Ferielön. Beräkning av ferielön

Transkript

1 Ferielön Ferielön är den lön som läraren erhåller under ferieperioderna (sommarlov och jullov). Grunden för ferielön är att en lärare arbetar mer än 40 timmar i veckan under 194 dagar per arbetsår, utan att lönen ökas under denna period. Läraren tjänar därför in betald ledig tid. Arbetstiden ska förläggas till 194 dagar då den totalt ska motsvara årsarbetstiden för en vanlig tjänsteman dvs 40 timmar per helgfri vecka under 47 veckor per år. De 194 dagarna brukar vanligtvis förläggas så att t ex sport- och påsklov är arbetsfria, utan att man för den skull gör avdrag på månadslönen. Observera att dessa lov inte betraktas som ferier. Ett arbetsår vid beräkning av ferielön utgörs av perioden medio augusti till medio juni, dvs den tid då de 194 arbetsdagarna läggs ut. Med medio avses att beräkningen ska anpassas till hur respektive skola förlägger sitt arbetsår, dvs den tid i augusti respektive juni då lärarna vid den enskilda skolan börjar respektive slutar sitt arbetsår. Beräkning av ferielön Utgångspunkten är att en lärare som inte varit frånvarande av annan anledning än sådan som enligt Semesterlagen är semesterlönegrundande behåller sin månadslön året runt. I detta fall behöver man således inte göra någon särskild beräkning utan ferielönen utgörs av månadslönen. Beräkning av ferielön görs i följande fall: anställning del av år ej ferielönegrundande frånvaro ändrad sysselsättningsgrad Då läraren varit frånvarande av någon anledning som inte är semester- tillika ferielönegrundande eller inte varit anställd hela arbetsåret måste en beräkning göras för att se hur mycket ferielön som tjänats in. Intjänandeformeln återfinns i kollektivavtalets 6:2. För varje hel kalendermånad som läraren arbetar intjänas 26,3 procent av månadslönen i ferielön. Om läraren inte arbetat en hel kalendermånad beräknas intjänad ferielön per arbetsdag med 1,25 procent av månadslönen. Vid frånvaro som under arbetsåret understiger 30 kalenderdagar görs istället ett avdrag från ferielönen med motsvarande procentsatser. Detta regleras i Friskoleavtalet 6:3. Med arbetsdagar menas svarta måndagar - fredagar i perioden (inte automatiskt det antal dagar personen i fråga varit på arbetet). Dagberäkningen används för delade månader och månadsberäkningen för hela kalendermånader då läraren

2 arbetat. Månader som alltid är delade är augusti, december, januari och juni på grund av att ferieperiod infaller under dessa månader. Därutöver kan en månad vara delad på grund av att personen till exempel anställs eller slutar mitt i en månad, eller är frånvarande av anledning som inte är semesterlönegrundande. Månader med andra lov/ledigheter än ferieperiod är inte delade på grund av detta. Exempelvis sport- och påsklov räknas således på arbetad tid i detta hänseende. Vad är ferielönegrundande frånvaro? Vad som är ferielönegrundande följer av Semesterlagens bestämmelser för vad som är semesterlönegrundande. Följande är semester- tillika ferielönegrundande: Sjukdom: 180 dagar per intjänandeår samt vid arbetsskada (inte begränsat) Tillfällig föräldrapenning: 120 dagar/intjänandeår (ensamstående förälder dagar) Graviditetspenning: Hela perioden Föräldrapenning: 120 dagar per barn (ensamstående 180 dagar) Observera att det är endast ledighet med föräldrapenning som är semestertillika ferielönegrundande! Närståendepenning: 45 dagar/intjänandeår Studieledighet: 180 dagar/intjänandeår Observera att det är endast studieledighet för fackliga utbildningar och TUFF (teckenspråksutbildning för vissa föräldrar) som är semester- tillika ferielönegrundande! Frånvaro som inte omfattas av ovanstående är inte ferielönegrundande och därför måste beräkning ske. För att detta ska bli tydligt presenteras nedan ett antal exempel där läraren varit frånvarande under arbetsåret och det därför är nödvändigt att beräkna intjänandet av ferielön.

3 Exempel på anställning del av år Läraren arbetar från terminsstart den 13 augusti. Han/hon avslutar sin anställning den 31 mars. Då läraren inte arbetar hela arbetsåret måste ferielöneberäkning göras. Lärarens månadslön är kr. Beräkning Hela månader: 26,3 procent av månadslön för september, oktober, november, februari och mars. Brutna månader: 1,25% av månadslön per arbetsdag för augusti, december och januari. Efter att ferielönen beräknats ska utbetald ferielön under julferien reduceras från totalbeloppet. Arbetsåret för berörd lärare: 13 aug 31 mars Julferie: 22 dec 13 jan Månadslön: kr Augusti: 15 arbetsdagar (15 x 1,25 % x = 5063 kr) September: Hel månad (26,3 % x = 7101 kr) Oktober: Hel månad (26,3 % x = 7101 kr) November: Hel månad (26,3 % x = 7101 kr) December: 15 arbetsdagar (15 x 1,25 % x = 5063 kr) Januari: 14 arbetsdagar (14 x 1,25 % x = 4725 kr) Februari: Hel månad (26,3 % x = 7101 kr) Mars: Hel månad (26,3 % x = 7101 kr) Total ferielön: kr Dagslön: ( x 12)/365 = 887,70 kr Utbetald ferielön under julferien (december): (887,70 x 21 kalenderdagar (arbetsperiod)) = 8 358,90 kr Utbetald ferielön under julferien (januari): (887,70 x 18 kalenderdagar (arbetsperiod)) = kr Total utbetald ferielön under julferien: 8 358,90 kr kr = ,82 kr Ferielön att betala tillsammans med slutlön: kr (total ferielön) ,82 kr (redan utbetald ferielön) = ,18 kr

4 Exempel på ej ferielönegrundande frånvaro En lärare som varit anställd hela arbetsåret blir föräldraledig direkt vid arbetsårets början den 9 augusti. Föräldraledigheten pågår hela arbetsåret. Lönen är kr per månad. Av hela denna ledighetsperiod är det de första 120 kalenderdagarna som är ferielönegrundande under förutsättning att läraren erhåller föräldrapenning från Försäkringskassan. Ferielön intjänas alltså från och med den 9 augusti till och med den 6 december. Därefter tjänas ingen ferielön in. Beräkning Augusti: 15 arbetsdagar (15 x 1,25 % x = 5063 kr) September: Hel månad (26,3 % x = 7101 kr) Oktober: Hel månad (26,3 % x = 7101 kr) November: Hel månad (26,3 % x = 7101 kr) December: 4 arbetsdagar (1-6 dec) (4 x 1,25 % x = 1350 kr) Total ferielön: kr som ska fördelas på jul- respektive sommarferien. Exempel på ej ferielönegrundande frånvaro kortare än 30 kalenderdagar En lärare som varit anställd och arbetat sedan arbetsårets början i augusti beviljas tjänstledighet för att prova på ett annat arbete hos en annan arbetsgivare i tre veckor, från den 14 mars till den 3 april (icke semesterlönegrundande frånvaro). Denna frånvaro är kortare än 30 kalenderdagar och man kan med fördel därför använda sig av avdragsformeln i kollektivavtalets 6:3. Den lön man ska göra avdrag från är här ferielönen, alltså månadslönen ( kr) under sommarferien. Avdraget blir: Mars: 14-31/3 innefattar 12 arbetsdagar April: 1-3 april innefattar 1 arbetsdag Totalt avdrag: 13 x 1,25 % x = 4 387,50 kr Det framräknade beloppet ska dras från ferielönen som utbetalas under sommaren. Här är det viktigt att observera att den månadslön ( kr) som betalas ut i juni dels består av lön för arbetad tid (arbetsåret sträcker sig en bit in i juni) dels av ferielön (den del av kr som inte utges för arbetad tid). Därför får man först räkna ut hur stor del av junilönen som är lön för arbetad tid och då använder man sig av formeln (månadslön x 12)/365. När man räknat ut vad som är ordinarie lön respektive ferielön ska avdraget göras från ferielönedelen. Om avdraget är större än ferielönedelen av aktuell månadslön, ska avdraget fördelas på två månader.

5 Semester för lärare med ferielön Lärares semester ska läggas ut direkt när sommarferien börjar. Då betalas ett tillägg på 0,8 procent av månadslönen ut för varje betald semesterdag. En lärare kan inte spara semester. Beräkning av antalet betalda semesterdagar: Antal betalda semesterdagar beräknas med formeln: antal anställningsdagar * 25 (eller annat antal semesterdagar 365 arbetstagaren har rätt till) Observera att från antal anställningsdagar ska frånräknas frånvaro som inte är semesterlönegrundande enligt 17, 17a, 17b SemL. Vid sjukdom på deltid som varar längre än 180 dagar tjänar dock arbetstagaren in full semester under insjuknandeåret samt det följande hela intjänandeåret. Återgång till arbete under ferieperioden? Det förekommer att en anställd som inte tjänat in full ferielön kräver att få återgå i tjänst under ferieperioden, t ex genom att avbryta föräldraledighet eller studieledighet. Detta innebär att den anställde kräver att få arbete under en period då arbetsgivaren inte har något arbete att erbjuda och då händer det att den anställde hävdar rätt till lön i alla fall. Den anställde kan inte kräva att få återgå i tjänst innebärande ledighet med lön. Ferieperiod är ferieperiod och har läraren inte tjänat in full ferielön kan man som anställd inte kräva lön utan att behöva arbeta. Det står givetvis arbetsgivaren fritt att erbjuda den anställde arbete under ferieperioden, men finns inget sådant jobb behöver således inte arbetsgivaren betala ut ferielön som den anställde inte har tjänat in eller erbjuda arbete. Lärare anställda med timlön Hur blir det med ferielönen? Lärare kan antingen anställas på vanlig semestertjänst genom att timantalet beräknas utifrån ett överenskommet antal timmar som inkluderar för- och efterarbete. Läraren ska då inte erhålla ferielön när anställningen upphör utan endast semesterersättning som utgör 13 procent. Om man väljer att göra på detta sätt är det viktigt att i anställningsavtalet klargöra avsikten, dvs under punkten arbetstid i Almegas anställningsbevis för lärare fylla i semestertjänst. Lön och semesterersättning ska inte slås samman, d v s att den överenskomna lönen inkluderar semesterersättning, utan timlön och semesterersättning ska

6 särredovisas. Semesterersättningen betalas ut i samband med slutlön och ska med andra ord inte betalas ut löpande. Observera att det endast är anställningar som avser eller varar mindre än 3 månader som inte berättigar till semesterledighet utan istället till semesterersättning. Om timanställd lärare anställs på ferietjänst utgår inte 13 procent semesterersättning utan erhåller ferielön som räknas fram på sedvanligt sätt (se ovan under avsnittet Exempel på anställning del av år ) samt semestertillägg enligt Friskoleavtalet med 0,8 procent per betald semesterdag. För kortare anställningar med timlön är dock det vanligaste att läraren anställs på semestertjänst. Sjukdom under ferieperiod Bestämmelser om detta återfinns i kap 6:5 i Friskoleavtalet. Lärare som under ferieperioden får ersättning från försäkringskassan, t ex sjukpenning eller föräldrapenning får även intjänad ferielön utbetald. Enligt andra stycket gäller att om sjuklöneperiod enligt lag om sjuklön (dag 1-14) infaller under de 35 första kalenderdagarna av ferieperioden, så utges både ferielön (som ju redan är intjänad) och sjuklön från arbetsgivaren. Detta beror på att lärarens semesterperiod infaller under de 35 första kalenderdagarna av sommarferien. En arbetstagare som blir sjuk under sin semester kan om han utan dröjsmål meddelar arbetsgivaren istället få ut semestern i ledighet innan semesteråret är till ända (15 SemL). Därför ska semestertillägget motsvarande 0.8 procent av månadslönen också hållas inne för en lärare som sjukanmäler sig under semestern. Detta semesterlönetillägg ska istället utbetalas när läraren tillfrisknat och får ut sin semesterledighet alternativt, om läraren inte tillfrisknar innan semesteråret är slut ska läraren få denna ersättning i slutet av semesteråret. För en lärare med ferietjänst är semester- tillika intjänadeåret sammanfallande medio augusti år 1-medio augusti år 2 (5:1 i Friskoleavtalet). Detta innebär i praktiken att en lärare som insjuknar under sin ordinarie semesterledighet (de första 25 arbetsdagarna av sommarferien) får ferielön samt sjuklön men inte de 0.8 % i semesterlönetillägg. Dessa ska istället utbetalas med augustilönen då semesteråret är till ända. Själva ledigheten förläggs antingen till en senare del av ferieperioden om läraren tillfrisknar, eller så utges den i pengar (dvs semesterdagstillägget) i samband med semesterårets slut (augusti innevarande år). Bestämmelsen innebär även att enbart sjukperioden enligt lag om sjuklön ska ersättas av arbetsgivaren men inte sjuklön enligt kollektivavtalet (kap 7:4). Den sjuklönen som utges i 45 alternativt 90 dagar (se kap 7:1) utges först när arbetsåret börjar igen efter ferieperioden. Observera att skyldigheten att utge sjuklön enligt sjuklönelagen upphör efter dag 35 på ferielöneperioden.

7 Exempel 1: Om en person blir sjuk kalenderdag 30 på ferieperioden så utbetalar arbetsgivaren sjuklön i 5 dagar. Därefter upphör skyldigheten. Om arbetstagaren fortfarande är sjuk när arbetsåret börjar inträder en skyldighet att betala sjuklön enligt kollektivavtalet. Observera dock att sjuklöneperioden enligt sjuklönelagen har upphört. Arbetsgivaren ska således inte börja räkna ny sjuklöneperiod när arbetsåret börjar. Detta blir endast fallet om arbetstagaren har friskskrivit sig under sommaren och sedan sjukskriver sig på nytt i samband med arbetsårets början. Exempel 2: En arbetstagare som insjuknar första dagen på ferien får sjuklön enligt sjuklönelagen från arbetsgivaren de 14 första kalenderdagarna. Därefter görs ett uppehåll och när arbetsåret börjar och personen fortfarande är sjukskriven återupptas utbetalning av sjuklön enligt kollektivavtalet för perioden upp till dag 45 alternativt 90. Vad händer med ferielön när en lärare har lönetillägg under en viss period av året? Om lönetillägget inte är en rörlig lönedel utan bygger på att man under en period (eller hela läsåret) t ex på grund av utökat ansvar får ett fast lönetillägg så är det månadslönen vid semestern respektive ferien som avgör semestertillägg respektive ferielön. Semestertillägget på 0,8 procent utges på aktuell månadslön. Dvs om en lärare haft lönetillägg januari till maj, men inte under juni månad då semestern påbörjas så blir inte semestertillägget uppräknat utan 0,8 procent utfaller på den vid semestern aktuella månadslönen. Detta innebär också att om personen ifråga enbart har lönetillägget under juni månad då semestern förläggs så får han 0,8 procent på den högre lönen trots att detta bara gäller en månad på året. Ferielönen ska behandlas på samma vis. Dvs ferielön beräknas på aktuell månadslön oberoende av hur lönetilläggen har sett ut under året.