KFOs lilla lathund. Om ferielön. Information från KFO och Lärarförbundets och Lärarnas Riksförbunds Samverkansråd.

Transkript

1 KFOs lilla lathund Om ferielön Information från KFO och Lärarförbundets och Lärarnas Riksförbunds Samverkansråd.

2 Om ferielön 3 Så räknar du ferielön 3 Vad är ferielön? 3 Beräkning av ferielön 4 Några exempel på beräkning av ferielön 5 Exempel 1: Anställning under en del av arbetsåret 6 Exempel 2: Semester- och icke semesterlönegrundande ledighet 6 Exempel 3: Avdrag från ferielön, icke semesterlönegrundande ledighet i högst 30 kalenderdagar 7 Exempel 4: Vikariat under del av arbetsåret 7 Exempel 5: Intjänande av ferielön vid halv sjukledighet eller ändrad sysselsättningsgrad 9 Semester för lärare med ferielön 9 Beräkning av antalet betalda semesterdagar 9 Återgång till arbete under ferieperioden 9 Lärare anställda med timlön hur blir det med ferielön? 10 Sjukdom under ferieperioden 11 Allmänna anställningsvillkor 11 Anmärkning

3 Så räknar du ferielön I korthet innebär ferielönesystemet att läraren måste tjäna in sin ferielön, som utbetalas under jul- och sommarferien. Ferielönen är densamma som månadslönen om läraren inte varit från varande av anledning som inte är semesterlönegrundande. För lärare som arbetar hela verksamhetsåret och/eller som uteslutande har semesterlönegrundande frånvaro enligt semesterlagen utges, precis som tidigare, ordinarie månadslön under verksamhetsårets 12 månader plus semestertillägg med 0,8 procent av månadslönen under de dagar av sommarferien som är att anse som semesterdagar. En lärare som endast arbetar en del av verksamhetsåret eller varit frånvarande av anledning som inte är semesterlönegrundande får inte längre full lön under jul- och/eller sommarferier. Vad är ferielön? Ferielön är den lön som läraren erhåller under jul- och/eller sommarferier. Bakgrunden till ferielön är att en lärare arbetar mer än 40 timmar i veckan under arbetsåret utan att lönen ökar under denna period. Läraren tjänar istället in betald ledig tid som läggs ut under ferier. En lärare har betald ledighet tid även under andra arbetsfria dagar. Detta beror på att arbetstiden ska förläggas till 194 dagar. De 194 dagarna brukar vanligtvis förläggas så att t ex sportoch påsklov är arbetsfria, utan att man för den skull gör avdrag på månadslönen. Ett arbetsår vid beräkning av ferielön utgörs av perioden medio augusti till medio juni. Det är den tidsperiod då de 194 arbetsdagarna läggs ut. Med medio avses att beräkningen ska anpassas till hur respektive skola förlägger sitt arbetsår, dvs de datum i augusti respektive juni då lärarna vid den enskilda skolan börjar respektive slutar arbetsåret. För att rätt kunna räkna ut intjänad ferielön är det nödvändigt att fastställa verksamhetsårets förläggning, arbetsårets början och slut samt exakta datum för jul- och sommarferierna, som inte alltid överensstämmer med elevernas jul- och sommarlov. Intjänandeår och semesterår utgörs av verksamhetsåret, det vill säga medio augusti år 1 och motsvarande tidpunkt år 2. Enligt kollektivavtalet ska semesterledighet förläggas till tid räknat från och med första vardagen, måndag fredag av sommarferien. Under semesterledigheten utgörs semesterlönen av ferielön och semesterlön. För varje intjänad semesterdag ska utöver ferielön semestertillägg med 0,8 procent av månadslönen utges i samband med semesterns utläggning. Reglerna för ferielöneberäkning regleras i kollektivavtalets 10 se bilaga. Beräkning av ferielön Utgångspunkten är att en lärare som inte varit frånvarande av annan anledning än sådan som enligt 17 semesterlagen är semesterlönegrundande behåller sin månadslön hela verksamhetsåret. I det fallet behöver man således inte göra någon särskild beräkning utan ferielönen utgörs av månadslönen ( 10 mom 1) och semestertillägg under sommarferien. Beräkning av ferielön ska göras i följande fall: vid icke semesterlönegrundande frånvaro, vid anställning under eller del av arbetsåret, vid sjukledighet längre tid än 180 dagar, vid ändring av sysselsättningsgrad under verksamhetsåret. 3

4 Några exempel på beräkning av ferielön Här följer ett antal exempel på hur ferielön ska beräknas i olika situationer. För alla exempel gäller följande förutsättningar: Verksamhetsåret 2011/2012 börjar måndag den 15 augusti (v 33) och slutar tisdag den 14 augusti (v 33) Arbetsåret delas upp i två perioder med mellanliggande julferie och börjar vecka 33 måndag den 15 augusti 2011 och slutar vecka 24 söndag den 17 juni Höstperiod, måndag 15 augusti t o m onsdag 21 december 2011, 93 arbetsdagar. Julferie, torsdag den 22 december 2011 t o m söndag 8 januari 2012, 17 kalenderdagar. Vårperiod, måndag 9 jan t o m söndag den 17 juni 2012, 101 arbetsdagar. Sommarferien, måndag den 18 juni t o m onsdag den 14 augusti, 58 kalenderdagar. Den reglerade arbetstiden för heltidsanställd lärare är timmar per verksamhetsår och förläggs till 194 arbetsdagar under och i anslutning till elevernas läsår och fördelas enligt följande: Höstperioden 93 arbetsdagar: v 33-50: 18 x 5 = 90 v 51: 3 Summa: 90+3 = 93 arbetsdagar. Vårperioden 101 arbetsdagar: v 2-7: 6 x 5 = 30 v 9-13: 5 x 5 = 25 v 15-17: 4 + (2 x 5) =14 v 18-20: = 13 v 21-22: 2 x 5 = 10 v 23-24: = 9 Summa: = 101 arbetsdagar. Elevernas skolår: Hösttermin 2011: onsdag den 17 augusti onsdag den 21 december. lovdagar: fredag 30 september och 31 oktober 4 november. Vårtermin 2012: onsdag 11 januari tisdag 12 juni lovdagar: Sportlov v 8: 20/2 24/2; Påsklov v 14: 2/4 5/4; måndag 30/4; fredag 18 maj; måndag 21 maj. Underlag för beräkning av ferielön för verksamhetsåret Skolavtalet KFO Månadslön: kr Kalenderdagslön beräknas enligt följande: månadslönen x 12/365 = 854,80 kr. Intjänad ferielön per hel månad: 26,3 % av månadslönen = kr per månad. Intjänad ferielön per hel arbetsdag: 1,25 % av månadslönen = 325 kr per dag. Semesterlönetillägg per semesterdag: 0,8 % av månadslön = 208 kr per dag. 4

5 Exempel 1 (Anställning under en del av arbetsåret) En lärare anställs under arbetsåret tillsvidare fr o m 1 november 2011 och arbetar sedan t o m arbetsårets slut den 16 juni Månadslönen är kr. Läraren arbetar November: hel kalendermånad. December: 15 arbetsdagar, 1 21 dec, sedan börjar julferien 18 kalenderdagar (22 de 8 jan). Januari: 17 arbetsdagar, 9 31 jan. Februari: hel kalendermånad. Mars: hel kalendermånad. April: hel kalendermånad. Maj: hel kalendermånad. Juni: 10 arbetsdagar, 1 15 juni, (6 juni nationaldag). Ferielön Underlag för 5 hela kalendermånader och 37 arbetsdagar ( = 37): 5 x 26,3 % av kr = kr 37 x 1,25 % av kr = kr Summa ferielön: kr kr = kr Ferielönen kr divideras med kalenderdagslönen, 854,80 kr, som ger 55 kalenderdagar med ferielön (avrundas uppåt till hela dagar). 18 kalenderdagar fördelas på julferien och 37 stycken till sommarferiens 58 första dagar. Under sommarferiens början utges även semestertillägg för 20 semesterdagar beräknade på 290 semesterlönegrundande anställningsdagar av verksamhetsårets 365 dagar: (290 / 365 x 25 20). 5

6 Exempel 2 (Semester- och icke semesterlönegrundande ledighet) En lärare som är anställd hela arbetsåret påbörjade föräldraledighet i direkt anslutning till arbetsårets början den 15 augusti Ledigheten pågick hela arbetsåret (de två perioderna). De första 120 kalenderdagarna av ledighetsperioden är semester- och ferielönegrundande. Av ledighetsperiodens första 120 kalenderdagar under tiden 15 augusti 2011 t o m 12 december 2011 intjänas ferielön. Läraren skulle ha arbetat Augusti: augusti, 13 arbetsdagar. September november: 3 hela kalendermånader. December: 1 12 december, 8 arbetsdagar. Ferielön: Intjänas under 3 hela kalendermånader och 21 arbetsdagar: 3 x 26,3 % av kr = kr 21 x 1,25 % av kr = kr Summa ferielön: ( ) kr = kr, som fördelas på 32 kalenderdaglöner ( kr / 854,80 = 32) Läraren tjänar in 9 betalda semesterdagar (120 / 365 x 25 = 9), som förläggs till sommarferiens första dagar. Intjänad ferielön fördelas normalt på julferien och sommarferien så att 18 dagar förläggs till julferien och 14 dagar till sommarferien. Är läraren ledig under julferien utbetalas normalt all intjänad ferielön och semestertillägg under sommarferiens första 32 kalenderdagar. Exempel 3 (Avdrag från ferielön, icke semesterlönegrundande ledighet i högst 30 kalenderdagar) En lärare som varit anställd och arbetat sedan arbetsårets början den 15 augusti beviljas tjänstledighet fr o m måndag 30 januari t o m fredag 17 februari 2012 för att prova på ett annat arbete (icke semesterlönegrundande frånvaro 19 kalenderdagar). Då ledigheten är kortare än 30 kalenderdagar så ska man använda sig av avtalsregleringen i 10 mom 3. Förutom sedvanligt ledighetsavdrag enligt 7 så ska ferielönen minskas enligt följande: Ledighetsperioden 30 januari 17 februari: 15 arbetsdagar och 19 kalenderdagar. Avdrag på ferielönen: 15 x 1,25 % av kr = kr Avdrag görs först efter att semesterlönen och semestertillägg för 24 betalda semesterdagar är utbetald: (346 x 25) / 365 avrundas till 24 dagar. Semesterledigheten är under tiden 18 juni 20 juli

7 Exempel 4 (Vikariat under del av arbetsåret) En Lärare anställs som vikarie den 21 november Vikariatet upphör den 3 februari Läraren är anställd under 75 kalenderdagar Läraren tjänar in ferielön under 43 arbetsdagar November: 21 30/11, 8 arbetsdagar December: 1 21/12, 15 arbetsdagar Januari: 9 31/1, 17 arbetsdagar Februari: 1 3/2, 3 arbetsdagar Ferielön 43 arbetsdagar 43 x 1,25 % av kr = kr Den intjänade ferielönen räcker i 17 kalenderdagar kr / 854,80 kr = 16,35 kalenderdagar Observera att om läraren fått månadslön ( kr) utbetald under julferien mellan de två arbetsperioderna under tiden 22 dec jan 2012, dvs. för 18 kalenderdagar så ska han ha enbart semestertillägg (0,8 % av månadslönen) för 6 intjänade semesterdagar (75 / 365) x 25 = 6 semesterdagar). Semestertillägg: 6 x 0,8 % av kr = 6 x 208 kr = kr, som lönejusteras om det föreligger en för mycket utbetald ferielönedag (18 utbetalda 17 intjänade): (1 248 kr 854,80 kr) = 393 kr Exempel 5 (Intjänande av ferielön vid halv sjukledighet eller ändrad sysselsättningsgrad) Läraren är sjukledig på halvtid, 50 %, från arbetsårets början den 15 augusti 2011 till arbetsårets slut den 17 juni 2012 p g a sjukdom. Ledigheten är ferie- och semesterlönegrundande, enligt 17 semesterlagen. Frånvaro på grund av sjukdom är semester- och ferielönegrundande upp till 180 kalenderdagar per intjänandeår/verksamhetsår. Om sjukledigheten även fortsätter helt eller delvis under efterföljande verksamhetsår/ intjänandeår ger ledigheten inte rätt till nytt intjänande av semesterförmåner eller ferielön. Förutsättningar för beräkning av ferielön i detta fall är följande: Ferielönen beräknas på aktuell månadslön i juni augusti. Lönen är 50 % av heltidslönen vid tidpunkten för feriens början, men läraren ifråga har tjänat in ferielön under de första 180 kalenderdagarna som vid heltidstjänstgöring. Beräkningen av ferielönen bygger på att under de första 180 kalenderdagarna av arbetsåret räknas det som om läraren arbetat heltid och för tiden därefter fram till sommarferiens början 11 juni som arbete på halvtid. De första 180 dagarna motsvarar tiden 15 augusti 2011 t o m 10 februari Heltidslönen är kr. Ferielön (baserad på heltidslön intjänad under tiden 15 augusti februari 2012). Augusti: augusti, 13 arbetsdagar September: November, 3 hela månader December: 1 21december, 15 arbetsdagar Januari: 9 31 januari, 17 arbetsdagar Februari: 1 10 februari, 8 dagar 7

8 3 hela kalendermånader: 3 x 26,3 procent av kr = 3 x kr = kr 53 arbetsdagar: 53 x 1,25 procent av kr = 53 x 325 kr = kr Summa ferielön baserad på heltidslön: kr Ferielön (baserad på halvtidslön intjänad under tide n 11 februari till 17 juni 2012). Februari: februari, 13 arbetsdagar Mars Maj: 3 hela månader Juni: 5 arbetsdagar 3 hela kalendermånader: 3 x 26,3 procent av kr = 3 x kr = kr 18 arbetsdagar: 18 x 1,25 procent av kr = 18 x 162,50 kr = kr Summa ferielön baserad på halvtidslön: kr Totalt intjänad ferielön: kr kr = kr Semestertillägg: Under sommarferien utges även semestertillägg för varje betald semesterdag. Lön under julferien Om läraren erhållit halv månadslön, kr, under julferiens 18 kalenderdagar, så ska ferielönen efterföljande sommar minskas i motsvarande mån med en halv kalenderdagslön per dag enligt följande: 18 x x 12 / 365 = 18 x 427,40 = kr Om sjukskrivningen upphör i anslutning till julferiens början utgår hel ferielön och semestertillägg efterföljande sommarferie. Sjukledigheten är sammantaget mindre än 180 kalenderdagar och således ferie- och semesterlönegrundande. Fortsätter sjukskrivningen på nytt under vårterminen och överstiger sammantaget de 180 semesterlönegrundande sjukledighetsdagarna påverkar det ferielönen efterföljande sommar. Vid förändrad sysselsättningsgrad under arbetsåret Motsvarande modell som den ovan redovisade vid halv sjukledighet används när en lärare får ändrad sysselsättningsgrad under året eller är partiell ledig. Exempel Hel sjukledighet under kort tid under en längre tid med partiell föräldraledighet. Läraren är heltidsanställd med en månadslön på kr. Lärarens arbetstid är förlagd till 4 arbetsdagar, måndag torsdag, som en följd av en längre partiell föräldraledighet under arbetsåret omfattande 20 % av heltid för vård av barn. Deltidslönen är 80 % av kr = kr. I arbetstidsschemat är fredag en arbetsfri dag som en följd av föräldraledigheten. Läraren insjuknar en måndag med normal arbetstid 08:00 16:30, som blir karensdag, med ett löneavdrag per timme baserat på att arbetstidschemat anger 8 h under den dagen. Läraren är sjuk även efterföljande dag med ett schema omfattande 4 h med ett löneavdrag på 8 timmar. Om löneavdraget är större än ferielönen delas det upp på två ferielöneperioder. Avdrag som är större än en halv månadslön delas också upp på flera perioder. 8

9 Semester för lärare med ferielön Lärares semesterledighet ska läggas ut direkt när sommarferien börjar. Semestertillägg med 0,8 % av månadslönen utges för varje betald semesterdag och betalas ut i samband med semestern. En lärare kan inte spara semesterdagar. En lärare som inte har möjlighet att få semesterledighet förlagd till sommarferien kan få denna förlagd till annan tid under arbetsåret. Beräkning av antalet betalda semesterdagar Antalet betalda semesterdagar beräknas med formeln: (antal anställningsdagar / 365) x 25* *eller annat antal semesterdagar läraren har rätt till. Observera att från antal anställningsdagar ska frånräknas frånvaro som inte är semesterlönegrundande enligt 17 semesterlagen. Vid deltidssjukskrivning som varar längre än 180 dagar tjänar dock läraren in full semester under insjuknandeåret samt de två följande hela intjänande åren. Återgång till arbete under ferieperioden Det förekommer att en anställd som inte tjänat in full ferielön kräver att få återgå i tjänst under ferieperioden, genom att avbryta ledigheten eller den sökta ledigheten upphör vid ferieperiodens början. Den anställde har inte rätt eller skyldighet till arbete under ferieperioden. Arbetsgivaren kan erbjuda arbete under ferieperioden mot betalning vid avsaknad av ferielön. Har man som anställd lärare inte tjänat in ferielön under arbetsåret kan man inte kräva lön under ferieperioden utan att ha utfört överenskommet arbete. Lärare anställda med timlön hur blir det med ferielön? Om den avtalade anställningstiden inte uppgår till 3 månader per anställningstillfälle alternativt inte i genomsnitt överstiger 16 timmar per vecka kan läraren anställas med timlön (månadslönen / 152 inkl semesterlön alternativt månadslönen / 172 exklusive semesterlön). Anställningsformen finns beskriven i avtalet 2 mom 2 och avlöningsformen i 14 mom 2:3. Vid timanställning utges ingen ferielön. Timantalet beräknas utifrån ett överenskommet antal timmar som inkluderar för- och efterarbete. Läraren ska då inte erhålla ferielön när anställningen upphör utan endast semesterersättning som utgör 12 %, om inte semesterlönen är inkluderad i timlönen enligt ovan. 9

10 Sjukdom under ferieperiod Bestämmelser om sjukdom under ferieperiod återfinns i 10 mom 5 i kollektivavtalet. Lärare som under ferieperioden får ersättning från försäkringskassan, t ex sjukpenning eller föräldrapenning, får behålla intjänad ferielön. Enligt 10 mom 5 i kollektivavtalet gäller att om löneperioden enligt sjuklönelagen (de första 14 kalenderdagarna i en sjukperiod) infaller under de 36* första kalenderdagarna av sommarferien räknat fr o m första vardagen, så utges både ferielön som utgör belöpande semesterlön (redan intjänad) och sjuklön. Även semestertillägg utges enligt 10 mom 4. En förutsättning är att läraren begärt utbyte av semesterledighet mot sjukledighet. Läraren kan få den utbytta semesterledigheten förlagd till arbetsåret om den inte kan förläggas till annan tid. Sådan ledighet är semesterlönegrundande och påverkar inte nästkommande ferielön semesterlön. Däremot görs ledighetsavdrag på sedvanligt sätt under ledigheten som är förlagd till det nya arbetsåret genom att semesterlönen redan är utbetald via ferielönen. Bestämmelsen innebär att enbart sjukperioden enligt lag om sjuklön, d v s de 14 första kalenderdagarna, ska ersättas av arbetsgivaren, dock inte sjuklön från den 15 dagen enligt 8 mom 4. * 36 dagar vid 25 dagars semester 44 dagar vid 31 dagars semester 45 dagar vid 32 dagars semester Exempel 1 Om en lärare blir sjuk dag 30 på ferieperioden utbetalar arbetsgivaren sjuklön för de återstående 5 dagarna av semesterperioden (36 30 = 6). Därefter upphör skyldigheten. Om läraren fortfarande är sjuk när arbetsåret börjar inträder en skyldighet att betala sjuklön enligt kollektivavtalet. Observera dock att sjuklöneperioden enligt sjuklönelagen har upphört. Arbetsgivaren ska således inte börja räkna en ny sjuklöneperiod när arbetsåret börjar. Detta blir endast fallet om läraren har friskskrivit sig under sommaren och sedan blir sjukskriven på nytt i samband med arbetsårets början. Exempel 2 En lärare som insjuknar första dagen på ferien får sjuklön enligt sjuklönelagen från arbetsgivaren de 14 första kalenderdagarna. Därefter görs ett uppehåll och när arbetsåret börjar och personen fortfarande är sjukskriven återupptas utbetalning av sjuklön enligt kollektivavtalet för perioden upp till dag 45 alternativt

11 Allmänna anställningsvillkor 10 Ferielön. För lärare med ferieanställning gäller följande: Mom 1 Utbetalning av ferielön Under jul- och sommarferie utbetalas ferielön. Ferielönen är densamma som månadslönen om läraren inte varit frånvarande av annan anledning än sådan som enligt 17 semesterlagen är semesterlönegrundande. Mom 2 Intjänande av ferielön Om läraren varit frånvarande av anledning som inte är semesterlönegrundande, eller har varit anställd del av år, beräknas den intjänade ferielönen enligt följande: för arbete hel kalendermånad med 26,3 % av en månadslön, för arbete hel arbetsdag med 1,25 % av en månadslön. Anmärkning Semesterlönegrundande frånvaro räknas som arbetad tid i detta hänseende. Mom 3 Kortare frånvaro Om läraren har varit frånvarande under året i högst 30 kalenderdagar av anledning som inte är semesterlönegrundande görs istället löneavdrag från ferielön (här avses månadslönen under ferieperioden). Detta avdrag görs enligt följande: för frånvaro hel kalendermånad med 26,3 % av en månadslön, för frånvaro hel arbetsdag med 1,25 % av en månadslön. Löneavdrag överstigande en halv månadslön fördelas på flera ferielöneutbetalningstillfällen. Mom 4 Semestertillägg då ferielön utges Utöver ferielön utges semestertillägg med 0,8 procent per betald semesterdag. Mom 5 Ledighet med sjukpenning m m under ferieperioden Vid ledighet under ferieperioden med sjukpenning, föräldrapenning eller rehabiliteringspenning behåller läraren ferielönen. Infaller sjuklöneperiod enligt lag om sjuklön under den del av ferieperioden som även utgör semesterledighet, utges även sjuklön beräknad på ferielönen. Denna informationsbroschyr har utarbetats gemensamt av Arbetsgivarföreningen KFO och Lärarförbundets och Lärarnas Riksförbunds Samverkansråd för att underlätta förståelsen och tillämpningen av avtalsbestämmelserna om ferielön. 11

12 Arbetsgivarföreningen KFO Besöksadress: Klara södra kyrkogata 1 Postadress: Box , Stockholm Tel: Fax: Mail: info@kfo.se