Varför handlar vi med omvärlden? Hur ser handeln ut och hur regleras den? Håkan Nordström
Md USD Världshandelns utveckling 1950-2010 18 000 16 000 14 000 12 000 10 000 8 000 6 000 4 000 2 000 0 1950 1960 1970 1980 1990 2000 2010 Varor Tjänster Källa: WTO
Världshandeln 2010 20% 8% 17% 55% Jordbruksprodukter Bränslen och gruvprodukter Industrivaror Tjänster Källa: WTO
787mdr $ (6 %) 477mdr $ (4 %) 1108 mdr $ (8%) 951 mdr $ (7 %) 4243mdr $ (31%) 103 mdr $ (1 %) 93,4 mdr $ (1%) 1889mdr $ (14%) 282 mdr $ (2%) 40,5 mdr $ (0,3 %) 122 mdr $ (1 %) 315 mdr $ (2 %) 1148 mdr $ (8%) Intra regional handel Inter-regional handel Källa: Kommerskollegium baserat på WTO 2008
Isaac Newton, England (1642-1727)
Världshandelns gravitationslag Världshandeln bestäms i huvudsak av: (a) ländernas ekonomiska storlek (BNP), (b) geografiska, språkliga och kulturella avståndet, samt (c) politiskt beslutade handelshinder (tullar, handelsprocedurer, tekniska handelshinder, etc.)
Tabell 2. Världshandelns bestämningsfaktorer (7) Ln[Inkomst per capita_x] 0.82*** (0.02) Ln[Befolkning_x] 0.83*** (0.02) Ln[Inkomst per capita_m] 0.79*** (0.03) Ln[Befolkning_m] 0.80*** (0.02) Ln[Avstånd_xm] -0.82*** (0.05) Ln[Avstånd från världsmarknaden_x] 0.44*** (0.06) Ln[Avstånd från världsmarknaden_m] 0.47*** (0.07) Källa: Analys av Sveriges export till olika marknader på basis av en gravitationsmodell för världshandeln Kommerskollegium, Juni 2011
Landsgräns_xm 0.37*** (0.08) Språkgemenskap_xm 0.32*** (0.07) Samma rättssystem_xm 0.20*** (0.05) Samma land (tidigare)_xm 0.83*** (0.32) Kolonial relation_xm -0.02 (0.17) Samma kolonisatör_xm 0.28** (0.13) Inland_x -0.01 (0.09) Inland_m -0.13 (0.08)
Ln[Gränskostnader_x] -0.48*** (0.09) Ln[Gränskostnader_m] -0.27*** (0.06) Ln[Handelsvägd tull_xm] -5.03*** (1.03) Intra-EU 0.25** (0.10) Frihandel/Preferensavtal 0.05 (0.08) Exportlikhet jordbruksprodukter_xm -6.55*** (1.13) Exportlikhet industrivaror_xm 0.04 (0.18) Exportlikhet råvaror_xm -0.79*** (0.20) Observationer 25 479 Pseudo R2 0.820
Men, gravitationen förklarar inte (a) (b) vilka varor som handlas, och vem som vinner (och eventuellt förlorar) på handeln
Handeln baseras på länders olikheter Länder har olika Klimat Tillgång på arbetskraft Lönenivåer Utbildningsnivåer Infrastruktur (vägar, hamnar, telenät osv) Finansiella system Effektivitet i offentliga sektorn Traditioner Företagaranda mm mm
Olikheterna leder till specialisering Internationell arbetsfördelning Länder, regioner, företag och individer specialiserar sig efter sina komparativa fördelar Sverige och Finland (skog), Norge (olja) och Danmark (livsmedel) Men idag ofta viktigast med icke-klimatrelaterade faktorer, exempelvis: låga löner (fabriksproduktion i Kina) språk och IT-kompetens (outsourcing till Indien) kvalitetsstämpeln (Made in Switzerland) positiva associationer (italiensk mat) filmkluster (Hollywood) osv
Ricardos komparativa fördelar David Ricardo utvecklade teorin om de komparativa fördelarna varför länder handlar med varandra även om det ena landet är bäst på allt. Komparativa fördelar = jämförande fördelar. Alla länder har per definition komparativa fördelar även om de absolut sett är dåliga på allt Ett exempel från vardagen: matlagning på en segelbåt Länder har begränsade resurser (produktionsfaktorer: arbetskraft, kapital, naturresurser såsom landyta) därför måste man prioritera
Det svenska bidraget till handelsteorin Heckscher Ohlin-modellen Länder exporterar de varor som produceras med den produktionsfaktor som man har gott om och importerar de varor som tillverkas av produktionsfaktorer man har brist på Gäller även insatser, framför allt råvaror
Nya handelsmönster (1) Globalisering Outsourcing, offshoring, Just-in-Time produktion Fragmentering av produktionskedjan Gamla modellen med råvaror från fattiga länder som förädlas i rika länder är delvis passé Utvecklingsländernas allt viktigare roll (BRIC-länderna mfl) Kina: världens verkstad
Produktionseffekter av handeln Strukturomvandlingen - Survival of the fittest vissa regioner, företag och individer tjänar på ökade möjligheter till export Andra förlorar när de inte kan konkurrera mot importen Jobb skapas och försvinner, hela branscher skapas och försvinner, regioner ökar sin befolkning eller avfolkas osv Svenska exempel: varvsindustrin och IT-sektorn Det mesta av strukturomvandlingen beror på teknisk utveckling men denna drivs i sin tur delvis på av öppna marknader och handel
Konsumtionseffekter av handeln Stordriften pressar priserna för konsumenterna Konkurrensen med identiska produkter (inombranschhandel) ökar kvalitén och sänker priserna Öppen marknad ökar utbudet vilket ger lägre inflation Allt detta ger högre realinkomster Företag som nischar sig bidrar till större utbud Men i verkligheten ibland hinder: ej perfekt marknad
Protektionism Protektionism kontra frihandel Syften: Skydda arbetstagare (undvika social dumping) Skydda företag (undvika orättvis konkurrens) Medel: traditionellt sett mest tullar Effekter: Lägre konkurrens, högre priser Dyrare insatsvaror Lägre effektivitet i ekonomin lägre tillväxt
Moderna invändningar mot frihandeln som vinner terräng, inte minst i det civila samhället Internationell handel skadar miljön. - Pollution haven. Produktionen söker sig till de länder där miljöskyddet är lägst. - Race-to-the-bottom. Konkurrenstrycket tvingar fram lägre miljökrav och/eller hindrar nödvändiga skärpningar.
Moderna invändningar mot frihandeln som vinner terräng, inte minst i det civila samhället Internationell handel skadar miljön. - Pollution haven. Produktionen söker sig till de länder där miljöskyddet är lägst. - Race-to-the-bottom. Konkurrenstrycket tvingar fram lägre miljökrav och/eller hindrar nödvändiga skärpningar. Internationell handel skadar arbetsvillkoren. - Samma argument som ovan (omtolkat).
Moderna invändningar mot frihandeln som vinner terräng, inte minst i det civila samhället Internationell handel skadar miljön. - Pollution haven. Produktionen söker sig till de länder där miljöskyddet är lägst. - Race-to-the-bottom. Konkurrenstrycket tvingar fram lägre miljökrav och/eller hindrar nödvändiga skärpningar. Internationell handel skadar arbetsvillkoren. - Samma argument som ovan (omtolkat). De internationella handelsvillkoren missgynnar utvecklingsländerna.
Vad är rättvis handel? Rättvis handel ett helt subjektivt begrepp ligger i betraktarens öga Bygger på idén att spelplanen inte är jämn men till vems fördel? För den svage ligger orättvisan i den starkes teknik och stora kapital. Här finns infant industry argumenten För den starke ligger orättvisan i den svages låga löner och dåliga arbetsvillkor. Här finns argumenten för antidumping mm Begreppet avser ofta möjligheten för de arbetare i fattiga länder att försörja sig på ett drägligt sätt undvikandet av social dumping och race to the bottom.
Handelspolitik Handelspolitik är handelns spelregler regelverket företagen måste följa World Trade Organisation (WTO) det globala handelsregelverket EU är en tullunion Handelshinder bakom gränserna - tekniska handelshinder EU:s gemensamma marknad försöker med harmonisering och ömsesidiga erkännanden motverka tekniska handelshinder
Världshandelsorganisation WTO (1995 -) Mål: Att höja levnadsstandarden i medlemsländerna, säkerställa full sysselsättning, öka realinkomster och efterfrågan samt att öka produktionen och handeln av varor och tjänster i enlighet med principen för hållbar utveckling. (Portalparagrafen av Marrakechavtalet)
Världshandelsorganisation WTO (1995 -) Mål: Att höja levnadsstandarden i medlemsländerna, säkerställa full sysselsättning, öka realinkomster och efterfrågan samt att öka produktionen och handeln av varor och tjänster i enlighet med principen för hållbar utveckling. (Portalparagrafen av Marrakechavtalet) Uppgifter: övervaka och genomföra alla avtal och rättsliga instrument (Uruguayrundan), förhandlingsforum för fortsatta liberaliseringar (Doha-rundan 2001-), tvistlösning, handelspolitisk granskning av medlemsländerna (TPRM), samarbeta med IMF, Världsbanken och andra Int. Org. för att åstadkomma en sammanhängande global ekonomisk politik.
Världshandelsorganisation WTO (1995 -) Mål: Att höja levnadsstandarden i medlemsländerna, säkerställa full sysselsättning, öka realinkomster och efterfrågan samt att öka produktionen och handeln av varor och tjänster i enlighet med principen för hållbar utveckling. (Portalparagrafen av Marrakechavtalet) Uppgifter: övervaka och genomföra alla avtal och rättsliga instrument (Uruguayrundan), förhandlingsforum för fortsatta liberaliseringar (Doha-rundan 2001-), tvistlösning, handelspolitisk granskning av medlemsländerna (TPRM), samarbeta med IMF, Världsbanken och andra Int. Org. för att åstadkomma en sammanhängande global ekonomisk politik. Organisation: Säte i Genève, Schweiz. Hösta beslutande organ är Ministerkonferensen, som sammanträder vartannat år. Arbetet sker i kommittéer och utskott, under ledning av Allmänna Rådet. Medlemsdriven organisation som understöds av ett Sekretariat med ca 600 anställda.
GATT/WTO grundläggande regler Reciprocitet (portalparagrafen), d.v.s. ömsesidiga handelsliberaliseringar
GATT/WTO grundläggande regler Reciprocitet (portalparagrafen), d.v.s. ömsesidiga handelsliberaliseringar. Mest gynnad nations behandling (Artikel I). Alla avtalslutande parter ska behandlas lika. (Undantag för frihandelsområden och tullunioner).
GATT/WTO grundläggande regler Reciprocitet (portalparagrafen), d.v.s. ömsesidiga handelsliberaliseringar. Mest gynnad nations behandling (Artikel I). Alla avtalslutande parter ska behandlas lika. (Undantag för frihandelsområden och tullunioner). Nationell behandling (Artikel III). Importerade varor ska behandlas lika förmånligt som motsvarande inhemska varor med avseende på alla skatter och regleringar. (Avtalade tullsänkningar ska inte kunna kringgås genom att importerade varor beläggs med högre nationella skatter och regleringar).
GATT/WTO grundläggande regler Reciprocitet (portalparagrafen), d.v.s. ömsesidiga handelsliberaliseringar. Mest gynnad nations behandling (Artikel I). Alla avtalslutande parter ska behandlas lika. (Undantag för frihandelsområden och tullunioner). Nationell behandling (Artikel III). Importerade varor ska behandlas lika förmånligt som motsvarande inhemska varor med avseende på alla skatter och regleringar. (Avtalade tullsänkningar ska inte kunna kringgås genom att importerade varor beläggs med högre nationella skatter och regleringar). Positiv särbehandling av utvecklingsländer infördes först 1964 (Del IV av GATT) och utökades 1979 (Enabling Clause). Den senare klausulen möjliggör riktade tullsänkningar till och mellan u-länder inom ramen för FN:s allmänna handelspreferenser (GSP).
GATT/WTO grundläggande regler Reciprocitet (portalparagrafen), d.v.s. ömsesidiga handelsliberaliseringar. Mest gynnad nations behandling (Artikel I). Alla avtalslutande parter ska behandlas lika. (Undantag för frihandelsområden och tullunioner). Nationell behandling (Artikel III). Importerade varor ska behandlas lika förmånligt som motsvarande inhemska varor med avseende på alla skatter och regleringar. (Avtalade tullsänkningar ska inte kunna kringgås genom att importerade varor beläggs med högre nationella skatter och regleringar). Positiv särbehandling av utvecklingsländer infördes först 1964 (Del IV av GATT) och utökades 1979 (Enabling Clause). Den senare klausulen möjliggör riktade tullsänkningar till och mellan u-länder inom ramen för FN:s allmänna handelspreferenser (GSP). Allmänna undantag (Artikel XX). Givet att åtgärden är icke-diskriminerande och inte utgör ett förtäckt hinder för handeln, får parterna vidta åtgärder som är nödvändiga för att skydda: (a) den allämna moralen, (b) människors, djurs och växters liv och hälsa, (g) uttömliga naturresurser, givet att motsvarande begräsningar görs för den inhemska produktionen och konsumtionen.
Tullar i fokus fram till Uruguayrundan (1986-1994) Runda År Regelverket Tullar Genève 1947 X X Icke-tariff. handelsh. Utvecklingsfrågor Tjänste Immaterialrätingar Invester- handel (GATS) (TRIPs) (TRIMs) Singapore frågorna Miljö Annecy 1949 X Torquay 1950-51 X Geneva 1955-56 X Dillon 1960-61 X Kennedy 1962-67 X X X Tokyo 1973-79 X X X X Uruguay 1986-94 X X X X X X X Doha 2001 - X X X X X X X X X * Singaporefrågorna: konkurrens, investeringar, offentlig upphandling, handelsprocedurer
Framgångar Genomsnittlig tullnivå för industrivaror i i-länder 45 40 35 30 25 20 15 10 5 0 40 1950-talet 2003 4
Framgångar Avveckling av tekorestriktioner 1961-62 Korttidsavtalet för bomullstextilier (STA) 1962-72 Långtidsavtalet för bomullstextilier (LTA) 1973-95 Multifiberavtalet (MFA) 1995-2005 Utfasning av MFA
Motgångar - Rosa i första klass Jordbruksstödet i OECD andel av produktionsvärdet (%) Sammanlagt betalar konsumenter och skattebetalare i i-länderna 350 miljarder US-dollar per år för att skydda jordbruket tillräckligt för att flyga 41 miljoner mjölkkor jorden runt i första klass.
Varför har förhandlingarna kört fast i Doha-rundan? Konsensus (svårare ju fler medlemsländer, jfr. FN)
Varför har förhandlingarna kört fast i Doha-rundan? Konsensus (svårare ju fler medlemsländer, jfr. FN) Fler och fler frågor varuhandel => tjänstehandel => immaterialrätt => investeringar => miljö
Varför har förhandlingarna kört fast i Doha-rundan? Konsensus (svårare ju fler medlemsländer, jfr. FN) Fler och fler frågor varuhandel => tjänstehandel => immaterialrätt => investeringar => miljö Uppluckring av reciprocitetsnormen - Fokuset för Doha-rundan är utvecklingsperspektivet. Delade meningar om vad detta innebär. Vilka eftergifter ska u-länder behöva göra?
Varför har förhandlingarna kört fast i Doha-rundan? Konsensus (svårare ju fler medlemsländer, jfr. FN) Fler och fler frågor varuhandel => tjänstehandel => immaterialrätt => investeringar => miljö Uppluckring av reciprocitetsnormen - Fokuset för Doha-rundan är utvecklingsperspektivet. Delade meningar om vad detta innebär. Vilka eftergifter ska u-länder behöva göra? Maktförskjutning mot u-länder - Nya stora aktörer: Kina, Indien, Brasilien - Intressebaserade gruppering av mindre u-länder => EU och USA har förlorat sin särställning
Varför har förhandlingarna kört fast i Doha-rundan? Konsensus (svårare ju fler medlemsländer, jfr. FN) Fler och fler frågor varuhandel => tjänstehandel => immaterialrätt => investeringar => miljö Uppluckring av reciprocitetsnormen - Fokuset för Doha-rundan är utvecklingsperspektivet. Delade meningar om vad detta innebär. Vilka eftergifter ska u-länder behöva göra? Maktförskjutning mot u-länder - Nya stora aktörer: Kina, Indien, Brasilien - Intressebaserade gruppering av mindre u-länder => EU och USA har förlorat sin särställning Många medlemsländer prioriterar regionala och bilaterala handelsavtal - Delvis ett resultat av att WTO-förhandlingarna kört fast, - Delvis för att bilaterala avtal ger större möjlighet att införa WTO+ villkor (investeringar, offentlig upphandling, miljö- och arbetsrättsliga krav, etc.).