Vägen utformas efter värderbara trafikeffekter Reshastighet Bränsle och fordonskostnader Dödade, svårt skadade och olyckskostnader Buller och utläpp Drift och underhållskostnader Sammanställs i samhällsekonomiska kalkyler 17 september 2014 Sara Bäckström 2
Vägutformning 17 september 2014 Sara Bäckström 3
Linjeföring Tysk linjeföringsestetik präglar svensk vägutformningstänkande 17 september 2014 Sara Bäckström 4
Referenshastighet VR är ett sammanvägt funktionellt begrepp för att ange vilken högsta hastighet en länk eller korsning ur hastighets- och säkerhets synpunkt ska utformas. Överensstämmer med planerad hastighetsgräns för vägen 17 september 2014 Sara Bäckström 5
FRIKTION Friktionstal är kvoten mellan friktionskraft och normalkraft
Krafter på fordon i kurva Nivå för bekväm sidoacceleration 1 m/s 2 vid 90 km/h 17 september 2014 Sara Bäckström 7
TVÄRFALL OCH SKEVNING α bombering E = tan α α skevning Dubbelsidigt tvärfall (min) E=2,5% I kurva enkelsidigt (max) E=5,5%
STOPPSIKT Siktsträckan måste vara lika lång som stoppsträckan.
17 september 2014 Sara Bäckström 10
Siktkrav hastighet sträcka 80 km/h 135 m 100 km/h 195 m 120 km/h 235 m Dagljusförhållande! 17 september 2014 Sara Bäckström 11
OMKÖRNINGSSIKT Accelererande omkörning 3 1 2 Passagesikt vid breda vägar 500-900m 50-85% väljer att köra om
Vägtyper-de vanligaste Motorväg K1=k2=3,5m Mötesfri väg, 2+1 väg 17 september 2014 Sara Bäckström 13
Vägens form i plan Förr raklinjestakning, linjalstakning Tex mellan Malmö-Lund Landskapet består sällan av raka linjer och en mjukare vägform passar bättre in i naturen 17 september 2014 Sara Bäckström 14
Linjal- resp. miljöstakning
ÖVERGÅNGSKURVOR Variabel krökningsradie Mjukare sidkraftsväxling Anpassning till fordonens körspår cirkelkurva TP raklinje sväng påbörjas före TP cirkelkurva TP raklinje sväng påbörjas vid TP
KLOTOIDEN R 3 inflexionspunkt, L = 0, R = oo R 1 R 2 L R 1 > R 2 > R 3 R. 2 L = A
TECKENREGLER För tvärfallet E gäller följande teckenregel: Från vägmitt och nedåt, negativ Från vägmitt och uppåt, positiv Exempel, skevning i vänsterkurva Vänster sida negativ Höger sida positiv
Vägens form i profil Z = höjd VSP väg, profillinje TP = tangentpunkt raklinje, tangent konkav vertikal- TP kurva TP VSP = vinkelspets, brytpunkt L = väglängd TP konvex vertikalkurva mark Rv 17 september 2014 Sara Bäckström 19
LUTNINGAR I LÄNGSDLED Längslutning > 3 % påverkar tung trafik Bör vara < 6 % vid god standard, I undantagsfall upp till 8 % Enkla gator och vägar upp till 10 à 12 % Minimilutning För vattenavrinning en minsta snedlutning av 0,5 % (skevningsövergång på horisontell väg problem)
VERTIKALKURVOR Vid projektering Stora radier Jämn standard Minimiradier bestäms av: Stoppsikt Bekvämlighet
KONVEXA = BACKKRÖN Minimiradien dimensioneras av stoppsikt till ett 0,2 m högt hinder efter krönet, t.ex. en liggande cyklist Om det finns risk för möte i samma körfält, krävs dubbel stoppsikt mellan två mötande fordon
Minimiradier vertikalkurvor V ref km/h Konvex Vertikalku rva Konkav vertikalku rva 70 90 110 3000 7000 16000 2500 4500 5500
Samspel mellan plan och profil Viktigt att trafikanten för visuell ledning Ofta används datormodeller Vägen vrids som en propeller 17 september 2014 Sara Bäckström 24
VISUELL LEDNING
VISUELL LEDNING
ÖVERGÅNG MELLAN RAKLINJE OCH KURVA kurva E övergångssträcka raklinje Eo tvärfall i kurva = E Eo Eo Eo område med dåligt tvärfall tvärfall i raklinje = E o
Trafikplatser och korsningstyper Begränsar kapaciteten Jämför kostnader för att bromsa till stopp Olycksbelastade Risk för olyckor är väsentligt större i fyrvägs än i trevägskorsning 17 september 2014 Sara Bäckström 28
STANDARDISERADE KORSNINGSTYPER -Mindre korsningar Typ A Utan kanalisering Typ B Kanalisering med refug i sekundärvägen Typ C Primärvägen har körfält för vänstersvängande trafik
STANDARDISERADE KORSNINGSTYPER -Större korsningar Typ D Cirkulationsplatsen ger hög säkerhet Typ E Signalreglerad korsning ökar säkerheten för oskyddade trafikanter. Möjlighet till prioritering. Typ F Delvis planskild korsning, med t- korsningar i plan
Körspår Typfordon är semitrailer 17 september 2014 Sara Bäckström 31
Sidoområden Fordon vid avkörning i 20 graders vinkel i ca 100 km/h följer 1:4 utan att volta 17 september 2014 Sara Bäckström 32
Övergång till jordbruksmark Flacka slänter som får bli brukbar mark är ett föredöme! 17 september 2014 Sara Bäckström 33
Anpssning efter landskapet Storskaligt landskap, stora radier och få riktningsförändringar Småskaligt landskap-fler förändringar En resa från rum till rum (åsar, broar, kullar, skog) Projektören ska visa upp de bästa av vårt landskap Estetiskt och variation ger ökad uppmärksamhet 17 september 2014 Sara Bäckström 34
Målstakning