Nära vård Utredning
Regiondirektören får i uppdrag att initiera en utredning som syftar till: -Med fokus på bästa patientnytta ge förslag kring framtidens Nära vård, ur både organisatoriskt perspektiv som processperspektiv. -Utredningens direktiv är vida och anger att frågan bör belysas ur flera aspekter för att få en samlad bild av Nära vården i Östergötland. -Utredningen ska ha ett brett och utåtriktat arbetssätt vilket stimulerar bred dialog med flera olika aktörer. 2
Några delar som ska beaktas som förutsättningar i utredningen: Utgå från hur patientnytta skapas i vårdkedjan Hög patientinvolvering i framtida arbetssätt och organisering Hur medicinteknisk och digitaliseringens utveckling stimuleras i den Nära vården Belysa Nära vård utifrån olika behovsgrupper. T.ex. sköra äldre, mitt i livet, barn och unga, kroniska sjukdomar, akuta tillstånd m.fl. Hur hantera samverkan med externa parter, framför allt kommuner, oavsett driftform Hur hantera övergripande Primärvårdsfrågor, styrning och ledning, oavsett driftform Hur säkra samverkan och välfungerande vårdflöden mellan primärvården och sjukhusvården. Risk- och konsekvensanalys av konsekvenser för närsjukvård samt konsekvenser för övrig sjukvård Förslag från projektet Framtidens bästa primärvård samt SOU 2016:2 Effektiv vård ska analyseras och bedömas 3
I övrigt har utredningen fria händer att förutsättningslöst identifiera och inkorporera de delar som utredaren finner lämpligt för att lämna förslag kring framtidens Nära vård i Region Östergötland. Avrapportering kontinuerligt till beredningen för primärvård och annan nära vård. Den tidsplan som ges är att slutredovisning skall ske till Regionstyrelsen under hösten 2016. Ifall utredningen föreslår organisatoriska förändringar ska dessa läggas fram till Regionstyrelsen så att genomförandet av förändringarna kan effektueras vid årsskiftet 2016/2017. 4
Vad är nära vård? Inte en organisation (ex närsjukvårdscentrum) Närsjukvården definieras som vård nära patienten som inte kräver den fullt utrustade sjukhusvårdens resurser. Närsjukvården består av tre delar: Primärvård, specialiserad närsjukvård och vård i samverkan med kommunerna Vanligt förekommande sjukdomar Ofta förekommande insatser Nytta av att erbjudas/utföras lokalt (nära) 5
Primärvård Kommunal vård och omsorg Samverkan kan Fungera bra men fortfarande märkbara gränser mellan olika delar Sjukhus-vård, öppen och sluten vård 6
Primärvård Kommunal vård och omsorg Ökad samverkan Mer av sjukhusens resurser i hemsjuk- Vård Sjukhusvård, öppen och sluten vård Gemensamt utgå från personens behov 7
Hearings x3: PV Med LAH Ger Kom akutmott Referensgrupp: Närsjukvårdsdirek törer PV chef PLG Majoriteten Utredningsenhet: Martin M Camilla S Jenni Fock Anita Göth Boel Eklund Anna Moberg Agneta Nordenberg Camilla Paananen Eva Törnvall BI PV beredningen Styrgrupp Stabsledningsgruppen Riskanalysgrupp: Måste arbeta parallellt och starta tidigt Referensgrupp: Patientgrupper Närstående Grupper att träffa! Externt Ref stöd Göran S Referensgrupp: Psykiatri BUH Referensgrupp: Regionens pensionärsråd RRFF Referensgrupp: MALG 8 Referensgrupp: HSLG Referensgrupp: LGVO Socialchefsnätverket Referensgrupp: Rehab LAH Arbetsgrupp för FPV Akutmott Privata VC Referensgrupp: Fackliga organisationer Övriga
Svea 84-multisjuk Vilka hinder finns idag? Gunell 79, pigg men på gränsen att klara sig själv Oskar 73 kronisk sjuk Lena 27 mår psykiskt dåligt Per 58 terminal cancer Sandra o Kalle 31 småbarnsföräldrar med kroniskt sjukt barn Anna 38 - kronisk schizofreni 9
VC Hemtjänst Svea -84 LAH 10
11 Ex på hur det ser ut idag Många aktörer, ofta brister i samordning/koordinering Få har fast vårdkontakt När det är mångas ansvar blir det ingens ansvar Många saknar en adekvat samordnad vård- och omsorgsplanering (SVOP) och/eller SIP LAH olika verksamhetsinnehåll i länsdelarna Ofta otillräcklig läkarmedverkan i kommunala sjukvården Sällan som PV gör akuta hembesök (SÄBO, korttid och ordinärt boende) Sjukhusvården sällan engagerad i vården utanför husen Uppstår glapp mellan kommunens hemsjukvård och regionens, gäller även den palliativa vården Många hamnar på sjukhus i onödan Många ligger på sjukhus i livets slutskede
Varför har det blivit så här? Splittrad styrning av hälso- och sjukvården Ineffektiva strukturer (sjukhustung sjukvård) Organisation och arbetssätt, ex ekonomistyrning Kulturen inom vården, Ineffektiv kompetensförsörjning Detaljreglering, ökad administration Delarna finns både på nationell och regional nivå 12
Vad behövs? 13 Ett verkligt personcentrerat arbetssätt, utgå ifrån den enskilde patientens perspektiv. Utveckla proaktivt arbetssätt ex förebygga behov av ex sjukhusvård. Rehabilitering i hemmet, när hemmet är bästa platsen. Säkerställa SVOP, SIP och vårdplaner för de som behöver (hög kvalitet, standardiserat när så behövs). Säkerställa läkarkontinuitet. Säkerställa läkarmedverkan i den kommunala hemsjukvården. Säkerställa akutvård 24/sju för multisjuka med komplexa behov (SÄBO, kortis, ordinärt boende med hemsjukvård). Skapa tydligt ansvar utan risk för att patienten hamnar mellan stolarna, skapa en sömlös vård (hemsjukvård, palliativ vård). Skapa bättre förutsättningar att PV kan ta hand om PV-akutvård, kroniker och förebyggande hälsoarbete. Säkerställa god kommunikation mellan kommunerna och regionens verksamheter avseende patientdokumentation. Säkerställa samordning mellan regionens HSL och kommunernas HSL, SoL
Vision och målbild för den nära vården Närsjukvården (den nära vården) (primärvården, enheter för samordnad vård, 1177) skall vara 1:a linjens sjukvård Vård utanför sjukhusen och främst i hemmet skall vara utgångspunkten. Sjukhusvård när sjukhusens resurser krävs för en säker och kvalitativ vård Vården (regionens och kommunernas) skall organiseras utifrån målgruppernas behov och den enskilda personens behov och förutsättningar Regionens HS och kommunernas HSL och SoL måste organiseras gemensamt Behöver utvecklas/diskuteras 14
15 Från SOU 2016:2
16 Sjukhus ALMAteamet på AM är närsjukvårds enhetens förlängda arm in i sjukhuset Geriatrik Närsjukvårdsteam Vårdcentral Enhet för Samordnad Nära vård Gemensam ledningsgrupp, för samordning Regionen HSL Kommunerna HSL, SoL Mobila team Rehab komp Kommunal hemsjukvård Specialiserad Palliativ vård Närsjukvårdsteamet ansvarar för sina anslutna patienter även om de ligger inne på sjukhuset (?). Läkare (ex geriatriker, sjuksköterskor), samverkan med kommunal hemsjukvård. Vården ges primärt som hembesök. Proaktivt och personcentrerat arbetssätt De mest komplexa, resurskrävande personer inskrivna i Närsjukvårdsteamet Mobila ALMA teamet säkerställer läkarmedverkan i kommunal hemsjukvård för lite mindre komplexa patienter Alltid tillgänglig för kommunen Vårdcentralen ansvarar för stabila patienter i kommunal Hemsjukvård Specialiserad palliativ är kompetensstöd och ansvarar för den mest avancerade/ specialiserade palliativa vården Efter närvården Skaraborg
Närsjukvårdsteamet Individer med multisjuklighet eller stor komplexitet i instabilt skede Mobilt ALMA team eller VC, Individer med multisjuklighet eller stor komplexitet i ( mera ) stabilt skede Individer med stabila kroniska sjukdomar som kan tas om hand i vanliga PV/sjukvården Individer som uppsöker sjukvård vid behov 17 Från SOU 2016:2, Lifvergren et al 2009
Saker som kommit upp under resan Kompetensöverföring Läkarbedömningar i hemmet saknas fortfarande Tröskelprincipen, konsekvenser och hur hantera bättre? Åtgärder föreslagna eller risker identifierade i RA inför hemsjukvårdsreformen som inte hanterades då, hur gå vidare med dessa nu? Hur många patienter i olika grupper pratar vi om (försök till kartläggning pågår) Hur regionen och kommunerna skall kunna förbättra infoutbyte ex vårddokumentation av olika slag är vital betydelse Tillit i systemet 18
Reflektioner efter möte med Göran Stiernstedt Norrtälje: flyttat in PV i sjukhuset Minst 100 000 inv för att få tillräcklig effektivitet i en ny organisation med utökat ansvar, mobilitet av läkare och andra PV har fått för låg status Viktigt att understryka det medicinska ansvaret i en ny organisering Vi är dåliga på läkaransvar i hemmen Finns en idealstorlek på en VC (1-2 för få), > 7-8 för många? Norge/Danmark, de har lyckats vända en neg trend. Högre status/ansvar/lön. Leagevakt gemensam jouransvar för ett geografisk område. Geografiskt ansvar även dagtid. Blivit självklart att vända sig till sin fastelaege. Man har sålunda ingen lista. Viktigt att inte bara ha fokus på akutvård, mobil eller inte Viktigt att komma ihåg ett proaktivt arbetssätt Ängelholm (Skaraborg?), där bemannas de mobila enheterna av sjukhusets läkare! Vårdplatser utanför sjukhusen, i samverkan med kommunerna Svenska sjukhus har generellt låg produktivitet, ökat antal läkare och ssk (dock inte specialist-ssk, de har minskat), ökande kostnader men fortfarande goda medicinska resultat. OBS även kommunerna har ett stort ansvar att det skall fungera Diskussioner om gränsdragningar ofta improduktiva och skapar inte tillit. Vi behöver skapa mycket mera tillit i systemet mellan OV och sjukhus, mellan PV, sjukhus och kommunerna Viktigt med mixade team dvs multiprofessionella team Stora planeringsområden (ex stora VC, stora och/eller flera kliniker) så sämre planeringsförutsättningar. Man behöver ha kunskap/möjlighet att överblicka sina medarbetare och området för att det skall fungera bra 19
Ny organisation inom PV? Idag har vi många aktörer (PV, sjukhusklinikerna, kommunens hemsjukvård, kommunens omsorg, LAH) Vi har länscentra, närsjukvårdscentra, kommunal sjukvård och omsorg Blir detta automatisk bättre om vi organiserar om? 20 Egen PV organisation löser rimligen inte några vårdprocessproblem men skulle kunna: Skapa nya förutsättningar att rekrytera medarbetare? Underlätta likartade arbetsmetoder/processer i regionen Ger PV en tydligare identitet i RÖ? Ger förnyad utvecklingskraft? Risker? Nya organisatoriska gränser? Högre stängsel mellan PV och sjukhusen? Fokus på organisation istället för verksamheten? Vad händer med närsjukvården för övrigt? Riskerar LaH att utarmas?
Framgångsfaktorer och strategi Tillit Gemensam vision och mål Uppföljning av gemensamma indikatorer utifrån medborgar- /patientnytta Samordnad vård- och omsorgsplanering (SVOP) Två huvudscenarier Organisering Vässade uppdrag Kombination av de båda 21
Tre områden som kommer att påverka framtidens primärvård och nära vård Demografi Vilka trender väntas förändra/påver ka samhället? Digitalisering Invandring Urbanisering Framtiden- vad förväntas påverka primärvården och den nära vården inom 10 år? 22 Vilka förändringar förväntas vi oss hos invånarna? Vad förväntas påverka primärvården och den nära vården? Förändrad förväntan och syn på hälsa Ökad kunskap Förändrad syn på integritet Nya intresseområden Utbyte och överföring av information Nya diagnostiska metoder och behandling Ökad automatisering Nya nationella initiativ/lagar Förskjutning mot öppenvård Ökad rörlighet bland medarbetarna
Primärvårdens och den nära vårdens uppdrag och vilka förutsättningar som behövas 1177 God tillgänglighet för akut vård som inte kräver sjukhusets resurser God tillgänglighet för patienter med kroniska sjukdomar Rehabilitering God kompetens inom psykisk ohälsa Digitalt arbetssätt, webbtidbok, videomöten Multiprofessionellt arbetsätt Verksamhetsplanering Samverkan övriga samhällsaktörer Effektiv infrastruktur för att testa nya e-hälsotjänster (både invånar och verksamhetstjänster) Fler tider på JC, ökad samverkan med akutmott Förstärka kompetensen på VC (inom psykisk ohälsa) Utnyttja alla professioner utifrån behov även vid akuta och primära kontakter Primärvården och den nära vårdens uppdrag/utmaningar 23 Patienter med behov av koordinering/ samordning: multisjuka med komplexa behov, barn med funktionshinder, psykiska sjukdomar, komplexa rehab behov Förebyggande hälsovård Barnhälsovård Distribuera vård på nya sätt Säkerställd läkarmedverkan Sömlös samverkan med kommunen Effektivare informationsutbyte Multiprofessionella team, proaktivt arbetsätt 24/sju mobil jour SIP och vårdplaner Utökat rehab perspektiv Nya arbetsätt Skapa en enhet/funktion ihop med kommunerna (SOL och HSL) för att: Läkarmedverkan i hemsjukvården, Säkerställa en sömlös palliativ vård, Säkerställa samordnad vård- och omsorgsplanering och SIP, Säkerställa rehab perspektivet för komplexa patienter. ALMA teamen på sjukhusen skall vara en del av enheten, LAH en del av enheten med samma uppdrag i hela regionen, Säkerställa läkar-läkarkontakt Enheten skall ta fullt ansvar för de Multisjuka komplexa pat i instabilt skede samt ansvara för mobila ALMA team för att säkerställa läkarmedverkan i kommunal hemsjukvård Utveckla e-hälsotjänster
Uppdraget är omfattande - hur äter man en elefant?! En tugga i taget Vi måste börja med en grupp som vi inte lyckats erbjuda en bra vård Sen får vi ta nästa grupp?! 24