Enkät kring hållbara transporter

Enkät kring hållbara transporter Norrköping Allmänheten 2008 Version 3.0 NORDISKA UNDERSÖKNINGSGRUPPEN 2009-0-30 NORDISKA UNDERSöKNINGSGRUPPEN (SCANDINAVIAN SURVEY GROUP) POSTAL ADDRESS: Slottsgatan 4, 553 22 Jönköping PHONE +46 36 34 62 30 FAX +46 36 7 27 26 VAT NO. SE 556304500 INTERNET: www.nugruppen.se

2

Enkät kring hållbara Transporter Norrköping 2008 S ammanfattning Syfte och metod Nordiska Undersökningsgruppen har fått i uppdrag av Norrköpings kommun att genomföra en enkät som ska beskriva invånarna i Norrköping kommuns resvanor, kunskap om och attityd till trafik och miljö, så att denna kan utgöra en uppföljning av en tidigare mätning som genomfördes 2006. Syftet är att följa förändringen av invånarnas kunskaper och attityder under den tid Nätverket för hållbara transporter pågått. Syftet är också att utvärdera kännedom om de aktiviteter som nätverket ägnat sig åt. Nätverket för hållbara transporter är ett projekt som arbetar med att förändra resvanor och transportsätt i Norrköping. Det är ett samarbete mellan Norrköpings kommun, E.ON, Svensk Biogas, Vägverket och Östgötatrafiken. Syftet är att fler ska välja andra alternativ än transporter som förbrukar fossilt bränsle samt att påverka transportbehovet. Projektet ingår i kommunens klimatinvesteringsprogram som ska leda till minskade utsläpp av koldioxid. Undersökningen genomfördes som brevenkät med två kompletta påminnelser och målet var att få in 2000 svar. Den första enkäten genomfördes under februari och mars 2006 och den uppföljande i november och december 2008, dvs har det gått nästan tre år mellan mätningarna. Antalet svar blev 943 st vilket är några färre än i 2006 års mätning då 200 svar inkom. Det var med andra ord något svårare att få in enkäter denna gång och en trolig påverkan är tidpunkten för insamlingen. Bakgrund Könsfördelningen var relativt jämn, kvinnorna var dock något överrrepresenterade. 49% av de tillfrågade var över 55 år. Åldersfördelning är tämligen lik den som var 2006 men såväl den yngsta som den äldsta åldersgruppen har ökat något. Även när det gäller bostadstyp stämmer fördelningen i stort med förra mätningen även om bostadsrätter ökat med två procentenheter och hyresrätter minskat med tre procentenheter. Bilden är i stort som tidigare och var femte tillfrågad bor i enmanshushåll. 57% har inga barn. Även utbildningsbakgrunden ser i stort sett likadan ut som i mätningen 2006 vilket innebär att knappt var tredje har en akademisk utbildning som högst, var tredje har en gymnasieutbildning och knappt var tredje har en utbildning på en lägre nivå. Bilden är densamma även här som 2006. Två av tre tillfrågade äger en egen bil. Var tionde har inte körkort och en nästan lika stor andel kör inte bil. Mönstret är stabilt jämfört med 2006. 3

Resvanor Som det i nuläget ser ut kan vi konstatera att man i Norrköping framförallt är bilburna. Ungefär var tionde åker kollektivt, åtminstone en dag per vecka. Efter att åka bil är det dock cykeln som är det vanligaste färdmedlet. I stort ser resvanorna likadana ut på vinterhalvåret som det gör under sommarhalvåret. En skillnad under vinterhalvåret är dock att cyklandet av naturliga skäl minskar medan kollektivtrafiken ökar, jämfört med sommarhalvåret. Cyklandet vintertid har dock ökat något jämfört med mätningen 2006. När det gäller resor till fritidsaktiviteter och för inköp så är det även här bilen som dominerar. Såväl cyklandet som åkandet med kollektivtrafik har dock ökat jämfört med 8 respektive 5 procentenheter när man tar sig till en fritidsaktivitet eller ska göra ett inköp. Bilen dominerar även när det gäller resor till eller från skola/arbete. 23% cyklar dock minst en gång per vecka och 20% åker kollektivt. Andelen som cyklar minst en gång per vecka har ökat från 8% till 23% jämfört med 2006 och andelen som åker kollektivt minst en gång per vecka till skola eller arbete har ökat från 2% till 20% vilket måste ses som positivt. Att åka bil minst en gång per vecka är lika vanligt som tidigare, men ska cyklandet och kollektivtrafiken kunnat ha ökat är det rimligt att anta att man lämnar bilen hemma åtminstone någon dag per vecka när man ska till jobbet eller skolan. Det som främst krävs för att åka kollektivt ännu mer är att det blir billigare och att busstiderna passar arbetstiderna. Två av tre uppger att de har gratis parkering på sin arbetsplats. Siffran var densamma i 2006 års mätning. Intresset för samåkning har inte ökat utan har snarare minskat jämfört med 2006. 22% svarar absolut inte eller troligen inte i årets mätning. Motsvarande siffra 2006 var 7%. De främsta argumenten emot att samåka är att det inte finns någon att samåka med, att man har oregelbundna tider, att man hämtar och lämnar barn eller att man behöver bilen i sitt arbete. Val av färdmedel Det som är positivt med bil är framförallt att det ger frihet, är bekvämt, enkelt, pålitligt, snabbt och tryggt. Det man upplever att färdmedlet inte uppfyller är exempelvis motion, miljöanpassning och att det är hälsosamt. Få anser även att det påverkar den personliga framtoningen. Bilden var densamma i 2006 års mätning. När det gäller kollektivtrafik upplever man inte fördelarna som lika stora som för bilen. Främsta fördelar upplevs som trygghet, att det är avkopplande och trafiksäkert. Det man tar avstånd från är att det ger frihet, motion och påverkar den personliga framtoningen. Det sistnämnda gällde ju dock även bilen. Cykeln har en del starka fördelar enligt de tillfrågade. Dessa är framförallt att det ger motion och är hälsosamt, att det är ett miljöanpassat färdmedel och ger frihet. Det förekommer inte några större attitydförändringar jämfört med 2006 års mätning. De faktorer som anses avgörande vid val av färdmedel är mycket de som kan kopplas till bilåkande. De som anses mindre avgörande vid val av färdmedel är främst flera av de variabler som är styrkor för cykel och kollektivtrafik. Skäl för att välja bil är att det är bekvämt, ger frihet, är snabbt och enkelt. Skäl för att välja kollektivtrafik är främst att det är miljövänligt, av ekonomiska skäl, att det är avkopplande och bekvämt. Skäl för att välja cykel är främst att det ger motion, att det är billigt och miljövänligt. Kännedomen om de olika typerna av miljöbilar är generellt sett relativt låg. Störst är kännedomen om etanoldrivna bilar och lägst är den upplevda kännedom om RME drivna bilar. Kännedomen har ökat när det gäller etanoldrivna bilar och även något när det gäller gasdrivna bilar. Även om det mest troliga alltjämt är att man köper en bensindriven bil så ökar intresset för att köpa bilar som drivs av alternativa bränslen och den största enskilda förändringen är att intresset av bensindrivna bilar har minskat. Det gäller framförallt etanolbilar men även intresset för hybridbilar, elbilar och gasdrivna bilar ökar. Även intresset för dieseldrivna bilar ökar och det ökar lika mycket som intresset för etanolbilar. Majoriteten, 53%, uppger att de hört talas om bilpooler. De som anser sig vara väl insatta i vad det innebär uppgår till 6% av de tillfrågade. Siffrorna ligger på samma nivå som i mätningen 2006. Sannolikheten att de tillfrågade skulle 4

gå med i en bilpool är relativt liten. 6% uppger att det är troligt eller mycket troligt (betyg 4 och 5) att de skulle gå med i en bilpool vilket dock är en fördubbling jämfört med 2006 års mätning. Växthuseffekten 75% anser att växthuseffekten beror på mänsklig påverkan, medan 0% anser att den har naturliga orsaker och ytterligare % anser att den inte existerar. 5% tar inte ställning. Av de tillfrågade anser 20% (samma 2006) att de i hög eller mycket hög grad (betyg 4 och 5) påverkar växthuseffektens utveckling medan 8% (23% 2006) inte tror de påverkar i någon högre grad (betyg och 2). Uppmärksamhet av aktiviteter Kampanjerna på stan har haft ett relativt bra genomslag då 49% uppmärksammat dessa, av de som besvarat enkäten. Ännu större uppmärksamhet har kampanjen och klimatsmart fått där 54% uppmärksammat den. Störst uppmärksamhet har Al Gores film fått men då måste man också vara medveten om det stöd denna film fått genom uppmärksamhet i riksmedia. De mer målgruppsinriktade aktiviteterna, som musikteatrarna är, får av naturliga skäl lägre uppmärksamhet. Om man gör en analys av hur många som hört talas om minst en av de olika aktiviteterna kan vi konstatera att man nått ut till 80% av de tillfrågade. De flesta av de som tar ställning är positiva till en satsning på kunskapshöjande aktiviteter. 32% tar dock inte ställning. Attityden är i stort oförändrad jämfört med 2006 års mätning. Effekten på lång sikt på den typen av satsningar är 24% positiva till, 30% är neutrala och 2% tror mer eller mindre inte att det har någon effekt. Var tredje har dock inte tagit ställning. Attityden är i stort sett densamma som i 2006 års mätning. Kännedomen om Nätverket för hållbara transporter är liten. 7% av de tillfrågade uppger att de hört talas om satsningen. Något fler är också osäkra i årets mätning, jämfört med 2006. Syftet har dock inte varit att marknadsföra själva namnet på projektet utan att få ut budskapet och nå ut med de aktiviteter man genomfört. Slutsatser Även i denna mätning kan vi konstatera ett utbrett bilberoende och också att de allra flesta tycker att bilen har betydligt fler fördelar än övriga sätt att transportera sig. En möjlighet som dyker upp i mätningen är dock att relativt många kan tänka sig samåkning som alternativ. För många är det endast bristen på eller möjligen kännedomen om andra att samåka med som, enligt vad de svarat på i enkäten, hindrar dom från att samåka. Intresset för samåkning har dock inte ökat jämfört med 2006. Däremot tycks bilpooler inte attrahera även om intresset har ökat något, men då från 3% till 6% i årets mätning. När det gäller att åka kollektivt fick vi en reaktion även bland vissa som inte svarade på enkäten. Flera ville inte svara eftersom deras busslinjer på landsbygden var indragna och därför tyckte de att det kändes meningslöst att besvara enkäten. Det som krävdes för att man ska åka kollektivt är ju just att det finns avgångar som passar de arbetstider man har, och att det ska bli billigare att åka även om en av dess fördelar just är att det är ekonomiskt fördelaktigt. Kollektivåkandet har dock ökat när det gäller arbetsresorna och om man mäter andelen som åker kollektivt minst en gång per vecka. Detsamma gäller när det gäller att cykla till och från arbetet. Däremot åker lika många bil minst en gång per vecka vilket bör innebära att man växlar mellan att åka bil och åka kollektivt/cykla i högre grad än tidigare. Ett annat område som är värt att notera är det ökade intresset för fordon som drivs med alternativa bränslen. Visserligen var det alltjämt mest troligt att man även nästa gång köper ett bensindrivet fordon men intresset för de alternativa bränslena har ökat. 5

På frågor om växthuseffekten kan man också konstatera att de allra flesta accepterar den linje som säger att den är effekten av mänsklig påverkan. Ungefär var fjärde person tror dock inte att de påverkar växthuseffektens utveckling i någon högre grad. Attityderna är i stort oförändrade jämfört med 2006 års mätning. Många är positiva till verksamheten och många tror också att det kan ha en långsiktig effekt. Vi kan också konstatera att kännedomen om Nätverket för hållbara transporter alltjämt är låg. Det är ju dock inte namnet som är det viktiga utan de aktiviteter man gör och där har man nått relativt stora andelar av befolkningen. Ungefär hälften kan så här i efterhand komma ihåg någon av de namngivna kampanjer man gått ut och 80% har hört talas om åtminstone någon av aktiviteterna vilket är positivt. 6

Innehållsförteckning KAP SYFTE, METOD OCH UPPLÄGG... 9 KAP 2 BAKGRUND... 0 2. KÖN... 0 2.2 ÅLDER... 0 2.3 BOSTAD... 2.4 HUSHÅLLET... 2 2.5 UTBILDNING... 3 2.6 SYSSELSÄTTNING... 4 2.7 BILÄGARE... 5 2.8 ÅRLIGA KÖRSTRÄCKAN... 6 KAP 3 RESVANOR... 7 3. UNDER SOMMARHALVÅRET... 7 3.2 RESVANOR UNDER VINTERHALVÅRET... 9 3.3 RESVANOR FÖR FRITIDSAKTIVITETER OCH/ELLER INKÖP... 2 3.4 RESVANOR TILL SKOLA ELLER ARBETE... 23 3.5 VAD KRÄVS FÖR ATT ÄNDRA RESVANORNA TILL SKOLAN ELLER JOBBET?... 25 3.6 PARKERING... 29 3.6 PARKERING... 29 3.7 INSTÄLLNING TILL SAMÅKNING... 30 KAP 4 VAL AV FÄRDMEDEL... 32 4. BILEN SOM FÄRDMEDEL... 32 4.2 KOLLEKTIVTRAFIK SOM FÄRDMEDEL... 33 4.3 CYKELN SOM FÄRDMEDEL... 34 4.4 AVGÖRANDE FAKTORER VID VAL AV FÄRDMEDEL... 35 4.5 JÄMFÖRELSEPROFIL ÖVER DE OLIKA FÄRDSÄTTEN... 36 4.6 KÄNNEDOM OM OLIKA BILTYPER... 37 4.7 VALET AV FORDON OM MAN SKA KÖPA EN BIL SOM ÄR MAXIMALT TRE ÅR GAMMAL... 38 7

4.8 KÄNNEDOM OM BILPOOLER... 39 4.9 SANNOLIKHETEN ATT GÅ MED I EN BILPOOL... 40 KAP 5 VÄXTHUSEFFEKTEN... 4 5. SYNPUNKTER PÅ ANLEDNINGEN TILL VÄXTHUSEFFEKTEN... 4 5.2 I VILKEN GRAD ANSER MAN ATT MAN FÖRSTÄRKER VÄXTHUSEFFEKTEN?... 42 KAP 6 OM NÄTVERK FÖR HÅLLBARA TRANSPORTER... 43 6. KÄNNEDOM OM NÄTVERKET FÖR HÅLLBARA TRANSPORTER... 43 6.2 KÄNNEDOM OM AKTIVITETER INOM PROJEKTET... 44 6.3 INSTÄLLNINGEN TILL KUNSKAPSHÖJANDE AKTIVITETER... 45 6.4 EFFEKTEN PÅ LÅNG SIKT... 46 KAP 7 ANALYS AV UPPDELNINGAR EFTER BAKGRUNDSDATA... 47 KAP 8 SLUTSATSER... 49 BILAGOR ENKÄT OCH FREKVENSTABELLER KORSTABELLER I SPECIELL BILAGERAPPORT 8

KAP SYFTE, METOD OCH UPPLÄGG SYFTE OCH BAKGRUND Nordiska Undersökningsgruppen har fått i uppdrag av Norrköpings kommun att genomföra en enkät som ska beskriva invånarna i Norrköping kommuns resvanor, kunskap om och attityd till trafik och miljö, så att denna kan utgöra en uppföljning av en tidigare mätning som genomfördes 2006. Syftet är att följa förändringen av invånarnas kunskaper och attityder under den tid Nätverket för hållbara transporter pågått. Syftet är också att utvärdera kännedom om de aktiviteter som nätverket ägnat sig åt. Nätverket för hållbara transporter är ett projekt som arbetar med att förändra resvanor och transportsätt i Norrköping. Det är ett samarbete mellan Norrköpings kommun, E.ON, Svensk Biogas, Vägverket och Östgötatrafiken. Syftet är att fler ska välja andra alternativ än transporter som förbrukar fossilt bränsle samt att påverka transportbehovet. Projektet ingår i kommunens klimatinvesteringsprogram som ska leda till minskade utsläpp av koldioxid. URVAL/METOD/SVARSFREKVENS Undersökningen genomfördes som brevenkät med två kompletta påminnelser och målet var att få in 2000 svar. Den första enkäten genomfördes under februari och mars 2006 och den uppföljande i november och december 2008 vilket innebär att det gått nära tre år mellan de båda mätningarna. Antalet svar blev 943 st vilket är några färre än i 2006 års mätning då 200 svar inkom. Det var med andra ord något svårare att få in enkäter denna gång och en trolig påverkan är tidpunkten för insamlingen. Det är normalt en lugnare period i början av året jämfört med slutet av året varför vi tror att detta gjort den största skillnaden till en lägre svarsfrekvens. I övrigt har förutsättningarna nästan varit identiska och enkäten har dessutom kortats något varför det stödjer vår åsikt att det är tidpunkten som är avgörande för den något lägre svarsviljan. När det gäller postenkäter har man annars inte någon stor kontroll på varför man inte svarar. Det vi kan konstatera är att 49 st enkäter har kommit i retur och ytterligare tre mottagare har avlidit. En bortfallsanledning, som även förekom vid mätningen 2006, är de samtal vi fått in från människor som bor där det inte finns några alternativ till bilen och där kollektivtrafiken är dåligt utbyggd. Många av dessa har inte känt sig motiverade att svara eftersom de inte upplever att de kan påverka sin egen situation med att svara på enkäten. Urvalet har gjorts med 2000 slumpvis utvalda individer i Norrköpings tätort och med 2000 slumpvis utvalda inidvider i ytterområdena. Åldern på de utvalda har legat mellan 8-99 år. Datamaterialet har sedan viktats samman utifrån hur många invånare som bor i de olika delarna eftersom det har stor påverkan för exempelvis arbetspendlingsvanor om man bor centralt eller perifert. Viktning har även skett av 2006 års material på motsvarande sätt. Materialet har även delats upp på samtliga bakgrundsvariabler men eftersom detta är ett mycket omfattande material har det lagts in i en separat bilagerapport. Den statistiska felmarginalen ligger med 95%-ig säkerhet mellan,3-2,2 procentenheter beroende på hur många som angett respektive svarsalternativ. 9

KAP 2 BAKGRUND 2. KÖN Man Kvinna 46 47 54 53 2008 2006 0 20 40 60 80 00 Procent Fig. 2. Kön? (Frg 23) Svarsbenägheten är även i 2008 års mätning något större bland kvinnor än män. 2.2 ÅLDER Över 65 år 55 64 år 45 54 år 35 44 år 25 34 år 8 24 år 25 22 8 22 6 8 6 8 3 2 0 6 2008 2006 Ej svar 2 2 0 20 40 60 80 00 Procent Fig. 2.2 Hur gammal är du? (Frg 6) Åldersfördelning är tämligen lik den som var 2006 men såväl den yngsta som den äldsta åldersgruppen har ökat något. 0

2.3 BOSTAD Bostadsrättslägenhet 9 7 Bostadsrätt i villa/radhus 2 Andelslägenhet 0 Hyrd villa/radhus Hyrd lägenhet Jordbruksfastighet 5 3 2 3 34 2008 2006 Egen villa/radhus 38 39 Annan bostadsform Vet ej/ej svar 2 0 20 40 60 80 00 Procent Fig. 2.3 Bor Du i:? (Frg 22) Även när det gäller bostadstyp stämmer fördelningen i stort med förra årets mätning även om bostadsrätter ökat med två procentenheter och hyresrätter minskat med tre procentenheter.

2.4 HUSHÅLLET ANTAL PERSONER 5 eller fler 7 5 4 4 4 3 2 2 3 45 44 2008 2006 20 20 Ej svar 2 4 0 20 40 60 80 00 Procent Fig. 2.4 Hur många personer består Ditt hushåll normalt av? (Frg 2A) ANTAL BARN 5 eller fler 4 0 3 2 6 5 3 5 2 2 2008 2006 Inga barn 57 56 Ej svar 0 0 20 40 60 80 00 Procent Fig. 2.5 Hur många av dessa är barn? (Frg 2B) Bilden är i stort som tidigare och var femte tillfrågad bor i enmanshushåll. 57% har inga barn. 2

2.5 UTBILDNING Folkskola 7 8 Grund, enhets, realskola eller motsv. 3 3 Fack, flick, folkhögskola eller motsv. Gymnasium eller motsvarande 5 6 32 29 2008 2006 Högskola, universitet eller motsv. 29 29 Ej svar 4 5 0 20 40 60 80 00 Procent Fig. 2.6 Vilken utbildning har Du genomgått eller genomgår du? (Frg 20) Även utbildningsbakgrunden ser i stort sett likadan ut som i mätningen 2006 vilket innebär att knappt var tredje har en akademisk utbildning som högst, var tredje har en gymnasieutbildning och knappt var tredje har en utbildning på en lägre nivå. 3

2.6 SYSSELSÄTTNING Förvärvsarbetande på heltid Förvärvsarbetande på deltid 0 9 39 37 Egen företagare 5 5 Hemmafru/hemmaman 2 Studerande Mamma /pappaledig 2 6 7 2008 2006 Pensionär/sjukpensionär 29 30 Långtidssjukskriven Arbetssökande 4 5 Annan sysselsättning Ej svar 3 0 20 40 60 80 00 Procent Fig. 2.7 Är du? (Frg 9) Även bilden av vilken sysselsättning man har stämmer väl överens med 2006 års mätning. 4

2.7 BILÄGARE Ja 66 66 Nej 30 30 2008 2006 Ej svar 4 4 0 20 40 60 80 00 Procent Fig. 2.8 Äger du egen bil? (Frg 7) Bilden är densamma även här som 2006. Två av tre tillfrågade äger en egen bil. 5

2.8 ÅRLIGA KÖRSTRÄCKAN högst 00 mil 6 5 0 500 mil 9 9 50 000 mil 20 9 00 3000 mil 3 33 2008 2006 mer än 3000 mil 5 5 Kör inte bil 8 8 Har inte körkort 0 0 Vet ej/ej svar 0 20 40 60 80 00 Procent Fig. 2.9 Hur många mil kör du bil årligen? (Frg 8) Var tionde har inte körkort och en nästan lika stor andel kör inte bil. Mönstret är stabilt jämfört med 2006. 6

KAP 3 RESVANOR 3. UNDER SOMMARHALVÅRET Bil, kört själv 8 5 5 3 59 Bil, som passagerare 3 5 8 24 30 Cykel Kollektivtrafik 6 9 5 6 4 28 3 26 26 39 2 7 dagar/vecka dag/veckan 3 dagar/månad Mer sällan/aldrig Vet ej/ej svar MC/Moped 38 59 Färdtjänst/taxi Annat färdmedel 5 2 0 36 4 57 56 Annat färdmedel Flyg, 8 st Båt, 4 st Lastbil, 2 st Inlines Traktor, st Kanot 0 20 40 60 80 00 Procent Fig. 3. Hur ofta under året använder du normalt följande färdmedel Under sommarhalvåret? (Frg ) Den övergripande bilden visar att Norrköpingsborna är främst bilburna eftersom 67% kör bil minst en gång per vecka. Därefter är det vanligast att man åker bil som passagerare vid val av färdmedel. Drygt var tredje, 34%, cyklar dock minst en gång per vecka och 2% åker kollektivtrafik minst en gång per vecka. 7

Jämförelsetabell (%) Hur ofta under året använder du normalt följande färdmedel Under sommarhalvåret? 2006 2008 Bil, kört själv 2 7dagar/vecka 59 59 dag/vecka 7 8 3 dagar/månad 3 5 Mer sällan/aldrig 5 5 Vet ej/ej svar 6 3 Bil, som passagerare 2 7dagar/vecka 23 24 dag/vecka 3 3 3 dagar/månad 4 5 Mer sällan/aldrig 9 8 Vet ej/ej svar 3 30 Cykel 2 7dagar/vecka 3 28 dag/vecka 7 6 3 dagar/månad 7 9 Mer sällan/aldrig 28 3 Vet ej/ej svar 27 26 Kollektivtrafik (buss/spårvagn/tåg) 2 7dagar/vecka 2 6 dag/vecka 6 5 3 dagar/månad 4 4 Mer sällan/aldrig 40 39 Vet ej/ej svar 28 26 MC/Moped 2 7dagar/vecka dag/vecka 3 dagar/månad 2 Mer sällan/aldrig 58 59 Vet ej/ej svar 38 38 Färdtjänst/taxi 2 7dagar/vecka dag/vecka 3 dagar/månad 5 5 Mer sällan/aldrig 57 57 Vet ej/ej svar 36 36 Annat färdmedel 2 7dagar/vecka 2 2 dag/vecka 0 0 3 dagar/månad Mer sällan/aldrig 42 4 Vet ej/ej svar 55 56 Det är små om ens några skillnader i materialet när det gäller resvanor under sommarhalvåret. Något fler väljer kollektivtrafik men å andra sidan uppger något färre att de cyklar. 8

3.2 RESVANOR UNDER VINTERHALVÅRET Bil, kört själv 8 5 5 4 58 Bil, som passagerare 4 6 7 24 29 Cykel Kollektivtrafik 5 5 6 5 9 4 32 34 27 43 2 7 dagar/vecka dag/veckan 3 dagar/månad Mer sällan/aldrig Vet ej/ej svar MC/Moped 0 0 39 60 Färdtjänst/taxi Annat färdmedel 2 0 6 36 4 56 56 Annat färdmedel Flyg, 7 st Lastbil, 2 st Båt Traktor, st Kanot 0 20 40 60 80 00 Procent Fig. 3.2 Hur ofta under året använder du normalt följande färdmedel Under vinterhalvåret? (Frg ) Bilden av resvanorna under vinterhalvåret liknar de på sommarhalvåret även om cyklandet går ned något och istället kollektivåkandet går upp något. 9

Forts. Resvanor under vinterhalvåret Jämförelsetabell (%) Hur ofta under året använder du normalt följande färdmedel Under vinterhalvåret? 2006 2008 Bil, kört själv 2 7dagar/vecka 58 58 dag/vecka 7 8 3 dagar/månad 4 5 Mer sällan/aldrig 6 5 Vet ej/ej svar 5 4 Bil, som passagerare 2 7dagar/vecka 23 24 dag/vecka 4 4 3 dagar/månad 6 5 Mer sällan/aldrig 8 7 Vet ej/ej svar 29 29 Cykel 2 7dagar/vecka 9 3 dag/vecka 4 5 3 dagar/månad 6 5 Mer sällan/aldrig 47 43 Vet ej/ej svar 34 32 Kollektivtrafik (buss/spårvagn/tåg) 2 7dagar/vecka 7 9 dag/vecka 7 6 3 dagar/månad 5 4 Mer sällan/aldrig 35 34 Vet ej/ej svar 26 27 MC/Moped 2 7dagar/vecka 0 0 dag/vecka 0 0 3 dagar/månad 0 Mer sällan/aldrig 60 60 Vet ej/ej svar 40 39 Färdtjänst/taxi 2 7dagar/vecka dag/vecka 3 dagar/månad 6 6 Mer sällan/aldrig 56 56 Vet ej/ej svar 36 36 Annat färdmedel 2 7dagar/vecka 3 2 dag/vecka 0 0 3 dagar/månad Mer sällan/aldrig 43 4 Vet ej/ej svar 53 56 När det gäller resvanorna under vinterhalvåret kan vi framförallt notera ett ökat cyklande jämfört med 2006. Fem procentenheter fler cyklar minst en gång per vecka i årets mätning. 20

3.3 RESVANOR FÖR FRITIDSAKTIVITETER OCH/ELLER INKÖP Bil, kört själv 6 6 7 3 48 Bil, som passagerare 7 5 6 23 29 Cykel Kollektivtrafik 5 6 6 0 5 9 3 3 42 45 2 7 dagar/vecka dag/veckan 3 dagar/månad Mer sällan/aldrig Vet ej/ej svar MC/Moped 0 0 38 6 Färdtjänst/taxi 2 36 60 Annat färdmedel Kanot, st Annat färdmedel 2 0 43 54 0 20 40 60 80 00 Procent Fig. 3.3 Hur ofta under de senaste två månaderna har du använt följande färdmedel, för att ta dig till fritidsaktiviteter och/eller göra inköp? (Frg2) När det gäller resor till fritidsaktiviteter och för inköp är det även här bilen som dominerar. 2

Forts. Resvanor för fritidsaktiviteter och/eller inköp Jämförelsetabell (%) Hur ofta under de senaste två månaderna har du använt följande färdmedel, för att ta dig till fritidsaktiviteter och/eller göra inköp? 2006 2008 Bil, kört själv 2 7dagar/vecka 5 48 dag/vecka 2 6 3 dagar/månad 6 6 Mer sällan/aldrig 7 7 Vet ej/ej svar 4 3 Bil, som passagerare 2 7dagar/vecka 8 7 dag/vecka 6 5 3 dagar/månad 4 6 Mer sällan/aldrig 22 23 Vet ej/ej svar 30 29 Cykel 2 7dagar/vecka 8 5 dag/vecka 5 6 3 dagar/månad 3 6 Mer sällan/aldrig 43 42 Vet ej/ej svar 3 3 Kollektivtrafik (buss/spårvagn/tåg) 2 7dagar/vecka 7 0 dag/vecka 3 5 3 dagar/månad 4 9 Mer sällan/aldrig 52 45 Vet ej/ej svar 34 3 MC/Moped* *Alternativet fanns ej med 2006 2 7dagar/vecka 0 dag/vecka 0 3 dagar/månad Mer sällan/aldrig 6 Vet ej/ej svar 38 Färdtjänst/taxi 2 7dagar/vecka 0 dag/vecka 0 3 dagar/månad 3 2 Mer sällan/aldrig 58 60 Vet ej/ej svar 39 36 Annat färdmedel 2 7dagar/vecka 0 2 dag/vecka 0 0 3 dagar/månad 0 Mer sällan/aldrig 45 43 Vet ej/ej svar 55 54 Såväl cyklandet som åkandet med kollektiv trafik har ökat med 8 respektive 5 procentenheter när man tar sig till en fritidsaktivitet eller ska göra ett inköp. 22

3.4 RESVANOR TILL SKOLA ELLER ARBETE BAS DE 62 % SOM STUDERAR ELLER ARBETAR Bil, kört själv 5 7 2 22 54 Bil, som passagerare 4 9 9 30 48 Cykel Kollektivtrafik 2 3 3 5 7 2 29 29 45 46 2 7 dagar/vecka dag/veckan 3 dagar/månad Mer sällan/aldrig Vet ej/ej svar MC/Moped Färdtjänst/taxi Annat färdmedel 0 0 0 0 0 3 0 36 35 42 54 64 64 Annat färdmedel Flyg, 2 st Lastbil Båt, st Tunnelbana Traktor 0 20 40 60 80 00 Procent Fig. 3.4 Hur ofta under de senaste två månaderna har du använt följande färdmedel, för att ta dig till skola eller arbete? (Frg 3B) Bilen dominerar även när det gäller resor till eller från skola/arbete. 23% cyklar dock minst en gång per vecka och 20% åker kollektivt. 23

Jämförelsetabell (%) Hur ofta under de senaste två månaderna har du använt följande färdmedel, för att ta dig till skola eller arbete? 2006 2008 Bil, kört själv 2 7dagar/vecka 54 54 dag/vecka 5 5 3 dagar/månad 6 7 Mer sällan/aldrig 22 22 Vet ej/ej svar 3 2 Bil, som passagerare 2 7dagar/vecka 9 9 dag/vecka 4 4 3 dagar/månad 9 9 Mer sällan/aldrig 47 48 Vet ej/ej svar 3 30 Cykel 2 7dagar/vecka 6 2 dag/vecka 2 2 3 dagar/månad 6 3 Mer sällan/aldrig 48 45 Vet ej/ej svar 28 29 Kollektivtrafik (buss/spårvagn/tåg) 2 7dagar/vecka 0 7 dag/vecka 2 3 3 dagar/månad 3 5 Mer sällan/aldrig 54 46 Vet ej/ej svar 3 29 MC/Moped* *Alternativet fanns ej med 2006 2 7dagar/vecka 0 dag/vecka 0 3 dagar/månad 0 Mer sällan/aldrig 64 Vet ej/ej svar 36 Färdtjänst/taxi 2 7dagar/vecka 0 0 dag/vecka 0 0 3 dagar/månad Mer sällan/aldrig 65 64 Vet ej/ej svar 34 35 Annat färdmedel 2 7dagar/vecka 0 3 dag/vecka 0 0 3 dagar/månad Mer sällan/aldrig 48 42 Vet ej/ej svar 5 54 Andelen som cyklar minst en gång per vecka har ökat från 8% till 23% och andelen som åker kollektivt minst en gång per vecka till skola eller arbete har ökat från 2% till 20% vilket måste ses som positivt. Att åka bil minst en gång per vecka är lika vanligt som tidigare, men ska cyklandet och kollektivtrafiken kunnat ha ökat är det rimligt att anta att man lämnar bilen hemma åtminstone någon dag per vecka när man ska till jobbet eller skolan. 24

3.5 VAD KRÄVS FÖR ATT ÄNDRA RESVANORNA TILL SKOLAN ELLER JOBBET? BAS DE 62% SOM STUDERAR ELLER ARBETAR Att bensinpriset höjs ytterligare 5 5 Att busstiderna passar mina arbetstider 27 25 Att det gick direktbussar/att man inte behövde byta 6 4 Att kollektivtrafiken blev billigare 30 30 Att det fanns en busshållplats nära mig 4 0 2008 2006 Att gång och cykelbanenätet byggs ut 9 Att jag inte behöver bilen i jobbet 6 Att restiden var kortare med kollektivtrafiken 7 6 Annat som skulle få mig att åka kollektivt/cykla 2 Kommer inte att välja annat än bilen därför att 8 20 Har i huvudsak redan valt att åka kollektivt/cykla/promenera 33 3 0 20 40 60 80 00 Procent Fig. 3.5 Vad krävs för att du ska ändra dina resvanor och istället välja cykel eller kollektivtrafik som huvudsakligt färdmedel till och från skolan/jobbet? (Frg 3C) Mönstret är tämligen likt det som fanns i 2006 års mätning. Det som främst krävs för att åka kollektivt är att det blir billigare och att busstiderna passar arbetstiderna. 25

Forts. Vad krävs för att ändra resvanorna till skolan eller jobbet? Annat som skulle få mig att åka kollektivt/cykla: Om jag arbetade/studerade närmare hemmet, 22 st Tätare och bättre kollektivtrafik, 8 st Bättre väder, 2 st Om kollektivförbindelse fanns, 7 st Om jag inte behövde hämta och lämna barn på skola/förskola/fritids, 6 st Om jag arbetade/studerade längre bort från hemmet Om jag hade en cykel Säkrare och bättre cykelbanor För motionens skull, 4 st Om jag byter arbete, 3 st Att lokaltrafiken passar med tågtrafiken Lägre pris på kollektivtrafik, 2 st Om det var säkert att jag fick plats i bussen Om jag lärde mig cykla Om jag inte hade så mycket packning med mig Om jag slapp alla omvägar Om jag inte blir skjutsad Försämrad ekonomi Om det fanns cykelbana Om det inte var så höga trottoarkanter vid cykelbanorna Om jag inte hade körkort eller bil Möjlighet att betala kontant på bussen till normaltaxa Bättre hälsa Om jag kunde lita på att utsatta tider hålls Motivation Dåligt väglag, st Barnets skola och fritidshem skulle ligga närmare Att det gick bussar från centrum till Vrinnevisjukhuset utan omvägen över Vilbergen Om jag ändrade mina vanor Upplysta cykelbanor Om det fanns bättre vägar för nu kommer inte bussen fram under vinterhalvåret Om bussnätet söderut mot Öbonäs Östra Ryd skulle byggas ut Om det var parkeringsavgift på arbetet Insikt om att det är bra att cykla ur hälsosynpunkt Fler bussar då man ofta får stå upp när man åker skolbuss Cykelväg mellan Norrköping och Finspång Cykelväg mellan Norrköping och Söderköping Cykelväg mellan Norrköping och Skärblacka Bättre skötsel av cykelvägar Tågstation i Åby Att barnen lär sig cykla så jag alltid kan välja cykeln istället Tvärförbindelse Om jag gick ner i arbetstid, för jag vill ej ha barnen för länge på förskolan Pendeltåg Att pendeltågstationen blev klar Att det inte var så många andra passagerare på bussen Smidigare och snabbare resväg för buss och cykel Fler cykelreparatörer med godkänd utbildning Gratis kollektivtrafik Fasta arbetstider Bättre cykelställningar vid tågstation och busshållplatser med större säkerhet så att cykeln inte blir stulen 26

Hållplats vid Södertull istället för som nu vid Gustaf Adolfs skolan för att komma till stan Om jag hade hundvakt Buss från Arkösund till Söderköping via Östra Husby och ej via Norrköping Att man inte behövde börja arbeta så tidigt Tid och ork Om det var billigare att ha en bil som står oanvänd Om det minskar miljöförstöringen När barnen klarar sig bättre själva kan jag tänka mig att åka mer kollektivt Om man kunde betala med kort på till exempel spårvagnar Bättre bussar med svensktalande förare som kör lugnt Kommer inte att välja annat än bilen därför att: Behöver bilen i arbetet, 46 st Arbetet/skolan ligger för långt hemifrån, 28 st Kollektivtrafikens tider och arbetstider passar inte ihop, 25 st Det tar för lång tid att åka kollektivt eller att cykla Det är bekvämt, 2 st Finns ingen kollektivförbindelse på rimligt avstånd från hemmet Hämtar och lämnar barn på skola/förskola/fritids, 20 st Bor på landet/i glesbygden, 7 st Har mycket saker jag måste ha med mig, 6 st Finns ingen kollektivtrafik till mitt arbete, 5 st Oregelbundna arbetstider Flera olika arbetsplatser, st Behöver bilen före/efter arbetstid för ärenden och aktiviteter Obekväm arbetstid, 8 st Kollektivtrafiken är för dyr, 7 st Funktionshinder/sjukdom, 6 st Finns inga alternativ till att åka bil Det går snabbt och sparar tid Samåker, 5 st Arbetar skift Kollektivtrafik saknas Enklare, 4 st Det fungerar bäst på alla sätt Bilen avgår när jag själv vill Gillar friheten Jobbigt att byta buss, 3 st Farligt att cykla eller gå Smidigt Har hund som följer med till arbetet Slipper trängas med andra, 2 st Mitt arbete utgår från hemmet Vill inte passa busstider Nära till arbetet Kollektivtrafiken fungerar ej tillräckligt bra Orkar inte Vill hem snabbt för att vara med familjen Flexibelt Har dubbelt boende, st Min bil är handikappanpassad Kollektivtrafiken är ineffektiv Omöjligt att cykla varje dag på grund av klimatet Snart kommer miljövänliga eldrivna bilar Jobbar deltid Att gå eller cykla i vårt område innebär en mycket stor olycksrisk Det går inga direktbussar till mitt arbete 27

Tar för lång tid att ta sig mellan Kneippen och Nyhem i Finspång Kör lastbil och den är parkerad i Stockholm så behöver egen bil till och från Stockholm Arbetar på annan ort och erhåller bilersättning Det är jobbigt att cykla då det finns höga kanter på cykelbanorna och man måste stanna och leda cykeln över de höga kanterna Jag får och vill inte visa mig i tjänstekläder utanför tjänsten Självständigt Älskar att köra bil Jag vill ha kontroll över mig och min tid Går bara två tänkbara bussar dagligen Kan åka nästan ända fram till jobbet och det finns parkering Jag har körkort och bil På grund av arbetets art Kan inte tänka mig att åka kollektivtrafik Har hund att passa på lunchen Arbetar ensam Dåliga bussar Få busslinjer Jobbar långa dagar och vill komma hem fort 28

3.6 PARKERING BAS DE 62 % SOM ARBETAR ELLER STUDERAR Ja 67 67 Nej 24 25 2008 2006 Vet ej/ej svar 8 9 0 20 40 60 80 00 Procent Fig 3.6 Har du gratis parkering på din arbetsplats? (Frg 4) Två av tre uppger att de har gratis parkering på sin arbetsplats. Siffran var densamma i 2006 års mätning. 29

3.7 INSTÄLLNING TILL SAMÅKNING KAN MAN TÄNKA SIG ATT SJÄLV SAMÅKA MED ANDRA BAS DE 62 % SOM STUDERAR ELLER ARBETAR 5 Ja, absolut 37 38 4 3 2 7 9 5 7 2008 2006 Nej absolut inte Vet ej/ej svar 0 7 8 7 Samåker redan 7 6 0 20 40 60 80 00 Procent Fig 3.7 Kan du själv tänka dig att samåka till skola/arbete med någon annan? (Frg 5) Intresset för samåkning har inte ökat utan har snarare minskat jämfört med 2006. 22% svarar absolut inte eller troligen inte i årets mätning. Motsvarande siffra 2006 var 7%. De främsta argumenten emot att samåka är det inte finns någon att samåka med, att man har oregelbundna tider, att man hämtar och lämnar barn eller att man behöver bilen i sitt arbete. 30

OM DU KAN TÄNKA DIG ATT SAMÅKA, VAD HINDRAR DIG FRÅN ATT GÖRA DET? Finns ingen att samåka med, 386 st Oregelbundna arbetstider, 68 st Cyklar till arbetet/skolan, 35 st Hämtar och lämnar barn på skola/förskola/fritids, 26 st Behöver egen bil i arbetet, 24 st Promenerar till arbetet/skolan, 2 st Bor nära arbetet/skolan, 20 st Arbetar ensam, 9 st Vill bestämma själv över mina restider, 7 st Åker kollektivtrafik till arbetet/skolan, 4 st Bor på landet/i glesbygden, st Ärenden eller aktiviteter efter arbetet/skolan, 0 st Flera olika arbetsplatser, 8 st Arbetar natt, 7 st Har ingen bil, 6 st Arbetar hemma, 5 st Kollektivtrafiken fungerar bättre, 4 st Har inget körkort Alla har inte bil, 2 st Bekvämlighet Skönt med egen tid i bilen Tidsbrist Krångligt Har jour I nuläget inte aktuellt Mitt arbete utgår från hemmet Har hund som följer med till arbetet Kan inte ta mig in i en vanlig bil, st Obehagligt att åka med någon man inte litar på Arbetets beskaffenhet Pendlar Kör tjänstebil till och från arbetet Arbetar på annan ort och har bilersättning Måste köra omvägar För liten vinst Smidighet Arbetar som musiker Kan inte bestämma över tiderna Osympatiska arbetskamrater Inga arbetskamrater som ställer upp Tidsberoende Ren slöhet Går eller cyklar hellre Läget på min bostad Pendlarparkering saknas De flesta åker kollektivt Vi skulle behöva skaffa en annan bil Åker sällan bil till skolan/arbetet Har inte undersökt om någon kan 3

KAP 4 VAL AV FÄRDMEDEL 4. BILEN SOM FÄRDMEDEL 2006 2008 Svarsfrekvens Ger frihet Är bekvämt Är enkelt Är pålitligt Är snabbt Är tryggt Är avkopplande Är trafiksäkert Är hälsosamt Ger motion Påverkar den personliga framtoningen Är ett miljöanpassat färdmedel,2,3,8,8 2, 2, 2, 2, 3,6 3,7 3,5 3,6 4,7 4,7 4,7 4,7 4,5 4,5 4,3 4,3 4,5 4,6 4 4, 85% 88% 86% 88% 83% 86% 80% 84% 84% 86% 79% 84% 78% 83% 77% 83% 76% 80% 77% 82% 63% 66% 76% 8% 2 3 4 5 Tar helt avstånd Medel Instämmer helt Fig 4. Nedan följer ett antal påståenden om bilen, kollektivtrafiken och cykeln som färdmedel. Vi påstår att respektive färdmedel har ett antal egenskaper och vill att du håller med eller tar avstånd till det som bilen påstås vara i en femgradig skala där =Tar helt avstånd och 5=Instämmer helt i det som påstås. (Frg 6) Det som är positivt är framförallt att det ger frihet, är bekvämt, enkelt, pålitligt, snabbt och tryggt. Det man upplever att färdmedlet inte uppfyller är ex motion, miljöanpassning och att det är hälsosamt. Få anser även att det påverkar den personliga framtoningen. Bilden är oförändrad jämfört med förra mätningen. 32

4.2 KOLLEKTIVTRAFIK SOM FÄRDMEDEL 2006 2008 Svarsfrekvens Ger frihet Är bekvämt 2,2 2,2 2,9 3 77% 80% 79% 83% Är enkelt Är pålitligt 2,6 2,7 2,8 3 79% 82% 77% 80% Är snabbt 2,4 2,4 77% 80% Är tryggt Är avkopplande Är trafiksäkert 3,3 3,4 3,3 3,3 3,5 3,5 78% 80% 78% 80% 77% 80% Är hälsosamt 2,6 2,5 73% 76% Ger motion Påverkar den personliga framtoningen Är ett miljöanpassat färdmedel,7,7,9,8 3,4 3,3 76% 79% 6% 64% 74% 77% 2 3 4 5 Tar helt avstånd Medel Instämmer helt Fig 4.2 Nedan följer ett antal påståenden om bilen, kollektivtrafiken och cykeln som färdmedel. Vi påstår att respektive färdmedel har ett antal egenskaper och vill att du håller med eller tar avstånd till det som kollektivtrafiken påstås vara i en femgradig skala där =Tar helt avstånd och 5=Instämmer helt i det som påstås. (Frg 6) När det gäller kollektivtrafik upplever man inte fördelarna som lika stora som för bilen. Främsta fördelar upplevs som trygghet, att det är avkopplande och trafiksäkert. Det man tar avstånd från är att det ger frihet, motion och påverkar den personliga framtoningen. Det sistnämnda gällde ju dock även bilen. Bilden är i stort densamma som 2006. 33

4.3 CYKELN SOM FÄRDMEDEL 2006 2008 Svarsfrekvens Ger frihet 4,3 4,3 8% 8% Är bekvämt 3,2 3,4 78% 80% Är enkelt Är pålitligt 3,9 4 3,8 3,9 79% 80% 77% 78% Är snabbt Är tryggt 2,9 3 2,9 2,9 77% 79% 76% 77% Är avkopplande 3,4 3,7 77% 79% Är trafiksäkert 2,6 2,7 75% 78% Är hälsosamt 4,6 4,6 80% 82% Ger motion 4,8 4,8 82% 83% Påverkar den personliga framtoningen 3,3 3,2 64% 63% Är ett miljöanpassat färdmedel 4,8 4,8 79% 82% 2 3 4 5 Tar helt avstånd Medel Instämmer helt Fig 4.3 Nedan följer ett antal påståenden om bilen, kollektivtrafiken och cykeln som färdmedel. Vi påstår att respektive färdmedel har ett antal egenskaper och vill att du håller med eller tar avstånd till det som cykeln påstås vara i en femgradig skala där =Tar helt avstånd och 5=Instämmer helt i det som påstås. (Frg 6) Cykeln har en del starka fördelar enligt de tillfrågade. Dessa är framförallt att det ger motion och är hälsosamt, att det är ett miljöanpassat färdmedel och ger frihet. I stort är bilden densamma som 2006 även om fler tar avstånd från att det är avkopplande att cykla i årets mätning. 34

4.4 AVGÖRANDE FAKTORER VID VAL AV FÄRDMEDEL 2006 2008 Svarsfrekvens Ger frihet Är bekvämt Är enkelt Är pålitligt Är snabbt Är tryggt 4,4 4,4 4,4 4,3 4,5 4,5 4,5 4,5 4,3 4,3 4,3 4,2 84% 85% 85% 86% 83% 85% 8% 84% 82% 84% 79% 83% Är avkopplande 3,8 3,8 78% 82% Är trafiksäkert 4, 4 78% 82% Är hälsosamt/ger motion 3 8% Är hälsosamt 3,4 77% Ger motion 2,9 77% Påverkar den personliga framtoningen 2,4 2,4 64% 68% Är ett miljöanpassat färdmedel 3,3 3,2 2 3 4 5 75% 80% Tar helt avstånd Medel Instämmer helt Fig 4.4 Vad är avgörande vid val av färdmedel. Nedan följer ett antal påståenden om vad som är avgörande för dig när du väljer färdmedel. Vi ger dig ett antal egenskaper och vill att du håller med eller tar avstånd till om de är viktiga eller ej i en femgradig skala där =Tar helt avstånd och 5=Instämmer helt i det som påstås. (Frg 7) De faktorer som anses avgörande vid val av färdmedel är mycket de som kan kopplas till bilåkande. De som anses mindre avgörande vid val av färdmedel är främst flera av de variabler som är styrkor för cykel och kollektivtrafik. Detta åskådliggörs även vid en jämförelseprofil på nästa sida. 35

4.5 JÄMFÖRELSEPROFIL ÖVER DE OLIKA FÄRDSÄTTEN Ger frihet 2,2 4,3 4,4 4,7 Är bekvämt 2,9 3,2 4,4 4,7 Är enkelt 2,6 3,9 4,5 4,5 Är pålitligt 2,8 3,8 4,3 4,5 Är snabbt 2,4 2,9 4,5 4,3 Är tryggt Är avkopplande Är trafiksäkert 2,6 2,9 4 3,3 4,3 3,6 3,3 3,4 3,8 3,5 3,5 4, Bilen som färdmedel Kollektivtrafiken som färdmedel Cykeln som färdmedel Avgörande faktorer Är hälsosamt 2, 2,6 3,4 4,6 Ger motion,2,7 2,9 4,8 Påverkar den personliga framtoningen 2,,9 2,4 3,3 Är ett miljöanpassat färdmedel,8 3,4 3,3 4,8 2 3 4 5 Medel Fig 4.5 36

4.6 KÄNNEDOM OM OLIKA BILTYPER 2006 2008 Svarsfrekvens El och bensindriven bil (hybrid) 2,7 2,7 84% 84% Etanoldriven bil (flexifuel) 2,5 2,8 83% 82% Eldriven bil (enbart el) 2,3 2,3 82% 82% Gasdriven bil (bio eller naturgas, bifuel) 2,2 2,4 8% 8% RME driven bil (raps),9,9 80% 8% 2 3 4 5 Ingen alls Medel Mycket stor Fig 4.6 Vad vet du om olika biltyper? Svara på en femgradig skala där =Ingen kännedom alls och 5=Mycket stor kännedom. (Frg 8) Kännedomen om de olika biltyperna är generellt sett relativt låg. Störst är kännedomen om etanoldrivna bilar och lägst är den upplevda kännedom om RME-drivna bilar. Kännedomen har ökat när det gäller etanoldrivna bilar och även något när det gäller gasdrivna bilar. 37

4.7 VALET AV FORDON OM MAN SKA KÖPA EN BIL SOM ÄR MAXIMALT TRE ÅR GAMMAL 2006 2008 Svarsfrekvens El och bensindriven bil (hybrid) 2,3 2,5 67% 63% Etanoldriven bil (flexifuel) 2,5 2,9 66% 63% Eldriven bil (enbart el),4,6 63% 60% Gasdriven bil (bio eller naturgas, bifuel),9 2, 63% 60% RME driven bil (raps),7,7 58% 57% Bensindriven bil 3,5 4,2 7% 72% Dieseldriven bil 2,6 3 68% 64% 2 3 4 5 Inte alls troligt Procent Mest troligt Fig 4.7 Antag att du inom ett år ska köpa en bil som är maximalt tre år gammal. Vilken typ av fordon kommer du mest sannolikt att välja. Svara på en femgradig skala där =Inte alls ett troligt alternativ och 5=Ett av de mest troliga alternativen. (Frg 9) Även om det mest troliga alltjämt är att man köper en bensindriven bil så ökar intresset för att köpa bilar som drivs av alternativa bränslen. Det gäller framförallt etanolbilar men även intresset för hybridbilar, elbilar och gasdrivna bilar ökar. Även intresset för dieseldrivna bilar ökar och det ökar lika mycket som intresset för etanolbilar. 38

4.8 KÄNNEDOM OM BILPOOLER Ja och är väl insatt 6 7 Ja, men är inte insatt Nej 47 46 4 4 2008 2006 Vet ej/ej svar 6 6 0 20 40 60 80 00 Procent Fig 4.8 Har du hört talas om bilpooler? (Frg 0) Majoriteten, 53%, uppger att de hört talas om bilpooler. De som anser sig vara väl insatta i vad det innebär uppgår till 6% av de tillfrågade. Siffrorna ligger på samma nivå som i mätningen 2006. 39

4.9 SANNOLIKHETEN ATT GÅ MED I EN BILPOOL 5 Mycket troligt 3 4 3 2 3 2 Inte alls troligt Vet ej/ej svar 6 5 9 8 24 22 55 62 2008 2006 Medelvärde 2006:,4 Medelvärde 2008:,5 0 20 40 60 80 00 Procent Fig 4.9 Hur sannolikt är det att du skulle gå med i en bilpool, där man tillsammans med andra äger, förvaltar och använder fordonet/fordonen genom ett bokningssystem? (Frg ) Sannolikheten att de tillfrågade skulle gå med i en bilpool är relativt liten. 6% uppger att det är troligt eller mycket troligt (betyg 4 och 5) att de skulle gå med i en bilpool vilket dock är en fördubbling jämfört med 2006 års mätning. 40

KAP 5 VÄXTHUSEFFEKTEN 5. SYNPUNKTER PÅ ANLEDNINGEN TILL VÄXTHUSEFFEKTEN Beror på mänsklig påverkan 75 77 Har naturliga orsaker Existerar ingen 0 0 0 8 2008 2006 Vet ej/ej svar 5 5 0 20 40 60 80 00 Procent Fig 5. Vilket av följande påståenden stämmer enligt dig bäst in på den förstärkta växthuseffekten och dess påverkan på jordens temperaturökning? (Frg 2A) 75% anser att växthuseffekten beror på mänsklig påverkan, medan 0% anser att den har naturliga orsaker och ytterligare % anser att den inte existerar. 5% tar inte ställning. Det är en liten försämring jämfört med 2006 års studie på två procentenheter vilket innebär att det är en på gränsen till statistiskt säkerställd förändring men i så fall ändå väldigt liten. 4

5.2 I VILKEN GRAD ANSER MAN ATT MAN FÖRSTÄRKER VÄXTHUSEFFEKTEN? 5 i mycket hög grad 9 9 4 3 2 5 8 3 29 2008 2006 Inte alls Vet ej/ Ej svar 3 5 2 20 Medelvärde 2006 3, Medelvärde 2008 3, Har naturliga orsaker 0 8 Existerar ingen 0 0 0 20 40 60 80 00 Procent Fig 5.2 Om du anser att den förstärkta växthuseffekten beror på mänsklig påverkan I vilken grad upplever ni att du påverkar den förstärkta växthuseffektens utveckling? (Frg 2B) Av de tillfrågade anser 20% (samma 2006) att de i hög eller mycket hög grad (betyg 4 och 5) påverkar växthuseffektens utveckling medan 8% (23% - 2006) inte tror de påverkar i någon högre grad (betyg och 2). 42

KAP 6 OM NÄTVERK FÖR HÅLLBARA TRANSPORTER 6. KÄNNEDOM OM NÄTVERKET FÖR HÅLLBARA TRANSPORTER Ja 7 7 2008 Nej 75 86 2006 Vet ej/ Ej svar 7 8 0 20 40 60 80 00 Procent Fig 6. Har du, före du fick denna enkät, hört talas om satsningen Nätverket för hållbara transporter, som pågår i Norrköping? (Frg 3) Kännedomen om Nätverket för hållbara transporter är liten. 7% av de tillfrågade uppger att de hört talas om satsningen. Något fler är osäkra i årets mätning, jämfört med 2006. Syftet har dock inte varit att marknadsföra namnet utan aktiviteterna. 43

6.2 KÄNNEDOM OM AKTIVITETER INOM PROJEKTET Kampanjer på stan 4 6 4 3 45 Tankvärt på macken Utomhusutställningen Klimat, Politik, Ekonomi 5 7 3 6 2 75 79 Känner väl till Känner till Hört talas om Ej hört talas om Vet ej/ej svar Who is my motor musikteater 5 7 86 Pojken & piraten musikteater och CD 2 2 6 8 82 En obekväm sanning Al Gores film 7 2 23 38 och klimatsmart 4 7 8 32 39 Karta för smarta resval i Norrköping 2 5 2 23 58 0 20 40 60 80 00 Procent Fig 6.2 Inom projektet har det förekommit ett antal aktiviteter. Hur väl känner du till följande aktiviteter som genomförts inom projektet sedan starten hösten 2005? (Frg 4) Kampanjerna på stan har haft ett relativt bra genomslag då 49% uppmärksammat dessa, av de som besvarat enkäten. Ännu större uppmärksamhet har kampanjen och klimatsmart fått där 54% uppmärksammat den. Störst uppmärksamhet har Al Gores film fått men då måste man också vara medveten om det stöd denna film fått genom uppmärksamhet i riksmedia. Gemensamt för dessa aktiviteter är att de riktar sig om en bred målgrupp, allmänheten i stort. De mer målgruppsinriktade aktiviteterna som är riktade mot barn och ungdomar, som musikteatrarna är, får av naturliga skäl lägre uppmärksamhet. Om man gör en analys av hur många som sett eller hört talas om åtminstone en aktivitet kan vi konstatera att 80% av samtliga har nåtts av minst en aktivitet. 44

6.3 INSTÄLLNINGEN TILL KUNSKAPSHÖJANDE AKTIVITETER 5 Mycket positivt 26 29 4 3 9 8 9 8 2008 2006 2 Mycket negativt 3 4 Medelvärde 2006: 4,0 Medelvärde 2008: 4,0 Vet ej/ej svar 32 30 0 20 40 60 80 00 Procent Fig 6.3 Vilken är din inställning till den typ av satsning på kunskapshöjande aktivitet som Nätverk för hållbara transporter innebär? (Frg 5A) Även om kännedomen är liten är de flesta av de som tar ställning positiva till en satsning på kunskapshöjande aktiviteter. 32% tar dock inte ställning. Attityden är i stort oförändrad jämfört med 2006 års mätning. 45

6.4 EFFEKTEN PÅ LÅNG SIKT 5 Mycket stor effekt 7 7 4 7 7 3 30 29 2008 2006 2 Ingen effekt alls 2 3 0 0 Medelvärde 2006: 3,3 Medelvärde 2008: 3,3 Vet ej/ej svar 34 34 0 20 40 60 80 00 Procent Fig 6.4 Vilken långsiktig effekt tror du att en sådan här satsning ger? (Frg 5B) Effekten på lång sikt på den typen av satsningar är 24% positiva till, 30% är neutrala och 2% tror mer eller mindre inte att det har någon effekt. Var tredje har dock inte tagit ställning. Attityden är i stort sett densamma som i 2006 års mätning. 46

KAP 7 ANALYS AV UPPDELNINGAR EFTER BAKGRUNDSDATA Materialet har delats upp på samtliga bakgrundsdata som kön, ålder etc vilket i sin helhet redovisas i en separat bilagerapport. När det gäller uppdelningar av materialet så är en uppdelning på kommundel, där man skiljer på Norrköpings tätort och ytterområdena i kommunen. Vissa saker blir där tämligen självklara, som att man i ytterområden behöver köra mer bil och att man i mindre grad har tillgång till kollektivtrafik. Men man är i ytterområden också mer positiv till bilen, som att den ger frihet, att det är bekvämt etc. Man är dock inte mer negativ till kollektivtrafik som färdmedel mer än att de i den centrala tätorten upplever det som enklare att åka kollektivt, vilket verkar rimligt med tanke på turtäthet etc. Kännedomen om bilar med alternativa bränslen är också något högre i ytterområdena. Intresset för bilpooler är något större i de centrala delarna men i båda grupperna handlar det om relativt små andelar. När det gäller uppmärksamheten av de aktiviteter som projektet ägnat sig åt kan man konstatera att uppmärksamhetstalen i ytterområdena ligger ca 4-6 procentenheter lägre än bland de boende i de mer centrala delarna av Norrköpings kommun. Inställningen till aktiviteterna är dock lika positiv i båda grupperna. En annan grundläggande uppdelning är den som görs utifrån könstillhörighet. Skillnaderna i resvanor är betydande mellan könen. Ett exempel är hur ofta man kört bil själv under sommarhalvåret. Där har 47% av männen gjort det i princip dagligen (5-7 dagar per vecka) medan motsvarande siffra bland kvinnorna är 26%. Visserligen kompenserar kvinnorna detta genom att istället vara passagerare till viss del men de åker också mer kollektivt (30% gör det varje vecka under vinterhalvåret bland kvinnorna jämfört med 9% av männen som åker varje vecka.) Kvinnor cyklar också något mer, framförallt under sommarhalvåret. En intressant skillnad är att drygt tio procentenheter fler män än kvinnor har tillgång till gratis parkeringsplatser. 29% av kvinnorna jämfört med 25% av männen kan tänka sig att samåka. Männens upplevda kännedom om bilar med alternativa bränslen är betydligt högre än kvinnornas där exempelvis 45% av männen anser att deras kännedom är stor eller mycket stor jämfört med motsvarande siffra för kvinnorna som bara är 5%. Sannolikt beror detta på att männen styr bilinköpen vilket också märks på intresset för att köpa bilar med eller utan alternativa bränslen i framtiden. En annan intressant skillnad är att 4% av männen jämfört med 7% av kvinnorna tror att den förstärkta växthuseffekten beror på naturliga orsaker. När det gäller aktiviteterna har kvinnorna generellt en något högre uppmärksamhet när det gäller ex kampanjer och andra aktiviteter. Enda aktiviteten där man nått en större andel män än kvinnor är med Tankvärt på macken där man nått 20% av männen mot 5% av kvinnorna. När det gäller analys utefter hur gammal man är kan vi börja med att konstatera det faktum att när man är i medelåldern kör man mer bil än annars och att ju yngre man är, desto vanligare är det att man cyklar. De yngre nyttjar också kollektivtrafiken i störst omfattning. Även om skillnaderna inte är så stora kan vi också konstatera att ju äldre man blir desto vanligare är det att man anser att den förstärkta växthuseffekten har naturliga orsaker (7% av de yngsta medan 3% av de äldsta tror så). När det gäller att nå ut med informationen genom de aktiviteter som genomförts är det ett ganska tydligt mönster att från och med att man fyllt 25 år så ökar uppmärksamheten av aktiviteterna desto äldre man är. Alltså har gruppen mellan 25-34 år varit svårast att nå ut till. Den yngsta målgruppen som är 8-24 år har uppmärksammat aktiviteterna ungefär som genomsnittet om man ser till helheten. Ju yngre man är desto mer positiv är man dock till den här typen av aktiviteter medan de äldre är mer skeptiskt inställda. Egna företagare är en grupp som är mer bilberoende än andra och det är en yrkesgrupp som nästan aldrig åker kollektivt eller cyklar, medan de studerande är dess motsats. De egna företagarna är dock de som mest troligt kommer att investera i en bil som drivs av alternativa bränslen under de närmaste tre åren. Gruppen 47