Belastning, genus och hälsa i arbetslivet Svend Erik Mathiassen, Charlotte Lewis Centrum för belastningsskadeforskning, Högskolan i Gävle



Relevanta dokument
Spröda kvinnor och starka gubbar?

Belastning, genus och hälsa i arbetslivet Svend Erik Mathiassen Centrum för belastningsskadeforskning, Högskolan i Gävle

Belastning, genus och hälsa i arbetslivet

Effektiva interventioner mot belastningsbesvär:

Variation på jobbet vad säger forskningen?

AMM Syds åtgärdsnivåer för ergonomisk belastning - baserat på tekniska mätningar av exponeringen

Belastning, genus och hälsa i arbetslivet. Kunskaps sammanställning

Belastningsergonomi Vad har det för praktisk betydelse hur vi ser ut? Kersti Lorén AB Previa

Fysisk variation och belastningsbesvär i arbetet

Variation i arbetet vad är det, hur gör man, och är det verkligen så viktigt?

Fysisk och psykosocial exponering varför och hur. Svend Erik Mathiassen Centrum för belastningsskadeforskning Högskolan i Gävle

Riktvärden för att bedöma risken för belastningsskador, baserade på tekniska mätningar av exponeringen

Mätning av fysisk belastning i nacke axlar armar och händer

LOs frågor till skyddsombuden 2012 OBS ska bli webb enkät, ska testas på 15 skyddsombud

Checklista för skyddsrond Fylls i av skyddsombud och arbetsgivare tillsammans. Skriv tydligt!

Belastningsergonomi. Arbetsmiljöverkets föreskrifter om ändring i Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd (AFS 2012:2) om belastningsergonomi

En hållbar arbetsplats en vinst för alla

Belastningsergonomi. Mät era högerhänder under föreläsningen. Belastningsergonomi. Människa Teknik Omgivning Organisation.

Arbetsorsakade besvär 2014

Arbets- och miljömedicin

Arbetsmiljörisker vid GRAVIDITET OCH AMNING. En vägledning för gravida, arbetsgivare och fackklubbar inom gruv- och stålbranschen

Arbetsmiljöarbete i trädgårdsföretag

Systematiskt arbetsmiljöarbete grunden för ett hållbart arbetsliv. Jennie Karlsson, arbetsmiljöinspektör Arbetsmiljöverket, Region Öst

Talarmanus Bättre arbetsmiljö / Fall 4

Dialogmodell ADA + - främjar återgång i arbete vid psykisk ohälsa

Dialogmodell ADA + - främjar återgång i arbete vid psykisk ohälsa

ArbetsplatsDialog för arbetsåtergång (ADA + ) vid multimodal rehabilitering

Guldlocks nya jobb. Svend Erik Mathiassen Centrum för belastningsskadeforskning Högskolan i Gävle

Lilla guiden till systematiskt arbetsmiljöarbete

MEBA Medicinsk kontroll vid Ergonomiskt Belastande Arbete

Ergonomi. (Ergon = arbete Nomia = Kunskap)

Ergonomiska risker i gruvmiljön. Pernilla Ericsson Leg. sjukgymnast/specialist i ergonomi Arbets- och miljömedicin, Umeå pernilla.eriksson@vll.

Presentation av Arbetsorsakade besvär 2018 Arbetsmiljöverkets officiella statistik om arbetsmiljö och arbetsskador

Hur kan arbetsmiljön bli bättre för både kvinnor och män?

Systematiskt arbetsmiljöarbete Fortsättningskurs

Kvinnors och mäns sjukfrånvaro

Mobilisering för att förebygga sjukfrånvaro

QEC manual. Stående Sittande Vriden. Figur A1. Ryggen är Nästan neutral. Stående Sittande Vriden

Arbetsolyckor och sjukskrivningar i byggbranschen

Den fysiska arbetsmiljön

Sjukfrånvarons utveckling

Unga i arbetslivet. Långvarig sjukfrånvaro och allvarliga arbetsolycksfall. Andreas Ek och Mats Åhlgren

Företagshälsovården behövs för jobbet

Laura Hartman Forskardagarna i Umeå januari 2015 Sida 1

Föreskrifter om. Ulrich Stoetzer Med Dr, psykolog Sakkunnig organisatorisk och social arbetsmiljö. Organisatorisk och social arbetsmiljö

Muskelvärk? Långvarig muskelsmärta vid arbete risker, uppkomst och åtgärder. Muskelvärk.indd :19:25

Föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö

Arbetsorsakade besvär Orsaker, utredning och åtgärder

Bilaga 4. Arbetsmiljö och arbetsrelaterad sjukfrånvaro. Madeleine Bastin Kerstin Fredriksson Alf Andersson Statistiska Centralbyrån

Lisa Nilsson, yrkes-sm i golvläggning 2018

Välkommen till presentationen av Allvarliga arbetsskador och långvarig sjukfrånvaro Anna Weigelt Therese Ljung Andreas Ek

Arbetsorsakade besvär 2012

Utvecklad av: Docent Sven Setterlind Stress Management Center AB Karlstad

Arbetsmiljöverket. Vår vision

RAMP II (version 1.03)

De nya riktlinjerna för sjukskrivning. Michael McKeogh Företagsläkare

Lilla guiden till systematiskt arbetsmiljöarbete

Föreskrifter om Organisatorisk och social arbetsmiljö

Arbetsplatsnära stöd. Bidrag till arbetsgivare för att förebygga och förkorta sjukfall bland anställda. Sid 1 Augusti 2016 Arbetsplatsnära stöd

Sjukskrivning och arbetsolyckor bland unga

ERGONOMI FÖR TANDLÄKARE

Sjukskrivningar och sjukskrivningslängder exempel från projektet korta sjukskrivningar

Sjukskrivning och arbetsolyckor bland unga

Belastningsskador Nej tack!

Varför belastningsergonomi?

Ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro

Psykiska diagnoser i kontaktyrken i kommuner och landsting

Belasta rätt. så undviker du skador

GALAXEN - Allmänt byggarbetsplatsen Prevention och praktisk ergonomi för ventilationsmontörer

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö

ERGONOMI. Rätt rörelser och belastning Ombordservice

Belastningsergonomi. Den här bild-serien bygger på Arbetsmiljöverkets föreskrifter Belastningsergonomi, AFS 2012:2.

Arbetsmiljölagen De grundläggande reglerna! Arbetsmiljöförordningen ger. Arbetsmiljöverket rä9 a9 ge ut föreskri:er

Ergonomi i kvinnors arbetsmiljö. Inspektioner med fokus på bedömning av risker för belastningsskada. Rapport 2015:2

Certifierad konsult: Birgitta Jubell Faluhälsan AB. Utvecklad av: Docent Sven Setterlind Stress Management Center AB Karlstad

Läkares sjukskrivning av kvinnor och män. Ola Leijon Jenny Lindblad Niklas Österlund Kontakt:

Jennie Karlsson arbetsmiljöinspektör Arbetsmiljöverket, region öst

QEC manual. Stående Sittande Vriden. Figur A1. Ryggen är Nästan neutral. Stående Sittande Vriden

Arbetsmiljö då, nu och i framtiden? Vad kan man utläsa ur AFA Försäkrings statistik

Ergonomi bedömningsexempel

HARM Hand Arm Riskbedömningsmetod

En arbetsmiljöstrategi. moderna arbetslivet Ylva Johansson. Arbetsmarknadsdepartementet

Anmälda arbetssjukdomar efter huvudsakliga besvär 2017

Behandling av långvarig smärta. Eva-Britt Hysing Specialist i rehabiliteringsmedicin,allmänmedicin, smärtläkare

Beskrivning av sjuktalets utveckling

Arbetshälsa i Västra Götaland och Halland 2010

Arbetsmiljöverkets uppdrag om särskilt förebyggande insatser för kvinnors arbetsmiljö - en lägesrapport januari 2014

Sjukskrivningsmönster hos kvinnor och män FÖRSÄKRING

Att få kontroll över arbetsmiljön på arbetsplatsen och behålla den. Avfall Sveriges höstmöte 2011

Kvinnors och mäns arbetsvillkor: Vad vet vi egentligen?

KTH, Enheten för ergonomi. Volvo Group Trucks Operations

Postadress Besöksadress Telefon Stockholm Vasagatan

BILAGA. till KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) /

Bra arbetsmiljö vid datorn. arbetsgivarens ansvar

ANMÄLDA ARBETSOLYCKOR

Arbete efter 65 - arbetsmiljöns betydelse

Lite kort om Fibromyalgi av Dr. Bo Fra st, fra n Alingsa s

Organisatorisk och Social Arbetsmiljö 2015:4

Certifierad konsult: Birgitta Malmström-Nore n Faluhälsan AB. Utvecklad av: Docent Sven Setterlind Stress Management Center AB Karlstad

Transkript:

Belastning, genus och hälsa i arbetslivet, Charlotte Lewis Centrum för belastningsskadeforskning, Högskolan i Gävle Rapport 2013:9 1

Kostnader för sjukskrivning / sjukersättning Försäkringskassan 2011 25 20 sjukersättning sjukskrivning Miljarder kronor 15 10 5 0 Psykiatri och beteende Muskuloskeletala systemet Samtliga andra Diagnos Nya sjukskrivingar per 1000 anställda år 2009 Andniningsorganens sjukdomar Graviditetssjukdomar Hudens sjukdomar Psykiska sjukdomar Sinnesorganen och nervsystemets sjukdomar Sjukdomar i hjärta och kärl Sjukdomar i rörelseorganen m.m. Skador Tumörer 0 5 10 15 20 25 30 Kvinnor Män Socialförsäkringsrapport 2011:17 2

Arbetsorsakade besvär enligt anledning Andel sysselsatta med besvär under senaste 12 månaderna, % buller vibrationer värme, kyla, drag etc. ämnen från växter/djur kemiska ämnen påfrestande arbetsställningar korta, upprepade arbetsmoment tung manuell hantering arbete vid bildskärm/pc mobbning, trakasserier hot eller våld stress, psykiska påfrestningar Kvinnor 0,9 0,1 0,5 0,3 0,5 6,4 2,6 4,2 2,3 0,5 0,5 10,5 Män 0,9 0,3 0,4 0,1 0,5 5,7 1,8 4,1 1,3 0,2 0,3 5,6 Arbetsorsakade besvär 2012 Varför 3

Samhälle Organisation Individ uppgifter belastning effekt beteende Samma beteende, olika bemötanden Attityder i vården och hos Försäkringskassan uppgifter belastning effekt uppgifter belastning uppgifter Samma arbetsuppgift, olika belastningar Samma, olika arbetsuppgifter Samma fysiologiska effekt, olika beteenden Samma belastning, olika fysiologiska effekter Könsroller, straditioner Hormonuppsättning, muskeluthållighet Arbetsplatsutformning, muskelstyrka Attityder hos arbetsgivaren, könsroller i t Faktorer (exempel) Olika n Segregerad arbetsmarknad Könssegregerad arbetsmarknad Arbetsmiljön 2011 4

Belastningar i typiska n Kvinnor Repetitiva rörelser Lyft Stress och psykiskt ansträngande arbete Män Lyft Tungt kroppsligt arbete Vibrationer Arbetsmiljön 2011 Andel med nack/skulderdiagnos (%) 50% Kvinnor Män 40% 30% 20% 10% 0% Var_kontorsarbete Fast ighetssk. Dagis/hemtj. Diverse_kontorsarbete Plastpressning Varierat industriarb Gummiblandning Kontors/datorarbete Flygledning Detaljhandel Formsprutning Flygledning, assistent Parkettstavsort. Gummipressning Fiskberedning Kycklingsslakteri Bromstillverkning Lokalvård Plastgradning Laminatt illverkning Modifierad efter Nordander et al., Ergonomics 2010 5

Samhälle Organisation Individ uppgifter belastning effekt beteende Samma beteende, olika bemötanden Attityder i vården och hos Försäkringskassan uppgifter belastning effekt uppgifter belastning uppgifter Samma arbetsuppgift, olika belastningar Samma, olika arbetsuppgifter Samma fysiologiska effekt, olika beteenden Samma belastning, olika fysiologiska effekter Könsroller, straditioner Hormonuppsättning, muskeluthållighet Arbetsplatsutformning, muskelstyrka Attityder hos arbetsgivaren, könsroller i t Faktorer (exempel) Olika n Segregerad arbetsmarknad Belastningsprofiler i fiskindustrin 70 60 50 40 30 20 10 0 <10 s Cykeltid >10 s 70 60 50 40 30 20 10 0 <10 s >10 kg <10 kg Cykeltid >10 s >10 kg <10 kg Vikt Vikt Nordander et al., 1999 6

Samma, olika arbetsuppgifter? Kvinnor mer repetitiva rörelser; mindre variation Män mer tunga lyft, manuell hantering, fordonskörning, handverktyg; mer variation - Trädgårdsmästare (Messing et al., 1994) - Städare (Calvet, 2002; Messing et al., 1998) - Livsmedelsindustri (Mergler et al., 1987; Messing et al.,1998; Nordander et al., 1999) - Montering (Dahlberg et al 2004, Fransson-Hall et al., 1995) - Kontorsarbete (Karlqvist 2002; Blangsted et al., 2003; Hooftman et al., 2005) Könssegregerade arbetsuppgifter beroende av t I kvinnodominerade n: Kvinnor mer tunga uppgifter, män mer stillasittande, datorarbete, och arbete med maskiner I mansdominerade n: Kvinnor mer stillasittande, datorarbete, och repetitiva uppgifter Kvinnor arbetar mer med människor än män på både mans- och kvinnodominerade arbetsplatser Karlqvist et al., 2012 7

Samhälle Organisation Individ uppgifter belastning effekt beteende Samma beteende, olika bemötanden Attityder i vården och hos Försäkringskassan uppgifter belastning effekt uppgifter belastning uppgifter Samma arbetsuppgift, olika belastningar Samma, olika arbetsuppgifter Samma fysiologiska effekt, olika beteenden Samma belastning, olika fysiologiska effekter Könsroller, straditioner Hormonuppsättning, muskeluthållighet Arbetsplatsutformning, muskelstyrka Attityder hos arbetsgivaren, könsroller i t Faktorer (exempel) Olika n Segregerad arbetsmarknad Samma uppgifter, olika belastning? storlek och arbetsställningar Kvinnor ca: 90 % av mäns kroppslängd Kvinnor mer extrema arbetsställningar - Industri (Dahlberg 2004; Kennedy och Koehoorn, 2003; O Sullivan och Gallwey 2002; Messing et al., 1998) - Kontorsarbete (Karlqvist et al., 1998; Won et al., 2009; Wahlström et al., 2000; Arvidsson et al., 2006) 8

Samma uppgifter, olika belastning? Styrka och muskelaktivitet Kvinnors styrka ca: 60 % av mäns Kvinnor något högre muskelaktivitet - repetitivt arbete (Johansen et al., 2013; Nordander et al., 2008) - datorarbete (Wahlström et al., 2000; Won et al., 2009; Yang och Cho, 2012) Samhälle Organisation Individ uppgifter belastning effekt beteende Samma beteende, olika bemötanden Attityder i vården och hos Försäkringskassan uppgifter belastning effekt uppgifter belastning uppgifter Samma arbetsuppgift, olika belastningar Samma, olika arbetsuppgifter Samma fysiologiska effekt, olika beteenden Samma belastning, olika fysiologiska effekter Könsroller, straditioner Hormonuppsättning, muskeluthållighet Arbetsplatsutformning, muskelstyrka Attityder hos arbetsgivaren, könsroller i t Faktorer (exempel) Olika n Segregerad arbetsmarknad 9

Samma belastning, olika effekter? Uthållighet och muskeltrötthet Kvinnor mer uthålliga än män vid statisk muskelaktivitet på 20-70 % av max Ländrygg, lår, arm, hand/tumme (Fulco et al., 1999; Maughan et al., 1986; West et al., 1995; Yoon et al., 2007; Hunter och Enoka, 2001) Ingen könsskillnad vid arbete över 80 % av max Lår, arm, tumme (Ditor och Hicks, 2000; Maughan et al., 1986; Yoon et al., 2007) Ingen könsskillnad vid dynamiskt muskelarbete Ländrygg, överarm, lår (Clark et al., 2003; Senefeld et al., 2013) Smärta Kvinnor känsligare för flera typer av påförd smärta - Tryck, värme, kyla (Fillingim et al., 2009; Racine et al., 2012) - Elektriskt stimulering, injektion av saltlösning, strypt blodflöde (Filllingim et al., 2009) Hormoner påverkar i viss grad, men osäkert hur (Fillingim et al., 2009) Skillnad i smärtförekomst innan och efter puberteten Smärta varierar med menstruationscykeln Migränförekomst minskar under graviditet 10

Samhälle Organisation Individ uppgifter belastning effekt beteende uppgifter belastning effekt uppgifter belastning uppgifter Samma arbetsuppgift, olika belastningar Samma, olika arbetsuppgifter Samma beteende, olika bemötanden Inte vår rapport Samma fysiologiska effekt, olika beteenden Samma belastning, olika fysiologiska effekter Attityder i vården och hos Försäkringskassan Könsroller, straditioner Hormonuppsättning, muskeluthållighet Arbetsplatsutformning, muskelstyrka Attityder hos arbetsgivaren, könsroller i t Faktorer (exempel) Olika n Segregerad arbetsmarknad Sammanfattning Män och kvinnor har olika uppgifter inom samma n. Detta är en väsentlig förklaring till skillnader i belastningsrelaterad ohälsa mellan män och kvinnor. Män och kvinnor belastas olika vid samma uppgift. Detta är en viktig förklaring till skillnader i belastningsrelaterad ohälsa mellan män och kvinnor. Män och kvinnor har olika fysiologiska reaktioner på samma belastning. Men detta kan inte i någon särskild omfattning förklara skillnader i belastningsrelaterad ohälsa mellan män och kvinnor. 11

Tack! 12