Träprogram 2012 2014 för ett hållbart Småland

Börje Pihlqvist & Bertil Eifrém 1 Regionförbundet Jönköpings län Regionförbundet Södra Småland Regionförbundet i Kalmar län Länsstyrelsen i Jönköpings län Länsstyrelsen i Kronobergs län Länsstyrelsen Kalmar län 2012-03-31 Träprogram 2012 2014 för ett hållbart Småland Handlingsprogram för den trärelaterade industrin i Småland Trä är förnyelsebart och lagrar koldioxid under användning Träförädling är energieffektivt Skogs- och träindustrin är Sveriges viktigaste näringsgren Småland är Sveriges mesta träregion I Småland finns 75 procent av Sveriges trärelaterade industri Smålänningen är en envis entreprenör 1. Bakgrund De tre regionförbunden och de tre länsstyrelserna i Småland (Kalmar, Kronobergs och Jönköpings län) antog under sommaren 2011 en gemensam strategi för hur offentliga aktörer ska arbeta med utveckling av och stöd till den trärelaterade industrin i Småland. Strategin formulerar visionen Småland är 2020 en ledande träregion i Europa och pekar ut de tre strategiska områdena Utvecklingsmöjligheter i byggande och interiöra miljöer, Behovsstyrd kompetensförsörjning och Tydlig rollfördelning mellan berörda aktörer. Detta handlingsprogram utgår ifrån strategin och beskriver konkreta insatser inom de tre i strategin utpekade områdena. För de närmaste tre åren (2012-2014) anges sex särskilt prioriterade insatser och en bedömd möjlig finansiering av dessa. 2. Innehåll Handlingsprogramet är indelat i följande avsnitt: Sex prioriterade insatser under 2012 21014 Övriga insatser inom de tre strategiska områdena Kostnader och finansiering 2012 2014 Fortsatt arbete

Börje Pihlqvist & Bertil Eifrém 2 3. Sex prioriterade insatser under 2012 2014 Av de i strategin föreslagna insatserna vill vi prioritera sex stycken för att så fort som möjligt (under perioden 2012 2014) ge avtryck i verkligheten och visa för berörda parter att det offentliga vill se konkreta resultat. De sex insatserna är: 1) Marknadsföra Träregion Småland och trä i byggande. 2) Inrättande av en företagsforskarskola ( branschdoktorander ) för trä vid Linnéuniversitetet, Högskolan i Jönköping och Linköpings Universitet. 3) Samordning av de tre länens arbete med utbildnings-, rekryterings- och attitydfrågor. 4) Coachning av SME, mentorsarbete inför ägarskiften, brobyggande företag akademi mm. 5) Avsättning av medel till en gemensam pott för att snabbt och samordnat kunna hantera ansökningar om utvecklingsprojekt i linje med strategin. 6) Skapande av en för de tre regionförbunden gemensam samordningstjänst för att fortsättningsvis driva arbetet med att förverkliga strategin och genomföra handlingsprogrammet. 3.1. Marknadsföra Träregion Småland och trä i byggande Möbelriket, Konsthallen i Virserum och Träcentrum får i uppdrag att initialt under tre år genomföra marknadsföringsinsatser om Träregion Småland, exempelvis i anslutning till Möbelriksdagen, Trätriennalen, olika konferenser etc. I uppdraget ingår att arrangera en informations- och utbildningskampanj för att öka kunskapen om trä i byggande. Kampanjens ledord skulle exempelvis kunna vara Bostadstillverkning för att signalera bredden i konceptet. De tre mötesplatserna gör redan idag omfattande marknadsföringsinsatser inom sitt specifika kompetensområde. Det nya uppdraget handlar om att förstärka arbetet genom samverkan och gemensamma aktiviteter. Väsentligt blir att hitta en struktur för samarbetet och att skapa ett paraply för Träregion Småland, där man utnyttjar det som redan pågår hos varje aktör, men där man också hittar mervärde i samarbetet som skapar nya effekter. Ett exempel kan vara att göra Trätriennalen i Virserum till en helsmåländsk angelägenhet, ett annat att utveckla Möbelriksdagen till en nationell arena för marknadsföring av trä och träbyggande som ännu ett fokus vid sidan av design och möbler. Vi föreslår att mötesplatserna gemensamt planerar och genomför ett antal seminarieserier på olika teman: Vilka möjligheter finns att bygga flerbostadshus i trä?, Går det att förena attraktivitet med standardisering och kostnadseffektivitet?, Hur kan man öka integrationen mellan byggnadsarkitektur och möbeldesign?, etc. Andra inslag i en kommande kampanj kan vara en mobil miniutställning, presentationsmaterial i olika former och en gemensam logotyp. Informations/utbildningskampanjen bör planeras i samråd med den föreslagna gemensamma trähandläggaren inom regionförbunden, de tre akademierna och Trästad 2012. En ny resurs inom området som kan användas som arena och ett fönster för Träregion Småland är konst- och designcentrumet Vandalorum utanför Värnamo. Diskussionerna mellan de tre mötesplatserna har påbörjats och en gemensam arbetsgrupp har bildats. Siktet är inställt på att få fram ett förslag till en gemensam plattform för arbetet till den 1 februari 2012 och presentera detta för regionförbunden. 3.2. Företagsforskarskola I strategin redovisas att kontakter med FoU-aktörer skiljer sig åt beroende på geografi och i vilken värdekedja företagen arbetar. Vi ser också att det marknadsrelaterade utbytet mellan akademin och

Börje Pihlqvist & Bertil Eifrém 3 den småländska trärelaterade industrin är marginellt. De tre närmast berörda lärosätena är Linnéuniversitetet, Högskolan i Jönköping och Linköpings Universitet, var och en med sin speciella inriktning när det gäller samarbete med näringslivet. Linnéuniversitetet har fokus på trä- och byggteknik, Högskolan i Jönköping på marknadsföring och produktutveckling och Linköpings Universitet på automatik och robotisering. Det träindustriella Småland måste anta utmaningen att öka innovationstakten. Det är ett överlevnadskrav. Relevanta forskningsplattformar och strukturerat, långsiktigt arbete krävs för en gemensam kunskapsbildning. De närliggande universiteten/högskolorna har kompletterande kompetenser som innebär en möjlighet att bygga gemensam kunskap till nytta för Smålands trärelaterade industrin. Forskningen måste sättas in i ett företagsperspektiv för att klargöra var fokus bör ligga. Det är alltid ett företag med sina ägare, sin ledning och styrning som behöver utveckla produkter, effektivisera sin produktion, hitta en marknad, sälja sina produkter osv. Utifrån behovet hos olika delar av den trärelaterade industrin och den specifika kompetensen hos forskningsutförarna kan forskningsplattformar knytas till bilden nedan. Plattformarna är till viss del överlappande och det beror på att det inte är vattentäta skott mellan de olika kompetensområdena. Överlappningen ökar möjligheten till samverkan och kunskapsutbyte mellan forskningsutförarna. Ägande, ledning och styrning Produktionssystem Produktutveckling 3 2 3 Marknadskommunikation 3 1 De tre akademierna har så här långt identifierat två förslag till forskningsplattformar, nämligen Bostäder för det lilla hushållet Plattformen fokuserar på byggandet, flerbostadshus eller småhus. Företag med naturlig anknytning till plattformen är arkitekter, byggherrar, byggföretag, småhusproducenter, snickerier, komponenttillverkare, sågverk. Inredning för privat och offentlig miljö Företag med naturlig anknytning till plattformen är inredningsföretag för butiksinredningar och kontor, möbelproducenter, komponenttillverkare, designers. Inom dessa plattformar finns ett antal forskningsområden som knyter an till respektive akademis kompetensområde (siffror inom parentes hänvisar till siffrorna i figuren).

Börje Pihlqvist & Bertil Eifrém 4 Effektiva processer för kundanpassade produkter (1, 2) Lönsam kundanpassning, processer för produktutveckling och produktion, marknadskommunikation och integrering mellan dessa. Högskolan Jönköping, IHH, JTH är profilerad inom detta område. Tekniska krav (3) Verifiering, materialegenskaper, provning och beräkning. Linnéuniversitetet är profilerat inom detta område Produktion och automation (3) Sensorrik i kombination med robotik för att skapa flexibla produktionsceller för montering av olika träprodukter. Människa Maskin i samverkan i samma produktionsyta. Flexibla fixturer i kombination med robotiserad montering av enstycksprodukter. Linköpings Universitet är profilerat inom detta område Varje forskningsutförare ansvarar för sin profil men för att utveckla kunskapsuppbyggnad och tillämpning inom plattformen krävs samverkan mellan forskning och företag. Träcentrum samordnar och administrerar FoU-insatsen. Vi föreslår att man tar fram en ansökan till KK-stiftelsens program Företagsforskarskolor. En företagsforskarskola syftar till att stärka lärosätenas forskningsmiljöer och att genom utbildning av doktorer kompetensutveckla näringslivet och långsiktigt stärka konkurrenskraften. Målet är att den ska utbilda doktorer med hög kunskap och kompetens för såväl akademi som näringsliv. Målet är därutöver att arbetet under utbildningen ska generera kompetensutveckling inom näringslivet samt att bidra till lärosätenas utveckling inom industrirelevanta forskningsområden och långsiktigt stärka samarbetet mellan lärosäten och företag. KK-stiftelsens medel skall i huvudsak användas för finansiering av doktorander och deras verksamhet i forskarskolan. Forskarskolan kan rymma 8-15 doktorander. Varje doktorand finansieras med totalt 1,8 miljoner kronor från KK-stiftelsen (4 år och 450 tkr per år och doktorand) vilket innebär mellan 14,4 och 27 miljoner kronor i finansiering från stiftelsen. Ett krav för bidraget från KK-stiftelsen är att näringslivet bidrar till forskarskolans finansiering med minst samma belopp. Forskarskolans projekttid får vara högst 6 år. Eftersom KK-stiftelsen numera endast ger medel till nya lärosäten, kan inte LiU få bidrag därifrån, men deras doktorander kan vara associerade till forskarskolan och underhandskontakter tyder på att finansiering för LiU bör kunna sökas från Vinnova. KK-stiftelsen öppnar en ny utlysning preliminärt i mars 2012 och kommer troligen att stänga den i september och då med beslut tidigast i december. Erfarenhetsmässigt är ledtiden mellan beslut och start åtta-nio månader, vilket betyder att en småländsk Träföretagsforskarskola kan komma igång hösten 2013. Vi föreslår att det i handlingsprogrammet avsätts medel för att ta fram en ansökan till KK-stiftelsen och att man parallellt undersöker möjligheterna för kompletterande finansiering från exempelvis Vinnova för Linköpings Universitets del i företagsforskarskolan. I ansökningsprocessen ingår också att rekrytera intresserade företag, där ambitionen bör vara att små/medelstora utgör flertalet. Att hitta företagen är i första hand en uppgift för Träcentrum, men även akademiernas egna nätverk med flera kontaktytor bör användas. Med tanke på att det är ett tidskrävande arbete att ta fram en ansökan och inte minst att hitta intresserade företag, är det oerhört väsentligt att detta arbete

Börje Pihlqvist & Bertil Eifrém 5 ges möjlighet att påbörjas snarast i början av 2012! En styrgrupp för arbetet bör inrättas i anslutning till beslutet om detta handlingsprogram. 3.3. Samordning av arbetet med utbildnings-, rekryterings- och attitydfrågor Arbetet med den behovsstyrda kompetensförsörjningen bör prioriteras och dessa för den trärelaterade industrin så väsentliga frågor bör samordnas och förstärkas i ett småländskt helhetsperspektiv. Arbetet kan med fördel bygga på det arbete som redan pågår i respektive län och de diskussioner mellan berörda aktörer som redan har initierats. En väl förankrad kompetensförsörjningsplan för den trärelaterade industrin tas fram snarast. I den insatsen bör ingå att tillsammans med näringslivet utveckla det mycket viktiga arbetet med attitydfrågor som ett led i det generella arbetet att öka ungdomars intresse för industriarbete. Konkret kan arbetet påbörjas genom att de tre kompetensförsörjningsansvariga handläggarna vid Regionförbunden bjuder in förslagsvis TMF, Träcentrum, Arbetsförmedlingen, ett relevant företag från varje län samt företrädare för utbildningsanordnare på olika nivåer till en serie workshops med syfte att utforma samordningen. För att kunna identifiera företagens behov av kompetensinsatser, skulle ett Branschråd trä i Småland exempelvis kunna genomföra en serie möten med företag för att i fokusgrupper få fram underlag till efterfrågade utbildningar. I anslutning till detta kommer man även att behöva genomföra ett fördjupat statistik- och analysarbete. Sammanhållande för branschrådet kan lämpligen trähandläggaren (se nedan, 3.6) vara och vissa medel bör avsättas för att utveckla arbetet. 3.4. Coachning av SME, mentorsarbete, brobyggande etc. Träcentrum får ett långsiktigt uppdrag att svara för genomförandet av riktade insatser mot företag, företagsnätverk och enskilda personer i syfte att stödja i första hand små och medelstora företag. Insatserna rör sig om coachning och mentorsarbete i anslutning till ägarbyten, generationsväxlingar, utvecklingsarbete, större expansionsplaner etc. Det bör också innefatta brobyggande mellan akademier (i första hand IHH och Lnu) och små och medelstora företag för att öka den marknadsstrategiska kompetensen med flera FoU-frågor. Rent praktiskt kan arbetet ske enligt den framarbetade och kvalitetssäkrade IUC-processen: IUC-processen IDENTIFIERA INITIERA UTFÖRA UTVÄRDERA Välja företag Besöka företag Genomlysa företag Formulera behov Göra förstudie Organisera projekt Upprätta avtal GENOMFÖRA PROJEKT Följa upp resultat I Träcentrums uppdrag ingår att ansvara för och arbeta med aktiviteter inom områdena Identifiera, Initiera och Utvärdera. Genomförandet av de olika utvecklings- och utbildningsaktiviteterna kommer till stor del att utföras av t.ex. universitet och högskolor, gymnasieskolor, lärcentrum, institut, övriga IUC-bolag, fristående konsulter m fl. Vid behov av samordning i utförandedelen kan Träcentrum svara för den.

Börje Pihlqvist & Bertil Eifrém 6 De goda erfarenheter som finns från Kraft-projektet, där prakademiker fungerade som bryggor mellan akademier och företag bör också tas tillvara inom ramen för Träcentrums uppdrag, som ju också omfattar projektsamordning av den föreslagna Träföretagsforskarskolan. Uppdraget bör följas upp varje år och mätning av effekter bör ske efter tre år för eventuell omprövning. 3.5. Avsättning av medel till en gemensam projektpott En gemensam pott pengar avsätts för att snabbt och samordnat kunna hantera ansökningar om utvecklingsprojekt i linje med strategin. Med tanke på de kraftfulla satsningar på prioriterade insatser som görs under de tre närmaste åren, föreslås att under den perioden ett mindre belopp avsätts. Insatserna under 4.1 nedan är exempel där projektpotten kan komma att behövas. Från och med 2015 bör potten utökas. 3.6. Gemensam samordningstjänst Vår bedömning är att det måste finnas en för de tre länen gemensam resursperson som motor i arbetet och samordnare av insatserna för att genomföra detta handlingsprogram. Denna trähandläggare kan finas bland befintlig personal eller nyrekryteras. Resurspersonen bör till en början ges möjlighet att arbeta med frågorna på halvtid för att efter en tid göra en utvärdering och eventuell omprövning av omfattningen av samordningsarbetet. Till resurspersonen kan med fördel kopplas en s.k. Advisory Board, en rådgivande grupp personer med särskild kompetens inom och erfarenhet från området. Gruppen kan träffas ett par gånger per år och fungera som stöd och bollplank vid genomförande av handlingsprogrammet. Under vårt uppdrag har vi kunnat identifiera ett antal lämpliga personer som kan ingå i gruppen. 4. Övriga insatser inom de tre strategiska områdena Utöver ovan beskrivna särskilt prioriterade insatser finns i strategin ett antal andra insatsförslag som bör arbetas vidare med inom ramen för detta handlingsprogram. Det kan handla om att initiera och stödja ett pågående arbete hos en viktig aktör, men också om att gå in med ekonomiskt stöd från den föreslagna gemensamma projektpotten. I detta handlingsprogram beskriver vi insatserna lite mer utförligt och gör även en angelägenhetsgradering. 4.1. Utvecklingsmöjligheter i byggande och interiöra miljöer Den antagna strategin pekar på att om vi ser till användande av trä och träkomponenter den största utvecklingspotentialen finns i byggindustrin. Här finns goda möjligheter i ett industriellt byggande av flerfamiljsbostäder i form av hyres-, bostads- och äganderätter. Samma möjligheter kan utvecklas för ROT-sektorn. Att påbörja snarast: a) Det stora behovet av nya lägenheter ger trä nya möjligheter och en ljus framtid. Men då måste det offentliga gå före i en samordnad kravformulering och upphandling för flera kommuners bostadsbolag som kan locka nya aktörer att ta fram förslag på prisvärda och energieffektiva bostäder. Ett sådant arbete kan även gälla ROT-sektorn vid upprustning av äldre bostadsområden. Det av projektet Trästad 2012 tagna initiativet Bra bostäder för småhushåll till rimligt pris bör ges stöd för att bli den hävstång som behövs i detta arbete. Initiativet har finansiering för steg 1 som

Börje Pihlqvist & Bertil Eifrém 7 innebär utveckling av konceptet och uppförande av en fullskalelägenhet som ska visas i anslutning till avslutningen av Trästad 2012. Man har också finansiering för del av steg 2 som innebär projektering av ett pilotbygge omfattande 20-30 lägenheter. För steg 3 organisering av byggherresamverkan mm och framåt finns ännu ingen finansiering. Eftersom Trästad 2012 avslutas den 31 december 2012 saknas också en sammanhållande och drivande kraft för det fortsatta arbetet. Här bör med handlingsprogrammet som grund tas ett initiativ som säkrar fortsatt arbete. b) Ta upp en diskussion med Linnéuniversitetet för att utforma en fortsättning och vidareutveckling av projektet Framtidens Trähusfabrik. Det bör ta sikte på att stimulera ökad industrialiseringsgrad ( lean ), ett standardiserat sätt att arbeta och systemleveranser, vilket borde kraftigt kunna öka effektiviseringsgraden. Hur ROT-sektorn skulle kunna omfattas i projektet bör diskuteras. En ökad integration mellan byggnadsarkitektur och möbeldesign bör också ingå. Att söka former för att omvandla trähusindustrin från byggnadsföretag till verkstadsföretag skulle kunna vara en lämplig målformulering i ett nytt projekt. Både Bra bostäder för småhushåll och en fortsättning av Framtidens Trähusfabrik är exempel på projekt som bör stimuleras att söka delfinansiering i den föreslagna gemensamma projektpotten. Att göra på lite längre sikt: Involvera arkitektkåren i processen för att motverka tveksamheten till trä i industriellt byggande. Arkitekter och inredare/designers spelar en viktig roll i arbetet med gestaltning och kommunikation, som bör intensifieras vid genomförande av strategin. Ta upp en diskussion med banker, riskkapitalaktörer och försäkringsbolag om förutsättningar för satsningar på trä i byggande. Initiera ett arbete i de småländska kommunerna med sikte på att korta de kommunala planprocesserna. Lövträslagens affärsmöjligheter är betydande. Det förutsätter dock att man får ett effektivare uttag ur skogen, dvs. löser vissa logistikproblem. Se till att analysera frågan vidare i ett nätverk för hela värdekedjan interiöra miljöer inklusive design. Bygg vidare på erfarenheterna från nätverk som Business Link, Kontorslandskapet, 7 inredare och initiera andra tillväxtbenägna leverantörsnätverk inom värdekedjan interiöra miljöer. Stimulera utomnordisk export. Det finns stor potential för framför allt möbel- och inredningsindustrin att öka exporten till länder utanför Norden, dit den mesta exporten går idag. Den arkitekt- och designorienterade trähusindustrin bör också kunna medverka i sådana exportsatsningar. 4.2. Kompetensförsörjning Liksom för andra branscher finns ett behov av rätt kompetensförsörjning i den trärelaterade industrin. För anställda i produktionen efterfrågar företagen minst gymnasiekompetens. Här efterlyser företagen en bättre regional samordning av utbudet, vilket vi menar skulle tillgodoses i ett Branschråd trä i Småländ enligt ovan. För att driva på teknikutvecklingen och öka innovationsgraden behövs också fler ingenjörer i företagen, särskilt maskiningenjörer med träkunskap. Kontakter med universitet/högskolor m.fl. FoU-aktörer skiljer sig åt beroende på geografi och i vilken värdekedja företagen arbetar i. Dessa kontaktvägar bör man bygga vidare på. Det anmärkningsvärt marginella marknadsrelaterade utbytet mellan akademin och den småländska trärelaterade industrin måste förbättras, vilket en Träföretagsforskarskola kommer att bli en plattform för.

Börje Pihlqvist & Bertil Eifrém 8 Att påbörja snarast: Ta upp en diskussion med Linnéuniversitetet om att vidareutveckla utbildningen i Trä- och byggteknik med speciell inriktning på industriellt byggande. Initiera gemensamma traineeprogram på konkurrensneutrala områden, där i första hand de mindre företagen får bättre möjligheter att använda sig av traineer. Att göra på lite längre sikt: Starta behovsstyrda projekt med tvärvetenskaplig FoU-inriktning, exempelvis olika material. 4.3. Tydlig rollfördelning mellan berörda aktörer De flesta innovationer kommer till i samverkan mellan ett antal olika aktörer: företag med olika specialistkompetens, konsulter, finansiärer, FoU-aktörer etc. För att en sådan samverkan ska komma till stånd måste det finnas ett väl fungerande innovationssystem (kombinationen av aktörer, länkar mellan dessa, drivkrafter och spelregler som påverkar förmågan att skapa innovationer) med en tydlig rollfördelning. I den antagna strategin finns ett förslag till en sådan rollfördelning. Att påbörja snarast: Komma överens om en tydlig rollfördelning i samråd med regionens företagsstödjande/fouaktörer. Grunden för en sådan rollfördelning finns i strategin. Regionförbunden är naturligen ansvariga för att ta initiativ till denna insats. Identifiera lämpliga projektägare/projektledare utanför den akademiska världen för SMEdrivna FoU-projekt och börja tillämpa den modellen. Denna insats bör pågå kontinuerligt vid genomförande av handlingsprogrammet. Att Träcentrum får i uppdrag att vara projektsamordnare för den föreslagna Träföretagsforskarskolan är ett exempel, men det behövs flera aktörer som kan ta den rollen. 5. Kostnader och finansiering 2012 2014 Nedan anges ungefärliga kostnader för de prioriterade insatserna och en indikativ finansiering av desamma under de närmaste tre åren. Marknadsföra Träregion Småland: Möbelriket och Konsthallen i Virserum får en finansiering på vardera 0,5 mkr per år, Träcentrum gör detta inom ramen för sitt andra uppdrag. Årlig kostnad 1 mkr. Företagsforskarskola: Nio doktorander ger en årlig kostnad på ca 8,5 mkr inklusive projektsamordning. Finansieringsbilden är svårbedömd och mycket preliminär som en följd av att KK-stiftelsen inte kan ge medel till Linköpings Universitet och bidragsdiskussionerna med Vinnova inte varit så omfattande. Särskilda medel för ansökningsarbetet bör avsättas 2012. Samordning av kompetensutvecklingsinsatserna: Årlig kostnad 200 000 tkr. Coachningsinsatser etc.: Årlig kostnad 3 mkr under fem år 2012 2016 med omprövning efter tre år. Gemensam projektpott: Årlig kostnad 900 tkr. Gemensam samordnare på halvtid: Årlig kostnad 400 tkr.

Börje Pihlqvist & Bertil Eifrém 9 Insats Årlig Indikativ finansiering kostnad RF/LST KK Vinnova Reg fond Företag * Univ * Marknadsföring 1 000 000 600 000 400 000 Företagsforskarskola 8 500 000 500 000 2 700 000 1 000 000 3 300 000 1 000 000 Ansökningsarbete 200 000 200 000 2012 Coachning 3 000 000 2 000 000 1 000 000 Projektpott 900 000 900 000 Samordnare & 600 000 600 000 branschråd Summa 14 200 000 4 800 000 2 700 000 1 000 000 1 400 000 3 300 000 1 000 000 * Kan vara delvis i form av egen tid. Regionförbunden/Länsstyrelsernas del blir i storleksordningen 1,5 2 mkr per län och år, beroende på hur stor finansiering som kan fås från Vinnova och Regionala fonden. 6. Fortsatt arbete Den antagna strategin har ett tioårigt perspektiv, men ska ses över och uppdateras efter fem år. Det kan finnas skäl att redan efter de tre år som detta handlingsprogram till stor del avser, följa upp och fundera över såväl strategin som de därpå följande årens konkreta insatser. Det väsentliga är att man söker förena det långsiktiga perspektivet mot 2020 med årliga konkreta insatser som utvecklar och stödjer den trärelaterade industrin. I det sammanhanget bör även poängteras vikten av att aktivt och brett informera om det som görs och resultaten av det både lokalt, regionalt och nationellt. Det stärker såväl självbilden som Smålands position som träregion i Sverige och Europa. En del i det arbetet är regionförbundens/länsstyrelsernas ansvar för att förbättra lobbyinsatserna gentemot den nationella nivån. I det korta perspektivet är vår starka rekommendation att försöka hålla tempot uppe. Väl medvetna om att beslutsprocessen måste få ha sin gång, menar vi ändå att det är viktigt att inte tappa för mycket tid innan åtminstone delar av arbetet med att genomföra handlingsprogrammet påbörjas. Det gäller kanske framför allt ansökningsprocessen avseende Träföretagsforskarskolan, där det kommer att finnas vissa deadlines under 2012. Att få den föreslagna trähandläggaren på plats snarast måste också bedömas som en väsentlig framgångsfaktor. --- Småland 2011-12-20 Bertil Eifrém Börje Pihlqvist