Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också från andra källor. Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Vanuatu 2007 ALLMÄNT 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Vanuatu är en republik inom det brittiska samväldet. Ögruppen ligger utspridd över en stor yta i Stilla havet. Bland landets totalt ca 200 000 medborgare talas runt 70 olika språk. Vanuatu är en fungerande demokrati och de mänskliga rättigheterna respekteras i huvudsak. Bland de problem som rapporterats märks bland annat: - dåliga förhållanden i landets fängelser, - långsam rättstillämpning, - diskriminering av kvinnor. 2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer Vanuatu har antagit konventionen om avskaffandet av alla former av diskriminering mot kvinnor (CEDAW) men inte det fakultativa protokollet om enskild klagorätt. Vanuatu har ratificerat konventionen om barnets rättigheter (CRC) och undertecknat (men ännu inte ratificerat) de två tillhörande protokollen om barn i väpnade konflikter och om handel med barn. Under 2007 har Vanuatu undertecknat en internationell konvention om så kallade påtvingade försvinnanden (CED). Vanuatu har inte ratificerat konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter (ICCPR), konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter (ICESR), konventionen om avskaffandet av alla former av rasdiskriminering (CERD), konventionen mot tortyr (CAT),
flyktingkonventionen eller Romstadgan för internationella brottmålsdomstolen (ICC). Det föreligger inga planer att inom kort ratificera någon av dessa resterande centrala konventioner om mänskliga rättigheter. Vanuatus första rapport om efterlevnaden av CEDAW lämnades i november 2005. Nya Zeeland, Australien samt UNIFEM bistod i utarbetandet av rapporten. I maj 2006 genomförde övervakningskommittén en preliminär genomgång av rapporten. Landets första rapport om efterlevnaden av konventionen om barnets rättigheter (CRC) lämnades 1997 och diskuterades i övervakningskommittén 1999. Den andra rapporten skulle ha lämnats år 2000, men hade ännu sex år senare inte färdigställts. MEDBORGERLIGA OCH POLITISKA RÄTTIGHETER 3. Respekt för rätten till liv, kroppslig integritet och förbud mot tortyr Det finns inga uppgifter om utomrättsliga avrättningar, försvinnanden, tortyr eller politiska fångar i Vanuatu. Förhållandena i landets fängelser är dåliga. Åtgärder vidtas nu bland annat. i form av ny- och tillbyggnader. Man har också omorganiserat fångvården och det finns nu en särskild myndighet med ansvar för detta område. 4. Dödsstraff Dödsstraff förekommer inte. 5. Rätten till frihet och personlig säkerhet Rättssystemet i Vanuatu följer i huvudsak brittisk modell och rättstradition. Den som berövats friheten har rätt att inom kort tid få sin sak prövad. 6. Rättssäkerhet och rättsstatsprincipen Domstolarna är självständiga och deras oberoende respekteras, men resurserna är otillräckliga med mycket långa vänte- och häktningstider som följd. Det kan ta år innan ett fall till sist domstolsprövas. De flesta processuella rättssäkerhetsgarantier finns föreskrivna: rätt till ombud, besök, och överklagande, men det faktiska åtnjutandet av rättigheterna hämmas starkt av resursbristen. Det finns en ombudsmannainstitution som innehas av en respekterad jurist. Ombudsmannen har visat sig kunna framföra kritik mot regering och myndigheter, men verksamheten och rollen hämmas av brist på resurser. Möjligheten att ingripa har även formella begränsningar. 2
3 7. Straffrihet Straffrihet förekommer knappast i någon större utsträckning. Viss korruption förekommer dock. 8. Yttrande-, tryck-, mötes-, förenings- och religionsfrihet med mera I huvudsak respekteras dessa rättigheter. Tidigare restriktioner har lättat under 2007. Det finns oberoende tidningar som är fria att kritisera regeringen. Det finns inga hinder för användning av internet. Den akademiska friheten respekteras. 9. De politiska rättigheterna och de politiska institutionerna Vanuatu är en republik med ett enkammarparlament. Presidenten väljs för en period om fem år av ett valkollegium bestående av parlamentets 52 ledamöter samt de sex provinspresidenterna. Parlamentets mandatperiod är fyra år och nästa val sker sommaren 2008. I Vanuatu har täta regeringsskiften gällt sedan självständigheten, men den breda koalition som Ham Lini leder, har nu suttit i mer än tre år. Regeringsunderlaget har skiftat och ministrar har bytts ut fortlöpande. EKONOMISKA, SOCIALA OCH KULTURELLA RÄTTIGHETER 10. Rätten till arbete och relaterade frågor Flertalet invånare lever på familje- och bybaserat jordbruk. Inom lönesektorn föreskrivs föreningsfrihet och förhandlingsrätt och det finns en central facklig organisation. Förhandlingar förs dock mest bransch- och företagsvis. Det finns ett medlingsinstitut. Regeringen har vid något tillfälle ingripit vid konflikt. Fackföreningsrörelsen tycker sig stå långt från det regelverk och det inflytande som bör gälla på arbetsmarknaden enligt lag och Vanuatus internationella åtaganden. Vanuatu har ratificerat sju av ILO:s åtta centrala konventioner om mänskliga rättigheter. Det gäller konventionerna om förbud mot tvångsarbete (konventionerna nr 29 och 105), förbud mot barnarbete (konvention nr 182), icke-diskriminering i arbetslivet (konventionerna nr 100 och 111) samt föreningsfrihet och förhandlingsrätt (konventionerna 87 och 98). Konvention nr 138 har inte ratificerats av Vanuatu.
4 11. Rätten till bästa uppnåeliga hälsa Det råder klar brist på sjukvårdsresurser. Det finns ett större sjukhus i huvudstaden Port Vila men detta saknar vissa specialiteter. Barnsjukvården är kostnadsfri, men resurserna, särskilt långt ut i övärlden, är inte tillräckliga. 12. Rätten till utbildning Skolgång är inte obligatorisk och det råder brist på skolbyggnader och lärare, särskilt från sjätte klass. Pojkarna är på detta stadium betydligt fler än flickorna. Man räknar med att kanske hälften av landets medborgare i realiteten inte kan läsa och skriva. Det är inte heller så många som efter avslutad skola går vidare till akademiska studier. I Port Vila har det regionala University of the South Pacific bland annat. sin juridiska fakultet. 13. Rätten till en tillfredsställande levnadsstandard Vanuatu är ett fattigt land men läget förbättras fortlöpande. Turismen ökar stadigt och köttexport till Japan ger goda inkomster. Biståndet är omfattande och kommer från många givare. Vanuatu är det land som per capita erhåller mest bistånd av alla. Vägnätet kommer att få en omfattande och välbehövlig upprustning. Vägarna kring Port Vila och landets andra stad Luganville är idag begränsat farbara, något som ger betydande problem för näringsliv och turism. I UNDP:s Human Development Index ligger Vanuatu på plats 120 av 177.. OLIKA GRUPPERS ÅTNJUTANDE AV DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA 14. Kvinnors rättigheter Våld och diskriminering är vanligt. Det är ofta i praktiken svårt att belägga och lagföra sådana brott, som ofta inte ens anmäls. Flera frivilligorganisationer är verksamma och gör goda insatser för att sprida kännedom om missförhållanden och ge praktisk hjälp och stöd till utsatta och drabbade kvinnor. Kvinnor har i lag lika rätt i alla hänseenden men i realiteten finns stora brister. Det gäller ifråga om utbildning, äganderätt och företagande. Det finns samtidigt starka krafter som arbetar för förändring. I senaste valet kom två kvinnor in i parlamentet. Det finns inga kvinnliga ministrar.
5 15. Barnets rättigheter Barnen har i allmänhet en skyddad ställning inom storfamiljen och bysamfälligheterna. Det finns emellertid rapporter om övergrepp mot barn. 16. Rättigheter för personer som tillhör nationella, etniska, språkliga och religiösa minoriteter samt urfolk Majoriteten av befolkningen i Vanuatu är melanesier. Polynesier, européer och kineser utgör minoriteter. Trots uppsplittringen på öar, olika språk och kulturer finns det en balans i relationerna. Vanuatu var mellan 1906 och 1980 en gemensam brittisk-fransk koloni. Det talas fortfarande båda språken på öarna. Man har en god förmåga hantera kulturella och språkliga skillnader. Bislama (en pidginvariant) är gemensamt språk på öarna och överbryggar språkförbistringen. 17. Diskriminering på grund av sexuell läggning eller könsidentitet Lagen garanterar lika rättigheter, och det finns inga rapporter om lagstadgad diskriminering på grund av. könsidentitet. 18 Flyktingars rättigheter Vanuatu har inte ratificerat FN:s flyktingkonvention. Inte heller finns några kontakter med flyktingkommissarien. 19. Funktionshindrades rättigheter Det finns ingen nationell lag eller policy om funktionshindrade. Under 2007 har Vanuatu undertecknat en internationell konvention om rättigheter för personer med funktionshinder (CPD). ÖVRIGT 20. Frivilligorganisationers arbete för mänskliga rättigheter Frivilligorganisationerna utgör en aktiv och betydelsefull aktör i samhället och gör insatser där det allmänna inte räcker till eller inte alls agerar. Organisationerna får verka fritt och ofta i god samverkan med myndigheter.
6 21. Internationella och svenska insatser på området mänskliga rättigheter I det internationella biståndet till regionen ges mänskliga rättigheter hög prioritet och omfattande stöd tillförs för skilda insatser på området. Rättighetsfrågorna, god samhällsstyrning och värnande om rättsstatsprincipen är viktiga inslag i EU:s bistånd och finns med i de förhandlingar som förs med Stillahavsstaterna om ekonomiska partnerskapsavtal från och med 2008. Förhandlingarna har dock inte kunnat slutföras enligt tidtabell. Delmål har uppnåtts och tillfälliga lösningar finns på plats. Förhandlingarna förs nu vidare med sikte på att nå en slutlig och heltäckande uppgörelse under 2008.