FAKTORER BIDRAR TILL EN GOD HÄLSA? (Ryff & Singer, 1998) Ett meningsfullt liv, t ex sätta upp mål och arbeta mot dessa Social samhörighet: nära relationer till andra människor Självkänsla och självaktning: att känna att man har ett värde Kontroll och inflytande: att kunna styra sitt liv och påverka sin omgivning Personlig utveckling
VAD KAN MAN GÖRA FÖR ATT MINSKA STRESSEN? EXEMPEL: På individnivå»»»»» Vad är viktigt? Vad är det som gör att jag mår bra? Vårda sociala relationer Den totala arbetsbördan Kost, motion, sömn, sång, musik, dans Stresshantering, avslappningsträning På arbetet Påverka arbetstakt, arbetsinnehåll, arbetstider» Omväxling, utveckling» Stöd och hjälp» Uppskattning och belöning för goda arbetsinsatser I samhället» Social och ekonomisk rättvisa» Balans mellan arbete och övrigt liv»