Vad sa jag? Diskutera 2 min i par

Vad sa jag? Diskutera 2 min i par

AKK Alternativ och Kompletterande Kommunikation Specialpedagogik Gunilla Thunberg DART västra Sveriges kommunikations- och dataresurscenter för funktionshindrade Gunilla Thunberg Leg logoped Lund 1984 Arbetat på DART sedan starten 1988 Doktor i Neurolingvistik, Göteborgs Universitet, med inriktning AKK-Autism Förälder till 18-årig pojke med autism och utvecklingsstörning

DART kommunikations- och dataresurscenter Alla funktionshinder i alla åldrar Multidisciplinärt team: även pedagoger Huvudman: sjukvård Utredning och utprovning Utbildning, information, handledning Utveckling och forskning Hemsida: www.dart-gbg.org - med tips o material! I samma lokaler som SPSM AKK Alternativ och Kompletterande Kommunikation Halvbra översättning av AAC- Augmentative and Alternative Communication Kommunikationsstöd

BRO Omfattar BRO = Brukare, Redskap+metoder, Omgivning Stöd för både förståelse och uttryck men vanligt är att förståelsestöd kallas bildstöd eller tydliggörande pedagogik och historiskt placerats utanför AKK (som historiskt mest avsett stöd för att uttrycka sig) Dagens föreläsning - AKK-begreppet Kommunikativa rättigheter och kommunikativ miljö Vem behöver AKK? Video Pekkartan - om AKK i särskolan Videoexempel på AKK i förskola Olika AKK-sätt: fördelar-nackdelar Olika bild- och symbolsystem Läs- och skrivutveckling med AKK och datorstöd

Kommunikation = människa Sociala varelser födda för att kommunicera förutsättning för att klara oss Kunskapsöverföring och inlärning inte möjlig utan kommunikation Ett måste att som pedagog prioritera fungerande kommunikation och språk Stark koppling beteendeproblematik kommunikation (förstå+uttrycka sig) Har alla rätt att kommunicera? Vi har vår lag Vi har också FNs konventioner som reglerar rätt för olika grupper Viktiga: Barnkonventionen Konventionen för personer med funktionsnedsättning Antogs av Sveriges riksdag 2009

FN-konventionen för personer med funktionsnedsättning Flera/ de flesta av artiklarna innebär att kommunikation måste anpassas artikel 21 viktig för kommunikation: behandlar yttrandefrihet och åsiktsfrihet och tillgång till information Aritkel 24 viktig rätten till utbildning och på det språk/kommunikationssätt som eleven(familjen) valt Artikel 21 Konventionsstaterna ska vidta alla ändamålsenliga åtgärder för att säkerställa att personer med funktionsnedsättning kan utöva yttrandefriheten och åsiktsfriheten, inklusive friheten att söka, ta emot och sprida uppgifter och idéer på samma villkor som andra och genom alla former av kommunikation som de själva väljer enligt definitionen i artikel 2 (olika kommunikationsformer) genom att:

Artikel 24 Utbildning 1. Konventionsstaterna erkänner rätten till utbildning för personer med funktionsnedsättning. För att förverkliga denna rätt utan diskriminering och på lika villkor, ska konventionsstaterna säkerställa ett sammanhållet utbildningssystem på alla nivåer och livslångt lärande inriktat på a) full utveckling av den mänskliga potentialen och känslan för värdighet och egenvärde samt förstärkning av respekten för de mänskliga rättigheterna, de grundläggande friheterna och den mänskliga mångfalden, b) utveckling av personlighet, begåvning och kreativitet hos personer med funktionsnedsättning samt av deras mentala och fysiska färdigheter till deras fulla möjligheter, samt c) att göra det möjligt för personer med funktionsnedsättning att effektivt delta i ett fritt samhälle. 2. För att förverkliga denna rätt, ska konventionsstaterna säkerställa att a) personer med funktionsnedsättning inte utestängs från det allmänna utbildningssystemet på grund av funktionsnedsättning och att barn med funktionsnedsättning inte utestängs från kostnadsfri obligatorisk grundutbildning eller från undervisning som följer efter grundutbildning, på grund av funktionsnedsättning, b) personer med funktionsnedsättning, på lika villkor som andra, får tillgång till en inkluderande och kostnadsfri grundutbildning av kvalitet och till undervisning som följer efter grundutbildning på sina hemorter, c) skälig anpassning erbjuds utifrån personliga behov, d) personer med funktionsnedsättning ges nödvändigt stöd inom det allmänna utbildningssystemet för att underlätta deras ändamålsenliga utbildning, samt e) ändamålsenliga individanpassade stödåtgärder erbjuds i miljöer som erbjuder största möjliga kunskapsrelaterade och sociala utveckling som är förenlig med målet fullständig inkludering.

2. För att förverkliga denna rätt, ska konventionsstaterna säkerställa att a) personer med funktionsnedsättning inte utestängs från det allmänna utbildningssystemet på grund av funktionsnedsättning och att barn med funktionsnedsättning inte utestängs från kostnadsfri obligatorisk grundutbildning eller från undervisning som följer efter grundutbildning, på grund av funktionsnedsättning, b) personer med funktionsnedsättning, på lika villkor som andra, får tillgång till en inkluderande och kostnadsfri grundutbildning av kvalitet och till undervisning som följer efter grundutbildning på sina hemorter, c) skälig anpassning erbjuds utifrån personliga behov, d) personer med funktionsnedsättning ges nödvändigt stöd inom det allmänna utbildningssystemet för att underlätta deras ändamålsenliga utbildning, samt e) ändamålsenliga individanpassade stödåtgärder erbjuds i miljöer som erbjuder största möjliga kunskapsrelaterade och sociala utveckling som är förenlig med målet fullständig inkludering. 3. Konventionsstaterna ska göra det möjligt för personer med funktionsnedsättning att lära sig praktiska och sociala färdigheter för att underlätta deras fulla och likvärdiga deltagande i utbildning och som samhällsmedlemmar. I detta syfte ska konventionsstaterna vidta ändamålsenliga åtgärder, bl.a. för att a) underlätta inlärning av punktskrift, alternativ skrift, förstorande och alternativa former, medel och format för kommunikation samt rörelse- och orienteringsförmågan och underlätta kamratstöd och mentorskap, b) underlätta inlärning av teckenspråk och främja dövsamhällets språkliga identitet, samt c) säkerställa att utbildning av personer, särskilt av barn, med synskada eller dövblindhet eller som är döva eller hörselskadade, ges på de mest ändamålsenliga språken, formerna och medlen för kommunikation för den enskilde och i miljöer som maximerar kunskapsrelaterad och social utveckling.

4. För att säkerställa förverkligandet av denna rättighet ska konventionsstaterna vidta ändamålsenliga åtgärder för att anställa lärare, även lärare med funktionsnedsättning, som är kunniga i teckenspråk och/eller punktskrift, och för att utbilda yrkeskunniga personer och personal som är verksamma på alla utbildningsnivåer. Denna utbildning ska omfatta kunskap om funktionshinder och användning av lämpliga förstorande och alternativa former, medel och format för kommunikation, utbildningstekniker och material för att stödja personer med funktionsnedsättning. 5. Konventionsstaterna ska säkerställa att personer med funktionsnedsättning får tillgång till allmän högre utbildning, yrkesutbildning, vuxenutbildning och livslångt lärande utan diskrimi-nering och på lika villkor som andra. I detta syfte ska konven-tionsstaterna säkerställa att skälig anpassning erbjuds personer med funktionsnedsättning. Rättigheterna mer i praktiken Kommunikativa rättigheter - publicerade av ASHA amerikanska logopedförbundet tillsammans med brukarorganisationer http://www.asha.org/njc/bill_of_rights.htm Utgångspunkt i FNs skrivningar om mänskliga rättigheter. Lite mer konkret och detaljerat men är inget som är antagen av riksdagen Har vi använt som underlag i flera projekt

Bevakning och åtgärder Regeringskansliet http://www.manskligarattigheter.se/sv/demanskliga-rattigheterna/vilka-rattigheterfinns-det Handisam http://www.handisam.se/ http://www.youtube.com/watch?v=b5hdeii sago&feature=g-vrec http://www.youtube.com/watch?v=- WJJLWmk1Jc&feature=related Kommunikativ miljö Beredskap för att kunna tillgodose de kommunikativa rättighetera och kommunicera med alla genom alla tillgängliga kanaler. Vi använder också AKK till personerna! Personerna i miljön viktigast! Tillgång till resurser och redskap: kunskap om t ex Tecken som AKK (TAKK), bilder och foton +bild- och symbolprogamvaror mm+datorstöd All kommunikation utvecklar språk och tal!

Vem behöver AKK? Von Tetzschners 3 grupper: 1. AKK som medel för att uttrycka sig: Personer med god språkförståelse i kombinations med stora uttryckssvårigheter Ofta bestående behov Exempel: Person med CP-skada utan utvecklingsstörning Person med muskelsjukdom Vem behöver AKK? Von Tetzschners 3 grupper: 2. AKK som stöd för uttryck+förståelse Nedsatt språkförståelse Behov av AKK både för att förstå och för att använda språk Ibland övergående behov på väg mot tal Ibland situationsberoende när talet/förståelse inte räcker till Exempel: Person med Aspergers syndrom som har svårt att förstå muntlig instruktion Person med CP och/el utvecklingsstörning som kan prata med personer de känner väl men där andra inte förstår

Forts. vem behöver AKK? 3. AKK för uttryck och förståelse Nedsatt språkförståelse Behov av AKK både för att förstå och för att använda språk Ofta bestående behov Exempel: Person med grav utvecklingsstörning och/eller autism Video Pekkartan en väg till kommunikation Elevinflytande via AKK alternativ påverkan Inger Andersson & Kristina Jansson Ludvika Särskola @ludvika.se 0240-86441 Ett mycket bra exempel på hur långt vi kan komma med rätt inställning; vad kommunikation betyder och vad förbättrad kommunikation ger! Glöm delvis det negativa kring bliss

Olika AKK-redskap Kroppskommunikation Föremål Tecken Bilder/symboler Text Talande hjälpmedel Kombinationer av låg- och högteknologi behövs alltid! Tekniken gett nya möjligheter som måste tillvaratas! Olika bild/symbolsystem förståelsehierarki (vanligast) Naturligt föremål Foto Tecknade bilder i färg (PCS t ex) Miniatyrföremål Svart-vita tecknade bilder: PCS Rebus Pictogram Bliss Text (Mirenda&Locke 1993)

ymbolp: Berepp Bliss Dynasyms Foto PCS Pictogram Rebus hund läder sova vem? ev. teckenspråkstecken ll (ha) teckenspråk saknas Läsa och skriva - kommunikation Viktigt med funktionellt tänk - varför skall man lära sig att läsa och skriva vad är det vi gör? Vi är oftast alltför fixerade vid vårt eget sätt att skriva/läsa och hur vi lärde oss!! Hindrar ibland att se möjligheter - andra sätt att läsa och skriva ses inte sällan som mindre giltiga, som fusk eller sämre varför?

Varför dator? Multimodal flera kanaler: bild, ljud ger möjlighet att kompensera! Underlättar uppmärksamhet/koncentration Motorisk avlastning kunna använda energin till syn, inlärning och förståelse!! Även typiska barn lär sig att läsa och skriva snabbare med dator (norsk studie: Trageton 2003) Dagens papper och penna! Funktionellt! AKK för att läsa och skriva Talsyntes Bild/symbol Ord/fraser i tavlor eller listor Prediktion Förkortningsexpansion Stavningskontroll

Exempel på programvaror + försäljare Symwriter (www.hargdata.se) el Widgit symbolskrift. Möjlighet att skriva genom att klicka på foton/bilder/helord/fraser och få talsyntesåterkoppling. Möjlighet att få bildstöd+talsyntes till text (även i InPrint www.hargdata.se). Talsyntesstöd för att läsa och skriva: WordReader+(www.svensktalteknologi.se), ViTal (www.frolundadata.se) Ordprediktion (frolundadata.se) Saida ekker WordReader Stava Rex (frolundadata.se). Med frågor kring AKK och datorstöd vänd dig till: www.dart-gbg.org www.spsm.se