Proposition: Mobilitetsprogram för Motormännens Riksförbund Kongressen 2011 gav styrelsen i Motormännens Riksförbund i uppdrag att föreslå ett nytt och modernt trafikpolitiskt program för kongressen 2012. I ett samhälle som utvecklas allt snabbare och med det, även de trafikpolitiska frågorna, ser styrelsen vikten av att det program som styr opinionsbildningsverksamheten skall vara ett övergripande inriktningsprogram. Programmet skall kunna ange kompassriktningen för alla de företrädare som verkar i Motormännens Riksförbund. Det skall också ge omvärlden en rättvisande och tydlig bild av grunden för Motormännens arbete och ställningstagande i opinionsfrågor. Det föreslagna s.k. Mobilitetsprogrammet vidgar perspektivet och innefattar tillgänglighetsfrågor som bl.a. behandlar den grundläggande inställningen till bilekonomiska ställningstaganden, trafiksäkerhet i ett övergripande perspektiv som utgår från det tredelade ansvaret vägen - fordonet - förare och de allt viktigare miljöaspekterna i vägtransportsystemen. Programmet är grunden för förbundets ställningstaganden i opinionsfrågor. Programmet kompletteras bland annat av beslut och ställningstagande med anledning av motioner till Motormännens kongress samt andra mer dagsaktuella frågor som presenteras på Motormännens Riksförbunds hemsida, www.motormannen.se. Styrelsen föreslår därför kongressen att fastställa förslaget till Mobilitetsprogram för Motormännens Riksförbund
Mobilitetsprogram för Motormännens Riksförbund Fastställt av Motormännens kongress 2012 Innehåll Inledning 1 Mobilitet 2 Motormännen driver mobilitetsfrågor 3 Tillgänglig mobilitet 4 Säker mobilitet 5 Hållbar mobilitet Inledning Det du nu håller i din hand är Motormännens mobilitetsprogram. Det beskriver grunden och inriktningen för Motormännens arbete i opinionsfrågor. Det är en vidareutveckling och modernisering av det tidigare Trafik- och Miljöpolitiska programmet och redovisar Motormännens övergripande syn på mobilitet och trafikpolitik. Programmet fastställdes av Motormännens kongress 2012. Mer detaljerade ställningstaganden i aktuella sakfrågor publiceras på www.motormannen.se KAPITEL 1. Mobilitet Människors möjligheter till förflyttning över stora avstånd är ett av det moderna samhällets kännetecken. Vår värld är mer sammanlänkad än någonsin tidigare, vare sig det gäller arbete, affärer eller fritid. Globaliseringen berör alla sektorer i det moderna samhällsbygget. Specialisering av produktion och kunskap ökar företagens resande och internationella kontakter, handeln bygger globala distributionsnät för konsumenter över hela världen. Många människor prioriterar upplevelser och möten med andra kulturer. De värderar semesterresor till exotiska resmål högt och använder sig av ett stort utbud av olika transportmedel. Möjligheten till individuellt anpassade resor är en grundläggande förutsättning för social och ekonomisk välfärd. Mobilitet och rörlighet är en av grundpelarna för medborgarnas upplevelse av livskvalitet och bidrar till ekonomisk tillväxt. Tillgången till olika transportmedel utvidgar individens geografiska arbetsmarknad och skapar förutsättningar för att hålla det sociala kontaktnätet, vänner och familj levande. Den ökar individens möjliga val av aktiviteter såsom fritidsboende, natur- och motionsaktiviteter. Människor skall kunna utnyttja ett transportsystem som är utformat och fungerar utifrån de individuella behoven och som balanserar sociala, ekonomiska och miljömässiga förutsättningar. Individuell rörlighet handlar inte bara om bilism, den innefattar också kollektiva transportmedel, gående och cykling. Detta tillsammans skapar möjligheter för människor att förflytta sig utifrån sina egna individuella behov. Bilen är en förutsättning för att utveckla den individuella mobiliteten I många fall är den ett komplement till andra transportmedel. Det gäller framför allt i tätorter där befolkningsunderlaget kan göra det möjligt att anordna olika kollektiva lösningar. Bilen är förstahandsvalet för många människor, inte minst i glesbygd eller där arbetsresor, affärer, utbildning, sjukvård, fritidsaktiviteter kräver hög grad av flexibilitet. Dessutom bidrar tillgången till bil till den personliga bekvämligheten och det oberoende människor i allt högre grad kräver och förväntar sig för att kunna lösa ett stressigt livspussel.
Bilen har stora fördelar som transportmedel för många människor, men förorsakar också kostnader för samhället i form av olyckor och miljöpåverkan. De fler än 1 miljard bilar som körs dagligen i världen ger upphov till koldioxidutsläpp, tär på tillgången av fossil energi och ger upphov till trängsel i världens många storstäder. Dessa utmaningar kommer att öka de kommande decennierna, då antalet bilar i världen förutspås öka till 2 miljarder fordon. I Sverige finns ca 4,8 miljoner fordon varav ca 500 000 lastbilar. Personbilsflottan har utvecklats ganska långsamt sedan början av 90-talet. Antalet lastbilar har nästan fördubblats. En nyckelfråga för samhället under kommande år är att kunna möta människors behov av mobilitet och resande samtidigt som man måste minska eller helt eliminera de negativa konsekvenserna av olika transportmedel. För att minska de negativa konsekvenserna av individuellt resande med bil kommer det krävas fler valmöjligheter och smidiga övergångar mellan de olika transportsätten i än högre grad. Alternativ som möjliggör och underlättar de resandes val av säkra, miljöanpassade och lättillgängliga transporter. KAPITEL 2. Motormännen driver mobilitetsfrågor På uppdrag av våra medlemmar verkar Motormännen för tillgänglig, säker och hållbar mobilitet, i första hand resande med bil men även när det gäller andra transportsätt. Vi arbetar för trafiksäkerhet vare sig det gäller vägen, föraren eller fordonet. Vi verkar för ett ökat miljöansvar i transportsystemet och för att människor skall vara fria att använda det transportsätt som passar den enskilde individen bäst. Motormännens kunskap och erfarenhet är grunden i det opinionsbildningsarbete som bedrivs på medlemmarnas uppdrag. Den dagliga verksamheten omfattar rådgivnings- och utbildningsverksamhet inom trafiksäkerhet, fordonssäkerhet, konsumentrådgivning i tekniska och juridiska frågor kopplade till bilinnehav och tjänster för att underlätta bilägandet på olika sätt. Den nära kontakten med ett stort antal bilägare, trafikanter och beslutsfattare på lokal, regional och nationell nivå är utgångspunkten för de konsumentfrågor Motormännen driver och borgar för att Motormännens verksamhet bidrar till ett bättre och säkrare bilägande. Motormännen är bilisternas röst Motormännen är en oberoende medlemsorganisation som bedriver information, utbildning och opinionsbildning, inte bara i konsument- och trafikfrågor, utan även i frågor som rör ansvaret som bilist i trafiken och i miljön. Motormännens Riksförbund grundades 1922. I bilismens barndom, var vägfrågorna och inte minst frågan om det stora antalet grindar på vägarna, angelägna frågor för Motormännens medlemmar. Motormännen har allt sedan starten arbetat med opinionsbildning i mobilitetsfrågor, och företräder medlemmarnas intressen när det gäller trafiksäkerhet, miljöfrågor, infrastruktur och kostnader förknippade med bilägande, bilreseinformation och konsumentfrågor. Motormännen har ca 115 000 familjer som medlemmar, ett trettiotal ideellt arbetande lokalklubbar, ca 45 anställda och stort antal förtroendevalda i kongress och styrelser. Motormännen är remissinstans i lagstiftningsfrågor inom trafikområdet och är en erkänd auktoritet i frågor som rör trafiksäkerhet, bilteknik, konsumentjuridik och internationella dokument för bilresor i andra länder. Motormännen är en del av ett stort internationellt nätverk av motorklubbar genom samarbetet inom FIA (Fédération Internationale d Automobile) med över 100 miljoner medlemmar i hela världen.
Motormännen har mycket stort förtroende bland medlemmar och allmänhet som en oberoende konsumentföreträdare. Den täta dialogen med medlemmarna tillsammans med specialistkunskap och oberoende är grunden för vårt engagemang och våra ansträngningar i arbetet med tillgänglig, säker och hållbar mobilitet. Motormännens övergripande mål i arbetet med Mobilitet Att genom opinionsbildning verka för en väl utformad och effektiv mobilitet som grundar sig på ett säkert, hållbart och tillgängligt transportsystem som utgår från brukarnas efterfrågan och individuella behov. Att ta till vara och utveckla den individuella mobilitetens alla positiva möjligheter till ökad livskvalitet. Att som bilisternas röst bidra till den övergripande utvecklingen och i den dagliga debatten kring trafikfrågor med kloka, verklighetsanpassade och framsynta strategier som hanterar aktuella och framtida utmaningar. KAPITEL 3. Tillgänglig mobilitet Mer än halva jordens befolkning bor mindre än en timme från en större stad. I industriländerna bor 85 % av befolkningen och i utvecklingsländer 35 % av innevånarna i storstadsområden. I Sverige bor 85 % i storstadsområden. I Världsbankens mätningar av levnadsstandard utgår man bl.a. från restid i storstadsområden i världen som en mycket viktig parameter i värderingen av livskvalité. Möjligheten att förflytta sig sammanlänkar människor med platser, produkter med marknader och samhällen med viktiga servicefunktioner. Tillgänglighet, vare sig det är till marknader, skolor, sjukhus eller andra samhällsfunktioner är ett villkor för upplevelsen av god livskvalité. Tillgänglighet är därför en fråga på alla nivåer i samhällsplaneringen, från lokal byutveckling till global handel. Människors tillgång till mobilitet berör inte bara den industrialiserade delen av världen. I utvecklingsländer kan tillgång till transporter vara helt avgörande för tillgången till grundläggande sjukvård, skolutbildning eller arbete. I den industrialiserade delen av världen kan det i stället vara resurssvaga eller äldre som saknar tillgång till transporter och därför har svårt att komma till läkarvård eller annan service, ofta för att man inte har råd att äga en egen bil eller upphör att köra bil vid hög ålder. I Sverige saknar många människor transportalternativ när de inte längre kan, vill eller har råd att köra egen bil. Kostnaderna för att äga och köra bil ökar hela tiden, samtidigt som billig, säker och pålitlig kollektivtrafik är gles eller obefintlig i många delar av Sverige. I takt med en ökad andel åldrande i befolkningen och de ökade kraven att funktionshindrade skall kunna delta i yrkesliv och andra samhällsfunktioner, kommer kraven på ökad tillgång till individanpassade transporter också att öka. Att äga och köra sin egen bil blir allt kostsammare på grund av avgifter och skatter. Det finns en generell acceptans bland svenska bilister för principen att betala de kostnader bilismen ger upphov till. Bilisterna är den enda trafikantgruppen som fullt ut betalar sina egna kostnader, dels genom den vanliga inkomstskatten, dels genom särskilda bil- och energirelaterade skatter. Drivmedelsskatterna och fordonsskatten är de tydligaste exemplen på detta. Det finns uppskattningar och beräkningar av bilismens samhällsekonomiska mervärde i form av bekvämlighet och tidsvinster. Mervärdet att en stor del av befolkningen investerar privat i transportmedel, eller värdet av sociala effekter av att kunna genomföra fritidsaktiviteter eller underhålla de sociala nätverken, beräknas inte. Det finns inga kopplingar mellan ökade skatteintäkter och förbättrad framkomlighet, service eller infrastruktur för dem som betalar skatten, eftersom skatteintäkter inte öronmärks.
De senaste åren har en tydlig förnyelse av bilparken skett, till förmån för säkrare och miljöanpassade fordon, genom avsevärda investeringar av bilägarna. I arbetet med att modernisera fordonsflottan är stöd till utskrotning och ny säkerhetsoch miljöteknik en bättre väg än ökad beskattning. Beskattningen av bilismen bör baseras på användningen, inte ägandet. I Sverige är det framför allt fordonsskatten som fokuserar själva ägandet och inte användningen. Det är inte rimligt att påföra extra kostnader, förutom de bilisterna redan betalar i form av olika skatter. Inom EU arbetar man med en ökad samordning av avgiftssystemen, inte minst för att på så vis påverka bilindustrin till att leva upp till kraven på minskade utsläpp och effektivare motorteknik. Det är inte heller rimligt att de olika transportslagen beskattas olika och inte utifrån samma principer för miljöbelastning och infrastrukturuppbyggnad som privatbilismen åläggs. MOTORMÄNNEN Verkar för att statens intäkter från bilrelaterade skatter skall användas till att förbättra säkerhet, infrastruktur, service och rörlighet mellan transportslagen. Anser att bilrelaterade skatter och avgifter bör utgå från användningen och inte själva ägandet av bilen, och att miljöskatter skall baseras på CO 2 utsläpp och vara lika för alla transportslag. Verkar för individuellt anpassad rörlighet för människor i glesbygd, som har dålig tillgång till andra transportmedel än den egna bilen. Verkar för att en fortsatt aktiv, men åldrande befolkning måste beaktas i planeringen så att transportsystemen anpassas för äldres behov och möjligheter till fortsatt god rörlighet. Verkar för att de olika transportsystemen samplaneras och underlättar smidiga byten mellan transportslagen. KAPITEL 4. Säker mobilitet Trafikolyckor orsakar ett stort antal dödade och skadade i världen, varje år. Trots att det skett tydliga förbättringar av trafiksäkerheten, framför allt i många industrialiserade länder, behövs ytterligare insatser för att minska riskerna för att svåra olyckor sker även i dessa länder. Sverige har bland de lägsta olyckstalen i världen. Mångårig tradition av trafiksäkerhetsarbete, och en förhållandevis säker bilpark bidrar till låga siffror för skadade och dödade i trafiken. Arbetet med den s.k. Nollvisionen innebär att trafiksäkerhetsarbetet i Sverige siktar mot att gradvis sänka antalet döda och allvarligt skadade till lägsta möjliga utan att påverka människors tillgång till effektiva transporter. Säker mobilitet innefattar de tre grundelementen för säker vägtrafik; föraren, fordonet och vägen. Ett säkert trafiksystem räknar med att människor begår misstag, brister i omdömet och inte alltid är tillräckligt säker i hanteringen av fordonet. Ett säkert trafiksystem skall utformas utifrån dessa förutsättningar för att minska konsekvenserna av allvarliga olyckor. Det innebär att vägen skall utformas så att konsekvenserna av ett olyckstillbud minimeras. Införandet av mittseparering på stora delar av det svenska vägnätet har inneburit att antalet mötesolyckor med svåra konsekvenser har minskat avsevärt. Översyn av vägarnas sidoområden, stenar, träd, klippväggar etc. har också bidragit till att minska följderna av olyckstillbud. Fordon som utrustas med olika typer av stödsystem mot sladd, trötthet, krockzoner etc. bidrar också till att olyckor får en mindre dramatiskt utgång. Är föraren utvilad, nykter, bältad och säker i sin hantering av fordonet minskar både olyckstillbud och konsekvenser av eventuella tillbud. En viktig
del i förarens ansvar är att bidra till samspelet i trafiken ex. genom att respektera regelverk och att visa omtanke och hänsyn till övriga trafikanter. MOTORMÄNNEN Utgår från Det tredelade ansvaret Vägen, Fordonet och Föraren i sitt opinionsbildningsarbete för säkrare mobilitet. Delar nollvisionen som målbild för trafiksäkerhetsarbetet i Sverige och uppmanar regeringen att tillsätta nödvändiga resurser för att uppsatta mål skall kunna realiseras innan 2020. Uppmanar politiska beslutsfattare på alla nivåer att genomdriva investeringar i vägnätet för säkrare trafik, baserat på de mätningar Motormännen genomför och andra tillgängliga data och forskning kring olyckor och dödstal. Uppmärksammar och informerar brukare och beslutsfattare om vikten av alkohol, droger, trötthet och olika distraktioners inverkan på föraren. Uppmärksammar och informerar om säkerhetsbältens och barnstolars stora betydelse för att minska konsekvenserna av olyckstillbud. Uppmärksammar vikten av trafiksäker utrustning även i tunga fordon och kollektivtrafikfordon. Uppmanar regeringen att stimulera köp av säkerhetsutrustning i nya fordon för att ny säkerhetsteknik snabbt skall få spridning i landets bilpark. Uppmärksammar vikten av samspel mellan olika trafikantgrupper för att reducera antalet olyckor. Arbetar med fortbildning för att äldre bilförare skall kunna fortsätta att köra bil med bibehållen säkerhet. Informerar om trafiksituationen i länder man turistar i med bil, för att minska antalet olyckor vid utlandsresor. KAPITEL 5. Hållbar mobilitet En snabbt växande fordonsflotta, ökad förbrukning av fossila drivmedel i världen, en allt tydligare oro för klimatförändringar, försämrad luftkvalitet i storstäderna och energiproduktion med kraftig miljöpåverkan, innebär att ansträngningarna för att minska bilens miljöpåverkan är en av våra viktigaste frågor i arbetet för att bibehålla och utveckla dagens mobilitet för framtiden. Om vi inte tydligt tar ställning för en inriktning för minskad miljöpåverkan riskerar det moderna samhället att tvingas till radikala inskränkningar i den individuella rörligheten i framtiden. Nya bilar är renare och mer bränslesnåla än någonsin. Det är ett resultat av teknikutveckling och förbättrade drivmedel med lägre utsläpp av skadliga partiklar och CO 2. De faktiska utsläppen påverkas också av faktorer som däck, däcktryck, körstil, tillåten och faktisk hastighet, trafikledning och trafikflödesplanering. De totala utsläppen från transportsektorn påverkas naturligtvis även av teknikutvecklingen inom flyget och sjöfarten. I Sverige utgör de tunga fordonen ca 30 % av fordonsflottan men står för ca 60 % av utsläppen av CO 2 och kväveoxider från vägtrafiken. I en nära framtid kommer CO 2 - och kväveoxidreduktion till relativt låga kostnader att kunna åstadkommas genom start-stop teknik, effektiva dieselmotorer, alternativa biobränslen och effektiv körstil. Förutsättningen för en snabb utveckling i det korta perspektivet är naturligtvis att skapa in citament för konsumenter att byta till mer energieffektiva fordon och att olika offentliga stödinsatser är teknikneutrala med fokus på utsläppsnivån. Trots miljöpolitikens fokus på åtgärder för minskad användning av fossila drivmedel genom ökad användning av biodrivmedel, anser många bedömare att den huvudsakliga minskningen av CO 2 utsläppen kommer bero på förbättrad drivmedelskvalité och förbättrad energieffektivitet i motorerna och inte från ökad användning av alter-
nativa drivmedel. I ett medellångt perspektiv kommer olika hybridtekniker får ökande betydelse för minskningen av CO 2 - och kväveoxidutsläpp från fordonsflottan. Utan tvivel kommer utvecklingen av eldrift få en stor betydelse på lite längre sikt. För att skynda på utvecklingen måste man prioritera och stödja teknik- och batteriutveckling för sänkta produktionskostnader och ökad energieffektivitet i batterierna. Den offentliga upphandlingen av teknik och fordonsflottor är viktiga komponenter för att driva utvecklingen snabbare framåt. Strategierna för utvecklingen av framtida alternativa drivmedel och eldrift måste kopplas till strategier för anpassning av infrastrukturen. Standards och gränsvärden för CO 2 -utsläpp måste anpassas till olika typer av fordon och motorteknik. De gränsvärden som redovisas av tillverkarna skall kunna verifieras genom verklighetsanpassade testcykler. MOTORMÄNNEN Verkar för att möjliggöra individuell rörlighet även i framtiden genom ett aktivt miljöarbete. Ansluter sig till FIA:s mål för minskad användning av fossila bränslen som innebär en halvering till 2030 och delmålet 30 % minskning till 2020 i nya bilar inom OECD. 1 Arbetar för en ansvarsfull mobilitet genom information och rådgivning till medlemmar och kunder om miljösmarta fordon, bästa miljöval och kostnader förknippade med användning och köp av bil. Uppmanar regeringen att utveckla och erbjuda kraftfulla, teknikneutrala miljöbilspremier för snabbare modernisering och miljöanpassning av den svenska bilparken. Arbetar med information och utbildning i smart och bränslesnål bilkörning s.k. ecodriving till privatpersoner företag och myndigheter. Uppmanar regering och biltillverkare till samarbete för snabbare utveckling av miljöteknik i nya bilar genom ekonomiska styrmedel. 1 FIA har tillsammans med OECD ( International Transport Forum) och UNEP (FN s miljöprogramgrupp) IEA( International Energy Agency) satt upp mål för sänkning av utsläpp från vägsektorn i programmet Global Fuel Economy Initiative.