FCG Finnish Consulting Group Oy Granulla stad DETALJPLANEÄNDRING, CENTRUM OMRÅDET NORR OM JÄRNVÄGEN, INFARTSPARKERINGSOMRÅDET Detaljplanebesrivning -C783 Samhällstenisa nämnden 5..008 58 Planutastet framlagt MBL, MBF 30..-7.3.008 Samhällstenisa nämnden 7..0 85 Stadsstyrelsen 5..0 33 Planförslaget framlagt MBL 5, MBA 7.8.-5.9.0 Samhällstenisa nämnden Stadsstyrelsen Stadsfullmäige 8..0
FCG Finnish Consulting Group Oy Detaljplanebesrivning () Cenum, området norr om järnvägen, inftsperingsområdet -C783 8..0 GRANKULLA STAD DETALJPLANEÄNDRING, CENTRUM, OMRÅDET NORR OM JÄRNVÄGEN, INFARTSPARKERINGSOMRÅDET BAS- OCH IDENTIFIKATIONSUPPGIFTER. Identifiationsuppgifter Kommun: Granulla stad Stadsdel: 3 och Planens namn: Detaljplaneändring, Granulla cenum, området norr om järnvägen Planlägge: FCG Finnish Consulting Group Oy Emmi Sihvonen, diplomingenjör Meddelande om anhängighet: 0.9.00 Detaljplanen berör vter i stadsdel 3, p- och afiområden, en del av ett gatu- och järnvägsområde samt i stadsdel en del av ett gatu- och järnvägsområde. Med detaljplanen bildas ett allmänt peringsområde i stadsdel 3, en del av ett gatuområde. Besrivningen av detaljplaneändringen avser den 8..0 daterade detaljplanetan.. Planområdets läge Planområdet är beläget i Granulla cenum. I planområdet ingår områdena söder om Helsingforsvägen på järnvägens norra sida. Planområdets eal är ca,8 ha. Planområdet framgår av bilderna och. Bild. Planändringsområdet.
FCG Finnish Consulting Group Oy Detaljplanebesrivning () Cenum, området norr om järnvägen, inftsperingsområdet -C783 8..0 Planområdet (nr 3a på bild ) är en del av detaljplanområdet Cenum. Planförslaget gällande området norr om järnvägen (3a + 3b) hölls framlagt under tiden.8.-5.9.0. Efter framläggningen ansågs det va ändamålsenligt att den del av planen (3a) som berör inftsperingsområdet bringas för godännandebehandling. Planen för det s.. järnvägsbetvteret (3b) ommer ytterlige att preciseras. Indelningen av området Cenum i fyra faser framgår av bild. Planutastet för hela området Cenum v framlagt under tiden..-7.3.008. Hösten 008 utbetades ett planförslag för det s.. Dalvägens vter (nr på bild ). Planen för Dalvägens vter godändes i slutet av år 008. Planförslaget för området ring järnvägsstationen (nr på bild ) upprättades åren 00-0. Planen för området ring järnvägstation godändes 3..0..3 Planens namn och syfte Bild. Planläggningen av området Cenum h indelats i fyra faser. Målet med detaljplaneändringen för Cenum är att fortsätta ombyggnaden och utveclingen av cenum med beaande av boendets och servicens behov samt med hänsyn till afi, miljö och sydd.
FCG Finnish Consulting Group Oy Detaljplanebesrivning 3 () Cenum, området norr om järnvägen, inftsperingsområdet -C783 8..0. Besrivningens innehållsförtecning BAS- OCH IDENTIFIKATIONSUPPGIFTER.... Identifiationsuppgifter.... Planområdets läge....3 Planens namn och syfte.... Besrivningens innehållsförtecning... 3.5 Förtecning över bilagor till besrivningen... SAMMANDRAG... 5. Olia seden i planprocessen... 5. Detaljplanen... 5.3 Genomförande av detaljplanen... 5 3 UTGÅNGSPUNKTER... 3. Uedning om förhållandena i planeringsområdet... 3.. En allmän besrivning av området... 3.. Naturmiljön... 3..3 Den byggda miljön... 3.. Mägoförhållanden... 7 3..5 Miljösydd och störande faorer... 7 3. Planeringssituationen... 7 3.. Planer som berör planområdet... 7 OLIKA SKEDEN I PLANERINGEN AV DETALJPLANEÄNDRINGEN.... Behovet av detaljplaneändring.... Planeringsstt och beslut som gäller denna....3 Deltagande och sambete....3. Inessenter....3. Anhängiggörande....3.3 Deltagande och växelveran....3. Myndighetssambete.... Mål för detaljplaneändringen..... Mål enligt utgångsmaterialet..... Mål som uppommit under processen, precisering av målen...5.5 Alternativen i detaljplanelösningen och beslut i olia planeringsseden...5.5. Utastet till detaljplan....5. Detaljplanen för vteret vid Dalvägen...7.5.3 Detaljplan för området ring järnvägsstationen...8.5. Detaljplaneförslag järnvägens norra sida...8.5.5 Detaljplaneändring området norr om järnvägen, inftspering...9 5 REDOGÖRELSE FÖR DETALJPLANEN...0 5. Planens suur...0 5.. Dimensionering...0 5. Områdesreservering...0 5.3 Planens onsevenser... 5.3. Sociala onsevenser...3 5.3. Konsevenser för servicen...3 5.3.3 Konsevenser för naturen och naturmiljön...3 5.3. Konsevenser för samhällssuuren och den byggda miljön...3 5.3.5 Konsevenser för eonomin...3
FCG Finnish Consulting Group Oy Detaljplanebesrivning () Cenum, området norr om järnvägen, inftsperingsområdet -C783 8..0 5. Störande faorer i miljön...3 5.5 Planen i förhållande till de risomfattande målen för områdesanvändningen och till landsapsplanen...3 5. Planen i förhållande till raven på generalplanens innehåll...5 GENOMFÖRANDE AV DETALJPLANEN.... Planer som styr och åsådliggör genomförandet.... Genomförande och tidsplanering....3 Uppföljning av genomförandet....5 Förtecning över bilagor till besrivningen. Plantan i förminsad sala. Illusation av planområdet 3. Utdrag ur landsapsplanen..00 (fastställd 8..00 av miljöministeriet). Utdrag ur Granulla stads mdispositionsplan (Masu ) 00 5. Utdrag ur den gällande detaljplanesammanställningen. Sammanställning av detaljplanesammanställningen och planförslaget 7. Trafien till peringsområdena och serviceafien på cenumområdet 8. Gång- och cyelvägsförbindelserna på cenumområdet 9. Mägoförhållandena 0. Mundersöning norr om järnvägsstationen (Ramboll 008)
FCG Finnish Consulting Group Oy Detaljplanebesrivning 5 () Cenum, området norr om järnvägen, inftsperingsområdet -C783 8..0 SAMMANDRAG. Olia seden i planprocessen. Detaljplanen.3 Genomförande av detaljplanen Planändringen h inletts på Granulla stads initiativ. Beredningen av detaljplaneändringen för området Cenum inleddes i slutet av år 00. FCG Suunnitteluesus Oy, numera FCG Finnish Consulting Group Oy, valdes på basis av en anbudstävling till projeonsult. Programmet för deltagande och bedömning för Cenum h godänts 8.9.00. Planändringens inäde av anhängighet och framläggandet av programmet för deltagande och bedömning ungjordes 0.9.00 på stadens internetsidor, på anslagstavlan samt i tidningen Kaunis Grani. Mägna informerades ocså per brev om planens anhängighet. När planläggningen inleddes anordnades.0.00 ett möte med mägna, staden och planläggningsonsulten. Ett myndighetssamråd i planläggningens inledningssede hölls 9.9.00. Ett s.. grundalternativ upprättades till grund för planläggningsmålen. Därutöver upprättades åtta alternativa planer för de cenala vteren. Planerna presenterades på ett möte för allmänheten.3.007. Stadsfullmäige beslöt.5.007 att välja grundalternativet till grund för fortsatt planering och utgående från det upprättades vintern 007-008 ett utast till detaljplaneändring. Samhällstenisa nämnden beslöt 5..008 att framlägga utastet till detaljplaneändring. Planändringsutastet samt programmet för deltagande och bedömning v framlagda under tiden..- 7.3.008. Under framläggningstiden hade inessenterna möjlighet att uttala sin åsi om utastet. Dessutom bads myndigheterna om utlåtanden. Efter framläggningstiden beslöt man föra planläggningen vide i mindre helheter. För vteret vid Dalvägen samt för Tunnelvägens, Dalvägens och Gräsavägens gatuavsnitt vid vteret utbetades ett planförslag som v framlagt under tiden 8.0.-7..008. Granulla stadsfullmäige godände planförslaget 5..008. Planförslaget för stationsområdet v framlagt under tiden.5.-3..00. Planen för området ring järnvägstation godändes 3..0. Planförslaget gällande området norr om järnvägen hölls framlagt under tiden.8.-5.9.0. Efter framläggningen ansågs det va ändamålsenligt att den del av planen som berör inftsperingsområdet bringas för godännandebehandling. Planeringen av det s.. järnvägsbetvteret fortsätter. Planändringsområdet är ca,8 ha. Ett allmänt peringsområde h anvisats i planen. Helsingforsvägen, Tunnelvägen och Stationsvägen h betecnats som gatuområden i planen. Plangenomförandet an inledas när planen h vunnit laga raft.
FCG Finnish Consulting Group Oy Detaljplanebesrivning () Cenum, området norr om järnvägen, inftsperingsområdet -C783 8..0 3 UTGÅNGSPUNKTER 3. Uedning om förhållandena i planeringsområdet 3.. En allmän besrivning av området 3.. Naturmiljön 3..3 Den byggda miljön Planändringsområdet är ca,8 ha och i det ingår peringsområden och gatuområden. Kustbanan och järnvägsstationen är belägna söder om planändringsområdet. Planändringsområdet är beläget i ett tätortsområde, i en byggd miljö. På planeringsområdet finns veterligen inga särsilda naturvärden. För detaljplaneändringen h ingen sepat naturuedning gjorts i planändringsområdet. Planändringsområdet är beläget norr om Granulla affärscenum. I övrigt hör den närmaste omgivningen till en tättbebyggd tätortssuur. Ombyggnad av cenum pågår och på området byggs bl.a. nya bostäder. Mellan Helsingforsvägen och järnvägen finns ett allmänt peringsområde. På peringsområdet h Helsingforsregionens miljötjänster (HRM) en regional avfallspun för insamling av glas, papper, tong, batterier, småmetall och läder. Planeringsområdet ligger afimässigt cenalt. Tunnelvägen, som går under järnvägen, förbinder de norra och södra delna i Granulla med vandra. Järnvägsstationen ligger söder om planeringsområdet. Många regionala och loala buss ör längs Tunnelvägen. Gång- och cyelafien går genom Tunnelvägens låga och ånga tunnel tillsammans med fordonsafi. Cira 500 meter öster om Tunnelvägen finns en underftstunnel för gång- och cyelafi. Huvudförbindelsen för den regionala gång- och cyelafien går längs Granullavägen. Bild 3. Peringsområdet mellan banan och Helsingforsvägen (foto 00). Bild Tunnelvägens, Helsingforsvägens och Stationsvägens anslutningsområde (foto 00).
FCG Finnish Consulting Group Oy Detaljplanebesrivning 7 () Cenum, området norr om järnvägen, inftsperingsområdet -C783 8..0 3.. Mägoförhållanden 3..5 Miljösydd och störande faorer 3. Planeringssituationen 3.. Planer som berör planområdet Nära planområdet finns några obje som Museiveret h lassificerat som betydande byggda ulturmiljöer. Norr om planområdet ligger Granulla villastad och söder om planområdet Granulla järnvägsstation. På området finns veterligen inga fasta fornlämning som avses i lag om fornminnen (95/93). Detaljplaneändringsområdet består av områden med många olia mäge. Mäge, förutom Granulla stad, är Banförvaltningscenalen (Trafiveret), VR-Yhtymä Oy och Sansa Talonraennus Oy. Kustbanan mellan Helsingfors och Åbo, på vilen förutom om fjärrtåg ör riligt med loaltågsafi, säcer sig söder om planeringsområdet. Tunnelvägen, som är en av Granullas livligast afierade gator, säcer sig genom planområdet. Godsafi ör inte på ustbanan, vilet begräns olägenheterna med buller och vibrationer. Trafien på gatorna som avgräns området är ocså måttfull: Enligt miljöonsevensbedömningen för förlängningen av Ring ommer afien på avsnittet Granullavägen Tunnelvägen - Stationsvägen att öa med högst % före år 030. Landsapsplan Landsapsfullmäige h godänt landsapsplanen för Nyland..00. Miljöministeriet h fastställt planen 8..00. Landsapsplanen för Nyland h ompletterats med etapplandsapsplan för Nyland. Områdesbehoven på lång si för avfallshantering, områdesreservering för stenmaterialförsörjning, stora enhetliga sogshushållningsområden, motorsport- och sjutbanor samt afidepåer och terminaler utgör det cenala innehållet i etapplanen. Landsapsfullmäige godände planen 7..008 och Miljöministeriet fastställde planen..00. Arbetet för att förnya landsapsplanen för Nyland h inletts i början av år 009. I den etapplandsapsplanen h frågor som gäller samhällssuuren och afien i regionsuuren ställts i fous. Därutöver ueds behoven av rereations- och grönförbindelser, samt ulturlandsapsområden, naturobje och jordbrusområden. Nylands landsapsstyrelse h 5.5.009 godänt det reviderade programmet för deltagande och bedömning. Utastet till etapplandsapsplan v framlagt under tiden.5.-7..0. Ett utdrag ur landsapsplanen för Nyland..00 framgår av en bilaga till planbesrivningen. Generalplan För området finns ingen generalplan med rättsverning.
FCG Finnish Consulting Group Oy Detaljplanebesrivning 8 () Cenum, området norr om järnvägen, inftsperingsområdet -C783 8..0 Mdispositionsplanen Manvändningen styrs med mdispositionsplanen (Masu ) som stadsfullmäige h godänt 3..00. Ett utdrag ur mdispositionsplanen framgår av en bilaga till planbesrivningen. Detaljplan För området gäller: Detaljplanen 7..9 Detaljplanen.0.9 Detaljplanen..9 Ett utdrag ur detaljplanesammanställningen framgår av en bilaga till planbesrivningen. Byggnadsordning Stadsfullmäige h..00 godänt byggnadsordningen för Granulla stad och den h ätt i raft.9.00. Stadsfullmäige h 5.9.00 godänt en uppdatering av byggnadsordningen. Basta Bastan fyller raven i planmätningsförordningen (8/99). Byggförbud För området gäller ett byggförbud enligt stadsstyrelsen beslut (..007 75, MBL 53 ). Byggförbudet gällde till 7..009. Stadsstyrelsen beslöt (8..009 33, MBL 53, MBL 0) att förlänga byggförbudet med två år, fram till 7..0. Stadsstyrelsen beslöt..0 att förlänga byggförbudet med två år. Byggförbudet hävs automatis när detaljplanen godänns. Generalplanen för Esbo stadsbana Banförvaltningscenalen, Esbo stad och Granulla stad h i sambete utbetat Generalplanen 003 för Esbo stadsbana för att förbäta stadsbansavsnittet Alberga Esbo cenum och stationerna längs banan. I planen anvisas de preliminära områdesbehoven för stadsbanan och regleringna vid ombyggnad av Granulla järnvägsstation. Enligt generalplanen ändras järnvägen till en fyraspårig bana som gör det möjligt för loaltågen och fjärrtågen att använda egna spår mellan Helsingfors och Esbo. Granulla station inlusive plattformerna flyttas från sin nuvande plats västerut, så att plattformernas mittpun ligger vid Tunnelvägen. På bägge sidorna om Tunnelvägen finns appor och hiss till alla plattformer. Under Tunnelvägens bro anläggs byteshållplatser för buss.
FCG Finnish Consulting Group Oy Detaljplanebesrivning 9 () Cenum, området norr om järnvägen, inftsperingsområdet -C783 8..0 Bild 5. Illusation av perrongfältet i Granulla (Generalplan 003 för Esbo stadsbana). Bild. Granulla stations område (Generalplan 003 för Esbo stadsbana, Aritehtitoimisto CJN Oy). Bild 7. Längdprofil och tvärseion från Granulla station (Generalplan 003 för Esbo stadsbana, Aritehtitoimisto CJN Oy).
FCG Finnish Consulting Group Oy Detaljplanebesrivning 0 () Cenum, området norr om järnvägen, inftsperingsområdet -C783 8..0 Övriga planer på planändringsområdet Sito Oy h upprättat en idé- och uedningsplan för inftsperingsområdet. Målet är att ändra inftsperingsområdet till en höglassig inftsperingsp. Proje är ett obje i Granulla World Design Capital år 0. Planen baser sig på de olia funionernas - peringens, cyelperingens, avfallsinsamlingens - placering enligt planlösningen. I planen tas noggranne än i detaljplanen ställning till områdets detaljer och genomförande. Bild 8. Utdrag ur uedningsplanen för inftsperingsområdet (Sito Oy 0). Suomen IP-Teniia Oy h på uppdrag av Granulla stad utbetat ett utast till uedningsplan för Tunnelvägen (007). FCG Finnish Consulting Group Oy h utbetat en byggplan för Tunnelvägen, Helsingforsvägen och Stationsvägen (009-00).
FCG Finnish Consulting Group Oy Detaljplanebesrivning () Cenum, området norr om järnvägen, inftsperingsområdet -C783 8..0 OLIKA SKEDEN I PLANERINGEN AV DETALJPLANEÄNDRINGEN. Behovet av detaljplaneändring Enligt stadens utveclingssategi, som stadsfullmäige h godänt, är avsien att ombyggnaden av Granulla cenum sa fortsätta. Cenum anses va det viigaste objeet när stadssuuren utveclas och målet är att flera bostäder och ontorsloaler byggs i cenum. Dessa mål h ställts efter att detaljplaneändringen för cenumområdet godändes år 99 och enligt vilen det nya öpcenumet h byggts och år 00 tagits i bru.. Planeringsstt och beslut som gäller denna.3 Deltagande och sambete.3. Inessenter.3. Anhängiggörande.3.3 Deltagande och växelveran Planändringen h inletts på Granulla stads initiativ. En itetävling om cenumområdet anordnades år 00 för inbjudna planere. Efter tävlingen delades manvändningsplaneringen i två mindre helheter och två faser. Den första delen, den s.. detaljplaneändringen för affärscenum blev färdig år 00. Beredningen av detaljplaneändringen för Cenum inleddes i slutet av år 00. FCG Suunnitteluesus Oy, numera FCG Finnish Consulting Group Oy, valdes på basis av en anbudstävling till projeonsult. Enligt programmet för deltagande och bedömning är inessenterna: - Mägna på planeringsområdet - Ägna till grannfastigheterna - Byggnadsnämnden - Trafiveret - Mellersta Nylands landsapsmuseum - Museiveret - Närings-, afi och miljöcenalen i Nyland Detaljplaneändringens anhängighet och framläggandet av programmet för deltagande och bedömning ungjordes 0.9.00 I manvändnings- och bygglagen som ädde i raft år 000 accentueras hörandet av inessenterna och beaandet av deras åsier i planläggningsprocessen. Formerna för växelveran definieras i programmet för deltagande och bedömning, där betets förlopp och uppsattade tidsplan besrivs, en preliminär förtecning över projeets inessenter presenteras och en redogörelse ges för möjligheterna att delta och onsevenserna av detaljplanen bedöms. Resultaten från itetävlingen gällande cenumområdet v framlagda på stadshuset under tiden..-5..00. Respons från allmänheten samlades in under utställningstiden. Programmet för deltagande och bedömning för Cenum h godänts 8.9.00. Planändringens inäde av anhängighet och framläggandet av programmet för deltagande och bedömning ungjordes på stadens
FCG Finnish Consulting Group Oy Detaljplanebesrivning () Cenum, området norr om järnvägen, inftsperingsområdet -C783 8..0.3. Myndighetssambete. Mål för detaljplaneändringen.. Mål enligt utgångsmaterialet internetsidor, på anslagstavlan samt i tidningen Kaunis Grani. Mägna informerades ocså per brev om planens anhängighet. När planläggningen inledes anordnades.0.00 ett möte med mägna, staden och planläggningsonsulten. De alternativa planerna som upprättades för planläggningen presenterades.3.007 på ett informationsmöte för allmänheten. Utastet till planändring samt programmet för deltagande och bedömning v framlagda..-7.3.008. Under framläggningstiden hade inessenterna möjlighet att uttala sin åsi om utastet. Dessutom bads myndigheterna om utlåtanden. För vteret vid Dalvägen samt för Tunnelvägens, Dalvägens och Gräsavägens gatuavsnitt vid vteret utbetades ett planförslag som v framlagt 8.0.-7..008. Under framläggningstiden anordnades på Granulla stadshus.0.008 ett informationsmöte om planändringen. Under framläggningstiden hade inessenterna möjlighet att göra anmärning med anledning av planförslaget. Dessutom bads myndigheterna om utlåtanden. Planförslaget för området ring stationen v framlagd under tiden.5.- 3..00. Under framläggningstiden hade inessenterna möjlighet att anföra en anmärning mot planförslaget. Dessutom bads myndigheterna om utlåtande. Planförslaget för området norr om järnvägen v framlagt under tiden.8.- 5.9.0. Under framläggningstiden hade inessenterna möjlighet att ge anmärning med anledning av planförslaget. Dessutom bads myndigheterna om utlåtande. Ett myndighetssamråd i planläggningens inledningssede hölls 9.9.00. Mål som ställs av staden Enligt utveclingssategin, som stadsfullmäige h godänt, är målet att ombyggnaden av Granulla cenum sa fortsätta. Cenumet anses va det viigaste objeet vid utveclingen av stadssuuren och målet är att flera bostäder och versamhetsloaler byggs i cenum. I och med detaljplaneändringen sapas planmässiga förutsättning för att förnya Granulla cenum så att det med hänsyn till den byggda och övriga miljön blir ett valitativt område med fungerande afi. I projeet beaas ocså ombyggnaden av stationsområdet, vilet blir auellt när stadsbanan byggs ut. Mål som grund sig på planeringssituationen De risomfattande målen för områdesanvändningen (VAT) dr upp linjer för områdesanvändningen i vårt land, vila säcer sig långt in i framtiden. Målen är ett sv på de utmaning som bl.a. flyttningsrörelsens onsevenser för regionsuuren, behovet av en enhetlige samhällssuur, valitetsraven i fråga om livsmiljön, bevandet av natur-
FCG Finnish Consulting Group Oy Detaljplanebesrivning 3 () Cenum, området norr om järnvägen, inftsperingsområdet -C783 8..0 och byggnadsvet och fungerande förbindelsenät medför för områdesanvändningen. Enligt manvändnings- och bygglagen sall möjligheterna att uppnå målen främjas i de statliga myndigheternas versamhet, vid planeringen på landsapsnivå och vid planläggningen i ommunerna. Utgångspunen för planeringen är särsilt de följande risomfattande målen för områdesanvändningen som statsrådet h godänt 30..000 och revideringna av dem som ätt i raft.3.009, där huvudtemat h vit att sva på utmaningna som limatförändringen ställer: att göra samhällssuur enhetlige, beva ulturmiljön och ulturvet, utvecla befintliga afiförbindelser och nät, främja förutsättningna för olleivafien samt att förbäta afisäerheten. De allmänna målen enligt den reviderade punen.3 Enhetlige samhällssuur och valitet på livsmiljön: - Genom områdesanvändningen främjas den eologisa, eonomisa, sociala och ulturella hållbheten i samhällena och livsmiljöerna. Befintliga samhällssuurer nyttjas och stadsregioner och tätorter görs mer enhetliga. - Samhällssuuren utveclas så att tjänster och betsplatser är lättillgängliga för olia befolningsgrupper och i mån av möjlighet placeras nära bostadsområden så att behovet av personbilsafi är så litet som möjligt. Trafisäerheten förbätas lisom betingelserna för olleivafien och gång- och cyelafien. - Genom områdesanvändningen främjas versamhetsbetingelserna för näringslivet genom att tillräcliga etableringsmöjligheter anvisas för näringslivet genom utnyttjande av den befintliga samhällssuuren. Sådana funioner i näringslivet som medför riligt med personafi inrias till områden innanför den befintliga samhällssuuren och till andra områden nära goda olleivafiförbindelser. - Stadsregionerna utveclas som balanserade helheter genom att stödja sig på befintliga cena. Cenumen och särsilt deras cenumområden utveclas till områden med ett mångsidigt utbud av tjänster, boendemöjligheter, betsplatser och fritidssysselsättning. - I samband med områdesanvändningen fästs särsild uppmärsamhet vid att förebygga sådana olägenheter och riser som männisans hälsa utsätts för och att avlägsna befintliga olägenheter. De särsilda målen för en enhetlige samhällssuur och livsmiljöns valitet: - I samband med planeringen av områdesanvändningen sall beaas hur lämplig men och berggrunden i området är för den avsedda användningen. Ett förorenat mområdes behov av sanering sall uedas innan åtgärder börj vidtas för att förverliga planen. - Inom områdesanvändningen sall olägenheter i form av buller, vibration och luftförorening förebyggas och befintliga olägenheter sall om möjligt minimeras. Nya bostadsområden och andra versamheter som är bulleränsliga sall inte placeras i bullerområden, om man inte an gantera att bullerbeämpningen är tillräclig.
FCG Finnish Consulting Group Oy Detaljplanebesrivning () Cenum, området norr om järnvägen, inftsperingsområdet -C783 8..0 - Vid områdesanvändningen sall tillräcliga områden reserveras för nätver för fotgänge och cylister, och nätverens ontinuitet, säerhet och valitet sall främjas. De allmänna målen enligt den reviderade punen.5 Fungerande förbindelsenät och energiförsörjning: - Behovet av afiförbindelser tillgodoses i första hand genom att utvecla befintliga huvudafileder och nätver. De särsilda målen för fungerande förbindelsenät och energiförsörjning: - I samband med områdesanvändningen sall ontinuiteten i och möjligheterna att bygga ut befintliga banor, väg och vattenleder av risinesse yggas. I landsapsplanen för Nyland (..00) h planeringsområdet anvisats som område tätortsfunioner och för cenumfunioner, där stambanan säcer sig på den norra sidan. Landsapsplanen för Nyland h ompletterats med Nylands etapplandsapsplan. I etapplandsapsplanen finns för planeringsområdets del inga planbetecning. I utastet till etapplandsapsplan för Nyland (framlagd.5.-7..0) h områdets anvisats som områden för tätortsfunioner och för cenumfunioner, där stambanan säcer sig på den norra sidan. I mdispositionsplanen (3..00) h planändringsområdet anvisats som område för cenumfunioner (C) och järnvägsområde (LR). I detaljplanen (7..9) är Tunnelvägens område ett gatuområde och p (P). I detaljplanen (.0.9) h ett vtersområde för allmänna byggnader (Y) anvisats söder om Helsingforsvägen. I generalplanen för stadsbanan (003) h utbyggnad av avsnittet Alberga Esbo cenum till en fyraspårig bana gransats. Spårreserveringna och stationsregleringna enligt generalplanen beaas i planeringen av detaljplanen. Mål som grund sig på förhållandena i området Förorenad jord Ramboll h gjort en mundersöning på området mellan banan och Helsingforsvägen (008). Området h vit i järnvägsbru. Kustbanan öppnades år 903 för afi. På området h funnits en godsstation och en lastbrygga. De senaste åren h området använts för inftspering och för HRM:s regionala avfallspun. En batterisrotning h verat norr om undersöningsområdet och det råder tvivel om att avfall från batterisrotningen h deponerats i områdets norra del. På området vid avfallspunen påäffades i samband med byggandet år 007 gammalt byggavfallsvire. Objeet ligger inte inom lassificerat grundvattenområde. I uedningen onstateras att det inte i undersöningna påäffades halter som sulle översrida de högsta värdena enligt förordningen. Enligt
FCG Finnish Consulting Group Oy Detaljplanebesrivning 5 () Cenum, området norr om järnvägen, inftsperingsområdet -C783 8..0 uedningen an man utgående från antalet undersöningspuner onstatera att det inte finns några större områden med förorenad jord. I byggnadssedet bör man doc beaa att det an föreomma förorening vid må puner på de ställen som inte h undersös. Enligt uedningen bör man innan byggnadsåtgärder vidtas bedöma om åtgärderna säcer sig till sådana ställen som inte h undersös. Mundersöningen framgår i sin helhet av en bilaga till planbesrivningen... Mål som uppommit under processen, precisering av målen Trafiveret h meddelat att en områdesreservering för järnväg sa göras i detaljplanen, i enlighet med generalplanen för stadsbanan. VR Yhtymä h meddelat att det finns behov av inftspering på järnvägens norra sida..5 Alternativen i detaljplanelösningen och beslut i olia planeringsseden I början av detaljplanläggningsbetet gransades planeringsmålen på basis av tävlingsresultaten, responsen från allmänheten och förhandlingna med mägna. När planläggningen inleddes utbetades det s.. grundalternativet och utöver det åtta alternativa planer för de cenala vteren. Stadsstyrelsen beslöt 3.5.007 och stadsfullmäige.5.007 att välja grundalternativet för den fortsatt planeringen. Bild 9. Basalternativet från år 007 valdes till utgångspun för planläggningen.
FCG Finnish Consulting Group Oy Detaljplanebesrivning () Cenum, området norr om järnvägen, inftsperingsområdet -C783 8..0.5. Utastet till detaljplan Utastet till detaljplan utbetades vintern 007-008 utgående från grundalternativet. Samhällstenisa nämnden beslöt 5..008 att framlägga utastet till detaljplaneändring. Åsierna som anfördes med anledning av planutastet gällde huvudsaligen afiförbindelser, peringsreglering, stationsreglering, byggnationens placering och form samt tillgänglighet. I myndigheternas utlåtanden accentuerades särsilt vien av att beva stationshelheten. Efter att planutastet hade vit framlagt beslöt man föra planläggningen vide i mindre helheter. Bild 0. Planutastet som utbetades för Cenum.
FCG Finnish Consulting Group Oy Detaljplanebesrivning 7 () Cenum, området norr om järnvägen, inftsperingsområdet -C783 8..0.5. Detaljplanen för vteret vid Dalvägen Planläggningen fortsatte med att hösten 008 utbeta ett planförslag för vteret vid Dalvägen samt till det anslutande gatuavsnitt på Tunnelvägen, Dalvägen och Gräsavägen. Stadsstyrelsen beslöt.0.008 att framlägga detaljplaneförslaget. Anmärningna som anfördes med anledning av planförslaget för Dalvägen gällde huvudsaligen peringen och afien på Dalvägen. Anmärningna ledde inte till en revidering av detaljplaneförslaget. På basis av byggnadsnämndens utlåtande ändrades anvisningna om byggsätt i fråga om ytmaterialet på bullermuren vid Tunnelvägen. Granulla stadsfullmäige godände 5..008 detaljplaneändringen för Dalvägen. Bild. Detaljplanen för vteret vid Dalvägen.
FCG Finnish Consulting Group Oy Detaljplanebesrivning 8 () Cenum, området norr om järnvägen, inftsperingsområdet -C783 8..0.5.3 Detaljplan för området ring järnvägsstationen Planeringen av området ring järnvägsstationen fortsatte åren 009-00. Planförslaget v framlagt under tiden.5.-3..00. Planen preciserades enligt inlämnad respons. Planen för området ring järnvägstation godändes 3..0. Bild. Planen för området ring järnvägstation..5. Detaljplaneförslag järnvägens norra sida Planeringen av järnvägens norra sida fortsatte åren 00-0. Planförslaget för området norr om järnvägen upprättades i processen på basis av preciserade mål och inlämnad respons. Den sepata tunneln för GC-afi under järnvägen som anvisades i planutastet h i den fortsatta planeringen onstaterats va oändamålsenlig och man h avstått från förbindelsen. Tunnelvägens underft säcer sig mycet nära den planerade, sepata underften och byggnadsostnaderna för en sepat underft sulle va stora i förhållande till nyttan. Under planeringsförloppet h det ansetts va ändamålsenligt att oncenera affärsbyggnationen till affärscenumet och vtersområdet som i planutastet v anvisat norr om järnvägen h suits från planen. En spatiöse lösning h eftersävats i järnvägsbetvteret genom att styra antalet byggnader, byggnadsmassorna och deras placering. I stället för peringsällen under bostadshusen h en peringsanläggning anvisats i vterets väsa ända. I planförslaget anvisas inga pområden. Avsien är doc att bygga peringsområdet och cyelperingen pbetonade. Planförslaget för området norr om järnvägen v framlagt under tiden.8.- 5.9.0.
FCG Finnish Consulting Group Oy Detaljplanebesrivning 9 () Cenum, området norr om järnvägen, inftsperingsområdet -C783 8..0 Bild 3. Planförslaget för området norr om järnvägen..5.5 Detaljplaneändring området norr om järnvägen, inftspering Efter framläggningen av detaljplaneförslaget för området norr om järnvägen ansågs det va ändamålsenligt att fortsätta planläggningen av järnvägsbetvteret och bringa planen för godännandebehandling till den del den berör inftsperingsområdet. Under den tid planförslaget för området norr om järnvägen v framlagt inlämnades fyra anmärning och sex utlåtanden. Största delen av responsen berörde det s.. järnvägsbetvteret. Trafiveret, VRyhtymä, Helsingforsregionens afi (HRT), Helsingfors regionens miljötjänster (HRM) och Granulla stads byggnadsnämnd gav i sina utlåtanden respons på inftsperingsområdet. I utlåtandena togs ställning till bl.a. antalet peringsplatser och till genomförandet av området i framtiden. På basis av HRM:s utlåtande sös från planen förplielsen att inhägna eller avgränsa avfallsinsamlingspunen med plantering, eftersom dessa enligt erfenheter ö nedsräpningen. Ven i anmärningna eller i utlåtandena togs det upp andra faorer som sulle ha gett anledning till att ändra planförslaget för inftsperingen. Bild. Detaljplaneändring för inftsperingsområdet.
FCG Finnish Consulting Group Oy Detaljplanebesrivning 0 () Cenum, området norr om järnvägen, inftsperingsområdet -C783 8..0 5 REDOGÖRELSE FÖR DETALJPLANEN 5. Planens suur 5.. Dimensionering 5. Områdesreservering I planen anvisas ett allmänt peringsområde, vs södra gräns följer banans uymmesbehov enligt generalplanen för stadsbanan. Tunnelvägen, Helsingforsvägen och Stationsvägen h anvisats som gatuområden. Detaljplanens sammanlagda eal är,8 ha. I planen h anvisats områdesreservering och byggrätt: LP 0,75 ha 0 m vy Gata,09 ha 0 m vy Allmänt peringsområde (LP-) Området mellan järnvägen och Helsingforsvägen h anvisats som ett allmänt peringsområde. Peringsområdet sa suureras med plantering. Detaljplanen ger ocså möjlighet att bygga en underjordis peringsanläggning. I peringsområdets väsa ända h anvisats en del av ett område där regnsydd för cyl an placeras. Målet är att göra det allmänna peringsområdet så pbetonat och grönt som möjligt. Mot gatan an peringsområdet mjuas upp med vegetation som sap grönsa och ivsel. Det stora peringsområdet suureras med grönremsor till en angenäm helhet. Dagvattenavrinningen från området an ocså fördröjas genom att indela stora asfalterade ytor med olia beläggning och grönremsor. Med vegetationen an olia årstider betonas och t.ex. med brväxter sapa grönsa och sydd mot insyn ocså på vintern. Vegetationen bör anläggas i tillräcligt stora helheter, vvid egensapen att suurera gaturummet och de estetisa värdena bäst ommer till sin rätt. Framomligheten an ocså styras eller hindras med vegetationsområden. Peringsområdets olia afiformer an differentieras med olia ytbeläggning. Det är tillrådligt att med ytbeläggning och upphöjning sepera gång- och cyelvägna och promenadområden från afiområdena. På örvägna reommenderas asfaltsbeläggning. Peringsrutorna an doc avgränsas t.ex. med nubbsten/gräs eller natursten. Natursten är en hållbe och mera långlivad beläggning.
FCG Finnish Consulting Group Oy Detaljplanebesrivning () Cenum, området norr om järnvägen, inftsperingsområdet -C783 8..0 Bild 5. och Bild. Exempel på ytbeläggning och plantering på peringsområden. Med tane på underhåll och växternas ivsel är det besvärligt med alltför smala planteringsremsor. Planteringsremsorna mellan peringsområdena, om äden är stora, sa va minst 3 meter breda vvid inga dyra bärande växtunderlag behövs. Remsor med busplantering sa va minst meter breda. Vid val av bus bör man välja lättsötta ter som ocså håller snötyngden och förny sig lätt. Planteringna får inte stänga frisien och det är tillrådligt att använda mäcande växter, låga eller medelhöga bus. Gräsremsan sa va minst meter bred. På smale remsor och vid eventuella genväg är stenläggning det bästa alternativet. Anläggningsostnaderna för gräsytor är små men underhållsostnaderna rätt så stora. Cyelställena placeras helst nära stationsperrongerna och sepat från afilederna. Säerhet och underhåll (bl.a. snöröjning) sa beaas vid placeringen av cyelställen.
FCG Finnish Consulting Group Oy Detaljplanebesrivning () Cenum, området norr om järnvägen, inftsperingsområdet -C783 8..0 Bild 7. och Bild 8. Exempel på cyelställen. Behovet att sanera men på det allmänna peringsområdet sa uedas innan plangenomförandet inleds. En rigivande del av ett område på den allmänna peringsplatsen h reserverats för en avfallspun. Gatuområden 5.3 Planens onsevenser På Tunnelvägens gatuområde h anvisats en del av ett område där regnsydd för cyl an placeras. Avsilt läge från afileder samt säerhet och service sa beaas även när dessa cyelställ placeras. När detaljplanen utbetas ueds miljöonsevenserna av plangenomförandet såsom Manvändnings- och bygglagen och förordningen förutsätter. Enligt MBL 9 sa en plan basera sig på tillräcliga undersöning och uedning. När en plan utbetas sa miljöonsevenserna, inlusive de samhällseonomisa, sociala, ulturella och övriga onsevenserna av planen uedas i nödvändig omfattning. Uedningna sa omfatta hela det område där planen an tänas ha väsentliga onsevenser. Enligt MBF sa uedningna innehålla tillräcliga uppgifter för att det sa va möjligt att bedöma vila betydande direa och indirea onsevenser som genomförandet av planen h för - männisors levnadsförhållanden och livsmiljö, - jord- och berggrunden, vattnet, luften och limatet, - växt- och djurter, naturens mångfald och naturresurserna, - region- och samhällssuuren, samhälls- och energieonomin och afien, - stadsbilden, landsapet, ulturvet och den byggda miljön. Om sådana väsentliga onsevenser av en generalplan eller detaljplan som avses i 9 manvändnings- och bygglagen utsäcer sig till en annan ommuns område, sa onta med denna ommun hållas i tillräclig utsäcning vid uedningen av onsevenserna av planen.
FCG Finnish Consulting Group Oy Detaljplanebesrivning 3 () Cenum, området norr om järnvägen, inftsperingsområdet -C783 8..0 5.3. Sociala onsevenser 5.3. Konsevenser för servicen Området ring stationen blir mera bebyggt och miljöns valitet blir bäte när detaljplanen ändras och stadsbanan byggs. Stadsbanan förbät stationens servicenivå. Stadsbanan och busshållplatserna som anläggs på Tunnelvägen under banan gör olleivafien smidige och lätte att använda. I stället för ett cenum som vällstid står tomt bildas det en dygnet runt pulserande cenumsuur när bostäderna och affärsloalerna samt andra cenumfunioner opplas samman. Den sociala onollen blir bäte. Ett större bostadsbestånd på cenumområdet stödjer versamhetsförutsättningna för den befintliga servicen. 5.3.3 Konsevenser för naturen och naturmiljön Ven landsaps- eller ulturvärden eller viiga grundvattenområden h onstaterats på planområdet. När detaljplaneändringen genomförs måste de nuvande äden på LP-området fällas. Miljön ändr och blir mera bebyggd. 5.3. Konsevenser för samhällssuuren och den byggda miljön 5.3.5 Konsevenser för eonomin 5. Störande faorer i miljön Planändringen förverlig målen i landsapsplanen om ett loalcenum med cenumfunioner. Inftsperingen och cyelperingen stödjer användningen av spårbunden afi. Den nya byggnationen enligt planändringen an anslutas till byggda ommunaltenisa nät och är därför en förnuftig ompletteringsutbyggnad med hänsyn till samhällseonomin. Utbyggnad av peringsområdet och cyelperingen räver eonomisa satsning från staden sida. Kustbanan mellan Helsingfors och Åbo säcer sig söder om detaljplanens ändringsområde. Förutom fjärrtågen ör en stor mängd loaltågsenheter på banavsnittet. Tunnelvägen som är en av de livligast afierade gatorna i Granulla säcer sig genom detaljplaneområdet. 5.5 Planen i förhållande till de risomfattande målen för områdesanvändningen och till landsapsplanen Enligt manvändnings- och byggförordningen (MBF 5 ); om detaljplan utbetas för ett område på vilet ingen generalplan med rättsverning är i raft sa det i besrivningen av detaljplanen bl.a. redogöras för hur planen förhåller sig till de risomfattande målen för områdesanvändningen och landsapsplanen. Enligt MBL mom. sa man vid planering på landsapsnivå beaa de risomfattande målen för områdesanvändningen så att möjligheterna att uppnå dem främjas.
FCG Finnish Consulting Group Oy Detaljplanebesrivning () Cenum, området norr om järnvägen, inftsperingsområdet -C783 8..0 De risomfattande målen för områdesanvändningen Detaljplanens ändringsområde ligger inom den befintliga samhällssuuren och gör Granulla stadscenum enhetlige. Planändringen stödjer utveclingen av cenum till ett mångsidigt område för service, boende, betsplatser och fritid. Detaljplaneändringen förbät förutsättningna för olleivafien, promenader och cyelåning. Generalplanen för stadsbanan h beaats i detaljplanens områdesgränser. Landsapsplanen Utastet till detaljplan är i enlighet med landsapsplanen.
FCG Finnish Consulting Group Oy Detaljplanebesrivning 5 () Cenum, området norr om järnvägen, inftsperingsområdet -C783 8..0 5. Planen i förhållande till raven på generalplanens innehåll Om det utbetas en detaljplan för ett område där det inte finns någon generalplan med rättsverning sa man enligt manvändnings- och bygglagen 5 vid utbetandet av detaljplanen i tillämpliga del beaa även vad som bestäms om raven på generalplanens innehåll (MBL 39 ). Krav på generalplanens innehåll (MBL 39 ) När en generalplan utbetas sa landsapsplanen beaas på det sätt som bestäms ovan När en generalplan utbetas sa beaas ) att samhällssuuren utnyttjas ) att den befintliga samhällssuuren utnyttjas 3) att behov i anslutning till boendet och tillgången till service beaas ) att afien, i synnerhet olleivafien och gång-, cyel- och mopedafien, samt energiförsörjningen, vatten och avlopp samt avfallshanteringen an anordnas på ett ändamålsenligt och med tane på miljön, naturtillgångna och eonomin hållbt sätt 5) att det ges möjligheter till en ygg, sund och för olia befolningsgrupper balanserad livsmiljö ) att det ordnas versamhetsbetingelser för ommunens näringsliv 8) att den byggda miljön, landsapet och naturvärdena värnas Generalplanen får inte orsaa mäge eller andra rättsinnehave osäliga olägenheter Detaljplaneändringen - Följer regionplanen. - Förtät den nuvande samhällssuuren. - Utnyttj den befintliga samhällssuuren och den befintliga ommunaltenien. - Byggandet placeras i stadsärnan, där tillgängligheten till service är utmär. - Planområdet an opplas på ett ändamålsenligt sätt till det befintliga gatunätet. Områdets GC-afiförbindelser an förverligas på ett ändamålsenligt sätt. Områdets energi- och vattenförsörjning samt avfallshantering an anordnas på ett ändamålsenligt sätt. - Förebyggande av miljöstörning h beaats i detaljplanen. - Stödjer näringslivets versamhetsförutsättning. - Äventyr inte betydande byggda ulturmiljöer av risinesse. - Plangenomförandet an inte anses förorsaa områdets mäge eller andra rättsinnehave osäliga olägenheter.
FCG Finnish Consulting Group Oy Detaljplanebesrivning () Cenum, området norr om järnvägen, inftsperingsområdet -C783 8..0 GENOMFÖRANDE AV DETALJPLANEN. Planer som styr och åsådliggör genomförandet Sito Oy h upprättat en idé- och uedningsplan för inftsperingsområdet. I den tas noggranne än i detaljplanen ställning till detaljer och till genomförandet. Byggandet av inftsperingen förutsätter att en noggranne genomförandeplan utbetas.. Genomförande och tidsplanering.3 Uppföljning av genomförandet Plangenomförandet an inledas när planen h vunnit laga raft. Granulla stad ansv för genomförandet av inftsperingsområdet. Byggnadstillsyningen följer i samband med bygglovsförfandet upp byggandet av området. FCG Finnish Consulting Group Oy Godänd av: Anssi Savisalo ite SAFA, YKS-99 Uppsatt av: Emmi Sihvonen diplomingenjör
M0 M0 M0 M0 M0 M0 M0 M0 M0 M0 M0 M0 M0 P K K E :35 :3 9 : :8 :330 :33 :89 :53 :3 :3 :5 :9 :53 3P8 3P9 :39 3L :9 :5 5: 5: :8 : :0 3P0 :33 :5 :89 :390 3P7 K50 K7 K K50 Helsingintie Banstigen Kavallinraitti Kavallsået Gresantie Forsellesintie Laasotie Tunne 3 8 30 33 35 3 3 3 33 Kiro ma Kyran 0 8 7 7 () 7 30 Vs.suoja 7.95 8 vs Rauh. pv pv 9 7 pv pv vs 5.88 Rautatieasema Järnvägsstation - - 5 3 p 3 Puhelinesus 3 pv pv pv pv pv vs I Tasi pv Liiera. IV vs 3.85 33.9 3.77 35.3 35.03 35.00 3.3 33.88 33.38 0.7 0.07 39.3 38.0.30 0.00 39.30 38.7 0.30 30 9. 5.85 5.50 7.80 7.0.90 5.7 8..0 7.0 3.80 7.9 7.0 35.0 3.79 3.70 3.7 33.37 9.0 30.5 3.8 3.7 3.0 3.0 8.0 3.0 3.7 3.0 35.30 3.5 3.8.95 5.30 5.0 5.00.80 5.0.90.70.0.80 5.00.30 5.0 5.80 5.0 7.8.30.8 3.9 8.3 8.0 8.00 7.3 7. 7.00 8.8 8.7 8. 9.90 8.9 7.55 30.9 9.90.30.00.80 5.0.00.00.90 5.00 5.80 5.9.9.3.90.0 3.50.90.70.7.0 7.8 7.0 3 3.0 3.80.80.50 5.70.0.0.03.00.00 0.9 0.89.90.90.90.90.80 5.0 3.05 30.70 3.5 3.30 3.0 3.80 3.70 3.0 7.80 7.0.0 3.5 5.0.0.0.07.95.90.70.30.0.30.0.05. 0.3 3.05 8 85 09 08 3 8 0 0 5 37 7 7 3 38 35 3 3 8 9 0 30 305 35 3 37 58 38 3 0 357 358 3 39 30 3 3 303 35 30 359 8 87 3 7 333 3 353 3 30 339 33 7 5 8 7 35 3 350 39 8 9 33 33 3 35 3 3 3 5 rp 3 3 35 9 9 3 3 9 8 8 9 30 3 33 35 5 0 0 90 8 9 50 03 0 53 88 3 3 7 35 338 337 33 335 377 375 0 30 305 30 303 83 8 38 33 37 39 38 37 833 5 3 03 8 7 33 33 39 39 85 8 9 8 87 88 89 83 8 9 3 5 80 8 8 5 9 5 30 300 5 5 8 7 3 0 5 7 3 5 70 85 373 saa j- HELSINGINTIE HELSINGFORSVÄGEN TUNNELITIE TUNNELVÄGEN STATIONSVÄGEN ASEMATIE 0 00 50 0 30 0 0 0 00 50 0 30 0 0 3 LP- pp- pp-
.8 KAUNIAINEN ASEMAKAAVAN MUUTOS ÄNDRING AV DETALJPLAN GRANKULLA j- Jätteen eräilypistettä vten vattu alueen osa, jona rajaus on ohjeellinen. Del av område som h reserverats för en avfallspun. Avgränsningen är rigivande. Kosee: aupunginosan 3 orttelia, puisto- ja liiennealuetta, osa atu- ja rautatiealuetta, aupunginosan, osa atu- ja rautatiealuetta. Avser: vter i stadsdel 3, p- och afiområden, en del av gatu- och järnvägsområden, i stadsdel, en del av gatu- och järnvägsområden Katu. Gata. Katualueen rajan osa, jona ohdalta ei saa järjestää ajoneuvoliittymää. Muodostuu: aupuningosan 3 yleinen pysäöintialue, osa atualuetta, Bildas: ett allmänt peringsområde i stadsdel 3, en del av ett gatuområde, saa Del av gatuområdes gräns där in- och utft är förbjuden. Pilaantunut maa-alue, jona puhdistustve on selvitettävä ennen aavan toteuttamistoimiin ryhtymistä. Förorenat mområde, där saneringsbehovet sa uedas innan plangenomförandet inleds. Pohjatta täyttää aavoitusmittausasetusen 3..999/8 vaatimuset. Bastan fyller de fordring som förordningen on planläggningsmätning 3..999/8 ställer. ASEMAKAAVAMERKINNÄT JA -MÄÄRÄYKSET: DETALJPLANEBETECKNINGAR OCH -BESTÄMMELSER: LP- Yleinen pysäöintialue. Maanpäällinen alue tulee jäsentää istutusin. Alueelle voidaan raentaa maanalainen pysäöintilaitos. Område för allmän pering. Ett område som ligger på mplanet sa suureras med plantering. På området an byggas en underjordis peringsanläggning Kauniaisissa Granulla Kiinteistöinsinööri Johanna Määttälä Fastighetsingenjör Helsingissä 8. mrasuuta 0 Helsingfors 8. november 0 Hyväsynyt: Laatinut: 3 m aava-alueen rajan ulopuolella oleva viiva. Linje 3 m utanför planområdets gräns. Anssi Savisalo itehti SAFA, YKS-99 ite SAFA, YKS-99 Emmi Sihvonen diplomi-insinööri diplomingenjör.50 Kaupungin- tai unnanosan raja. Stadsdels- eller ommundelsgräns. Korttelin, orttelinosan ja alueen raja. Kvters-, vtersdels- och områdesgräns. Ohjeellinen alueen tai osa-alueen raja. Rigivande gräns för område eller del av område. Kaupunginvaltuusto/Stadsfullmäige Kaupunginhallitus/Stadsstyrelsen Yhdysuntalautaunta/Samhällstenisa nämnden Nähtävillä/Påseende MRL/MBL 5, MRA/MBF 7.8. - 5.9.0 Kaupunginhallitus/Stadsstyrelsen 5..0 33 Yhdysuntalautaunta/Samhällstenisa nämnden 7..0 85 Nähtävillä/Påseende MRL/MBL, MRA/MBF 30.. - 7.3.008 Yhdysuntalautaunta/Samhällstenisa nämnden 5..008 58 3 Kaupungin- tai unnanosan numero. Stadsdels- eller ommundelsnummer. KAUNIAINEN GRANKULLA ASEMAKAAVAN MUUTOS JA TONTTIJAKO :000 TUNNELITIE pp- Kadun, tien, atuauion, torin, puiston tai muun yleisen alueen nimi. Namn på gata, väg, öppen plats, torg, p eller annat allmänt område. Ohjeellinen alueen osa, jolle voidaan sijoittaa polupyöräatosia. Rigivande del av ett område där regnsydd för cyl får placeras. Päiväys 8..0 Suunn. Emmi Sihvonen, DI Suunnitteluala, työnumero ja piirustusen numero YSK Yhteyshenilö Tiedosto D80 FCG Finnish Consulting Group Osmontie 3 Emmi Sihvonen, DI 000 Helsini Puh. 00090 www.fcg.fi
M0 M0 M0 M0 M0 M0 M0 M0 M0 M0 M0 M0 7 K L :78 :33 L G P K K K E 8 :8 :35 L :3 : L 5 K :330 3 0 9 7 K L3 : :8 :330 3:55 :5 :33 P8 :5 P5 :55 :89 :53 :3 :3 :5 :9 :53 3P8 3 3P9 :39 3L :9 :5 5: 5: :8 : 3P0 :33 :30 :5 5 K K K K58 K5 K K K K50 K7 K K50 Helsingintie Banstigen Kavallinraitti Ratapolu Kavallsået Stationsvägen Kavallintie Forsellesvägen Gräsavägen Dalvägen Lindvägen Tunnelvägen Gresantie Forsellesintie Laasotie Lehmustie Tunnelitie Thurmansplatsen Kauniaistentie Thurmaninauio Promenadiauio Promenadplatsen Granullavägen L Kirotie Kyrovägen 3 8 8 5 30 303 5 9 5 57 55 5 50 5 53 3 8 7 7 () 7 7.95 8 vs Rauh. lv lv 3 7 pv pv 9 7 pv pv vs 5.88 Rautatieasema Järnvägsstation - - 5 3 p 3 Puhelinesus - a pv pv pv leii rv pv pv pv pv pv Leiienttä Leiienttä 3 pv pv pv 30.883 30 8 3 pv pv pv pv 38 pv pv pv pv vs I Tasi I pv Liiera..yht IV sp vs Kirjasto Biblioteet 8 3.75 5 8 pv pv pv 5 5 7 at Köpcenum I Kauppaesus V V V last. lait. I I I 0.8 9 3 5.77 ma a I a a 5.50.90 5.85 5.50 7.80 7.0.90 5.7 8..0 7.0 3.80 7.9 7.0 3.79 3.70 3.7 33.37 9.0 30.5 3.8 3.7 3.0 3.0 8.0 3.0 35.30 3.5 3.8 3.70 38.50 3.0 37.80 5.0 5.0.95 5.30 5.0 5.00.80 5.0.90.70.0.80 5.00.30 5.0 5.80 5.0 7.8.30.8 3.9 8.3 8.0 8.00 7.3 7. 7.00 8.8 8.7 8. 9.90 30.78 3.0 3.30 8.9 7.55 3.8 30. 30.9 9.90 35.90 3.53 33.90 33.55 30.90 30. 35.0 3.00 39.0 39.30 37.0 3.90.0.30.00.80 5.0.00.00.90 5.00 5.80 5.9.9.3.90.0 3.50.90.70.7.0 7.8 7.8.3 7.7 7.0.7 9.39 5.3 8.0.8 8.57 3.70 3.0 3.0 3.50 3.30 8.0 30.00 3.0 3.80.80.50 5.70.0.0.03.00.00 0.9 0.89.90.90.90.90.80 5.0 3.05.30 3.00.0 5..00 7.0 9.0 9.00 30.0 9.90 30.70 3.00 9.70 9.0 3.5 3.30 3.0 3.80 3.70 3.0 7.80 7.0.0 3.5 5.0.0.0.07.95.90.70.30.0.30.0.05. 0.3 0.59 0.50 9.30 9.0 8.0.0 30.50 30.50 30.0 30.0 30.0 30.00 9.90 3.00 7.5 3.05.80.90 0.80 0.55 0. 0.7 0.7 9.9.03. 7.80.0 5.90.0 7.30.95.80.30.00.80.70.0.50.0 0. 9.79 0.09 9.7 9.8 9.73 9.58 9.39 8.8.5.0.90.00 3.0 3.0 3.0 3.30 3.0.70.70.0.0.30.0 0.79 0.5 0.5 0.9 0. 0.0 0.0 9.79 0.77 0.3 0.09 9.80 0.9 9.9 9.8 0.0 9.8 9.80 9.0 9.50.0.00.8.30.0 3.80 3.50 3.0.70.50.0.30.70.0.0 0.70 0.70 0.50 0.0.3.08 0.55 0.5 0. 0.5 0.5 0.5 0.3 0. 0.0 0.3 0..55.5.38 0.9 0.59 0...7.58.0.0.5 0.80 0.0 9.90 9.90 0.70 9.0.5 55 3 30 8 9 0 30 30 305 9 35 3 37 58 38 3 0 357 358 3 39 30 3 3 303 35 30 359 8 87 3 7 333 3 353 3 30 339 33 5 8 7 35 3 350 39 8 9 33 33 3 35 3 3 3 5 rp 3 3 35 9 9 3 3 9 8 8 9 30 3 33 35 0 0 7 3 35 3 35 5 87 3 5 0 0 90 5 8 9 50 03 0 53 88 3 3 7 35 338 337 33 335 377 375 0 30 305 30 303 83 8 38 33 37 39 38 37 833 35 0 8 7 83 353 358 3 359 355 357 358 30 3 8 38 35 3 5 0 3 03 8 7 33 33 39 39 85 8 55 7 8 9 8 87 88 89 9 39 90 390 7 83 8 00 05 9 3 5 80 8 8 5 3 3 3 7 37 5 9 5 50 30 300 5 5 8 7 09 8 0 3 0 5 7 9 3 3 7 5 70 0 7 5 3 3 85 37 373 3 03 0 7 3 30 30 8 9 8 303 35 3 5 08 8 39 8 9 38 38 0 39 37 33 380 33 30 33 00 53 0 9 35 3 5 7 0 5 7 7 3 3 33 9 30 300 35 75 5 3 3 3 7 5 33 3 35 0 9 8 7 80 78 3 3 0 3 83 30 0 30 305 83 3 8 7 07 38 39 3 33 5 30 305 30 39 77 7 3 0 30 7 37 38 33 3 35 3 50 9 05 598 KAUNIAISTEN KAUPUNKI GRANKULLA STAD Asemaaavan muutos, Kesusta Ändring av detaljplan, Cenum Havainneuva :500 Illusation av planområdet :500 8..0 0 00 50 0 30 0 0 taxi polupyörät cyl polupyörät cyl polupyörät cyl Polupyörä pi 50 paiaa ap 7 ap 9 ap 9 ap 9 ap 5 ap Kävely yhteys 3 ap ajo 9 ap ap ajo Keräysastiat IV V VI IV IV IV IV IV I I I V VI IV V VI IV V VI IV V VI IV V VI IV V V IV IV I I I IV IV
LTE3 BILAGA3 Kauniaistenaupuni Granulastad Kesusta-alueenasemaaavamuutos DetaljplaneändringförCenum Otemaauntaaavastavahvistetu8..00 Utdragurlandsapsplanfaststäld8..00
LTE BILAGA Kauni ai st enaupuni Gr anul l ast ad Kesust aal ueenasemaaavamuut os Det al j pl aneändr i ngf örcent r um Ot ekauni ai st enmaanayt önyl ei ssuunni t el mast a3.. 00 Ut dr aguröver si spl anf örm användni ngenigr anul l ast ad3.. 00
LTE 5 BILAGA 5 Kauniaisten aupuni Granulla stad Kesusta alueen asemaaavamuutos Detaljplaneändring för Cenum Ote voimassa olevasta asemaaavayhdistelmästä Utdrag ur gällande detaljplanesammanställning
M0 M0 M0 M0 M0 M0 M0 M0 M0 M0 M0 M0 M0 P K K E :35 :3 :330 9 : :8 :330 :33 :89 :53 :3 :3 :5 :9 :53 3P8 3P9 :39 3L :9 :5 5: 5: :8 : :0 3P0 :33 :3 :5 :89 :390 3P7 K50 K7 K K50 Helsingintie Banstigen Kavallinraitti Kavallsået F Gresantie Forsellesintie Laasotie Tunnel 3 8 30 33 35 3 3 3 33 Kiro ma Kyran 0 8 7 7 () 7 30 Vs.suoja 7.95 8 vs Rauh. pv pv 9 7 pv pv vs 5.88 Rautatieasema Järnvägsstation - - 5 3 p 3 Puhelinesus 3 pv P pv pv pv pv pv vs I Tasi pv Liiera..yht IV vs 3.8 3.85 33.9 3.77 35.3 35.03 35.00 3.3 33.88 33.38 0.7 0.07 39.3 38.0.30 0.00 39.30 38.7 0.30 30.35 9. 5.85 5.50 7.80 7.0.90 5.7 8..0 7.0 3.80 7.9 7.0 35.0 3.79 3.70 3.7 33.37 9.0 30.5 3.8 3.7 3.0 3.0 8.0 3.0 3.7 3.0 35.30 3.5 3.8.95 5.30 5.0 5.00.80 5.0.90.70.0.80 5.00.30 5.0 5.80 5.0 7.8.30.8 3.9 8.3 8.0 8.00 7.3 7. 7.00 8.8 8.7 8. 9.90 9 7.55 9.90.30.00.80 5.0.00.00.90 5.00 5.80 5.9.9.3.90.0 3.50.90.70.7.0 7.8 7.0 3.50 3.30 3.0 3.80.80.50 5.70.0.0.03.00.00 0.9 0.89.90.90.90.90.80 5.0 3.05 30.70 3.5 3.30 3.0 3.80 3.70 3.0 7.80 7.0.0 3.5 5.0.0.0.07.95.90.70.30.0.30.0.05. 0.3 30.50 3.05 0.55 0. 8 85 09 08 3 8 0 0 5 37 7 7 3 38 35 3 3 8 9 0 30 305 35 3 37 58 38 3 0 357 358 3 39 30 3 3 303 35 30 359 8 87 3 7 333 3 353 3 30 339 33 7 5 8 7 35 3 350 39 8 9 33 33 3 35 3 3 3 5 rp 3 3 35 9 9 3 3 9 8 8 9 30 3 33 35 5 0 0 90 8 9 50 03 0 53 88 3 3 7 35 338 337 33 335 377 375 0 30 305 30 303 83 8 38 33 37 39 38 37 833 5 3 03 8 7 33 33 39 39 85 8 9 8 87 88 89 83 8 9 3 5 80 8 8 5 9 5 30 300 5 5 8 7 09 3 0 5 7 9 3 5 70 85 373 saa j- HELSINGINTIE HELSINGFORSVÄGEN TUNNELITIE TUNNELVÄGEN 0 00 50 0 30 0 0 0 00 50 0 30 0 0 3 LP- pp- pp-
Polupyörät/cyl 50 Polupyörät/cyl 50 7 ap (yleinen pysäöinti) 7 bp (för allmän pering) Polupyörät/cyl 50 ap (liie- ja toimistotilat) bp (affärs- och ontorsloaler ap (tasi, saatto, liie- ja toimistotilat) bp (taxi, angöringsafi, affärs- och ontorsloaler) 8..0 0 ap maan alla (asunnot, liietilat) 0 bp under mytan (bostäder, affärsloaler) Pysäöinti Pering Kesusta alueen asemaaavamuutos Detaljplaneändring för Cenum Kauniaisten aupuni Granulla stad LTE 7 BILAGA 7
LTE 8 BILAGA 8 PYÖRÄTIE + JALKAKÄYTÄVÄ CYKELVÄG + TROTTOAR JALANKULKU FOTGÄNGARE JALANKULKUPAINOTTEINEN ALUE FOTGÄNGARBETONAT OMRÅDE Kauniaisten aupuni Granulla stad 8..0 Kesusta alueen asemaaavamuutos Detaljplaneändring för Cenum Kevyen liienteen pääreitit Gång- och cyelvägsförbindelser
Kauniaisten aupuni Rautatieaseman pohjoispuolen maaperäselvitys Helsingintie, Kauniainen Viite 8008 Versio.0/LUONNOS Pvm.9.008 Hyväsynyt Tistanut Kirjoittanut Erja Vallila, Tuuli Aaltonen Ramboll PL 3, Piispanmäentie 5 0 Espoo Finland Puhelin: 00 755 www.ramboll.fi
Sisällys. Johdanto. Tutimusohde. Sijainti. Omistajat.3 Kaava. Toimintahistoria.5 Pohjasuhteet. Vedet.7 Herät ohteet 3. Tutimusten suoritus 3. Maaperänäytteenotto 3. Analyysit 3 3.. Kenttämittauset 3 3.. Laboratorioanalyysit 3. Tuloset ja niiden tulinta. Maaperän pilaantuneisuuden vioinnissa äytettävät ohjevot. Maanäytteiden analyysituloset 5 5. Pilaantuneisuuden ja puhdistustpeen viointi 5. Kriittiset haitta-aineet 5. Kuleutuminen 5.3 Terveysrisin viointi 7 5. Eologisten risien viointi 7 5.5 Ohjevojen soveltuvuus 7 5. Epävmuustastelu 7. Johtopäätöset 8 7. Viitteet 9 Liitteet Liite Maastohavainnot ja näytteenottotuloset s. Liite Näytepisteiden oordinaattitiedot Liite 3 Laboratorioanalyysiraportit 5 s. Piirustuset 8008-0 Tutimusohteen sijainti 8008-0 Tutimusalueen rajaus ja omistusolosuhteet 8008-03 Näytepisteiden sijainti Kauniaisten rautatieaseman pohjoispuolen maaperäselvitys
Kauniaisten rautatieaseman pohjoispuolen maaperäselvitys
. Johdanto Tutimusohde sijaitsee Kauniaisten aupungin juna-aseman ja junadan pohjoispuolella osoitteessa Helsingintie. Voimassa olevassa asemaaavassa alue on meritty yleisesi alueesi ja yleisten raennusten orttelialueesi. Alueelle suunnitellaan toimitilaentamista mm. aupalle ja liityntäpysäöintiä.. Alueella ei ole tehty aiaisemmin maaperän pilaantuneisuuden tutimusia, ja alue on päätetty tutia alueen asemaaavamuutosta vten. Alue on ollut rautatieäytössä. Alueella on sijainnut tava-asema ja lastauslaituri. Viime vuosina alue on ollut liityntäpysäöintiäytössä ja YTV:n hyötyjätteiden alueeräyspisteen äytössä Toimesiannon tilaajana on Kauniaisten aupuni, josta yhteyshenilönä toimi Mia Brax ympäristöysiöstä. Työ on tehty Ramboll Finland Oy:ssä, jossa siitä vastaavat projeipäälliöt Erja Vallila ja Tuuli Aaltonen.. Tutimusohde. Sijainti Tutimusohde sijaitsee Kauniaisten aupungissa osoitteessa Helsingintie, aupunginosa 3, ortteli 9903/0/. Kohteen sijainti on esitetty piirustusessa 8008-0. Tutimusalueen pinta-ala on noin,3 ha, ja sen rajaus on esitetty piirustusessa 8008-0.. Omistajat.3 Kaava Alueen omistajia ovat Kauniaisten aupuni, VR-yhtymä, Ratahallintoesus ja Sponda iinteistöt. Tutimusalueen rajaus ja siihen liittyvien iinteistöjen omistajat on esitetty piirustusessa 8008-0. Voimassa olevassa asemaaavassa alue on meritty yleisesi alueesi ja yleisten raennusten orttelialueesi. Alueelle suunnitellaan toimitilaentamista mm. aupalle ja liityntäpysäöintiä.. Toimintahistoria Alue on ollut rautatieäytössä. Rantata avattiin vuonna 903. Alueella on sijainnut tava-asema ja lastauslaituri. Viime vuosina alue on ollut liityntäpysäöintiäytössä ja YTV:n hyötyjätteiden alueeräyspisteen äytössä. Tutimusalueen pohjoispuolella on toiminut pistopuraamo, ja on epäilys, että tutimusalueen pohjoisosaan on läjitetty pistopuraamon jätteitä. Kaupungin omistamat alueet ja RHK:n tontti - ovat puustoisia ja raentamattomia. Jäteeräyspisteen alueelta löytyi raentamisen yhteydessä vuonna 007 maaperästä vanhoja puisia raennusjätteitä. Kauniaisten rautatieaseman pohjoispuolen maaperäselvitys
.5 Pohjasuhteet. Vedet Alue sijaitsee itä-länsi suuntaisen laason pohjalla. Alueella maanpinta on yleisesti tasolla noin +5,5,5 m. Alueen eteläpuolella on alliomäi, joa nousee tasolle noin +33 m ja pohjoispuolella itä-länsi suuntainen alliohjanne, joa nousee oreimmillaan noin tasolle +55. Alue on osittain päällystetty entisen aseman ja lastauslaiturin seä jätteeneräyspisteen ympäristössä. Alueen osin pysäöintiäytössä oleva itäosa on päällystämätön. Alueen maaperä on yleisesti savea, joa on errostunut pohjamoreenin päälle. Tutituissa pisteissä havaittiin savi tai silttinen savi 0,5,0 m syvyydellä. Pisteessä alueen länsipäässä täyttöerrosen alapuolella tavattiin silttiä syvyydellä,7-, m syvyydellä, jona alapuolella oli tiua moreeni. Pisteissä, ja 9 alueen pohjoisosassa airaus päättyi iveen tai allioon 0,,5 m syvyydellä. Kohde ei sijaitse luoitellulla pohjavesialueella. Lähin luoiteltu pohjavesialue sijaitsee noin olme ilomeiä lounaaseen (Puolmetsä, l., tunnus: 0090). Alueella ei ole meritystä pohjaveden hyödyntämisen annalta. Pohjaveden päävirtaussuunta alueella on ttatulinnan perusteella lounaaseen. Pohjaveden pinnanoreutta tai virtaussuuntia ei ole vmistettu mittausin. Lähimmät pintavesiohteet ovat noin 350 meiä lounaaseen sijoittuva avooja, joa virtaa länteen/lounaaseen ja noin 500 mein etäisyydellä pohjoisessa oleva osittain soistunut järvi (Galläs), jona pinta-ala noin ha ja veden pinta on tasolla noin +3,5 seä noin 550 mein etäisyydellä aaossa sijaitseva soistunut pieni lampi (pinta-ala noin 00 m)..7 Herät ohteet Lähin luonnonsuojelualue, Träsmossen (YSA073), sijaitsee 500 meiä luoteeseen, Galläsin järven lounaispäässä. 3. Tutimusten suoritus 3. Maaperänäytteenotto Alueelle sijoitettiin pl näytepisteitä. Näytepisteiden sijainnit on esitetty piirustusessa 8008-03. Näytteenotto tehtiin 3-.7.008. Maanäytteet otettiin esirasaalla poraoneairalla jatuvina ooomanäytteitä jatuvina ooomanäytteitä maalajierrosittain masimissaan m errosissa. Luonnonmaan pintaerrosesta näyte otettiin masimissaan 0,3 m pasuisesta errosesta. Näytteenotto lopetettiin luonnonmaan ollessa savea puoleen meiin luonnonmaata. Pisteessä alueen länsipäässä airaus päättyi tiuaan moreeniin 3,3 m syvyydellä. Pisteissä, ja 9 alueen pohjoisosassa airaus päättyi iveen tai allioon 0,,5 m syvyydellä. Maaperänäytteitä otettiin yhteensä 50 pl. Osa näytteistä estävöitiin näytteenoton Kauniaisten rautatieaseman pohjoispuolen maaperäselvitys
yhteydessä ja lähetettiin analysoitavasi laboratorioon. XRF-mittausia vten osa näytteistä paattiin tiiviisti muovipaausiin. Maaperässä ei havaittu merejä jätejaeista tai jätetäytöistä. Otetut maanäytteet ja näytteistä tehdyt havainnot ovat liitteenä. Pisteiden oordinaatit ovat liitteenä. 3. Analyysit 3.. Kenttämittauset Täyttömaaerrosesta otetuista maanäytteistä seä luonnonmaan pintaerrosesta otetuista näytteistä määritettiin seenin, upin, sinin ja lyijyn pitoisuudet Innov-X merisellä röntgenfluoresenssiin perustuvalla enttämittilla. Näytteitä oli yhteensä pl. Joaisesta näytteestä tehtiin 3 rinnaaismittausta ja tulosena esitettiin määritysrajan ylittävien mittausten esivo. 3.. Laboratorioanalyysit Kaii laboratorioanalyysit tehtiin Ramboll Analyticsin laboratoriossa Lahdessa. 3... Metallit ja elohopea Neljästä maanäytteestä analysoitiin laboratoriossa ns. PIMA-metallit (antimoni, seeni, admium, oboltti, romi, upi, lyijy, nieli, sini ja vanadiini) ja neljästä maanäytteestä elohopean pitoisuus. Näytteet äsitellään miroaaltohajotusella (uningasvesihajotus). Aluaineet analysoidaan ICP-MS-teniialla. Ilmoitusraja on 0, mg/g ja mittausepävmuus 35 % aluaineesta riippuen. Menetelmä perustuu standdeihin ISO 79-, SFS-EN ISO 79-, SFS-EN ISO 5587- ja EPA 00. 3... Polyomaattiset hiilivedyt eli PAH-yhdisteet Neljästä näytteestä analysoitiin PAH-yhdisteiden pitoisuudet. Näytteet uutetaan tolueenilla, puhdistetaan florisililla ja PAH-yhdisteet määritetään GC/MS-teniian avulla. Menetelmän ilmoitusraja 0,0 mg/g ja mittausepävmuus - %. Menetelmä perustuu standdiin ISO / FDIS 887. 3...3 Kloorifenolit Viidestä näytteestä analysoitiin loorifenolit. Kloorifenolit määritetään asetoni/hesaani-uuton, asetyloinnin ja hesaaniuuton jäleen GC/MS-teniian avulla. Menetelmän ilmoitusraja 0,00 mg/g ja mittausepävmuus 30 %. Menetelmä perustuu ohjeeseen Nordtest Report 39. 3... Koonaishiilivetypitoisuus THC Viidestä näytteestä analysoitiin oonaishiilivetypitoisuus (C-C35). Kauniaisten rautatieaseman pohjoispuolen maaperäselvitys
Näytteet uutetaan asetoni/hesaanilla. Öljyhiilivetyjaeet >C8-C35 määritetään aasuromatografisesti äyttäen FID-deteoria. Ilmoitusraja 0 mg/g ja mittausepävmuus 0%. Fraiointi alifaattisiin ja omaattisiin jaeisiin äyttäen siliapylväsfraiointia. Fraiot >C5-C8 määritetään HS-GC/MS-teniialla. 3...5 Haihtuvat hiilivedyt Yhdestä näytteestä haihtuvat hiilivedyt (sis. MTBE, TAME, BTEX-yhdisteet). Metanoliestävöidystä näytteestä analysoidaan haihtuvat yhdisteet Headspace-teniian ja GC/MS-laitteiston avulla. Bensiinihiilivetyjen ilmoitusraja (C5- C0) 0,5 mg/g a. BTEX-yhdisteiden, TAME:n ja MTBE:n ilmoitusraja 0, mg/g. Halogenoitujen liuottimien ilmoitusraja 0 µg/g (muutamia poieusia luuun ottamatta). Mittausepävmuudet: 3-50 %. Menetelmä perustuu standdeihin EPA Method 80B (99), EPA Method 50 (99), ISO/DIS 55 (00). 3... PCB yhdisteet Yhdestä näytteestä analysoitiin PCB-yhdisteet. PCB-yhdisteet analysoidaan tolueeni ja hesaaniuuton jäleen GC/MS-teniian avulla. Menetelmän ilmoitusraja 0,00 mg/g ja mittausepävmuus 5-0 %. 3...7 Hehutushäviö Kolmesta näytteestä määritettiin orgaaninen hiili hehutushäviönä, uivatusta näytteestä 550 C lämpötilassa palaneen orgaanisen ainesen määrä (%).. Tuloset ja niiden tulinta. Maaperän pilaantuneisuuden vioinnissa äytettävät ohjevot Valtioneuvoston asetus maaperän pilaantuneisuuden ja puhdistustpeen vioinnista astui voimaan..007. Asetusessa on esitetty haitallisten aineiden pitoisuusille ynnys- ja ohjevot, jota on määritelty joo eologisten risien tai terveysrisien perusteella. Kynnysvo, haitallisen aineen pitoisuusvo, jona alittuessa maaperän haitta-aineista aiheutuvia ympäristörisejä voidaan pitää meritysettöminä maanäytöstä ja muista ympäristön olosuhteista riippumatta Kynnysvo, haitallisen aineen pitoisuusvo, jona ylittyessä maaperän pilaantuneisuus ja puhdistustve on vioitava Alempi ohjevo, haitallisen aineen pitoisuusvo, jona ylittyessä alueen maaperää pidetään yleensä pilaantuneena, ellei aluetta äytetä teollisuus-, vasto-, tai liiennealueena tai muuna vastaavana alueena, tai ellei ohdeohtaisella risinvioinnilla ole toisin osoitettu Kauniaisten rautatieaseman pohjoispuolen maaperäselvitys
ylempi ohjevo, haitallisen aineen pitoisuusvo, jona ylittyessä maaperää pidetään yleensä pilaantuneena alueella, jota äytetään teollisuus-, vasto-, tai liiennealueena tai muuna vastaavana alueena, tai ellei ohdeohtaisella risinvioinnilla ole toisin osoitettu Nyyisen ja tulevan maanäytön perusteella vertailuvona tässä raportissa on ylempi ohjevo.. Maanäytteiden analyysituloset Laboratoriotulosten perusteella yhdessä maanäytteessä pisteessä no syvyydellä 0-,0 m ylittyivät seenin, oboltin, upin ja nielin ynnysvo maaperässä. Pisteessä no 0 syvyydeltä 0,-0,8 m otetussa näytteessä ylittyi lievästi bentso(a)pyreenin ynnysvo. Ko. näytteessä havaittu ohonnut fluoranteenin pitoisuus alittaa ynnysvon mittausepävmuus huomioiden. Näytteissä muuten havaitut pitoisuudet olivat vsin alhaisia, tai alittivat määritysrajan. Kohteessa siis pitoisuudet tutituilta osin alittivat maanäytön perusteella vertailuvona olevat ylemmät ohjevot. Yhteenveto laboratoriotulosista on esitetty tauluoissa ja. Yhteenveto aiista näytteenoton aiaisista havainnoista, enttämittausten tulosista ja laboratorioanalyysien tulosista on tauluoituna liitteenä. Laboratorioanalyysiraportit ovat liitteenä 3. Tauluo. Laboratorionäytteiden tuloset orgaaniset aineet VOC Kloori- PAH PCB Näyte- Syvyys Maalaji Mineraaliöljyt (mg/g) fenolit C0- piste m Näyte C5-C0 C C-C35 Yht. (µg/g) (mg/g) (mg/g) (mg/g) Kynnysvo - - - 0,5 5 0, Alempi ohjevo 00 300 00 5..0 30 0,5 Ylempi ohjevo 500 000 000 0..0 00 5 0,-,0 H, i <0, <0 <0 <0,0 <0,05 3 0,-,0 H <0, 50 <0 50 <0,0 0-,0 HKi <0,5 <0, 0 0,-0,8 Tä, H, Ki <0, 7 3 0,0, <0,00 0-,0 Tä, H, Ki,7 <0,0 3 0-,0 Tä, H, Ki <0, 0 3 3 <0,0, 0-,0 Tä, H, Ki 0,7 8 0,5 *bentso (a) pyreeni 0,59 mg/g (ynnysvo 0, mg/g, alempi ohjevo mg/g) Tauluo. Maanäytteiden metallipitoisuudet laboratorioanalyyseissä. Näyte- Syvyys Maalaji As Cu Ni Co piste m Näyte [mg/g] [mg/g] [mg/g] [mg/g] Kynnysvo 5 00 50 0 Alempi ohjevo 50 50 00 00 Ylempi ohjevo 00 00 50 50 5 0,-,0 H,i,,5 7,-, Sa, 9 9 7,3 0-,0 Ki, H, <0, 3, 0-,0 Tä, H, Ki, 0 83 5 Kauniaisten rautatieaseman pohjoispuolen maaperäselvitys
5. Pilaantuneisuuden ja puhdistustpeen viointi 5. Kriittiset haitta-aineet Metallien liiuvuutta yleisesti säätelee maaperän ph seä orgaanisen ainesen määrä. Kupi on ihmiselle, eläimille ja asveille välttämätön hivenaine. Suomen moreenin hienoainesessa upia on esimäärin mg/g. Pääaupuniseudulla humusnäytteiden taustapitoisuudet vaihtelevat välillä - 9 mg/g, ja mediaani on mg/g (Salla 999). Pääaupuniseudun ehysunnissa pitoisuudet ovat 5, -8 mg/g ja mediaani on 9,3 mg/g (Tvainen 00). Suurempina pitoisuusina metalli on myryllinen. Krooninen altistuminen aiheuttaa euhovaurioita ja hengityselimistön syöpää. Kupin tosisuus asveille on hvinaista, sen sijaan vesieliöille upi on erittäin myryllistä. Koboltin luontaiset pitoisuudet pääaupuniseudun maaperässä vaihtelivat välillä 0,-3 mg/g, esivo oli,7-,9 mg/g (Salla 999). Koboltti luoitellaan mahdollisesti syöpävaallisesi. Hengitettynä altistuminen voi aiheuttaa astman. Se on myryllistä vesieliöille ja ertyy ravintoetjussa erityisesti aloihin ja nilviäisiin. Nieli voi aiheuttaa syöpää erityisesti hengitettynä ja suurina pitoisuusina siitä voi olla haittaa myös asveille ja eliöille. Luontaiset nielipitoisuudet vaihtelevat pääaupuniseudulla luonnon pintamaassa 0,7-53 mg/g, mediaani on 8,3 mg/g (Salla 999). Pääaupuniseudun ehysunnissa humusnäytteiden pitoisuudet ovat 3,7-9 mg/g ja mediaani on,9 mg/g (Tvainen 00). Arseeni ei ole eliöille tpeellinen hivenaine. Sen meritystä asveille ei tunneta. Arseeni ei riastu elimistöön, vaan se poistuu elimistöstä mm. virtsan muana. Liuoisessa muodossa olevat yhdisteet ovat haitallisempia uin sitoutuneet yhdisteet. Arseeniyhdisteet ovat myryllisiä ja myös sinogeenisia. Pääaupuniseudulla humusnäytteiden taustapitoisuudet vaihtelevat välillä 0,5-5 mg/g, ja mediaani on 3, mg/g (Salla 999). Pääaupuniseudun ehysunnissa humusen pitoisuudet ovat 0,8 -, mg/g ja mediaani on,0 mg/g (Tvainen 00). Bentso(a)pyreeni on 5-renainen yhdiste, joa maaperässä sitoutuu orgaaniseen aineseen. Yhdisteen biologinen hajoavuus maaperässä on hidasta. Lisäsi yhdiste on biologisesti ertyvä. PAH-yhdisteet ovat perimämuutosia ja syöpää aiheuttavia, lisääntymisterveydelle vaallisia aineita. PAHyhdisteitä sisältävät materiaalit voivat aiheuttaa hengitysteiden, ihon ja silmien ärsytystä, ihon punoitusta ja valonheristymistä. 5. Kuleutuminen Alue ei sijaitse pohjavesialueella tai muulla herällä alueella tai sellaisen läheisyydessä. Alueella ei sijaitse vesijohtoja tai viemäreitä, joiden aivantojen ympärysmaahan ja sitä autta mahdollisesti johtoihin uleutumista voisi tapahtua. Pääasiallinen haitta-aineiden mahdollisesti haitallinen uleutumismuoto voi olla iintoaineen muana pintavaluntana, ja uloilmassa pölyäminen maansiirron aiana. Kauniaisten rautatieaseman pohjoispuolen maaperäselvitys
5.3 Terveysrisin viointi Altistusta voi tapahtua maaperässä oleville haitta-aineille uloilmassa maaainesen ihoontain autta, maan pölyämisen yhteydessä hengitysen autta tai lapsilla tahattoman maa-ainesen nielemisen seurausena. Alueen toimiessa nyyisessä ja suunnitellussa tulevassa äyttötoitusessaan alueella oleselu on vähäistä ja lyhytestoista luonteeltaan, eiä altistuminen siten ole todennäöistä. Tulevassa äyttötoitusessa toimitila- ja liityntäpysäöintialueena alueen terveysrisit jopa vähenevät entisestään, sillä todennäöisesti alue päällystetään oonaisuudessaan ja uleutuminen pintavaluntana tai pölyämisen autta jää meritysettömäsi. Raentamisen yhteydessä altistus ihoontain ja hengitysen autta on mahdollista. Tämä voidaan estää tvittaessa työsuojelullisin einoin esimerisi äyttämällä suojavusteita. 5. Eologisten risien viointi Alueelle suunnitellaan toimitilaentamista mm. aupalle ja liityntäpysäöintiä. Alueella asvaa puita, pensaita ja ruohoa ym. asvillisuutta, mutta niillä ei oleteta olevan suojeltavaa voa. Maaperän mirobiologiset prosessit voivat häiriintyä haitta-aineista. Kohteen tuleva äyttötve on luonteeltaan epäherää, jolloin alueella, joa ei sijaitse pohjavesialueella tai muulla herällä alueella tai sellaisen läheisyydessä, sallitaan lähtöohtaisesti maaperässä pitoisuusia jota alittavat ylemmän ohjevon. 5.5 Ohjevojen soveltuvuus Pilaantuneisuuden ja puhdistustpeen vioinnista annetun asetusen toittamat ohje-vot soveltuvat pilaantuneisuuden ja puhdistustpeen viointiin ohteessa, sillä ohde ei sijaitse pohjavesialueella tai muulla herällä alueella tai sellaisen läheisyydessä, eiä ohteessa tai sen lähellä hjoiteta ravintoasvien viljelyä. Kohteessa ei myösään ympäristöolosuhteiden johdosta ole odotettavissa oonaismäärältään tai ominaisuusiltaan merittävää tai huomattavaa haittaa aiheuttavaa uleutumista alueen ulopuolelle sen nyyisessä tai suunnitellussa äyttötoitusessa. 5. Epävmuustastelu Toimintahistoriaa eli alueella ollut toiminta on pääpiirteittäin saatu selvitettyä ja voidaan siten olettaa että selvitysessä on tutittu oieat haitta-aineet. Tutimuspisteitä on ollut,3 hehtain alueella yhteensä pl, jota voidaan pitää vsin tiheänä tutimuspistemääränä (/noin 800 m). Pisteiden määrään perustuen voidaan sanoa että alueella ei ole laaja-alaisesti pilaantuneita maita. Tutimattomissa ohdissa voi olla pieniä pisteohtaisia pilaantumia, joiden esiintymismahdollisuutta ei voida täysin sulea pois. Raentamisvaiheessa tulee asia ottaa huomioon. Kauniaisten rautatieaseman pohjoispuolen maaperäselvitys
. Johtopäätöset Alueen nyyisessä ja tulevassa äyttötoitusessa pilaantuneisuuden viointiin voidaan äyttää pilaantuneisuuden ja puhdistustpeen viointiin annetun asetusen ylimpiä ohjevoja. Tehdyssä tutimusessa ei todettu pitoisuusia, jota ylittäisivät asetusen ylimpiä ohje-voja. Nyyisessä äyttötoitusessa risitastelussa ei havaittu tvetta alueen puhdistamiselle. Ennen alueen raentamistoimenpiteiden aloittamista tulee vioida, ohdistuvato toimenpiteet sellaisille ohdille, joista ei ole tehty tutimusia. Raportti suositellaan toimitettavasi tiedosi Uudenmaan ympäristöesuselle. Ramboll Finland Oy Espoossa.9.008 Kimmo Järvinen Erja Vallila Kauniaisten rautatieaseman pohjoispuolen maaperäselvitys
7. Viitteet Salla, A. 999: Maaperän haitta-aineiden taustapitoisuudet Helsingissä Eräiden aluaineiden ja orgaanisten yhdisteryhmien luontaisten ja ilmaperäisten pitoisuusien summat Helsingin maaperän pintaerrosissa. Helsingin aupungin ympäristöesusen julaisuja 5. Tvainen (toim.) 00: Aluaineiden taustapitoisuudet pääaupuniseudun ehysuntien maaperässä. Geologian tutimusesus. Tutimusraportti 3. Kauniaisten rautatieaseman pohjoispuolen maaperäselvitys
Kauniaisten rautatieaseman pohjoispuolen maaperäselvitys/8008 Liite Sivu / MAASTOHAVAINNOT JA ANALYYSITULOKSET Haihtuvat Kloorifenolit PAH PCB Hehutushäviö As As Hg Sb Cd Cr Cu Cu Pb Pb Ni Zn Zn Co V Näyte- Syvyys Maalaji Havainnot Mineraaliöljyt (mg/g) hiilivedyt LAB. KENTTÄ LAB LAB. LAB. LAB. LAB. KENTTÄ LAB. KENTTÄ LAB. LAB. KENTTÄ LAB. LAB. piste m Näyte C5-C0 C0-C C-C35 Yhteensä (µg/g) (mg/g) (mg/g) (mg/g) [mg/g] [mg/g] [mg/g] [mg/g] [mg/g] [mg/g] [mg/g] [mg/g] [mg/g] [mg/g] [mg/g] [mg/g] [mg/g] [mg/g] [mg/g] Kynnysvo Alempi ohjevo Ylempi ohjevo - - - 0,5 5 0, 5 5 0,5 00 00 00 0 0 50 00 00 0 00 00 300 00 5..0 30 0,5 50 50 0 0 00 50 50 00 00 00 50 50 00 50 500 000 000 0..0 00 5 00 00 5 50 0 300 00 00 750 750 50 00 00 50 50 0-0, asf. 0,-,0 H, i <0, <0 <0 <0,0 <0,05 <MR <MR 39,0-,0 Louhetta ei näytettä,0-,3 SiSa <MR <MR <MR 5,3-, SiSa e..s. 0-0, Hm <MR <MR 5 50 0,-,0 Si <MR <MR 0,0-,5 SiMr <MR <MR 7 33,5- Ki/Ka e.p.s 3 0-0, asf. 0,-,0 H <0, 50 <0 50 <0,0, % a <MR <MR 3 0,0-,0 H <MR <MR 3 39,0-,3 H <MR <MR 38,3-, Sa <MR <MR 7 38 e..s. 0-,0 HKi <0,5 <0, <MR <MR 0 7,0-,3 Sa <MR <MR 7 8,3-,8 Sa,8 - Ki/Ka e..s 5 0-0, asf. 0,-,0 H,i xrf:hg,ni,cu, <MR <0,, <0, <MR,5 3 33,5 8,0-,0 H,i <MR <MR 55,0-,9 H,i <MR <MR <MR 35,9-3, Sa <MR <MR 37 3,-3,5 Sa e..s. 0-0, asf. 0,-,0 Tä, H, Ki <MR <MR 3 7,0-,7 Louhe ei näytettä,7-, Si <MR <MR 9 8,-3,3 Mr tiuaa e.p.s 7 0-,0 Tä, H, Ki <MR <MR 70,0-, ",-, Sa, <MR <0, 0,8 0, 5 9 <MR 5 9 0 83 7,3 5,-,7 Sa e..s. 8 0-0, asf. 0,-,0 Ki, H <MR <MR 30 88,0-,7 Ki, H <MR <MR 3 88,7-,0 Ki, H <MR <MR,0-,5 Sa e..s. 9 0-0,35 Tä, H, Ki <MR <MR 9 7 0,35 Ki/Ka e.p.s 0 0-0, asf. 0,-0,8 Tä, H, Ki <0, 7 3 0,0, <0,00,0 % <MR <MR 3 50 0,8-, Sa <MR <MR 9 39,-, Sa e..s. 0-,0 Ki, H xrf:hg, <MR <0, <0,5 <0, 3 <0 <MR,9 0, 0 8 3,,0-, Ki, H <MR <MR 0 73,-,8 Sa <MR <MR 7,8-,0 Sa e..s. 0-,0 Tä, H, Ki xrf:hg,7 <0,0 <MR <MR 70,0-, Tä, H, Ki xrf:hg <MR <MR 03 5.8.008
Kauniaisten rautatieaseman pohjoispuolen maaperäselvitys/8008 Liite Sivu / MAASTOHAVAINNOT JA ANALYYSITULOKSET Haihtuvat Kloorifenolit PAH PCB Hehutushäviö As As Hg Sb Cd Cr Cu Cu Pb Pb Ni Zn Zn Co V Näyte- Syvyys Maalaji Havainnot Mineraaliöljyt (mg/g) hiilivedyt LAB. KENTTÄ LAB LAB. LAB. LAB. LAB. KENTTÄ LAB. KENTTÄ LAB. LAB. KENTTÄ LAB. LAB. piste m Näyte C5-C0 C0-C C-C35 Yhteensä (µg/g) (mg/g) (mg/g) (mg/g) [mg/g] [mg/g] [mg/g] [mg/g] [mg/g] [mg/g] [mg/g] [mg/g] [mg/g] [mg/g] [mg/g] [mg/g] [mg/g] [mg/g] [mg/g] Kynnysvo Alempi ohjevo Ylempi ohjevo - - - 0,5 5 0, 5 5 0,5 00 00 00 0 0 50 00 00 0 00 00 300 00 5..0 30 0,5 50 50 0 0 00 50 50 00 00 00 50 50 00 50 500 000 000 0..0 00 5 00 00 5 50 0 300 00 00 750 750 50 00 00 50 50,-,7 Sa <MR <MR 88,7-,0 Sa e..s. 3 0-,0 Tä, H, Ki <0, 0 3 3 <0,0, <MR <MR 3,0-, Tä, H, Ki,-,7 SiH <MR <MR 38,7-,0 Sa <MR <MR 0 e..s. 0-0,8 Tä, H, Ki <MR <MR 8 3 0,8-, Sa <MR <MR 7,-,5 Sa e..s. 5 0-0,7 H, Ki xrf:hg <MR <MR 3 59 0,7-,0 Sa <MR <MR 0 e..s. 0-,0 Tä, H, Ki xrf:hg 0,7 8 0,5 5,0 %, <MR <0,, 0,3 0 <MR 39 73 83 57 85 5 7,0-,0 Tä, H, Ki <MR <MR 7,0-,3 Sa <MR <MR 59,3-, Sa e..s. <MR = pitoisuus alle analyysimenetelmän määritysrajan 5.8.008
Kauniaisten rautatieaseman pohjoispuolen maaperäselvitys 8008 Liite Tutimuspisteiden oordinaatit y x z P 780.37 50.0 5.3 P 7800.705 50.9.589 P3 78079.7 50.30 5.77 P 7808.90 505.899.33 P5 78075.799 5058.3 5.8 P Siirretty tutimusvaiheessa talla näyvään paiaan, ei mitattu P7 7809.8 507.7.83 P8 78088.07 5080.78 5.33 P9 78.07 50700.59.70 P0 78077.938 5070.93 5.5 P 78089.0 50737.07 5.50 P 780.859 507.0.753 P3 7809.003 5078.5 5.50 P 7807.7 5080.37 5. P5 780.99 5083.988 5.877 P 78.33 5087.5.5 Ramboll Finland Oy 7.8.008
± Tutimusohde! Tutimusohteen nimi ja osoite Piirustusen sisältö Mittaaava Kauniaisten asema Sijaintitta : 0 000 Helsingintie Kauniainen 0 00 00 300 00 500 Meiä Ramboll Finland Oy PL 3, Piispanmäentie 5 0 ESPOO puh. 00 755 00 fax 00 755 0 Suunn. ala Projeinumero Tiedosto YMP 8008 Piirustusnumero Muutos hyv. Piirtäjä Suunnittelija Pvm. TTAI TTAI 7.8.008