Avtal. 1 april mars 2016 Chefer. vid ABFs distrikt, avdelningar och förbundsexpedition

Avtal mellan ABFs förhandlingsorganisation och Handelsanställdas förbund 1 april 2013 31 mars 2016 Chefer vid ABFs distrikt, avdelningar och förbundsexpedition Avtal

1/4 2013 31/3 2016 KOLLEKTIVAVTAL mellan å ena sidan ABFs Förhandlingsorganisation och å andra sidan HANDELSANSTÄLLDAS FÖRBUND avseende Chefer vid ABFs distrikt, avdelningar och förbundsexpedition 1

Innehåll 1 Anställning, uppsägning... 3 2 Arbetstid... 6 3 Löner... 6 4 Semester... 7 5 Sjuk- och olycksfallsersättning... 9 6 Försäkringar... 16 7 Tjänstledighet... 17 8 Traktamente och reseersättningar... 18 9 Pensioner... 18 10 Arbetsmiljöavtal... 18 11 Jämställdhetsavtal... 21 12 Medbestämmandefrågor... 22 13 Statistiköverenskommelse... 22 14 Tvisters handläggning... 22 15 Avtalets giltighetstid... 23 Bilaga 1 ÖVERENSKOMMELSE om regler för ABF Handels Trygghetsfond... 24 Uppdragsavtal... 27 Ett streck i marginalen markerar ändring i sak i förhållande till 2012 års upplaga av avtalet. 2

Allmänt Samhället, näringslivet, organisationer och individer är beroende av kunskap för sin framgång, utveckling, konkurrenskraft och fortlevnad. Synen på kunskap är en avgörande faktor för samhällets värdeskapande och för fortsatt välfärd. Vi upplever en snabbt ökad förändringstakt där gamla strukturer upplöses och nya tillkommer. Arbetsmarknaden förändras när gamla yrken försvinner eller minskas, nya tjänster skapas och gränsen mellan yrkesroller suddas ut. ABF:s roll kommer i allt högre utsträckning vara beroende av kompetenta och engagerade chefer och en mera flexibel arbetsorganisation. Chefernas förmåga att aktivt bidra till enhetens verksamhetsutveckling kommer att bli allt viktigare. Framgången i arbetet med att utveckla alla medarbetares kompetens och att stimulera till goda insatser kommer därför att vara av stor strategisk betydelse. Kompetensutveckling och systemet med individuella löner är ett par viktiga instrument i detta arbete. ABF sammanställer årligen en personalekonomisk redovisning där resultatet av genomförd personalutveckling redovisas. Varje ABF-enhet, avdelningar och distrikt skall enligt ABF:s normalstadgar anställa en chef som leder arbetet på ABF-enheten. Chefen verkar enligt lokalt fastställd delegationsordning. Chefen är ansvarig inför styrelsen för verksamhet, ekonomi och personal, tecknar föreningens firma, samt initierar till att enheten deltar i utvecklingen av folkbildningen inom ABF. Är styrelsens företrädare i det dagliga arbetet som verkställande tjänsteman. Styrelsen har arbetsgivare och arbetsmiljöansvar gentemot ombudsmannen. 1 Anställning, uppsägning I fråga om anställning och uppsägning mm gäller reglerna i lagen om anställningsskydd (SFS 1982:80) med följande tillägg: Chefstjänstemannen är gentemot styrelsen resultatansvarig och även i övrigt ansvarig för verksamheten inom ABF i enlighet med lagar och avtal. 3

Chefstjänstemannen är skyldig att arbeta enligt direktiv från styrelsen och dess verkställande utskott. Mom 1 Vid anställningens tillträdande överlämnar arbetsgivaren anställningsbevis, vari anställningens karaktär, arbetstidens längd, lön samt avtalstillhörighet ska anges. Mom 2 Introduktion I en lärande organisation med folkbildningsprägel ställs höga krav på ledningen att samla medarbetarna kring gemensamma bärande idéer och värden. På ABF-enheterna ställs ledningen inför stora krav på förmåga att samla samtliga medarbetare till ett arbetslag som strävar mot gemensamma mål. Introduktion för chefstjänstemannen ska ses som ett första inslag i det kommande personalutvecklingsarbete och är ett avgörande inslag i den fortsatta utvecklingsprocessen. Mom 3 Tillsvidareanställd (fast anställd) är den som inte uttryckligen anställs som vikarie, tillfälligt för visst uppdrag av kortvarig natur eller på prov. Provanställning kan omfatta högst sex månader. Vid provanställning gäller två veckors uppsägningstid. Provanställning skall inte tillämpas för den som omedelbart före anställningen i mer än ett år varit anställd i ABF-organisationen. Förmåner i detta avtal tillämpas efter tre månaders anställning. Mom 4 All personal, för vilken detta avtal är gällande, organiseras i Handelsanställdas förbund. Mom 5 Anställd som avser att gå i pension ska meddela detta till arbetsgivaren senast 6 månader före tilltänkt pensioneringspunkt. Mellan arbetsgivare och arbetstagare kan överenskommelse träffas om kortare meddelandetid. När den anställde fyller 67 år kan arbetsgivaren efter varseltid om en månad avsluta anställningen. 4

Mom 6 För såväl arbetsgivare som tillsvidareanställd gäller en ömsesidig uppsägningstid av 3 månader. Den anställde må dock kunna sluta sin tjänst inom kortare tid, om överenskommelse härom träffas mellan arbetsgivaren och den anställde. Tillsvidareanställd, har vid uppsägning från arbetsgivarens sida rätt till en uppsägningstid av: 3 månader, om den sammanlagda anställningstiden hos arbetsgivaren är kortare än 6 år. 4 månader, om den sammanlagda anställningstiden är minst 6 år men kortare än 8 år, 5 månader, om den sammanlagda anställningstiden är minst 8 år men kortare än 10 år, 6 månader, om den sammanlagda anställningstiden är minst 10 år Uppsägning skall ske skriftligen. Mom 7 Chefstjänsteman, som slutar utan iakttagande av stadgad eller överenskommen uppsägningstid är, i den utsträckning nedan sägs, förlustig innestående lön och semesterersättning. Arbetsgivaren kan härav innehålla ett belopp motsvarande lönen för det antal dagar av uppsägningstiden som anställd inte infunnit sig till arbetet. Det innehållna beloppet får totalt högst motsvara lönen för en avlöningsperiod, avdraget beräknas i enlighet med 7 mom 4. Mom 8 Förhållandet mellan ABF och den anställde grundar sig på ömsesidigt förtroende och ömsesidig lojalitet. Chefstjänsteman har att vid alla tillfällen noga bevaka och tillvarata ABFs intressen. Chefstjänstemannen har vidare att följa av styrelsen utfärdade anvisningar beträffande tjänstgöringen. Mom 9 Chefstjänsteman får inte utan styrelsens tillåtelse åta sig uppdrag eller bedriva verksamhet som menligt kan inverka på arbetet. 5

2 Arbetstid Mom 1 Arbetstidslagens 2 punkt 2 gäller för samtliga anställda som omfattas av detta avtal. Arbete som utförs av arbetstagare som med hänsyn till arbetsuppgifter och anställningsvillkor har företagsledande eller därmed jämförlig ställning eller av arbetstagare som med hänsyn till sina arbetsuppgifter har förtroendet att själv disponera sin arbetstid gäller oreglerad arbetstid. Arbetstagaren omfattas således inte av arbetstidslagens regler. Oreglerad arbetstid innebär att arbetstagaren själv har ansvaret för att dygnsvila och veckovila uttas i enlighet med lagstiftningens intentioner. 3 Löner Mom 1 2013-04-01 2014-03-31 Löneutrymmet är 2,2 % av utgående fast bruttolön per den 2013-03-31. Minimilönen fastställs till 32 500 kr efter 2013 års lönerevision. 2014-04-01 2015-03- 31 Löneutrymmet är 2,2 % av utgående fast bruttolön per den 2014-03-31. Minimilönen fastställs till 33 500 kr efter 2014 års lönerevision. 2015-04-01 2016-03-31 Löneutrymmet är 2,4 % av utgående fast bruttolön per den 2015-03-31. Minimilönen fastställs till 34 500 kr efter 2015 års lönerevision. Genom kompetensutveckling stärks organisationen och individen. ABF ska ge rättvisa möjligheter för alla chefer till kompetensutveckling som möjliggör utveckling i arbete och lön. Utvecklingssamtalet är det viktigaste instrumentet för att åstadkomma kompetens- och löneutveckling. Syftet med utvecklingssamtalet är att utveckla de anställda cheferna och organisationen. I samtalet vägs organisationens mål och behov ihop med individens mål och vilja till ett utvecklat arbete. Med hjälp av utvecklingssamtal skapas förutsättningar att ta tillvara de anställdas chefernas kunskaper och resurser. 6

ABF-enheten ska genomföra utvecklingssamtal minst en gång per år med chefstjänstemannen. Samtalet ska resultera i en gemensam framtagen individuell utvecklingsplan för respektive chefstjänsteman. Utvecklingsplanen ska stämmas av och eventuellt revideras varje år i kommande utvecklingssamtal. Tillgodogjord kompetensutveckling ska premieras vid tidpunkten för årlig lönerevision. För varje chef ska en utvecklingsplan upprättas. Av planen ska framgå: - målet med kompetensutveckling för ABF-enheten och för individen. - genomförandeplan med tidsplan - resursbehov Uppföljning av planerna ska göras årligen där uppgifterna om resultatet skall redovisas och eventuella avvikelser anges. Mom 2 Lönestrategi En minimilön för chefstjänstemän fastställs mellan parterna i detta avtal. Minimilönen uppräknas årligen vid tidpunkt som fastställs av parterna. Lön för chefstjänsteman fastställs enligt lokal överenskommelse mellan berörd ABF-enhet och berörd chefstjänsteman. Fastställd lön får inte vara lägre än den av parterna fastställda minimilönen. Förhandling kan föras mellan parterna dock enbart som lokal förhandling. Lönerevision ska ske vid tidpunkt fastställd av parterna i detta avtal och då med avtalat löneutrymme som riktlinje. Kompetensutveckling och övrig utveckling ska premieras i den fortsatta löneutvecklingen. 4 Semester Mom 1 Semester utges enligt bestämmelserna i gällande lag i den mån inte annat följer i vad nedan sägs. 7

Mom 2 Semester inarbetas under tiden 1/4 31/3 och utgår med 30 dagar. Arbetsgivaren och lokal facklig organisation kan överenskomma om förskjutning av semesterår och/eller intjänandeår. Mom 3 Semesterlönen utgörs av den på semestertiden belöpande aktuella månadslönen och semestertillägg enligt nedan. Semestertillägg för varje betald semesterdag utgör: 0,8% av den anställdes vid semestertillfället aktuella månadslönen. Semestertillägget för rörlig lönedel utgör: 12% av summan på den rörliga lönedel som har utbetalats under intjänandeåret. Med rörlig lönedel avses i detta sammanhang: arvoden eller liknande rörlig lönedel i den mån den inte inräknats i månadslönen. Till summan av den rörliga lönedel som har utbetalats under intjänandeåret ska för varje kalenderdag med semesterlönegrundande frånvaro läggas en genomsnittlig dagsinkomst av rörliga lönedelar. Denna genomsnittliga dagsinkomst beräknas genom att under intjänandeåret utbetald rörlig lönedel divideras med antalet anställningsdagar (definierat enligt 7 semesterlagen) exklusive semesterledighetsdagar och hela kalenderdagar med semesterlönegrundande frånvaro under intjänandeåret. Vid utbetalning av semesterlön gäller följande: Huvudregel Semestertillägget om 0,8% utbetalas vid det ordinarie löneutbetalningstillfället i samband med semestern om inte annat lokalt överenskommes. Semestertillägget på rörlig lönedel om 12% utbetalas som ett engångsbelopp vid första ordinarie löneutbetalning efter semesterårets slut. 8

Mom 4 Vid avlösning av semester vid anställnings upphörande beräknas semesterersättning med 4,6% av den aktuella månadslönen per outtagen betald semesterdag jämte semestertillägg beräknat enligt mom 3. Semesterersättning för sparad semesterdag beräknas som om den sparade dagen tagits ut det semesterår anställningen upphörde. Mom 5 För varje uttagen obetald semesterdag görs avdrag från den anställdes aktuella månadslön med 4,6% av månadslönen. Beträffande månadslön se mom 3. Mom 6 Om den anställde under intjänandeåret haft annan sysselsättningsgrad än vid semestertillfället ska den vid semestertillfället aktuella månadslönen proportioneras i förhållande till dennes andel av full ordinarie arbetstid vid arbetsplatsen under intjänandeåret. Om sysselsättningsgraden har ändrats under löpande kalendermånad ska vid beräkningen användas den sysselsättningsgrad som har gällt under det övervägande antalet kalenderdagar i månaden. Beträffande begreppet månadslön se mom 3. Mom 7 Semesterlön för sparad semesterdag beräknas enligt mom 3. Semesterlön för sparad semesterdag ska vidare anpassas till den anställdes sysselsättningsgrad under det intjänandeår som föregick det semesterår då dagen sparades. Beträffande beräkning av sysselsättningsgrad se mom 6. Mom 8 När det gäller en anställning som avses pågå i högst tre månader och som inte varar längre tid, får det avtalas att semesterledighet inte ska läggas ut. I sådant fall har arbetstagaren rätt till semesterersättning 5 Sjuk- och olycksfallsersättning Mom 1 Personal med mer än tre månaders anställning äger åtnjuta fri medicin enligt läkarrecept, fri läkarvård samt fri hälsokontroll och gynekologkontroll hos läkare ansluten till allmänna försäkringssystemet. Med fri läkarvård, enligt 9

föregående mening, avses endast av legitimerad läkare utförd eller remitterad undersökning och behandling, som i vanlig ordning ersätts av försäkringskassan. Anställd är skyldig att, vid besök hos/av läkare, sjuksköterska eller sjukgymnast samt vid inköp av medicin, använda högkostnadskort för att ersättning skall utges. Försäkringskassans regler för högkostnadskort gäller. Anställd skall på anmodan uppvisa högkostnadskortet. Vård och medicin som inte omfattas av högkostnadsskyddet, ersätts inte. Högkostnadskort ska användas för att ersättning ska utges. Anmärkning Vid behandling av privatpraktiserande läkare, som inte anslutit sig till försäkringskassan, utges ersättning för patientavgiften, dock högst ett belopp motsvarande den av respektive landsting fastställda. Specialistvård, eller vård utanför bostads- och tjänstgöringsorten, skall för att bli ersättningsberättigad, i förväg godkännas av arbetsgivaren. Detsamma gäller specialistvård utförd av läkare, som inte är ansluten till den allmänna försäkringskassan, endast under förutsättning, att vården inte kan meddelas av den allmänna sjukvården eller av till den allmänna försäkringskassan ansluten läkare. Mom 2 Vid av läkare styrkt sjukdom åtnjuter anställd med mer än tre månaders anställning sjuklön under 180 dagar. Förmån enligt denna paragraf kan utbetalas under 180 dagar under loppet av 12 på varandra följande månader, dock endast under 90 dagar per sjuktillfälle, räknat från arbetsoförmågans början. Mom 3 Varje anställd har rätt att under en sjuklöneperiod erhålla sjuklön från arbetsgivaren. En sjuklöneperiod omfattar de första 14 kalenderdagarna i en sjukperiod då arbetstagarens arbetsförmåga är nedsatt p.g.a. sjukdom. För den del av sjukperioden som infaller under insjuknandedagen (karensdag) utgår inte sjuklön. Den närmare beräkningen av sjuklönens storlek framgår av mom 6. 10

För den som visstidsanställts för kortare tid än 1 månad inträder rätten till sjuklön först sedan den anställde tillträtt anställningen och därefter varit anställd 14 kalenderdagar innan sjukdomsfallet inträffar. Sjuklön från arbetsgivaren fr.o.m. 15:e kalenderdagen i sjukperioden utges enligt detta avtal. Om en anställd måste avhålla sig från arbete p.g.a. risk för överförande av smitta, och rätt föreligger till smittbärarpenning enligt lagen om ersättning åt smittbärare, utges sjuklön enligt detta avtal. Mom 4 Sjukanmälan till arbetsgivare När en anställd blir sjuk och därför inte kan tjänstgöra skall han snarast möjligt underrätta arbetsgivaren om detta. Vidare skall den anställde, så snart det är möjligt, meddela arbetsgivaren när han beräknar kunna återgå i arbete. Samma sak gäller om den anställde blir arbetsoförmögen p.g.a. olycksfall eller arbetsskada eller om han måste avhålla sig från arbete p g a risk för överföring av smitta och rätt föreligger till ersättning enligt lagen om ersättning åt smittbärare. Sjuklön skall, som huvudregel, inte utges för tid innan arbetsgivaren fått anmälan om sjukdomsfallet ( 8, 1 st SjLL). Anmälan måste göras senast under ordinarie arbetstid insjuknandedagen. Detta gäller inte om arbetstagaren varit förhindrad att göra anmälan och sådan gjorts omedelbart efter det att hindret upphört. Mom 5 Försäkran och läkarintyg Mom 5:1 Försäkran Anställd skall lämna arbetsgivaren en skriftlig försäkran om att den anställde har varit sjuk, uppgifter om i vilken omfattning arbetsförmågan varit nedsatt p.g.a. sjukdomen och under vilka dagar den anställde skulle ha arbetat ( 9 SjLL). Mom 5:2 Läkarintyg Arbetstagaren är skyldig att fr.o.m. sjunde kalenderdagen efter insjuknandedagen medelst läkarintyg styrka sjukdomen ( 8, 2 st SjLL). Försäkringskassan kan ålägga arbetstagaren att, från tidigare dag genom intyg av läkare eller tandläkare, styrka nedsättningen av arbetsförmågan. Om särskilda skäl föreligger kan arbetsgivaren begära att arbetstagaren, för rätt 11

till sjuklön, styrker nedsättningen av arbetsförmågan med läkarintyg från tidigare dag. Kostnaden för sådant läkarintyg ersätts av arbetsgivaren. Protokollsanteckning Arbetsgivarens möjlighet att begära läkarintyg skall användas selektivt och enligt samma regler som ligger till grund för försäkringskassornas prövning av särskilda skäl och således inte ges generell tillämpning vid enskilt arbetsställe. Vidare ska bestämmelsen ges en praktisk tillämpning enligt försäkringskassans praxis, t ex beträffande rätt till sjukpenning även om arbetstagaren misslyckats vid försök att skaffa läkarintyg. Mom 6 Sjuklönens storlek Mom 6:1 Sjuklön utges inte för sjukdom som infaller under den första frånvarodagen i sjukperioden (karensdagen). Under de 13 följande kalenderdagarna utgår sjuklön för sådan tid som arbetstagaren skulle utfört arbete under överenskommen arbetstid om den anställde inte varit sjuk. Om arbetstagaren åter insjuknar inom fem kalenderdagar från det tidigare sjukperioden upphörde, utgör den nya sjukperioden fortsättning på den tidigare, ifråga om karensdag, ersättningens storlek och sjuklöneperiodens längd, således ingen ny karensdag. De mellanliggande kalenderdagarna ska inte inräknas i sjukperioden. Antalet karensdagar per 12-månadersperiod får inte överstiga 10. För anställd, med särskilt omfattande sjukfrånvaro och som enligt försäkringskassans beslut är berättigad till sjuklön om 80% för sjukperiodens första 14 dagar, görs sjukavdrag enligt vad som gäller fr.o.m. den andra sjuklöneberättigade dagen i sjukperioden. Mom 6:2 Beräkning av sjuklön Den sjuklön som arbetsgivaren skall betala till den anställde beräknas genom att avdrag görs från lönen enligt följande: Med lön menas fast kontant månadslön inklusive tillägg för researvode samt helgarvode. Beräkning enligt aktuell rese- och arbetsplanering. 12

Mom 6:3 Sjukdom t o m 14:e kalenderdagen per sjukperiod För varje timme en anställd är frånvarande p.g.a. sjukdom görs sjukavdrag per timme med: Dag 1: 100% x månadslön x 12 52 x 39 Dag 2-14: 20% x månadslönen x 12 52 x 39 Mom 6:4 Ändring av lön eller veckoarbetstid Om ändring av lön eller veckoarbetstid sker gäller följande: Arbetsgivaren ska göra sjukavdrag med utgångspunkt från den gamla lönen respektive arbetstiden under längst den månad den anställde fått besked om sin nya lön respektive ändrad arbetstid. Om de avräkningsperioder som arbetsgivaren använder vid löneutbetalningen inte sammanfaller med kalendermånaderna, har arbetsgivaren rätt att vid tillämpning av denna bestämmelse byta ut begreppet månad mot avräkningsperiod. Mom 6:5 Sjukdom fr.o.m. 15:e 90:e kalenderdagen För varje sjukdag (även arbetsfria vardagar samt sön- och helgdagar) görs sjukavdrag per dag med: för anställd med månadslön om högst 7,5 x basbeloppet 12 90% x månadslönen x 12 365 13

Mom 6:6 Sjukdom fr.o.m. 91:a kalenderdagen och tillsvidare För varje sjukdag (även arbetsfria vardagar samt sön- och helgdagar) görs sjukavdrag med: för anställd med månadslön om högst 7,5 x basbeloppet 12 100% x månadslönen x 12 365 Mom 6:7 Sjuklön i samband med smittbärarpenning Om en anställd måste avhålla sig från arbete p.g.a. risk för överförande av smitta och rätt föreligger till smittbärarpenning görs avdrag per timme enligt följande t o m 14:e kalenderdagen: för anställd med månadslön om högst 7,5 x basbeloppet 12 90% x månadslönen x 12 52 x 39 Fr o m den 15:e kalenderdagen görs avdrag enligt mom 6:5. Fr o m den 91:a kalenderdagen görs avdrag enligt mom 6:6. Mom 6:8 Sjuklön för anställd med lön över 7,5 basbelopp För anställd med lön över 7,5 basbelopp utges sjuklön med: För dag 2 14 80% av mist arbetsförtjänst. För dag 15 90 utgår sjuklön med 10% av mist arbetsförtjänst upp till 7,5 basbelopp. För lönedel över 7,5 basbelopp utgår sjuklön med 80% av överstigande lönedel. För dag 91 180 utgår sjuklön med 90% av mist lön som överstiger 7,5 basbelopp. Löneavdrag görs enligt samma regler som för anställda med lön under 7,5 basbelopp. 14

Mom 7 Samordning mellan sjuklön och livränta Om en anställd p g a arbetsskada uppbär livränta i stället för sjukpenning och detta sker under tid då den anställde har rätt till sjuklön, ska sjuklönen från arbetsgivaren inte beräknas enligt mom 6 utan istället utgöra skillnaden mellan 85% av månadslönen och livräntan. Om en anställd är frånvarande med rehabiliteringspenning under sjuklöneberättigad tid görs avdrag som vid sjuklön fr.o.m. 15:e kalenderdagen enligt mom 6:5, 6:6 och 6:8. Mom 8 Anställd äger efter tillfrisknandet från sjukdom eller olycksfall att återfå sin förutvarande befattning eller annat lämpligt arbete om förutsättning för dess skötsel finns. Mom 9 I de fall pensionsförsäkrad personal erhåller sjukpension utges inte samtidigt sjuklön. Under så lång tid, som vederbörande enligt mom 2 är berättigad till sjuklön, utfylls dock sjukpensionen upp till avtalsenlig sjuklön. Mom 10 Anställd, som på grund av sjukdom och efter läkares rekommendation kan beredas s.k. halvdagstjänst, ska för tid, varunder sådan tjänst utförs, utöver halv lön, erhålla sjuklön. För varje sådan sjukdag göres ett sjukavdrag utgörande högst 50% av de i mom 6 angivna sjukavdragen. De i mom 2 ovan angivna 180 dagarna ska vid här ifrågavarande fall fördubblas. Anställda med här angiven halvtidstjänst, som genom sjukdom blir helt oförmögen till arbete, ska under sådan sjukdomstid erhålla sjuklön enligt bestämmelserna i mom 6 och 7 ovan. Vid beräkning av antalet sjukdagar med full lön ska hänsyn tas till tidigare åtnjuten sjuklön enligt i denna paragraf angivna grunder. Mom 11 Ledighet vid barns födelse ska beviljas vårdnadshavare längst till dess barnet uppnått 1,5 års ålder. Sådan ledighet medges även adoptivföräldrar. Partiell ledighet för vård av barn skall härutöver medges tills barnet uppnått 12 års ålder. I övrigt gäller reglerna i lagen om föräldrars rätt till ledighet för vård av barn. 15

Mom 12 Förälder som varit anställd oavbrutet i ett år äger rätt att uppbära utfyllnad till föräldrapenningen och den tillfälliga föräldrapenningen under en tidsperiod motsvarande försäkringskassans bestämmelser. Utfyllnad utges endast då föräldrapenningen är lika stor som sjukpenningen och under högst 360 dagar per barn. Föräldralön utges endast för de dagar, då föräldrapenning utbetalas av försäkringskassan. Dessa bestämmelser gäller även vid adoption, om ersättning utges från allmänna försäkringskassan. För tillfällig vård av sjukt barn utges utfyllnad till föräldrapenningen under de antal dagar som ersättning utges från försäkringskassan. Mom 12:1 Föräldralön vid föräldrapenning uträknas enligt mom 6:5. Mom 12:2 För de sju första arbetsdagarna den anställde varit frånvarande görs ett löneavdrag på 90% x månadslönen x 12 årsarbetsdagar (260) Fr.o.m. åttonde frånvarodagen utgår utfyllnad mellan tillfällig föräldrapenning och full lön under en tidsperiod motsvarande försäkringskassans bestämmelser. Mom 13 Den anställde äger rätt att erhålla ersättning motsvarande kostnaderna för den vaccinering eller läkarkontroll som utan att vara föranledd av sjukdom kan erfordras under tjänsteutövning utomlands. 6 Försäkringar Följande försäkringar ska tecknas; Kooperationens tilläggspension (KTP). Avgångsbidragsförsäkring (AGB). Avtalsgrupplivförsäkring (AGL). 16

Trygghetsförsäkring vid arbetsskada (TFA). Medlemsolycksfall Försäkringsavtal om KTP tecknas enligt pensionsöverenskommelse mellan ABF och Handels vad gäller avdelning 1 genom Pensionsvalet i de av parterna utsedda försäkringsgivarna och avdelning 2 i Folksam. AGB och AGL enligt överenskommelse mellan AFO och Handels tecknas i Folksam. TFA enligt överenskommelse mellan Svenskt Näringsliv och LO/PTK tecknas genom Folksam i AFA Försäkring. Medlemsolycksfall tecknas i Folksam. Arbetstagare, som till följd av arbetsolycksfall måste lämna arbetsplatsen, kan få ersättning för inkomstbortfallet från trygghetsförsäkring vid arbetsskada (TFA). För det fall trygghetsförsäkringen vid arbetsskada inte ersätter inkomstbortfallet ska arbetsgivaren bevilja permission resten av dagen för arbetsskada. Karensdagen blir då dagen efter permissionslön utgivits. En förutsättning för permissionen är att arbetsskadan inte leder till sjukskrivning längre tid än sju dagar från och med insjuknandedagen enligt lagen om allmän försäkring. 7 Tjänstledighet Mom 1 Tjänstledighet (ledighet utan lön) kan beviljas i den mån arbetet tillåter. Mom 2 Vid tjänstledighet för offentliga uppdrag kan efter godkännande av ABFstyrelsen hel eller reducerad lön utbetalas, och avdrag görs enbart för hela dagar. Mom 3 Anställd, som beviljas tjänstledighet utan lön, är för den tid tjänstledigheten överstiger 15 dagar icke berättigad till några förmåner enligt 5. Detta gäller inte ledighet för fackliga studier, då bestämmelserna i 5 gäller. Mom 4 1) Vid tjänstledighet som inte medger rätt till löneförmån sker tjänstledighetsavdrag enligt följande formel: för den anställde aktuell månadslön x 12 = dagslöneavdrag 365 17

2) Vid tjänstledighet för en eller flera hela kalendermånader är avdraget lika med för den anställde aktuell månadslön. 8 Traktamente och reseersättningar Traktamente, rese- och bilersättning utges enligt separat uppdragsavtal. 9 Pensioner Särskilt pensionsavtal tecknas mellan ABF och Handelsanställdas förbund. 10 Arbetsmiljöavtal Parterna har antagit det mellan Handels och ABF träffade avtalet om allmänna regler för arbetsmiljöverksamheten i organisationerna samt om rekommendationer för partssamarbete i företagshälsovårdscentraler (arbetsmiljöavtalet) och överenskommelse om riktlinjer för företagshälsovården. Arbetsmiljöavtal ABF Handels 1 Gemensamma utgångspunkter Arbetsmiljöarbetet ska bedrivas i samverkan mellan arbetsgivaren och de anställda samt deras lokala fackliga organisationer för att åstadkomma en god arbetsmiljö. Arbetsmiljölagen med tillhörande föreskrifter är viktiga delar i arbetsmiljöarbetet. Inom varje organisation ska de anställda ha tillgång till arbetsmiljölagen, arbetsmiljöförordningen, övriga författningar (anvisningar, föreskrifter och meddelanden) som har utfärdats med stöd av lagen eller förordningen samt lokala föreskrifter som rör den aktuella verksamheten. 2 Lokal samverkan om arbetsmiljöarbete Arbetsmiljöfrågorna handläggs av ansvarig chef i samverkan med berörda anställda och lokal arbetsmiljöorganisation. Samverkansformerna behandlas av de lokala parterna och utformas så att de väl anpassas till organisationens verksamhet. Samverkansformerna bekräftas av lokala överenskommelser. Det är viktigt att arbetsgivarens och arbetstagarens företrädare har tillräckliga befogenheter och nödvändig kompetens för att klara sina respektive uppdrag och att arbetsgivaren kan uppfylla sitt ansvar utifrån aktuell lagstiftning och kollektivavtal. 18

3 Systematiskt arbetsmiljöarbete Arbetsgivaren ansvarar för att det finns systematiskt arbetsmiljöarbete, en organiserad arbetsanpassning, rehabiliteringsverksamhet, rutiner för krisberedskap, hot och våld. Arbetsgivaren och den fackliga organisationen ska samverka om hur systematiskt arbetsmiljöarbete, arbetsanpassning och rehabilitering ska bedrivas. Arbetsgivaren ansvarar för att brister som framkommit vid regelbundna undersökningar och större förändringar av verksamheten riskbedöms. Allvarliga brister åtgärdas direkt, övriga skrivs ner i en handlingsplan. Ansvarig för åtgärden och ett sista datum för åtgärd fastställs. Arbetsgivaren ska utreda olycksfall och tillbud. Det ska finnas en årlig och skriftlig sammanställning av sjukfrånvaro, olycksfall och tillbud. Det är även viktigt att arbetsgivaren främjar hälsa och friskvård. Arbetsgivaren ansvarar för att det finns en skriftlig arbetsmiljöpolicy innehållande konkreta och mätbara mål. Arbetsmiljöpolicyn utarbetas i samverkan med lokal facklig organisation. Det systematiska arbetsmiljöarbetet ska årligen följas upp och redovisas skriftligt. 4 Arbetsmiljöutbildning Enligt arbetsmiljölagen svarar arbetsgivare och arbetstagare gemensamt för att skyddsombud får behövlig utbildning. Parterna ska därför verka för att personal i arbetsledande ställning och skyddsombud samt andra befattningshavare som har beslutsfunktioner, som påverkar arbetsmiljön, innehar nödvändig arbetsmiljöutbildning. Där det bedöms lämpligt och möjligt bör arbetsmiljöutbildning anordnas samtidigt för nämnda grupper. Arbetsmiljöutbildning kan också behövas för övriga anställda. Här uppmärksammas särskilt de nyanställdas behov av introduktion. Omfattningen och innehållet i denna utbildning anpassas med hänsyn till den uppgift som den anställde har inom arbetsmiljöområdet. I första hand används partsgemensamt utbildningsmaterial som utarbetas av Prevent eller motsvarande. Nyanställda ska erhålla introduktion med innehåll som utarbetas mellan parterna. Grundutbildningen Bättre arbetsmiljö (BAM) är ett minimikrav för skyddsombuden och arbetsgivarens företrädare. 19

Det ska även ges möjlighet till vidareutbildning. Anställd som utbildas i arbetsmiljö enligt ovan har rätt till bibehållna anställningsförmåner. Ekonomisk ersättning och rätt till ledighet i samband med arbetsmiljöutbildning regleras i Förtroendemannalagen, Studieledighetslagen och Arbetsmiljölagen. 35 Arbetsgivaren svarar för utbildningskostnaderna. 5 Arbetsanpassning och rehabilitering Arbetsgivaren ska regelbundet undersöka arbetsförhållanden samt anpassning och rehabiliteringsbehovet hos personalen. Detta görs genom regelbundna utvecklingssamtal, regelbundna enhetsmöten/arbetsplatsträffar samt årliga skyddsronder. Rehabiliteringsutredning ska göras om arbetstagaren varit sjukskriven i mera än 14 dagar eller har fler än sex korta sjukfall per år eller om arbetsgivaren eller arbetstagaren själv begär det. Utredningen ska göras i samråd med facklig företrädare om den anställde inte meddelat annat. Rehabiliteringsutredningen ska syfta till att få den anställde tillbaka i tjänst hos arbetsgivaren. Arbetsgivaren ska anpassa de enskilda arbetstagarnas arbetssituation med utgångspunkt från deras förutsättningar. Vid funktionsnedsättning eller annan begränsning av arbetsförmågan ska särskild hänsyn tas. Vid förändringar av verksamheten ska arbetsgivaren i samverkan med skyddsombud se till att riskbedömning görs. 6 Företagshälsovård Parterna är ense om att företagshälsovården utgör en viktig partsgemensam resurs i det lokala arbetsmiljöarbetet. Lokal uppgörelse kan träffas om att teckna avtal med företagshälsovård. Vid upphandling ska parterna gemensamt granska de alternativ som finns. Företagshälsovården ska vara en partsgemensam resurs som erbjuder stöd till både arbetsgivare och arbetstagare. Företagshälsovården är en oberoende expertresurs inom områdena arbetsmiljö, arbetsorganisation och arbetslivsinriktad rehabilitering. Företagshälsovården ska bygga på en helhetssyn av arbetsmiljön, ha god kunskap om branschen samt ha yrkesutbildade personer med 20

specialistkompetens eller motsvarande inom områdena arbetsmiljö, medicin, teknik, beteendevetenskap, ergonomi, organisations- och hälsovetenskap. Det är viktigt att företagshälsovården upprätthåller en hög kvalitet med sammanhållna resurser. Arbetet ska därvid utövas i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet. 7 Arbetsgivarens ansvar Samverkan och lokala överenskommelser inskränker inte arbetsgivarens ansvar enligt arbetsmiljölagen. 8 Förhandlingsordning Tvist om tolkning eller tillämpning av detta avtal eller med stöd härav träffade lokala överenskommelser avgörs genom lokala förhandlingar mellan berörda parter. Kan tvisten inte lösas på detta sätt kan frågan hänskjutas till central förhandling mellan berörda parter. Begäran om central förhandling ska i förekommande fall framställas inom tre veckor från den lokala förhandlingens avslutande. 9 Giltighetstid Detta avtal gäller tills vidare fr.o.m. den 1 oktober 2010 med tre månaders ömsesidig uppsägningstid. 11 Jämställdhetsavtal Parterna har antagit den mellan SAF och LO träffade överenskommelsen om åtgärder för jämställdhet mellan kvinnor och män på arbetsmarknaden. Anteckningar till protokollet Bemanning/inhyrning. Parterna har tecknat särskild överenskommelse angående bemanning/inhyrning. 21

Parterna enas om att i partsgemensam arbetsgrupp behandla: - utvidgat chefsavtal/enhetligt avtal för samtliga ABF anställda - chefsutbildning (handledning, mentorskap, introduktion m m) - oreglerad arbetstid - MBA Överenskomna förändringar införs i detta avtal. 12 Medbestämmandefrågor Bestämmelserna i detta kollektivavtal innebär inte någon reglering av medbestämmandelagens dispositiva regler eller tillämpning av lagens 32. 13 Statistiköverenskommelse Parterna enas om att teckna statistiköverenskommelse. 14 Tvisters handläggning Mom 1 Uppstår tvist mellan parterna rörande avtalets tolkning eller tillämpning eller av annan anledning följs förhandlingsordning enligt medbestämmandelagen. Mom 2 Kan enighet inte uppnås vid dessa förhandlingar, ska tvisten hänskjutas till avgörande av skiljenämnd i den ordning lagen om skiljemän stadgar. Skiljemännens antal ska vara fem, av vilka vardera parten utser två och de sålunda utsedda sig emellan utser den femte. Underlåter part att utse skiljemän eller kunna de av parterna utsedda skiljemännen inte enas om femte ledamot, ska på parts ansökan skiljeman utses av LO. 22

15 Avtalets giltighetstid Detta avtal gäller fr.o.m. den 1 april 2013 t o m den 31 mars 2016 med två månaders ömsesidig uppsägningstid. Om begäran om förhandling framställs senast den 31 januari 2016 gäller avtalet för tid efter den 31 mars 2016 med sju dagars ömsesidig uppsägningstid. Sker inte uppsägning under bestämd tid, gäller avtalet fortfarande ett år med samma uppsägningstid o s v år från år. Till detta avtal fogade protokollsanteckningar äga samma giltighet som själva avtalet. Stockholm den 8 juni 2012 ABF HANDELSANSTÄLLDAS FÖRBUND Monika Ohlson Tommy Tillgren 23

Bilaga 1 ÖVERENSKOMMELSE om regler för ABF Handels Trygghetsfond 1 Bakgrund ABF och Handels är medvetna om att rationaliseringar kan leda till förändringar i organisationsstrukturen. Folkbildningen (ABF) står inför stora förändringar där betydande omläggningar av verksamheten inom ABFs olika enheter måste ske för ökad effektivitet. Inte sällan medför sådan utveckling mot effektivare verksamhet att en enhet måste vidta förändring på det personella området. Parterna har därför enats om att i så hög grad som möjligt minska de negativa effekterna som kan uppstå genom olika sådana åtgärder och därmed öka den enskildes trygghet. 2 Överenskommelse ABF och Handels är överens om att bilda stiftelsen ABF Handels Trygghetsfond. ABF och Handels fastställer stadgar enligt särskild överenskommelse. 3 Finansiering Stiftelsen finansieras med medel som avsätts enligt särskild förhandlingsöverenskommelse mellan parterna. 4 Administration För det löpande arbetet utses av styrelsen en beredningsgrupp bestående av två ledamöter, varav en representerar ABF och en representerar Handels. För ledamöterna utses två suppleanter, varav en representerar ABF och en representerar Handels. Beredningsgruppen kan till sig knyta erforderlig expertis. För de administrationskostnader som parterna har för stiftelsens verksamhet ska ABF och Handels tillgodogöra sig ett belopp som årligen fastställs av parterna. Övriga administrationskostnader betalas direkt från fondens medel. 24

5 Beredningsgruppens uppgifter Beredningsgruppen har till uppgift: - att vidtaga åtgärder för främjandet av goda och trygga anställningsförhållanden - att behandla trygghetsfrågor av principiell natur och personaladministrativa frågor i anknytning härtill, - att sprida information om trygghetsfrågor och personaladministrativa frågor och om utvecklingen inom dessa områden, - att främja samarbetet mellan arbetsgivare och arbetstagare rörande trygghetsfrågor och personaladministrativa frågor, - att utforma de närmare riktlinjerna för och leda den verksamhet som nämns nedan i 6, - att främja i 8 avsedd verksamhet, - att efter stiftelsestyrelsens bemyndigande från fonden utanordna medel för genomförande av åtgärder för fullföljande av ovan angivna uppgifter samt - att till huvudmännen avge förslag angående ändringar i avtalets bestämmelser, som kan visa sig erforderliga. 6 Medelsanvändning I syfte att pröva olika möjligheter att främja anställningstryggheten ska särskilda trygghetsåtgärder vidtas för arbetstagare, som blivit uppsagda eller som löper risk att bli uppsagda till följd av rationalisering, driftsinskränkningar eller nedläggelser. Syftet ska vara att så snabbt som möjligt återföra dessa arbetstagare till arbetslivet. Trygghetsåtgärderna ska omfatta olika former av verksamhet i syftet att uppnå en sysselsättningsfrämjande clearing mellan arbetsgivare som säger upp eller står i begrepp att säga upp arbetstagare och organisationer inom arbetarrörelsen med personalbehov. Verksamheten ska inrymma möjligheter till individuell prövning och anpassning av olika åtgärder som kan underlätta för berörda att få nya anställningar eller fortsatt anställning. Kostnaderna för denna verksamhet jämte övriga särskilda åtgärder i syfte att främja anställningstryggheten bestrids av fonden helt eller delvis efter styrelsens prövning. 25

7 Ansökan om bidrag ur Trygghetsfonden I samband med att åtgärd, som kan medföra uppsägning på grund av arbetsbrist, aktualiseras kan arbetsgivaren gemensamt med Handels lokala fackliga organisation ansöka om bidrag från Trygghetsfonden för att undvika eller begränsa verkningarna av sådan uppsägning. Ansökan ska ställas till Stiftelsen ABF-Handels Trygghetsfond. I ansökan ska anges förslag till åtgärder med kostnadskalkyl samt en redogörelse för enhetens ekonomi och analys av utvecklingen. 8 Företagsgemensamma åtgärder ABF förbinder sig att verka för ett kontinuerligt samarbete mellan ABForganisationerna i omplaceringsfrågor. Därigenom ökas möjligheterna att finna lämpliga lösningar. 9 Uppsägning Detta avtal gäller tills vidare med en ömsesidig uppsägningstid av 6 månader. 26

Uppdragsavtal 1. Tillämpningsområde.28 2. Reseregler..28 3. Diverse utlägg 30 4. Ersättning för kost och logi..30 5. Avtalets giltighet...32 Bilaga 1 Bilersättning 34 Bilaga 2 Traktamenten och researvode vid uppdrag inom Sverige 35 Bilaga 3 Minskning av traktamenten i vissa fall.37 Bilaga 4 Förmånsvärden..48 Bilaga 5 Traktamenten och researvode vid uppdrag utom riket 49 Överenskomma förändringar markeras med streck i marginalen 27

1. Tillämpningsområde Bestämmelserna som gäller från 2012-04-01 reglerar ersättning för traktamenten och resor för anställda inom ABFs avdelningar, distrikt och förbundsexpeditionen. Då förändringar sker i avdragsrätt från Skatteverket (SK) äger kollektivavtalsslutande parter rätt att begära förhandling om avtalets arvodes-, traktaments- och bilersättningsförmåner. 2 Reseregler 2.1 Huvudregel vid resor: Som huvudregel gäller att tåg ska användas om inte den totala rese- och övernattningskostnaden, inklusive traktamente och researvode, för flyg eller annat färdmedel är mindre än kostnaden för tåg. 2.2 a) Anställd har rätt att åka 1:a klass samt rätt till sovplats i 1-bäddskupé. Avseende X 2000 gäller resan i 1:a klass ekonomiklass dvs utan måltid. 2.2 b) Anställd ersätts för kostnaden vid utrikes flyg med i första hand turistklass. Lågprisbiljetter bör användas så långt det är möjligt. Vid inrikesflyg ska de bäst rabatterade biljetterna eftersträvas. För transport till/från flygplats/järnvägsstation/hamn se punkt 2.7, lokala resor. 2.4 Hyrbil, får användas om det är motiverat kostnadsmässigt. Bilen bokas i gruppen liten bil eller mellanbil. 2.5 Vid resa med båt betalar arbetsgivaren i förekommande fall för enkelhytt (inte kategori lyx eller högre). 2.6 Vid övernattning svarar arbetsgivaren för kostnaderna på hotell med lämplig geografisk belägenhet, enkelrum med dusch/bad och toalett (inte lyxkategori). 2.7 För lokala resor utgår ersättning för färd med allmänna kommunikationsmedel. I vissa fall innebär dock användning av egen bil, hyrbil, eller taxi uppenbara fördelar. Vilket färdmedel som bör komma ifråga får bedömas från fall till fall av den som godkänt uppdraget. Till ledning för sådan bedömning anges här några exempel: 28

- resan orsakas av särskilt brådskande uppdrag - den resande sparar avsevärt med tid vid bilresa - sådant material ska medföras som inte är lämpligt att transportera på annat sätt än i bil - allmänna kommunikationer saknas - samåkande För resa med egen bil utgår ersättning enligt bilaga 1. Denna ersättning avses täcka alla kostnader för bilen. Arbetsgivaren ansvarar således inte för oförutsedda kostnader som kan uppstå för bilen i samband med resa för arbetsgivarens räkning. Parkeringskostnad ersätts mot kvitto, dock inte felparkeringsavgift. Ersättning för taxikostnad ersätts mot kvitto. Arbetsgivaren ersätter inte taxikostnad mellan arbetsplatsen och bostaden. Om resa med egen bil inte godkänts, men resenären ändå använt sig av egen bil, ersätts resa med kostnaden för färdbiljett på kollektivt färdmedel som arbetsgivaren i annat fall skulle ha betalat, dock högst motsvarande av SK fastsällt avdragsbelopp per mil. 2.8 Uppdragsredovisning ska lämnas inom 30 dagar räknat från hemkomstdag för att bli ersättningsberättigad. 2.9 Tillfälligt reseförskott kan erhållas. Ett tillfälligt reseförskott kan utanordnas. Förskott ska enligt delegationsordning attesteras. Förskottet kvitteras på särskild blankett och regleras minst en gång per månad. Detta på grund av ändrade skatteregler. Ytterligare förskott kan inte godkännas innan tidigare reseförskott redovisats. 2.10 Traktamente och researvoden utgår enligt bilaga 2. 2.11 Tjänsteförsäkring finns tecknad i ABFs samlingsförsäkring hos Folksam. Försäkringskort (International Insurance Certificate) kan utkvitteras hos Folksam. Detta kort ska återlämnas vid giltighetstiden utgång eller när anställningen upphör. 2.12 Resevaluta ska redovisas tillsammans med den för tillfället aktuella växlingskursen som styrks med växlingsnota. 29

2.13 Biljetter ska beställas i så god tid att rabatter kan utnyttjas. 2.14 Dessa regler tillämpas med sunt förnuft av den som beslutar om resandet. 3 Diverse utlägg Med diverse utlägg avses sådana kostnader som är nödvändiga för uppdragets fullföljande och som inte ingår i rese- och traktamentskostnaderna. Till diverse utlägg hänförs tjänstesamtal. Dessa kostnader ersätts med utlagda belopp. 4 Ersättning för kost och logi Uppdrag inom Sverige För uppdrag inom Sverige betalas traktamentsersättning endast för sådan förrättning som med fört övernattning utanför tjänstgöringszon och bostadszon. I samband med uppdrag med övernattning utanför tjänstgöringszon och bostadszon betalas traktamente enligt särskilda regler vad avser heldag och halvdag specificerat i bilaga 2. Vid övernattning ersätts styrkt logikostnad. Men kostnaden får inte vara onormalt stor med hänsyn till prisläget på orten. Traktamente beräknas med hänsyn till den faktiska bortovaron från arbetsplatsen eller bostaden. Förrättning påbörjas respektive avslutas alltid antingen på tjänstestället eller i bostad. När det gäller att tidsbestämma en traktamentsberättigad flerdygnsförrättning så påbörjas eller avslutas den alltid enligt ovannämnda definition. Traktamente får inte utges för längre tid än vad som föranleds av uppdraget. Med tjänstgöringszon menas ett område vars yttre gräns ligger på ett avstånd av 50 km, närmaste färdväg, från tjänstestället. Med bostadszon menas ett område vars yttre gräns ligger på ett avstånd av 50 km närmaste färdväg från bostaden. Detta är en förutsättning och definition, när en förrättning är traktamentsberättigad. Observera! Att en förrättning ska vara utanför såväl tjänstgöringszon som bostadszon för att traktamente ska utgå. 30

Minskning av traktamente i vissa fall Vid förrättning där arbetsgivaren betalar kostnaderna för några eller samtliga måltider reduceras traktamentet enligt bilaga 3. Researvode Endast ett researvode per dygn kan betalas. Det researvode som betalas redovisas i bilaga 2. Preliminär skatt ska dras från researvodet. Om helgarvode utgår så utgår inte researvode. Om övertidsersättning utgår för förrättning utgår inte researvode enligt detta avtal. Förmånsvärde av erhållen kost Allmänt gäller, att vid förrättning, inrikes som utrikes, där arbetsgivaren har tillhandahållit måltid, ska förmånsvärdet av erhållen kost, frukost, lunch eller middag, beskattas, enligt belopp som redovisas i bilaga 4. Detta gäller även då traktamentet reducerats enligt ovan. (Beskattning av förmånsvärde göres utöver reduceringen av traktamentet). Förmånsbeskattning av måltider betalda av arbetsgivaren ska alltid ske. Undantag är intern och extern representation (se bilaga 2). Uppdrag utom riket För uppdrag utom riket betalas traktamentsersättning endast för sådan förrättning som medfört övernattning. Vid endagsförrättning utgår researvode enligt samma regler som vid uppdrag inom riket. Vid flerdygnsförrättning utgår inget researvode. Vid uppdrag utom riket betalas traktamente enligt det statliga utlandsreglementet. Utlandsreglementet reglerar ersättningen fr.o.m. resans början t o m resans slut. Traktamente per dag betalas med för varje land fastställt belopp. Hotellkostnader ersätts med verifierade utlägg (se bilaga 5). Minskning av traktamente i vissa fall Vid utlandsuppdrag då arbetsgivaren betalar kostnaderna för frukost, lunch och middag eller någon av dessa måltider minskas traktamentet enligt bilaga 3. 31

5 Avtalets giltighet Detta avtal gäller fr.o.m. den 1 april 2013 t o m 31 mars 2016 med två månaders ömsesidig uppsägningstid. Om begäran om förhandling framställs senast den 31 januari 2016 gäller avtalet för tid efter den 31 mars 2016 med sju dagars ömsesidig uppsägningstid. Sker inte uppsägning å sålunda bestämd tid, gäller avtalet fortfarande ett år med samma uppsägningstid o s v år från år. ABF:s FÖRHANDLINGSORGANISATION Monika Ohlson HANDELSANSTÄLLDAS FÖRBUND Tommy Tillgren 32

Bilagorna till reglementet anpassas vid aktuella tidpunkter efter beslutade ändringar. Bilagor: 1. Bilersättning 2. Traktamenten och researvoden vid uppdrag inom Sverige 3. Minskning av traktamenten i vissa fall 4. Förmånsvärden 5. Utlandstraktamente Från och med den 1 juli 2007 gäller följande ersättningar vid resa med egen bil samt vid uppdrag för arbetsgivarens räkning. 33

Bilaga 1 Bilersättning Anställd med bilmedgivandeavtal erhåller - Kronor 37 per mil oavsett den årliga körsträckan. - Kronor 31 per mil vid tillfälligt bilmedgivande. - Övriga resor med bil ersätts med 18:50 kr per mil. Tillåtet avdragsbelopp per mil följer av SK bestämmelser. Mellanskillnaden mellan tillåtet avdragsbelopp och belopp enligt ovan är en skattepliktig inkomst för mottagaren och kommer att redovisas på vederbörandes kontrolluppgift samt att arbetsgivaren drar preliminär skatt. Årlig justering av tillåtet avdragsbelopp sker enligt SK bestämmelser. När avgiftsbelagd parkeringsplats måste användas betalas ersättning även för erlagd parkeringsavgift enligt kvitto. Ovan nämnda belopp inkluderar semesterersättning. 34

Bilaga 2 Traktamenten och researvode vid uppdrag inom Sverige Inom Sverige - utom tjänstgöringszonen och bostadszonen I det följande anges ett sammandrag av traktamentsdefinitionerna. Vissa definitioner Bortovaro Endagsförrättning Flerdygnsförrättning Tiden mellan framresans början och återresans slut. Förrättning som inte medför övernattning utom bostaden. Förrättning som medför övernattning utom bostaden. Dag Tiden mellan kl 06.00 och kl 24.00 Natt Tiden mellan kl 00.00 och kl 06.00. Tjänstgöringszon Bostadszon Kostförmån Ett område vars yttre gräns ligger på ett avstånd av 50 km, närmaste färdväg, från arbetsplatsen eller tjänstestället. Ett område vars yttre gräns ligger på ett avstånd av 50 km, närmaste färdväg från bostaden. Fri kost är skattepliktig förmån oavsett om den tillhandahålls fortlöpande eller endast vid särskilda tillfällen såsom under tjänsteresa/-förrättning, tjänstgöring på annan ort, kurser, kongresser, konferenser, studieresor o dyl. Fri måltid i samband med representation (extern eller intern) och liknande är inte skattepliktig. Researvode: För tiden 2013-04-01 2016-03-31 fastställs researvodet till 335 kr Om övertidsersättning utges, utges inte samtidigt researvode. 35

Helgersättning Helgarvode Vid uppdrag förlagda till lördag-söndag utges ett arvode om 610 kronor per dag. Om helgarvode utges, utges inte samtidigt researvode. Om helgarvode utges, utges inte samtidigt övertidsersättning. Flerdygnsförrättning Traktamente Helt traktamente För avresedag, när resan påbörjats före kl 12.00 och återkomstdag, när resan avslutas efter kl 19.00 samt för mellanliggande dagar i en flerdygnsförrättning betalas per dag helt traktamente: Traktamente utges med av SK fastställt belopp. Halvt traktamente För avresedag, när resan påbörjats kl 12.00 eller senare och återkomstdag, när resan avslutats kl 19.00 eller tidigare betalas per dag halvt traktamente. Halvt traktamente: Traktamente utges med av SK fastställt belopp. Researvode (vid flerdygnsförrättning) Vid flerdygnsförrättning betalas per påbörjat dygn - utöver traktamente - skattepliktigt researvode inklusive semesterersättning. Ett dygn anses i detta sammanhang påbörjat kl 00.00. Researvode: För tiden 2013-04-01 2016-03-31 fastställs researvodet till 335 kr Researvode utbetalas endast vid förrättning belägen mer än 10 km från såväl tjänsteställe som bostad. Helgersättning Helgarvode Vid uppdrag förlagda till lördag-söndag utgår ett arvode om 610 kronor per dag. 36

Om helgarvode utges, utges inte samtidigt researvode. Om helgarvode utges, utges inte samtidigt övertidsersättning. Lokal uppgörelse kan göras med den fackliga organisationen om annan kompensation för helgarvode och/eller researvode, och gäller då samtliga anställda. Nattid Ersättning för styrkt logikostnad betalas. Innefattar hotellräkning (motsvarande) även kostnader för frukost ska den frånräknas. Framgår inte frukostpriset av räkningen ska frukostavdrag göras enligt avdragstabellen nedan samt förmånsbeskattning ske enligt regler som redovisas i bilaga 4. Med logi avses i normalfallet enkelrum med dusch och toalett på rummet. Till den som inte haft någon logikostnad betalas nattraktamente för varje övernattning utom bostaden. Nattraktamente betalas inte i sov- eller liggvagn på tåg eller i hytt på fartyg, eller rum på skola samt kursgård m.m. Nattraktamente: Traktamente utges med av SK fastställt belopp (i normalfall betalas styrkt logikostnad). Samtliga arvoden inkluderar semesterersättning. Bilaga 3 Minskning av traktamente i vissa fall Inrikes Vid inrikes uppdrag då arbetsgivaren betalar kostnaderna för frukost, lunch och middag eller någon av dessa måltider, ska traktamentet reduceras enligt följande. Vid förrättningar där arbetsgivaren svarar för logi och samtliga måltider får högst 18 kronor per dygn återstå av traktamentsersättningen. Märk att även förmånsbeskattning ska ske med regler enligt bilaga 4. Reducering p.g.a. kostförmån Beloppen fastställs till belopp i enlighet med SK bestämmelser. 37