Teorin om Hegemonisk Maskulinitet Manuel Almberg Missner Adjunkt i genusvetenskap manuel.almberg-missner@kau.se Vad är maskulinitet? Alla samhällen visar kulturella tecken på genus men inte alla visar tecken på maskulinitet. Begreppet förutsätter att ens beteende beror på vilken typ av person man är. Individuella skillnader och personlig agens Maskulinitet och femininitet som motpoler Att prata om maskulinitet är att göra genus! Fyra strategier att definiera maskulinitet Essentialism - Antaganden om en kärna i manligheten. - Aktiv/Passiv (Freud) - Svagheten i den essentialistiska förklaringsmodellen ligger i att olika essentialister ser olika essenser. Positivism - Vad män egentligen är. - Tre svårigheter: 1. Det finns ingen beskrivning utan en ståndpunkt. 2. Att lista vad kvinnor och män gör, förutsätter att man redan har delat in människor i kvinnor och män. 3. Hur kan det då komma sig att vi kallar vissa kvinnor för maskulina och vissa män för feminina eller att vi kallar vissa handlingar eller attityder för maskulina respektive feminina oavsett vem som utövar dem? Normativa definitioner - Vad män borde vara. - Problemet är att väldigt få män faktiskt lever upp till normen till 100%. Semiotiska definitioner - Fokuserar inte på personlighet utan på ett system av symboliska skillnader där maskulina och feminina positioner kontrasteras. - Maskulinitet som norm och femininitet som det avvikande. - Problemet är att man behöver kunna diskutera mer än bara diskurs. 1
Connells kritik mot tidigare sätt att definiera maskulinitet Rather than attempting to define masculinity as an object(a natural character type, a behaviouralaverage, a norm), weneedto focus on the processes and relationships through which men and women conduct gendered lives. (Connell 1995) Connells definition av begreppet maskulinitet Masculinity, to the extent the term can be briefly defined at all, is simultaneously a place in gender relations, the practices through whichmen and womenengage that place in gender, and the effects of thesepractices in bodilyexperiences, personality and culture. (Connell 1995) Genus som en struktur av social praktik Genus som social praktik Den reproduktiva arenan Reproduktiv arena/biologisk bas Gender is social practice that constantly refers to bodies and what bodies do, it is not social practice reduced to the body. Indeed reductionism presents the exact reverse of the real situation. Gender exists precisely to the extent that biology does not determine the social.(connell 1995) 2
Konfigurationer av genuspraktik Genusrelationer formar en av de avgörande strukturerna i alla dokumenterade samhällen. Praktiken som är relaterad till denna struktur existerar inte som ifrån varandra isolerade handlingar utan som större enheter, konfigurationer. Maskulinitet och femininitet som genusprojekt Konfigurering av genuspraktik finns på alla tänkbara nivåer det individuella livet, diskurs, ideologi, kultur, stat, arbetsplats och skola. Staten som en maskulin institution? Staten och den reproduktiva arenan Genuskonfigurering när det gäller rekrytering, befordran, intern arbetsdelning, beslutsfattande, praktiska rutiner och sociala aktiviteter. Länken till den reproduktiva arenan är social! Genusstrukturen en tredelad modell Makt Produktion Cathexis 3
Maskulinitet och intersektionalitet Eftersom genus är ett sätt att strukturera social praktik i allmänhet, inte en särskild typ av praktik, så ingår det oundvikligen i andra sociala strukturer. Genus interagerar med ras/enicitet, klass, nationalitet och position i världen. Relationer mellan maskuliniteter Inte en svart maskulinitet och en arbetarklassmaskulinitet. Viktigt att undersöka relationerna mellan olika maskuliniteter, annars finns risk för karaktärstypologi. Inga fasta karaktärstyper. Hegemoni Begreppet härstammar från Antonio Gramscisanalys av klassrelationerna. Hegemonisk maskulinitet den konfiguration av genuspraktik som innehåller det för tillfället accepterade svaret på frågan om patriarkatets legitimitet. De tydligaste bärarna av hegemonisk maskulinitet behöver inte alltid vara de mäktigaste. Kulturella ideal och institutionell makt Historisk föränderlighet 4
Underordning Heterosexuella mäns dominans och homosexuella mäns underordning. Mer än en kulturell stigmatisering av sin identitet som homosexuell eller bög. Homosexualitet och femininitet Complicity de delaktiga eller understödjande maskuliniterna Den patriarkala dividenden Är dessa män bara slöare versioner av den hegemoniska maskuliniteten? Många män som erhåller en utdelning av patriarkatet respekterar sina fruar och mödrar, och brukar aldrig våld gentemot kvinnor. De gör sin del av hemarbetet, de överlämnar sin lön till familjen och kan på så sätt lätt övertyga sig själva om att feminister måste vara BH-brännande extremister. (Connell 2003) Marginalisering och Auktorisering Hegemoni, underordning och complicityär relationer inom genusordningen. Om man tar hänsyn till andra strukturer som klass och ras/etnicitet, så synliggörs ytterligare relationer mellan maskuliniteter. Den svarta idrottsstjärnan och den svarta våldtäktsmannen spelar en stor symbolisk roll för konstruktionen av en vit och västerländsk hegemonisk maskulinitet. Arbetslöshet och fattigdom interagerar med institutionaliserad rasism i skapandet av en svart maskulinitet. Marginaliseringen står alltid i relation till auktoriseringen av den dominerande gruppens hegemoniska maskulinitet. 5
Hegemonisk maskulinitet ett ramverk Hegemoni Auktorisering Complicity Marginalisering Underordning 6