Kurslitteratur NS3002, Svenska som andraspråk III, 15 hp Litteraturlistan är fastställd av institutionsstyrelsen 2012-05-09. Gäller fr.o.m. Ht 2012. Med reservation för ev. ändringar p.g.a. utgången litteratur e.d. Andraspråkssamtal, 7,5 hp Anward, Jan & Bengt Nordberg (utg.) 2005. Samtal och grammatik. Studier i svenskt samtalsspråk. Lund: Studentlitteratur. (2 artiklar läses valbart ca 50 s) Engblom, Charlotte. 2005. Vem är du i samtalet? Dialogiskt identitetsskapande hos ungdomar i en mångkulturell miljö. I: Börestam, Ulla & Gunnarsson, Britt-Louise (red.), Språk och kultur i det multietniska Sverige. TeFa 44. Uppsala. (14 s.) Gröning, Inger. 2006. Interaktion och lärande i flerspråkiga klasser. Svenska i utveckling nr 22 (=FUMS rapport nr 218). Uppsala: Uppsala universitet. Kap. 1-4. (Även i Gröning, Inger, 2006 Språk, interaktion och lärande i mångfaldens skola. (Digitala skrifter från nordiska språk 1). Institutionen för nordiska språk, Uppsala: Uppsala universitet. (30 s.) http://uu.divaportal.org/smash/record.jsf?pid=diva2:168130 Hofvendahl, Johan. 2006. Riskabla samtal en analys av potentiella faror i skolans kvartsoch utvecklingssamtal. Linköping Studies in Arts and Science, No. 338. Studies in Language and Culture, No. 7. Stockholm: Arbetslivsinstitutet. Kap. 6. http://ebib.arbetslivsinstitutet.se/aio/2006/aio2006_01.pdf (60 s.) Jansson, Gunilla. 2008. Orientering mot språkliga identiteter i samtal om text under arbete i flerspråkiga studentgrupper. Språk & Stil 18: 2008. 30 s. Kurhila, Salla. 2004. Clients or language learners Being a second language speaker in institutional interaction. I: R. Gardner & J. Wagner (red.), Second language conversations. London: Continuum. S. 58-74. (16 s.) http://www.sub.su.se/opac/simplesearch.aspx?query=second+language+conversations Lindberg, Inger. 2001. Samtalet som didaktiskt verktyg. I: Nauclér, Kerstin (red.), Symposium 2000. Ett andraspråksperspektiv på lärande. Stockholm: LHS Förlag. S. 63-85. (22 s.) Lindström, Jan. 2008. Tur och ordning. Introduktion till svensk samtalsgrammatik. Norstedts Akademiska Förlag: Stockholm. S. 51-122. (71 s.) Markee, Nuna. 2008. Toward a learning behaviour tracking methodology for CA-for-SLA. I: Applied Linguistics 29/3. S. 404-427. (23 s.) http://applij.oxfordjournals.org/content/by/year/2008 1
Norrby, Catrin. 2004. Samtalsanalys. Så gör vi när vi pratar med varandra. Lund: Studentlitteratur. S. 89-223. (134 s.) Svennevig, Jan. 2003. Reformulering av spørsmål i andrespråkssamtaler. I: B. Nordberg m.fl. (red.), Grammatik och samtal. Studier till minne av Mats Eriksson. Uppsala: Uppsala universitet. S. 75-90. (15 s.) Werndin, Marie. 2010. Identitetsförhandlingar i det flerspråkiga klassrummet: om ungdomsspråk, makt och diskurs. I: Musik, Nigel & Wedin, Åsa (red.). Flerspråkighet, lärande och identitet. Lund: Studentlitteratur. S. 97-126. (29 s.) Valfri artikel ur relevant vetenskaplig tidskrift, ca 20 s väljs i samråd med läraren. Ca 100 s. valfri avhandling inom ämnesområdet i samråd med läraren t.ex. Engblom, Charlotte. 2004. Samtal, identiteter och positionering. Ungdomars interaktion i en mångkulturell miljö. Stockholm: Almqvist & Wikssell International. Kahlin, Linda. 2008. Sociala kategoriseringar i samspel. Hur kön, etnicitet och generation konstitueras i ungdomars samtal. Stockholm: Stockholms universitet. Sundberg, Gunlög. 2004. Asymmetrier och samförstånd i rekryteringssamtal med andraspråkstalare. Stockholm: Almqvist & Wiksell International. Svensson, Gudrun. 2009. Diskurspartiklar hos ungdomar i mångspråkiga miljöer i Malmö. (Lundastudier i nordisk språkvetenskap A67.) Lund: Språk- och litteraturcentrum, Lunds universitet. 614 s. Grammatik, 7,5 hp Ekerot, Lars-Johan. 2011. Ordföljd, tempus, bestämdhet. Föreläsningar om svenska som andraspråk. (2:a utök. uppl.) Malmö: Gleerups. (245s.) Hultman, Tor G. 2003. Svenska Akademiens språklära. Stockholm: Svenska Akademien, distr: Norstedts Ordbok. Enligt lärarens anvisningar. (345 s.) Julien, Marit. 2009. Plus(s) at(t) i skandinaviska en minimal matris. I: Språk och stil Nr 19 ny följd. S. 124 141. (18 s.) Källström, Roger. 1992. Hennes nyai bilarihennes. Om kongruens i svenska och andra språk. I: G. Widmark, R. Källström, L. Hagåsen & T. G. Hultman (red.), Svenska i harmoni. Fyra uppsatser om kongruens. (Ord och stil. Språksamfundets skrifter. 23.) Uppsala: Hallgren & Fallgren. S. 31 59. (29 s.) Olofsson, Arne. 2008. Framtid i förändring. Hur länge kommer att dröja sig kvar? I: Språk och stil Nr 18 ny följd. S. 143 155. (13 s.) Stroh-Wollin, Ulla. 2004. Den förföriska funktionen att definiera definita nominalfraser. I: B. Melander, U. Melander Marttala, C. Nyström, M. Thelander & C. Östman (red.), Svenskans beskrivning 26. Uppsala: Hallgren & Fallgren. S. 341 350. (10 s.) Teleman, Ulf. 1994. Var går gränsen mellan hjälpverb och huvudverb? I: A. Holmberg & K. Larsson (red.), Svenskans beskrivning 20. Lund: Lund University Press. S. 360 369. (10 s. ) 2
Teleman, Ulf, Hellberg, Staffan & Andersson, Erik. 1999. Svenska Akademiens grammatik 1 4. Stockholm: Svenska Akademien, distr.: Norstedts Ordbok. Ca 150 sidor, enligt anvisningar Teleman, Ulf, Hellberg, Staffan & Andersson, Erik. 2001. Inledning till grammatiken. Stockholm: Svenska Akademien, distr.: Norstedts Ordbok eller Teleman, Ulf, Hellberg, Staffan & Andersson, Erik. 1999. Inledning. I: Svenska Akademiens grammatik 1, Stockholm: Svenska Akademien, distr.: Norstedts. S 14 58. (45 s.) Tingsell, Sofia. 2010. Sin och hans i förändring? I: E. Magnusson & L. Rogström (red.), Studier i svensk språkhistoria 10. Språkhistoria hur och för vem? (Meijerbergs arkiv för svensk ordforskning 36). Göteborg. S. 261 271. (11 s.) Totalt ca 875 s. Kognitiv semantik, 7,5 hp Bowerman, Melissa. 1996. Learning how to structure space for language. A cross-linguistic perspective. I: P. Bloom, M. Peterson, Mary, L. Nadel & M. Garrett (red.), Language and space. Cambridge, Mass.: The MIT Press. S. 385 436. (51 s.) Casasanto, John & Dijkstra, Katinka. 2010. Motor action and emotional memory. I: Cognition 115. S. 179 185. (6 s.) Cognitive linguistics. Basic readings. 2006. D. Geeraerts (red.), Berlin: Mouton de Gruyter. Följande artiklar: Brugman, Claudia & Lakoff, George. Cognitive topology and lexical networks. S. 110 139. (29 s.) Återfinns också i: Lexical ambiguity resolution. Perspectives from psycholinguistics, neuropsychology, and artifical intelligence. 1988. S. Small, G. Cottrell, Garrison & M. Tanenhaus (red.). 1988. San Mateo, CA: Morgan Kaufman. S. 477 508. (31 s.) Fillmore, Charles. Frame semantics. S. 373 400. Återfinns också i: Linguistic society of Korea (red.), Linguistics in the morning calm. 1982.. Seoul: Hanshin Publishing company. S. 111 137. (26 s.) Geeraerts, Dirk. Prospects and problems of prototype theory. S. 141 165.Återfinns också i: Linguistics 27:4. 1989. S. 587 612. (25 s.) Gibbs, Raymond & Colston, Herbert. The cognitive psychological reality of image schemas and their transformations. S. 239 268. Återfinns också i: Cognitive linguistics 6:4. 1995. S. 347 378. (31 s.) Lakoff, George. The contemporary theory of metaphor. S. 185 238. (53 s.) Återfinns också i: A. Ortony (red.), Metaphor and thought. 1993. Cambridge: Cambridge University Press. S. 202 251. (49 s.) Langacker, Ronald. Introduction. Concept, image, and symbol. The cognitive basis of grammar. S. 29 67. Återfinns också i: Concept, image, and symbol. The cognitive basis of grammar. 1990. Berlin: Mouton de Gruyter. S. 1 32. (31 s.) Talmy, Leonard. 1988. The relation of grammar to cognition. S. 69 108. Återfinns också i: B. Rudzka-Ostyn (red.), Topics in cognitive linguistics. 1988. Amsterdam/ Philadelphia: John Benjamins. S. 165 205. (40 s.) 3
Tuggy, David. 1993. Ambiguity, polysemy and vagueness. S. 167 184. (17 s.). Återfinns också i: Cognitive linguistics 4:3. 1993. S. 273 290. (17 s.) Coulson, Seana & Pascual, Esther. 2006. For the sake of the argument. Mourning the unborn and reviving the dead through conceptual blending. Annual Review of Cognitive Linguistics 4. S. 153 181. (22 s.) Ekberg, Lena. 2004. Tre uppsatser om semantisk förändring hos relationella lexem. Nordlund. (Småskrifter från Institutionen för nordiska språk i Lund. 24.) Lund, Institutionen för nordiska språk den första artikeln Grundbetydelse och förändringsprinciper hos relationella lexem. Exemplet följa. S.1 24. (23 s.) (Finns tillgänglig i kursplattformen.) Golden, Anne. 2006. Om å gripe poenget i lærebøkene. Minoritetselever og metaforiske uttrykk i lærebøker i samfunnsfag. Nordand Nordisk tidsskrift for andrespråksforskning 2. S. 79 101. (22 s.) Svanlund, Jan. 2007. Metaphor and convention. Cognitive linguistics 18, 47 89. (42 s.) Vogel, Anna. 2011. Språket, kroppen och tankarna. Introduktion till kognitiv semantik. Lund: Studentlitteratur. (106 s.) Vogel, Anna. 2009. A cognitive approach to opposites. The case of Swedish levande alive and död dead. Varieng 3. http://www.helsinki.fi/varieng/journal/volumes/03/vogel/ (32 s.) En valfri artikel i relevant vetenskaplig tidskrift (väljs i samråd med läraren). Totalt ca 550 sidor Interkulturell och tvärkulturell kommunikation, 7,5 hp Auer, Peter & Kern, Friederike. 2000. Three ways of analysing communication between East and West Germans as intercultural communication. I: A. di Luzio et al. (red.), Culture in communication. Analysis in intercultural situations. S. 89 116. (28 s.) Finns som e-resurs på SUB. Barron, Anne. 2006. Learning to say "you" in German: The acquisition of sociolinguistic competence in a study abroad context. I: M. A. DuFon/E. Churchill, E. (eds.), Language Learners in Study Abroad Contexts. Clevedon: Multilingual Matters. S. 59-88. (30 s.) Finns som e-resurs på SUB. Clyne, Michael. 2006. Some thoughts on pragmatics, sociolinguistic variation, and intercultural communication across languages. Intercultural Pragmatics. Vol 3:1. S. 95 4105. (11 s.) Finns som e-resurs på SUB. Clyne, Michael, Norrby, Catrin & Warren, Jane. 2009. Language and Human Relations. Styles of Address in Contemporary Language. Cambridge: Cambridge University Press. S. 14 36, 127 163. (60 s.) Finns som e-resurs på SUB. Gumperz, John. 1982. Discourse strategies. Cambridge. (Studies in Interactional Sociolinguistics 1.) S. 1-8, 130-186. (65 s.) Finns som e-resurs på SUB. House, Juliane. 2005. Politeness in Germany: Politeness in GERMANY? I: L. Hickey & M. Stuart (red.), Politeness in Europe. Clevedon: Multilingual Matters. S. 13 28. (16 s.) Finns som e-resurs på SUB. 4
Hyltenstam, Kenneth. 2004. Engelskan, skolans språkundervisning och svensk språkpolitik. I: Engelskan i Sverige. Språkval i utbildning, arbete och kulturliv. (Småskrift utgiven av Svenska språknämnden 2004.) Stockholm: Norstedts Ordbok. S. 36 110. (75 s.) Jansson, Gunilla. 2005. Kontextualiseringssignaler i andraspråksstudenters samtal. I: B. De Geer. & A. Malmbjer (red.), Språk på tvärs. Rapport från ASLA:s höstsymposium 2004. S. 131-145. (Stencil, säljs på institutionen.) (15 s.) Lim Falk, Maria. 2008. Svenska i engelskspråkig skolmiljö. Ämnesrelaterat språkbruk i två gymnasieklasser. (Stockholm Studies in Scandinavian Philology New Series 46.) Stockholm: Stockholms universitet. S. 25 47, 238 293. (75 s.) Finns som e-resurs på SUB. Nelson, Marie. 2010. Andraspråkstalare i arbete. En språkvetenskaplig studie av kommunikation vid ett svenskt storföretag. (Skrifter utgivna av Institutionen för nordiska språk 82.) Uppsala: Uppsala universitet. S. 224 277. (53 s.) Norrby, Catrin & Håkansson, Gisela. 2003. Kan jag hjälpa dig med något Om tilltal i en servicesituation. I: Språk & Stil. Tidskrift för svensk språkforskning. Nr 13. S. 5-34. (Stencil, säljs på institutionen.) (30 s.) Norrby, Catrin & Håkansson, Gisela. 2007. Språkinlärning och språkanvändning. Svenska som andraspråk i och utanför Sverige. Studentlitteratur, Lund. S. 29-61, 115-214. (122 s.) Seidlhofer, Barbara. 2007. 'Common property: English as a lingua franca in Europe'. I: Cummins, J. & C. Davison, C. (eds.) International Handbook of English Language Teaching. Dordrecht: Kluwer: S.135-150. (16 s.) Finns som e-resurs på SUB. Sundberg, Gunlög. 2005. Metaspråkliga drag i andraspråkssamtal. I: Börestam, Ulla & Gunnarsson, Britt- Louise (red.), Språk och kultur i det multietniska Sverige. TeFa 44. Uppsala. (Stencil, säljs på institutionen) (10 s.) Ca 600 s. Litterär stilistik, 7,5 hp Bergsten Staffan 2011. Tomas Tranströmer. Ett diktarporträtt. Kap. 7 och 8. Stockholm: Bonniers. S. 209-278. (69 s) Broman, Eva. 2005. Narratologiska synvinkelmodeller en kritisk genomgång. I: Att anlägga perspektiv. Red. S. Hellberg & G. Rossholm. Stockholm/Stehag: Brutus Östlings bokförlag Symposion. S. 45 75. (30 s.) Enkvist, Nils Erik. 1973. Stilforskning och stilteori. Lund: Gleerups. S. 96-168. (72 s.) Fraurud, Kari & Bijvoet, Ellen. 2004. Multietniskt ungdomsspråk och andra varieteter av svenska i flerspråkiga miljöer. I: Svenska som andraspråk. Red. Kenneth Hyltenstam & Inger Lindberg. Lund: Studentlitteratur. S. 389-417. (28 s.) Hallberg, Peter. 1992. Litterär teori och stilistik. 4 uppl. Stockhkolm: Norstedts Akademiska Förlag. Kap 1-8, 11. (200 s.) Källström, Roger. 2005. Litterarärt språk på tvärs. Lite om språket hos Leiva Wenger och Hassen Khemiri. I: Språk på tvärs. ASLA: s höstsymposium 2004. S. 147-158. (11 s.) 5
Källström, Roger. 2003. Ett språkligt genombrott? I: Texten framför allt. Festskrift till Aina Lundqvist på 65-årsdagen den 11 september 2003. Göteborg: Institutionen för svenska språket. S. 94-102. (8 s.) Lindqvist, Yvonne. 2002. Översättning som social praktik. Toni Morrison och Harlequinserien Passion på svenska. (Stockholm Studies in Scandinavian Philology 26.) Stockholm: Almqvist & Wiksell International. S. 146-189. (43 s.) Malmström, Sten. 1970. Stilanalys. I: Forskningsfält och metoder inom litteraturvetenskapen. Red. L. Gustafsson. Stockholm: Wahlström & Widstrand. S. 40-76. (36 s.) Stroud, Christopher. 2004. Halvspråkighet och rinkebysvenska som språkideologiska begrepp. I: Svenska som andraspråk Red. Kenneth Hyltenstam & Inger Lindberg. Lund: Studentlitteratur. S. 329-357. (28 s.) Tengart, Paul. 2008. Litteraturteori. Malmö:Gleerups. S. 5-130 (125 s.) Tre titlar som behandlar genrer väljs i samråd med läraren. En lista över valbara titlar publiceras i kursplattformen Två titlar med anknytning till de prosatexter som valts för analys samt två titlar med anknytning till de valda poetiska texterna väljs i samråd med läraren. En lista över valbara titlar publiceras i kursplattformen Totalt ca 650 s. + valbar litteratur Provkonstruktion och bedömning av språkfärdighet, 7,5 hp Alderson, J. Charles & Banerjee, Jayanti. 2002. Language testing and assessment (Part 2). I: Language teaching 35. S. 79 113. (35 s.) Hämtas på www.sub.su.se e-tidskrifter Language teaching Buck, Gary. 2001. Assessing listening. Cambridge: Cambridge University Press. Kap 1 5. (153 s.) Gemensam europeisk referensram för språk: lärande, undervisning och bedömning. 2009. Skolverket: Skolverkets publikationsbas. Kap 2-5. http://www.skolverket.se/publikationer?id=2144 (117 s.) McNamara, Tim. 2000. Language Testing. Oxford: Oxford University Press. (119 s.) Materials for the guidance of Test Item Writers. 2005 (1995). <http://www.alte.org/projects/item_writer_guidelines.pdf >. (198 s.) The PISA 2003 Assessment Framework Mathematics, Reading, Science and Problem Solving Knowledge and Skills. OECD. Reading Literacy. <http://www.pisa.oecd.org/dataoecd/46/14/33694881.pdf>. S. 107-129. Sundberg, Gunlög. Att bedöma texter. 2002. I: Språkvård 2 / 2002 (6 s.) Finns som pdf-fil på Språkrådets webbplats www.sprakradet.se > Skrifter Wrigstad, Thomas. 2004. Sfi-provet som bedömningsinstrument teoretiska och praktiska perspektiv. I: 6
Hyltenstam, Kenneth & Lindberg, Inger (red.) Svenska som andraspråk i forskning, undervisning och samhälle. Lund: Studentlitteratur. S. 715 742. (27 s.) En artikel ur tidskrifterna Language Testing eller Language Assessment Quarterly. (Väljs i samråd med läraren.) Totalt ca 700 sidor. Skrivutveckling under skoltiden, 7,5 hp Bellander, Theres. 2010. Ungdomars dagliga interaktion: en språkvetenskaplig studie av sex gymnasieungdomars bruk av tal, skrift och interaktionsmedier. Diss. Uppsala: Uppsala universitet, 2010. Uppsala (http://uu.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2:359585) (ca 75 sidor enligt lärares anvisning) Bergman-Claeson, Görel. 2003. Tre lärare tre världar. Lärarkommentarer till elevtexter i tre gymnasieklasser. PU 2003:1. Utbildningsvetenskapliga fakultetsnämnden vid Uppsala universitet. Uppsala. http://www.nordiska.uu.se/personal/gorelbergman/tre-varldar.pdf (115 s.) Björkvall, Anders & Engblom, Charlotte. 2007. Finns det nytta med nöje? Barns självvalda skärmbaserade textaktiviteter som resurs för lärande i skolan. TeFa, nr 46. Uppsala: Uppsala universitet. S. 94-102. (8 s.) Blåsjö, Mona. 2010. Skrivteori och skrivforskning. En forskningsöversikt. MINS 56. Institutionen för nordiska språk, Stockholms universitet. (ca 70 sid) DESECO. The definition and selection of key competences. http://www.oecd.org/dataoecd/47/61/35070367.pdf (20 s.) Gibbons, Pauline. 2006. Stärk språket, stärk lärandet: språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt för och med andraspråkselever i klassrummet. Uppsala: Hallgren & Fallgren. Kap. 1, 3. 4. (50 s.) Holmberg, Per & Wirdenäs, Karolina 2010. Skrivpedagogik i praktiken. Textkedjor, textsamtal och texttypologier i tre svensklärares klassrum. I: Språk & Stil 20, NF. (25 s.) Holmberg, Per. 2010. Text, språk och lärande. Introduktion till genrepedagogik. I: Olofsson, Mikael (red.). Symposium 2009. Genrer och funktionellt språk i teori och praktik. S.13-27. (15 s.) Ivanič, Roz. 2004. Discourses of Writing and Learning to Write. I: Language and Education Vol. 18. Nr 3. S. 220 245. Elektronisk resurs. (25 s.) Jansson, Gunilla. 2006. Labbrapportskrivande som språkutvecklande lärandemiljö. I: Språk & Stil 15, NF. S. 129-160 (31 s.) Kabel, Kristine, Mulvad, Ruth & Bremholm, Jesper. 2010. Evaluering af elevers fagsprog. I: Nordand 2010/2. S. 61-81. (20 s.) Lorentzen, Rutt Trøite & Smidt, Jon (red.) 2008. Å skrive i alle fag. (Universitetsforlaget 2008) En artikel väljs enligt lärares anvisning. (ca 15 sidor) Läroplaner för grundskolan. Kursplan för svenska som andraspråk. S. 239-257 <http://www.skolverket.se/sb/d/4166/a/23894> (20 april 2012) 7
Läroplaner för grundskolan. Kursplan för svenska. S. 222-238 <http://www.skolverket.se/sb/d/4166/a/23894> (20 april 2012) Nationella prov i svenska och svenska som andraspråk. http://www.nordiska.uu.se/natprov Norberg, Birgitta Brorsson. 2007. Man liksom bara skriver. Skrivande och skrivkontexter i grundskolans år 7 och 8. (Studier från Örebro i svenska språket 2). www.oru.se. Kap 2, 5-7. (89 s.) Selj, Elisabeth. 2010. Utfordringer ved narrativ tekstskrivning når norsk er andrespråk. I: Nordand 2010/2 (S. 35-59) (20 s.) Sundberg, Gunlög. 2006. Att bedöma andraspråkstexter. I: O. Josephson (red.) Textvård. Stockholm: Norstedts akademiska förlag. S. 102-111. (9 s.) Ämnesplaner och betygskriterier för gymnasiet (svenska och svenska som andraspråk). <http://www.skolverket.se/sb/d/2974;jsessionid=7d164ed9272e8db2febdc818a7322710 > (20 april 2012) En vetenskaplig artikel/ett vetenskapligt kapitel enligt lärares anvisning, ca 25 s. (Ca 785 s) 8