SAMRÅDSUNDERLAG FÖR KOMPLETTERANDE SAMRÅD ENLIGT MILJÖBALKEN AVSEENDE LNG-TERMINAL OCH GASLEDNING I GÖTEBORGS HAMN

DECEMBER 2015 SWEDEGAS AB SAMRÅDSUNDERLAG FÖR KOMPLETTERANDE SAMRÅD ENLIGT MILJÖBALKEN AVSEENDE LNG-TERMINAL OCH GASLEDNING I GÖTEBORGS HAMN GÖTEBORG, VÄSTRA GÖTALANDS LÄN

ADRESS COWI AB Skärgårdsgatan 1 Box 12076 402 41 Göteborg Sverige TEL 010 850 10 00 FAX 010 850 10 10 WWW cowi.se DECEMBER 2015 SWEDEGAS AB SAMRÅDSUNDERLAG FÖR KOMPLETTERANDE SAMRÅD ENLIGT MILJÖBALKEN AVSEENDE LNG-TERMINAL OCH GASLEDNING I GÖTEBORGS HAMN GÖTEBORG, VÄSTRA GÖTALANDS LÄN PROJEKTNR. A077734 DOKUMENTNR. VERSION 02 UTGIVNINGSDATUM 2015-12-29 UTARBETAD Johanna Magnusson, Anna Pärsdotter, Anna Berggren GRANSKAD GODKÄND Anna Wilhelmsson

SAMRÅDSUNDERLAG 5 INNEHÅLL 1 Inledning och bakgrund 7 1.1 Inledning 7 1.2 Bakgrund 7 1.3 Lokalisering 9 1.4 Sökanden 9 1.5 Göteborgs Hamn AB 10 2 Administrativa uppgifter 11 3 Tillstånd och samråd 12 3.1 Tillstånd 12 3.2 Samråd 12 3.2.1 Tidigare genomförda samråd 2013 12 3.2.2 Kompletterande samråd 2013 13 3.3 Kommunala planer 13 3.3.1 Detaljplan LNG-terminal 13 3.3.2 Detaljplaner som berörs av planerad gasledning 14 4 Alternativredovisning 15 4.1 Terminal 15 4.1.1 Lokalisering västkusten 15 4.1.2 Lokalisering Göteborg 19 4.2 Anslutande naturgasledning 22 4.2.1 Sträckningsalternativ 22 5 Verksamhetsbeskrivning 25 5.1 Beskrivning av terminal och kaj 25 5.1.1 Hantering av boil-off gas, BOG 28 5.2 Import och lossning av LNG 28 5.3 Lastning av bunkerfartyg 29

6 SAMRÅDSREDOGÖRELSE 5.4 Land- och sjötransporter 29 5.5 Anslutning till naturgasnät 29 5.5.1 Lokalisering 30 5.5.2 Tekniskt utförande 30 5.5.3 Anläggning och etablering 30 5.5.4 Drift och underhåll 33 5.5.5 Avveckling 34 6 Områdesbeskrivning 35 6.1 Riksintressen och skyddsvärda områden 35 6.1.1 Riksintressen 35 6.1.2 Naturmiljö 39 6.1.3 Kulturmiljö 39 6.2 Markförhållanden och geologi 41 6.3 Närliggande verksamheter och bostäder 41 7 Förutsättningar och övergripande konsekvenser av LNG-terminal 42 7.1 Emissioner till luft 42 7.2 Buller 42 7.3 Utsläpp till vatten och mark 43 7.4 Riskhantering och säkerhetsaspekter 43 8 Förutsättningar och övergripande konsekvenser av anslutande gasledning 45 8.1 Emissioner till luft 45 8.2 Risk 45 8.3 Riksintressen och skyddsvärda områden 46 8.4 Buller 46 8.5 Utsläpp till vatten och mark 46 8.6 Naturmiljö 46 8.7 Kulturmiljö 47 8.8 Friluftsliv 47 8.9 Omkringliggande verksamheter och boende 47 9 Miljökonsekvensbeskrivning 48 10 Referenser 49 http://projects.cowiportal.com/psc/a077734/documents/4-projektering/06-beskrivningar/samråd/samrådsunderlag/go4lng 2015/Samrådsunderlag 151229_slutlig.docx

SAMRÅDSUNDERLAG LNG-TERMINAL OCH ANSLUTANDE GASLEDNING I GÖTEBORGS HAMN 7 1 Inledning och bakgrund 1.1 Inledning Göteborgs Hamn har goda naturliga förutsättningar att utvecklas ytterligare som godsnav tack vare det strategiska läget som länk mellan Atlanten/Nordsjön och Östersjön. Målet är att fortsätta utveckla infrastrukturen i och utanför hamnen för att generera ännu större kapacitet och bättre tillgänglighet. Nya miljökrav under 2015 genom SECA-reglerna har inneburit krav på att sjöfartens svavelutsläpp måste minskas avsevärt. Parallellt med detta pågår en utveckling där svensk industri vill ställa om från olja och kol till mer miljövänliga alternativ. Även den landbaserade transportsektorn står i begrepp att ställa om till mer miljövänliga alternativ. I samtliga fall efterfrågas naturgas. LNG är en engelsk förkortning av Liquified Natural Gas och står för flytande naturgas. Naturgas, precis som biogas, består huvudsakligen av metan. Metan (CH 4) är naturens enklaste kolväte och därigenom idealiskt att använda i många processer. Metangas är en helt ren gas utan svavelinnehåll och den bildar inga partiklar vid förbränning. Metan är en färglös och helt luktfri gas. Biogas och naturgas är kompatibla vid såväl lagring och transport som vid användning. Detta är en fördel då man successivt kan ersätta naturgas med biogas. När naturgas (metangas), vid normalt atmosfärstryck, kyls ned till -162 C kondenserar gasen till vätska (LNG), och blir då lätt att transportera och lagra i isolerade tankar. Genom nedkylning och kondensering till vätska blir volymen cirka 600 gånger mindre än motsvarande gasvolym vid atmosfärstryck. LNG har flera användningsområden. Ett viktigt område är som bränsle eller råvara till industriprocesser. Ett annat är som drivmedel för transporter av olika slag. LNG bedöms komma att ersätta stora delar av drivmedlet för fartyg. 1.2 Bakgrund Göteborgs hamn är Skandinaviens största hamn med cirka 11 000 fartygsanlöp om året. Nära 30 procent av svensk utrikeshandel passerar här. Göteborgs hamn kan erbjuda ett mycket brett linjeutbud med trafik till 110 destinationer runt om i

8 SAMRÅDSUNDERLAG LNG-TERMINAL OCH ANSLUTANDE GASLEDNING I GÖTEBORGS HAMN världen. Här finns till exempel direktlinjer till USA, Indien, Centralamerika, Asien och Australien. Mer information om detta finns i vår linjekarta på hemsidan www.goteborgshamn.se. Göteborgs hamn är också den enda hamnen i Sverige som har tillräcklig kapacitet för att ta emot de allra största oceangående containerfartygen. 26 tågpendlar med dagliga avgångar gör att företag i hela Sverige och Norge kan ha en miljöklok direktförbindelse med hamnen och utnyttja det breda linjeutbudet. I Göteborgs hamn finns terminaler för container, Ro/Ro, bilar, passagerare samt olja och andra energiprodukter. Sedan 2010 är hamnen uppdelad i ett kommunalt hamnbolag och separata terminalbolag som sköter driften. Göteborgs hamn stärker svenskt näringslivs konkurrenskraft genom att vara ett starkt godsnav med ett brett linjeutbud till viktiga import- och exportmarknader. De många direktlinjerna innebär kostnadseffektiva, säkra och snabba transporter. Swedegas AB planerar att, genom projektet GO 4LNG, bygga en mottagnings-, förvarings- och distributionsanläggning för flytande naturgas (LNG) i Göteborgs hamn. Swedegas har genomfört en förstudie rörande etablering av en öppen LNGterminal i Göteborgs hamn. LNG-terminalen kommer att fungera som en så kallad open access -terminal vilket innebär att oberoende LNG-leverantörer, som vill leverera LNG till den svenska marknaden, kan boka kapacitet i LNG-terminalen. Det ger slutkunderna möjlighet att fritt välja leverantör av gas och köpa LNG till bästa marknadspris. Den huvudsakliga drivkraften för projektet är introduktionen av svavelkontrollområdet (SECA), med krav på kraftigt minskade svavelhalter i maritimt drivmedel. Swedegas erhöll under 2014 tillstånd enligt miljöbalken för lagring och distribution av LNG vid LNG-terminalen i Energihamnen i Göteborgs hamn. För möjliggöra en säkrare och effektivare distribution av gas till kunder på landsidan planerar nu Swedegas att ansluta LNG-terminalen till stamnätet för gas. Industrikunderna ansluter sig till gasnätet för att få leveranser av gas direkt till sina egna anläggningar och behöver därmed inte bygga egna lager. Anslutning av LNGterminalen till stamnätet är en koncessionspliktig verksamhet. Detta samrådsunderlag avser samråd rörande LNG-terminalen och dess anslutning till stamnätet genom anläggande av anslutande gasledning inför inlämnande av koncessionsansökan till Energimarknadsinspektionen. Under första halvåret 2016 planerar Swedegas att inkomma med en koncessionsansökan. Detaljprojektering, upphandling och byggnation planeras under 2016 och 2017 för att anläggningen ska stå färdig för första leverans under 2018.

SAMRÅDSUNDERLAG LNG-TERMINAL OCH ANSLUTANDE GASLEDNING I GÖTEBORGS HAMN 9 1.3 Lokalisering LNG-terminalen planeras ligga i Skarvikshamnen, som är en del av Energihamnen, på ett område som kallas för Skarvik 4, se Figur 1.1. Området ligger strax öster om Skandiahamnen. Området är cirka 23 500 kvm och har använts för lagring av energiprodukter. Göteborgs Hamn AB är idag markägare till området. Omgivande mark plus kajplatser ägs av Göteborgs Hamn AB (GHAB). Kajplats 516-518 används idag för import och bunkring av petroleumprodukter och kemikalier. Kajplats 519 används idag för utlastning av petroleumprodukter och import av råolja. Figur 1.1 Översiktbild med den planerade lokaliseringen av LNG-terminalen. 1.4 Sökanden Swedegas AB ( Swedegas ) är ett infrastrukturbolag som investerar i smarta energisystem. Swedegas äger och driver gasnätet i sydvästra Sverige, det vill säga det svenska stamnätet för gas som etablerades på 1980-talet och som sträcker sig från Dragör i söder till Stenungsund i norr. Varje år transporterar Swedegas energi motsvarande 15 TWh till distributörer och direktanslutna kunder. Gasnätet försörjer 33 kommuner, flera kraftvärmeverk och industrier med naturgas. Gasen används även av 34 000 hushåll samt inom transportsektorn som fordonsgas. Swedegas satsar nu på att utveckla infrastruktur för både biogas och flytande naturgas (LNG). Swedegas har sitt huvudkontor i Göteborg. Swedegas har av Energimarknadsinspektionen blivit certifierad som TSO, Transmission System Operator, på den svenska gasmarknaden. Detta innebär att Swedegas är certifierad stamnätsoperatör som bedriver överföringsverksamhet och ansvarar för drift och underhåll och vid behov, utbyggnad av överföringssystemet inom ett visst område för att säkerställa att systemet på lång sikt kan uppfylla rimliga krav på

10 SAMRÅDSUNDERLAG LNG-TERMINAL OCH ANSLUTANDE GASLEDNING I GÖTEBORGS HAMN gastransporter. Swedegas har vidare av regeringen utsetts till balansansvarig för tillförsel och förbrukning i gasnätet. 1.5 Göteborgs Hamn AB Göteborgs Hamn är Nordens största hamn med 11 000 fartygsanlöp om året. En tredjedel av svensk utrikeshandel går via Göteborgs Hamn. Hamnen har det bredaste utbudet av fartygslinjer både inom och utanför Europa. Här finns också Nordens största energihamn. Hälften av Sveriges råoljeimport tas in här. Göteborgs Hamn AB har också i uppdrag att stärka näringslivet och skapa konkurrensfördelar för nordisk industri. Göteborgs Hamn är verksamhetsutövare för Energihamnen, vilket innefattar Skarvik 4 där den planerade LNG-terminalen kommer etableras.

SAMRÅDSUNDERLAG LNG-TERMINAL OCH ANSLUTANDE GASLEDNING I GÖTEBORGS HAMN 11 2 Administrativa uppgifter Fastighet Fastighetsbeteckning Rödjan 727:21, 727:14 och 727:16, Göteborgs kommun Fastighetsadress Brännoljegatan 30-32, 34 Cisterngatan 31-33 Fastighetsägare Göteborgs Hamn AB Verksamhetsutövare: Swedegas AB Organisationsnummer 556181-1034 Adress: Swedegas AB Kilsgatan 4 411 04 GÖTEBORG Berörd kommun Göteborg Berört län Västra Götalands län Kontaktperson: Juridiskt ombud: Anders Hellström anders.hellstrom@swedegas.se 0705-480 480 Foyen Advokatfirma Pia Pehrson, Advokat pia.pehrson@foyen.se Ludvig Gustafson, bitr. jurist ludvig.gustafson@foyen.se 031-743 20 60

12 SAMRÅDSUNDERLAG LNG-TERMINAL OCH ANSLUTANDE GASLEDNING I GÖTEBORGS HAMN 3 Tillstånd och samråd 3.1 Tillstånd För etablering av en gasledning och en LNG-terminal som ansluts till en gasledning krävs koncession (tillstånd) enligt naturgaslagen (2005:403). En ansökan om koncession omfattar samråd och miljökonsekvensbeskrivning (MKB) enligt miljöbalkens (1998:808) krav. Utöver koncessionsprövningen kan även andra parallella prövningar enligt miljöbalken bli aktuella samt sannolikt även enligt kulturmiljölagen (1988:950), aktualiseras för den planerade gasledningen och i vissa delar även LNG-terminalen. Detta samrådsunderlag är en del av koncessionsprövningen enligt naturgaslagen. Tillstånd enligt miljöbalken finns sedan tidigare, det erhölls 2014-05-23 och har vunnit laga kraft. Terminalen omfattas även av den högre kravnivån enligt SEVESO - förordningen om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor, (2015:236). I samband med tillståndsprövningen enligt 9 kap. miljöbalken upprättades därför en säkerhetsrapport som bifogades tillståndsansökan. För verksamheten krävs också bygglov enligt plan- och bygglagen (2010:900). Även andra tillstånd kan bli aktuella. 3.2 Samråd Detta samrådsunderlag utgör underlag för ett kompletterande samråd inför koncessionsprövningen enligt naturgaslagen. I enlighet med miljöbalkens bestämmelser skall samråd hållas med de myndigheter och särskilt berörda enskilda samt övriga intressenter, som kan komma att beröras av planerad verksamhet. Samrådet syftar till att på ett tidigt skede i tillståndsprocessen inhämta uppgifter och synpunkter för planerad verksamhet som kommer att ligga till grund för framtida ansökningshandlingar och miljökonsekvensbeskrivning (MKB). Swedegas vill genom detta samrådsunderlag informera om planerad verksamhet och inhämta relevanta synpunkter för den planerade verksamheten. 3.2.1 Tidigare genomförda samråd 2013 Inför tillståndsprövning enligt 9 kap. miljöbalken genomfördes samråd i två omgångar under 2013. Samrådet avsåg även en framtida koncessionsansökan enligt naturgaslagen. Ett första samråd med länsstyrelsen, kommun, andra myndigheter och särskilt berörda enskilda genomfördes i slutet av februari och början av mars 2013. Samrådet med Länsstyrelsen i Västra Götalands län, Göteborgs Stad och andra myndigheter genomfördes med skriftlig inbjudan och möte hölls 28 februari

SAMRÅDSUNDERLAG LNG-TERMINAL OCH ANSLUTANDE GASLEDNING I GÖTEBORGS HAMN 13 2013. Samråd genomfördes skriftligt med närliggande verksamheter och boende. Samrådet annonserades även i GP den 18 februari 2013 där särskilt berörda, miljöorganisationer och allmänhet inbjöds att ta del av samrådsunderlaget och lämna skriftliga synpunkter. Samtliga gavs möjlighet att inkomma med synpunkter senast 12 mars 2013. Då samrådet även genomfördes inför en framtida ansökan om koncession enligt naturgaslagen, krävdes ett beslut från länsstyrelsen om projektets miljöpåverkan. Enligt beslut från länsstyrelsen den 17 maj 2013 medför den planerade verksamheten betydande miljöpåverkan. 3.2.2 Kompletterande samråd 2013 Två ytterligare samrådsmöten med myndigheter och med närliggande verksamheter genomfördes 18 och 19 april 2013. Samråd med övriga berörda, allmänhet och organisationer genomfördes som en utställning 6 och 7 maj 2013 där det fanns möjlighet att inhämta information och lämna synpunkter. Detta samråd annonserades i GP den 3 april 2013 för att säkerställa att alla enskilda berörda, allmänheten och miljöorganisationer nåddes av inbjudan till samråd. Komplettering till de ytterligare samråden genomfördes mellan den 15 juli och den 8 augusti 2013. Samrådet gällde ändrad sträckning av ledningen för anslutning till stamnätet för naturgas vad avser olika alternativ och genomfördes med myndigheter, organisationer och särskilt berörda. 3.3 Kommunala planer I översiktsplanen för Göteborg som antogs 2009 har en områdesvis indelning gjorts. I denna hamnar etableringsområdet, Skarvik 4, i en del som pekas ut att ha inriktningen mot storindustri, hamn och logistik. I området ska verksamheter med stort behov av transporter prioriteras, god framkomlighet i och till området ska värnas och inga nya bostäder ska byggas (Göteborgs Stadsbyggnadskontor, 2009). Skarvikshamnen och Skandiahamnen är områden där det bedöms finnas risk för översvämning och höga vattenstånd. Nya byggnader och anläggningar kommer därför att anläggas med en golvhöjd på minst 2,8 m över normalvattenstånd, vilket är i enlighet med kommunens riktlinjer för området (Göteborgs Stadsbyggnadskontor, 2009). Göteborg Stad antog 2006 en fördjupad översiktsplan för ytterhamnarna i Göteborg. Enligt den fördjupade översiktsplanen är området utpekat som område för hamnverksamhet. Området anges även som område där riskfylld verksamhet får lokaliseras. 3.3.1 Detaljplan LNG-terminal För området där LNG-terminalen planeras finns en detaljplan, "Detaljplan för verksamheter vid Cisterngatan inom stadsdelen Rödjan i Göteborg", som fastställdes den 20 mars 2014. Detaljplanen vann laga kraft 2014-04-10. Planen syftar till att byggnader och anläggningar för mottagning, lagring och distribution av energigasprodukter ska kunna uppföras. I första hand avses hanteringen av

14 SAMRÅDSUNDERLAG LNG-TERMINAL OCH ANSLUTANDE GASLEDNING I GÖTEBORGS HAMN flytande naturgas, så kallad LNG (Liquified Natural Gas). Planen omfattar också befintliga pirar och kajer där ledningar för både gas- och petroleumprodukter finns för lastning och lossning via fartyg. 3.3.2 Detaljplaner som berörs av planerad gasledning Hur gällande detaljplaner berörs av gasledningen kommer att studeras närmare i kommande miljökonsekvensbeskrivning.

SAMRÅDSUNDERLAG LNG-TERMINAL OCH ANSLUTANDE GASLEDNING I GÖTEBORGS HAMN 15 4 Alternativredovisning Nedan redogörs kortfattat för de alternativa lokaliseringar som har studerats, både för lokaliseringar längs den svenska västkusten och för placeringar inom Göteborgs hamn för LNG-terminalen. Även alternativa sträckningar av planerad naturgasledning för anslutning till svenska naturgasnätet (stamnätet), se Figur 4.1, redovisas. Slutliga alternativredovisningar kommer att presenteras i kommande MKB. Detta är endast en översiktlig redogörelse. 4.1 Terminal I begreppet terminal avses här lagringstankar, kaj för lossning och bunkring (lastning) av fartyg, utlastning för järnväg och tankbilar samt utrustning för anslutning till naturgasnätet. 4.1.1 Lokalisering västkusten Fyra olika hamnar på den svenska västkusten har studerats för en eventuell etablering av LNG-terminal. Nedanstående kriterier bör uppfyllas för att en etablering av en LNG-terminal ska vara lämplig (SGC Svenskt Gastekniskt Center AB-1 2011-06): Närhet till farled med mycket fartygstrafik Närhet till större hamn Närhet till konsumenter på landsidan 1 I följande avsnitt ges en beskrivning av varje alternativ varefter en behovsanalys och sammanvägning av betydelsefulla faktorer för alla fyra alternativ redovisas. 1 Ställer också krav på infrastruktur för transport på järnväg och väg

16 SAMRÅDSUNDERLAG LNG-TERMINAL OCH ANSLUTANDE GASLEDNING I GÖTEBORGS HAMN Figur 4.1 Fyra olika lokaliseringar på Sveriges västkust har studerats. Tre av dessa ligger vid det svenska naturgasnätet som sträcker sig från Trelleborg och Dragör till Stenungsund. Halmstad Halmstad Hamn har studerats som ett möjligt alternativ för lokalisering av en LNG-terminal. Halmstad Hamn är sedan 2013 en del av Hallands hamnar. För närvarande hanteras här varje år ca 450 000 ton flytande bulk, i form av bensin, eldningsolja, diesel, etanol och avfallsolja (Halmstad Hamn, 2015). Infrastrukturen i anslutning till hamnen är god med närhet till europaväg E6 och möjligheter för järnvägstransport. Stamledningen för naturgas passerar Halmstad, vilket möjliggör för anslutning av LNG-terminal. Halmstad Hamn har ett strategiskt läge mellan Hamburg och Oslo och hamnens verksamhet växer stadigt. De nautiska förutsättningarna är goda såsom djupgående och tillgänglighet. I hamnen har två lämpliga områden för en terminal identifierats varav det ena med intilliggande befintlig kaj och det andra kräver anläggande av ny kaj. I Svenskt Gastekniskt centers utredning (2011) bedöms Halmstad hamn har fysiskt begränsade möjligheter för en stor LNG-terminal (> 100 000 m 3 ), för en medelstor (10 000 m 3 100 000 m 3 ) bedöms möjligheterna som goda.

SAMRÅDSUNDERLAG LNG-TERMINAL OCH ANSLUTANDE GASLEDNING I GÖTEBORGS HAMN 17 Sammanfattningsvis har en lokalisering i Halmstad bedömts möjlig men avfärdats av projektet då kundunderlaget i närområdet i form av industrier inte är tillräckligt. Även när det gäller användning av LNG som drivmedel för sjöfart är det bristande kundunderlag. Lysekil Lysekil ligger långt från stamnätet för gas. Ett flertal utredningar har genomförts för att bygga en gasledning dit från Stenungsund, som är den närmaste punkten för en anslutning. Det har visat sig vara mycket kostsamt på grund av topografiska och geologiska förhållanden och är därför inte ekonomiskt försvarbart. En LNGterminal i Lysekil möjliggör däremot för att användningen av naturgas får större geografisk spridning. Vid Preems raffinaderi finns en LNG-terminal som öppnades i oktober 2014. LNG ersätter användningen av nafta och butan för vätgasproduktion på raffinaderiet. Det kan också ersätta användning en av tjockolja för andra industrier i närheten. Förutsättningarna för att ta in fartyg anses goda med avseende på djup, strömmar, vågor och tillgänglighet. Lysekil bedöms ha goda möjligheter för att etablera en stor LNG-terminal, både ur ett farledsperspektiv och för en terminal på landsidan (Svenskt Gastekniskt Center, 2011). Sammanfattningsvis har Lysekil avfärdats då lokaliseringen inte uppfyller kravet på att kunna anslutas till naturgasnätet och då infrastruktur för järnvägstransport saknas. Även det faktum att det redan finns en LNG-terminal i området bidrar till att detta alternativ har avfärdats. Stenungsund De många petrokemiska industrierna i Stenungsund medför att kundunderlaget för en LNG-terminal i området är bra. I Petroport som är petrokemiindustrins gemensamma hamn, sker en omfattande fartygstrafik och här hanteras olika typer av kemiprodukter, oljeprodukter samt förnyelsebara bränslen. I januari 2013 invigdes en ny pir vilket skapar förutsättningar för att kunna ta emot en ökad fartygstrafik. Hamnen har ett maximalt djupgående på 10,3 m (Petroport, 2013). I Svenskt Gastekniskt centers utredning (2011) bedöms möjligheterna för en stor LNG-terminal i Stenungsund som osäkra, för en mindre etablering bedöms möjligheterna som goda. Sammanfattningsvis har Stenungsund avfärdats då lokaliseringen ligger långt ifrån en farled med mycket fartygstrafik samt mindre goda förutsättningar avseende tillgängliga kajer och järnvägsanslutning. Göteborg Göteborgs hamn är Nordens största och har en mycket omfattande fartygstrafik med ca 11 000 anlöp per år. Göteborg är också en knutpunkt för infrastruktur. I

18 SAMRÅDSUNDERLAG LNG-TERMINAL OCH ANSLUTANDE GASLEDNING I GÖTEBORGS HAMN Göteborgs hamn finns möjlighet till anslutning till stamnätet för gas samt infrastruktur som möjliggör både järnvägstransporter och transporter med tankbil. I Svenskt Gastekniskt centers utredning (2011) bedöms det i Göteborgs hamn finnas ha goda möjligheter för en stor LNG-terminal. Sammanfattningsvis har förutsättningarna i Göteborg bedömts som goda avseende alla viktiga kriterier. Projektet har därför valt att gå vidare med detta alternativ. Behovsanalys De fyra alternativen har utvärderats utifrån de kriterier som specificeras i SGCs rapport (2011) samt möjligheterna till transport på järnväg, anslutning till gasnätet och lossning och lastning vid kajer. Utvärderingen har gjorts på en tregradig skala där 3 innebär goda förutsättningar/möjligheter och 1 innebär begränsade möjligheter/förutsättningar. Tabell 4.1 visar en sammanställning av resultatet. Tabell 4.1 Sammanställning över utvärdering av hamnar längs västkusten Halmstad Lysekil Stenungsund Göteborg Närhet till trafikstråk med mycket fartygstrafik Närhet till större hamn Närhet till konsumenter på landsidan Närhet till järnväg Närhet till gasnät Närhet till kajområde för lastning och lossning Nautisk säkerhet Säkerhet på land 2 3 1 3 2 2 1 3 2 3 3 3 3 1 2 3 3 1 3 3 3 1 2 3 2 2 3 3 3 2 1 2

SAMRÅDSUNDERLAG LNG-TERMINAL OCH ANSLUTANDE GASLEDNING I GÖTEBORGS HAMN 19 Kostnad 3 1 2 3 Totalt 23 16 18 26 Resultatet i tabellen visar att Göteborg får den högsta totalsumman vilket innebär att detta alternativ bedöms ha bäst förutsättningar för en etablering av LNGterminal. 4.1.2 Lokalisering Göteborg Inom Göteborgs hamn har fyra olika lokaliseringar identifierats, se Figur 4.2. Dessa har utretts baserat på flertalet kriterier som bedömts betydelsefulla: Närhet till kaj för angörande LNG-fartyg Lagringsmöjligheterna för ca 20 000 m 3 LNG Möjlighet att distribuera LNG med järnväg Möjlighet att distribuera på vägnät med en kapacitet på 20 tankbilar/dag Möjligheterna att ansluta till det befintliga gasnätet Nautisk säkerhet Säkerhet på land Riksintressen och andra skyddsvärda områden Muddringsbehov Fysisk planering Motstående intressen Sociala faktorer friluftsliv, rekreation, landskapsbild Möjligheterna för driftstart 2018 Kostnader

20 SAMRÅDSUNDERLAG LNG-TERMINAL OCH ANSLUTANDE GASLEDNING I GÖTEBORGS HAMN Figur 4.2 Identifierade lokaliseringsalternativ i Göteborgs hamn Hjärtholmen Hjärtholmen ligger längst västerut av alternativen. Området ligger också längst ifrån det befintliga gasnätet vilket skulle medföra en lång anslutningsledning och höga kostnader. Det är även längst ifrån många tänkbara användare av naturgas. Övriga förutsättningar för att distribuera LNG på land är begränsade då nya spår för järnväg måste anläggas och befintliga vägar bedömts behöva åtgärdas för att klara trafiken med tankbilar. Befintlig verksamhet på Hjärtholmen utgörs av vindkraftverk, vilket medför att särskild hänsyn måste tas vid en samlokalisering. För närvarande finns inte heller någon tillgänglig mark. En etablering vid Hjärtholmen kräver omfattande markarbeten och anläggande av kajer. Risholmen Vid Risholmen finns ett tillgängligt markområde som skulle vara en lämplig plats för anläggande av en LNG-terminal. Dock krävs att en helt ny kaj anläggs då den befintliga inte motsvarar de krav som ställs för lastning och lossning av petroleumprodukter och naturgas. Inte heller vattendjupet vid den befintliga kajen är tillräckligt. Förutsättningarna för transport på väg är goda vid en lokalisering på Risholmen. Anslutning till järnväg är möjlig men det fordrar stora investeringar att bygga vidare från befintlig infrastruktur. För anslutning till gasnätet krävs en lång anslutande ledning vilket medför höga kostnader. Även på Risholmen finns idag vindkraftverk vilket medför att särskild hänsyn måste tas. Skarvik 4 Vid huvudalternativet Skarvik 4 finns ett tillgängligt markområde som skulle vara en lämplig plats för anläggande av en LNG-terminal. Vid Skarvik 4 finns kajer för lossning och lastning av LNG till fartyg. Förutsättningarna för att kunna distribuera LNG både med tankbilar och med järnväg är mycket goda från detta område. Närheten till det befintliga stamnätet för gas gör att en anslutning är möjlig. Det finns inte heller några skyddade områden såsom Natura 2000-områden eller naturreservat, som bedöms kunna påverkas av en etablering. Skarviktriangeln Området har utretts av Göteborg Energi för en etablering av en LNG-terminal. Vid denna lokalisering finns kaj där lossning och bunkring av fartyg kan ske. Även den landbaserade infrastrukturen är god med möjlighet att lasta till såväl tankbilar som

SAMRÅDSUNDERLAG LNG-TERMINAL OCH ANSLUTANDE GASLEDNING I GÖTEBORGS HAMN 21 till järnväg. Platsen ligger nära Rya Kraftvärmeverk och naturgas från LNGterminalen skulle därmed kunna användas som bränsle i kraftvärmeverket vid behov. Närheten till naturgasnätet skapar också goda anslutningsmöjligheter. Området gränsar dock till naturreservatet Rya skog och utrymmet på platsen för att kunna lagra LNG är begränsat. Resultat De olika alternativen har bedömts på en femgradig skala från 1 till 5 för de kriterier som listas ovan. Kriterierna har viktats som mindre betydelsefulla (röd), betydelsefulla (gul) och mycket betydelsefulla (grön). De olika alternativens bedömning har multiplicerats med faktorernas viktning för ett slutligt resultat. I Tabell 4.2 redovisas bedömningen för varje alternativ baserat på kriterierna ovan. Resultatet visar att Skarvik 4, med högsta totalsumma, är den bäst lämpade lokaliseringen. Tabell 4.2 Sammanställning av bedömningen för respektive lokalisering inom Göteborgs hamn Närhet till kaj för angörande LNGfartyg Lagringsmöjlighet er för ca 20 000 m 3 LNG Möjlighet att lasta LNG till järnväg Möjlighet att lasta LNG till tankbil med en kapacitet på 20 tankbilar/dag Möjligheterna att ansluta till stamnätet Viktning 3 3 2 3 3 Risholmen Skarvik 4 Hjärtholmen Skarvikstriangeln 3 3 15 15 9 12 12 3 2 2 6 10 3 12 15 15 3 3 9 12 Nautisk säkerhet 3 15 15 12 12 Säkerhet på land 3 12 12 9 9 Riksintressen och andra skyddsvärda områden 3 6 6 15 6 Muddringsbehov 2 4 4 10 10 Fysisk planering 2 6 8 10 10 Motstående intressen - befintliga, närliggande verksamheter Motstående intressen - 2 2 4 6 6 6 10 10 10 8

22 SAMRÅDSUNDERLAG LNG-TERMINAL OCH ANSLUTANDE GASLEDNING I GÖTEBORGS HAMN närliggande bostäder Sociala faktorer - friluftsliv, rekreation, upplevt landskap Möjligheterna för driftstart 2018 1 2 4 4 4 3 2 4 10 10 Kostnad 3 6 3 15 15 Totalt 89 104 158 144 4.2 Anslutande naturgasledning En anslutande naturgasledning planeras för att kunna leverera naturgas till stamnätet d.v.s. till den ledning som sträcker sig förbi Göteborg och norrut mot Stenungsund. För detta krävs att en ny gasledning anläggs från terminalen till en lämplig anslutningspunkt på nätet. Fyra alternativa sträckningar inom stråk (utredningsområde) för den anslutande naturgasledningen har studerats. I följande avsnitt framgår en kort områdesbeskrivning av respektive stråk och dess geografiska placering framgår av Figur 4.3. Identifierade sträckningsalternativ har utretts genom en naturinventering (COWI, 2013) och en kulturhistorisk förstudie (Arkeologicentrum 2013). Dessa utredningar presenteras i sin helhet i kommande MKB. Även nyligen tillkommen och planerad byggnation i området redovisas närmare i kommande MKB. 4.2.1 Sträckningsalternativ Sträckningsalternativ 1 Alternativ 1 innebär att ny ledning från LNG-terminalen ansluts till gasnätet vid Rya kraftvärmeverk som ligger öster om projektområdet. Rya är den närmaste anslutningspunkten och innebär den kortaste sträckningen av ny ledning. Ny ledning kan dras längs befintlig rörgata fram till Rya skog och endast den sista anslutande delen kräver ny rörgata. Sträckningen går längs med kanten till naturreservatet Rya skog, i övrigt påverkas inga identifierade natur- eller kulturintressen. Alternativet innebär relativt låga anläggningskostnader i förhållande till övriga alternativ med hänsyn till den korta stäckningen. Alternativet har dock preliminärt avfärdats då kapaciteten och dimensionen på ledningen mellan Rya kraftvärmeverk och huvudledningen inte är tillräcklig för att klara den mängd som planerar att levereras från LNG-terminalen.

SAMRÅDSUNDERLAG LNG-TERMINAL OCH ANSLUTANDE GASLEDNING I GÖTEBORGS HAMN 23 Sträckningsalternativ 2 Alternativ 2 innebär samma sträckning som alternativ 1 fram till Rya kraftvärmeverk. Därefter förläggs ny ledning för anslutning vid samma punkt på stamnätet för gas som för biogasanläggingen Gobigas. Det medför att byte av ledningen till större dimension måste ske för att klara önskad kapacitet. Den längre sträckningen medför inte att några ytterligare natur- eller kulturmiljöintressen påverkas, jämfört med alternativ 1. Alternativ 2 bedöms innebära för höga kostnader med hänsyn till den långa sträckningen och har därför preliminärt avfärdats. Sträckningsalternativ 3 Den förespråkade sträckningen, alternativ 3, ansluter till det befintliga gasnätet nordväst om etableringsområdet, vid Ytterhamnsmotet. Med detta alternativ kan ledningen förläggas ovan jord längs befintlig rörgata på stora delar av sträckan. Denna sträckning medför att ledningen går under vägen och järnvägen vid Oljevägen. Inom stråket, norr om Oljevägen finns en kulturhistorisk lämning bestående av ett vägmärke från ca 1520 e.kr. Inga andra natur- eller kulturmiljöintressen har identifierats inom stråket. Alternativ 3 bedöms preliminärt som den mest lämpliga sträckningen då den medför minst påverkan på andra verksamheter i hamnen. Sträckningsalternativ 4 En längre sträckning har studerats som innebär att ledningen korsar Oljevägen och järnvägen längre västerut längs en befintlig ledningsgata över vägen. Sträckningen för detta alternativ blir dock längre och skulle innebära högre kostnader. Inom stråket för alternativ 4 finns en kulturhistorisk lämning i form av en stensättning. Inga andra natur- eller kulturintressen berörs.

24 SAMRÅDSUNDERLAG LNG-TERMINAL OCH ANSLUTANDE GASLEDNING I GÖTEBORGS HAMN Figur 4.3 Alternativa sträckningar inom stråk för anslutande naturgasledning.

SAMRÅDSUNDERLAG LNG-TERMINAL OCH ANSLUTANDE GASLEDNING I GÖTEBORGS HAMN 25 5 Verksamhetsbeskrivning Verksamheten omfattar lagringsutrymme för LNG, lossnings- och bunkringsmöjlighet för fartyg med förångningsutrustning och anslutande gasledning samt utlastning till lastbil och järnvägsvagn. 5.1 Beskrivning av terminal och kaj Byggnation för den planerade anläggningen beräknas starta 2017. Figur 5.1 visar en principlayout av den planerade anläggningen. Figur 5.1 Principlayout av anläggningen. Lagringscisterner Terminalen omfattar två typer av lagringscisterner. Dels ett antal mindre trycksatta tankar och dels en större lagringscistern. Terminalområdet omfattar också utlastningsstationer för järnväg och lastbil samt utrustning för förångning av LNG till naturgas. Vilken typ av lagringstank som ska anläggas kommer att avgöras i ett senare skede. För det fall efterfrågan inte finns för en större lagringscistern kommer de mindre trycksatta tankarna att anläggas i en första etapp, medan den större lagringscisternen är tänkt att anläggas när behov finns. Layout av terminalen med båda typerna av lagringstankar framgår av Figur 5.1.

26 SAMRÅDSUNDERLAG LNG-TERMINAL OCH ANSLUTANDE GASLEDNING I GÖTEBORGS HAMN För det fall ett mindre antal trycksatta tankar ska anläggas kommer befintliga kajer 516-518 att användas vid lossning och lastning av LNG-fartyg på upp till 7 500 m 3, se Figur 5.2. Pir 519 kommer i detta fall endast att användas för bunkring av fartyg som anlöper till dessa kajplatser. Lagring kommer att ske i upp till åtta dubbelmantlade och vakuumisolerade tankar med maxvolymen 1 200 m 3 /tank och ett arbetstryck på upp till 5 bar, Figur 5.3 visar ett principutförande av dessa tankar. För det fall en större lagringscistern ska anläggas kommer en fullstor lagringstank, av typen full containment", att byggas och tas i bruk. En principdesign av denna framgår av Figur 5.4. Lagertanken kommer utformas enligt gällande standarder, SS EN 1473:2007 och SS EN 14620. Arbetstrycket i tanken är strax över atmosfärstryck och vätskan kommer under normala driftförhållanden att hålla en temperatur på cirka -160 C. Den maximala lagringsvolymen på terminalen kommer att vara 33 000 m³. Terminalen kommer också att utrustas med en fackla. Facklan fungerar som ett system för att reducera risker och miljöpåverkan och används enbart vid uppstart, underhåll och då något onormalt har uppstått. I facklan förbränns metan och omvandlas till koldioxid och vatten. Fackling kommer endast ske undantagsvis. För det fall en större lagringscistern byggs kommer den befintliga piren, 519 att användas för lossning av LNG från fartyg på upp till 75 000 m 3, se Figur 5.2. För det fall en större lagringscistern uppförs planeras LNG att kunna förångas till naturgas för att överföras till gasnätet. Detta sker efter tryckhöjning med hjälp av pump och därefter förångning i värmeväxlare. Den producerade gasen kommer att ledas genom en gasledning till lämplig anslutningspunkt på naturgasnätet, se vidare avsnitt 5.5.

SAMRÅDSUNDERLAG LNG-TERMINAL OCH ANSLUTANDE GASLEDNING I GÖTEBORGS HAMN 27 Terminalområde Lossning och lastning vid kaj 516-518 Lossning vid kaj 519 Figur 5.2 Terminalområdet samt lossnings- och bunkringsplatser i Skarvikshamnen. Figur 5.3 Exempel på vakuumisolerade LNG lagringstankar.

28 SAMRÅDSUNDERLAG LNG-TERMINAL OCH ANSLUTANDE GASLEDNING I GÖTEBORGS HAMN Figur 5.4 Typiskt utseende 'Full containment' lagringstank. 5.1.1 Hantering av boil-off gas, BOG På grund av värmeläckage in i lagringstanken/tankarna och anslutande volymer kommer en viss mängd LNG att förångas till gas, så kallad boil-off gas (BOG). För att undvika att trycket i tanken höjs tas denna gas om hand. För hantering av BOG finns olika alternativ: återkondensering genom kylning och återförsel till lagringstankarna inmatning till naturgasnätet (Swedegas nät) via anslutande nybyggd ledning efter tryckhöjning i kompressor För det fall ett antal mindre trycksatta tankar uppförs så kommer BOG att återförvätskas och återföras till de trycksatta lagertankarna. För det fall en större lagringscistern uppförs kommer BOG att komprimeras och tillföras naturgasnätet. 5.2 Import och lossning av LNG Importen och lossningen vid terminalen sker uteslutande från fartyg, se figur 5.5. Storleken på fartygen som transporterar LNG varierar men till den planerade terminalen kommer de mindre fartygen att lossa ca 3 500 m 3 per gång och de större kan lossa mellan 6 000 och 17 5000m 3. Det innebär att mellan 50 och 170 lossningar per år kommer att genomföras vid kajen och piren. Terminalen kommer att kunna ta emot LNG från olika produktionsanläggningar och omlastningsterminaler. Vid lossning pumpas LNG med fartygets pumpar via rörledningar till lagertankarna.

SAMRÅDSUNDERLAG LNG-TERMINAL OCH ANSLUTANDE GASLEDNING I GÖTEBORGS HAMN 29 Figur 5.5 Exempel på LNG-tankfartyg 5.3 Lastning av bunkerfartyg Vid den planerade terminalen kommer bunkerfartyg med en storlek på 300 5000 m 3 att kunna lastas. Vid lastning av bunkerfartyg pumpas LNG från lagringstanken via ledning till rörsystem och lagertank ombord på fartyget. Detta kommer att ske från kaj 516-518, se figur 5.2. 5.4 Land- och sjötransporter LNG kommer att pumpas till utlastning för lastbil- och tågtransport, för bunkring av fartyg samt till förångning för distribution till stamnätet. Tankbilar för LNG-transport har en lastningsvolym på upp till 60 m 3. Det maximala antalet lastningar till lastbil kommer att vara 3 700 stycken per år. Vägförbindelserna till terminalområdet är goda och inga åtgärder krävs för att lastbilarna ska kunna nå fram till området. En ny järnvägssträckning inom terminalområdet planeras för att minimera rörlängden för utlastning från lagertankarna. En rangeringslösning kommer att anläggas med dubbelspår för att möjliggöra effektiv logistik. Stickspåret för rangering och uppställning av järnvägsvagnar går rakt ner mot befintlig kaj, i sydlig riktning. I den planerade terminalen kommer maximalt 1095 lastningar per år att ske. Järnvägsvagnarna har en individuell tankstorlek på max 105 m 3. 5.5 Anslutning till naturgasnät Anläggandet av en större lagringscistern kommer att innebära en anslutning till stamnätet för distribution av förångad LNG. För detta krävs att LNG trycksätts och förångas för att uppnå rätt driftparametrar för gasledningen. LNG till förångning kommer att tas från lagringstankarna. Först sker en tryckhöjning av LNG med hjälp av en högtryckspump varefter förångning sker i en värmeväxlare. Den vanligaste förångartypen vid LNG-terminaler är en s.k. vattenbadsförångare. Här används varmt vatten som förångningsmedia. Vattnet har vanligtvis en tillsats av korrosionshämmande medel och frysskyddsmedel (glykol) för att förhindra isbildning i förångaren.

30 SAMRÅDSUNDERLAG LNG-TERMINAL OCH ANSLUTANDE GASLEDNING I GÖTEBORGS HAMN Gasen leds genom en rörledning till lämplig anslutningspunkt till stamnätet för gas. Den förespråkade sträckningen av ny anslutande gasledning, sträckningsalternativ 3, framgår av figur 4.3. 5.5.1 Lokalisering Fyra alternativa ledningsstråk har utretts, vilka beskrivs i avsnitt 4.2.1. Stråken har utvecklats och anpassats utifrån tekniska förutsättningar och för att ge minsta möjliga intrång på natur, kultur och friluftsliv samt kommunala planer och infrastruktur. Det stråk som förespråkas som huvudalternativ, benämns sträckningsalternativ 3. Huvudalternativet för gasledningen mellan LNG-terminalen och det befintliga stamnätet planeras få en längd på cirka 2 km. Sträckningen ansluter till det befintliga gasnätet nordväst om etableringsområdet, vid Ytterhamnsmotet. Ledningen kommer förläggas ovan jord längs befintlig rörgata inom Energihamnen och kommer vara markförlagd resterande del samt gå under vägen och järnvägen vid Oljevägen. 5.5.2 Tekniskt utförande Gasledning Gasledningen kommer att dimensioneras för ett tryck på 50 bar. Genomförda beräkningar visar att ledningsdimension blir cirka DN400, baserat på ett maximalt gasflöde på 100 000 Nm³/h. Ledningen är av stål. Drifttrycket kommer att vara 35 bar. Hela gasledningen kommer att byggas för att klara zonklassning T enligt NGSA, för att inte förhindra framtida expansion i området. Mätstation En mätstation kommer att byggas i anslutning till förångningen på terminalen för att mäta den mängd gas som tillförs naturgasnätet. Mätstationen innehåller utrustning för att mäta mängden gas som levereras, samt dess kvalitet. Mätutrustningen kan finnas i en enskild byggnad eller tillsammans med övrig utrustning på terminalen. Mätstationen visas i nordöstra hörnet av terminallayouten, se Figur 5.1. 5.5.3 Anläggning och etablering Anläggningsarbetet med en gasledning kan variera beroende på hur ledningen förläggs, men består i huvudsak av de moment som beskrivs nedan. Förläggningsarbetet pågår normalt under sommarhalvåret, men kan ske året runt. Totalt sett uppskattas anläggningsfasen att pågå i cirka 1-4 månader. Gasledningen inom hamnområdet kommer att förläggas i befintliga rörgator ovan mark, vilket är cirka hälften av den totala ledningslängden.

SAMRÅDSUNDERLAG LNG-TERMINAL OCH ANSLUTANDE GASLEDNING I GÖTEBORGS HAMN 31 När ledningen lämnar hamnområdet kommer den att förläggas under mark. Gasledningen kommer då att korsa en järnväg och några vägar, och därefter läggs ledningen huvudsakligen i industri- och gatumark. När ledningen korsar väg och järnväg kommer den lämpligaste av följande förläggningsmetoder att användas: tryckning, hammarborrning, eller styrd borrning. För resterande sträckning kan schaktning eller styrd borrning användas beroende på geotekniska förutsättningar. Förläggning av rör Förläggning genom schaktning Gasrören svetsas samman av utbildad (certifierad) personal på plats i arbetsområdet. I första hand görs detta i lämpliga längder ovan mark före nedläggning i rörgraven. Montage av de färdiga längderna sker genom svetsning i rörgraven. Grävmaskiner används för schaktarbete och för nedläggning av färdiga rörsektioner i rörgraven se figur 5.6. I gatumark förekommer ofta flera andra ledningar, och dessa måste lokaliseras och markeras innan schaktarbete får påbörjas. Schaktningsarbeten görs försiktigt och enligt ledningsägarnas anvisningar. Schaktmassorna läggs om möjligt upp inom arbetsområdet. Schaktdjupet bestäms av att täckningen över ledningen som minst ska vara 0,9 m i mark eller bank, enligt MSBs föreskrift 2009:7. Figur 5.6. Förläggning av gasrör genom schaktning. Styrd borrning Metoden styrd borrning ger normalt sett en mindre påverkan på omgivande miljö än schaktning, men kräver speciella geotekniska förutsättningar. I första hand används tekniken på marker som består av lerjordar och blockfri friktionsjord. Styrd borrning innebär att ett hål (startgrop) borras för ledningen och att ledningen sedan dras in i det borrade hålet, se figur 5.10. Något öppet schakt förekommer inte

32 SAMRÅDSUNDERLAG LNG-TERMINAL OCH ANSLUTANDE GASLEDNING I GÖTEBORGS HAMN vid styrd borrning. Denna metod är att föredra vid passage av vägar, järnväg och vattendrag ur miljösynpunkt och för att minimera störningar. Figur 5.7. Förläggning av rör genom styrd borrning. Förläggning vid andra ledningar och infrastruktur Den planerade gasledningen mellan LNG-terminalen och stamnätet kommer att korsa fyra vägar och en rondell samt ett järnvägsområde omfattandes ett flertal parallella spår. Dessutom kommer ledningen korsa fjärrvärme- respektive VAledningar. Korsning eller parallellförläggning med väg eller järnväg För att få korsa en allmän väg krävs tillstånd enligt väglagen. Swedegas kommer träffa överenskommelse med väghållaren om förläggningssätt vid korsningar av allmänna vägar i ett avtal. Väghållare för en allmän väg är Trafikverket eller kommun. Vid korsning av järnväg gäller Trafikverkets regler och ett godkännande av Trafikverket krävs. Korsning skall i möjligaste mån ske vinkelrätt mot spåret. En gasledning som korsar en väg eller en järnväg ska vara förlagd med hänsyn till de extra yttre laster som den kan bli utsatt för. Om det finns risk för höga belastningar på ledningen från exempelvis mark- eller trafiklast kan det krävas rör med tjockare gods för att klara lasterna. Nedläggning av rör och återfyllning Efter nedläggning av rören återfylls schakten om lämpligt med befintliga schaktmassor. Vid bergschakt kommer nytt fyllnadsmaterial behövas, till exempel sand eller annat finkornigt material för att inte skada gasledningen. Överblivna massor och sten efter sprängning transporteras då bort från arbetsområdet.

SAMRÅDSUNDERLAG LNG-TERMINAL OCH ANSLUTANDE GASLEDNING I GÖTEBORGS HAMN 33 Återställning av arbetsområdet När ledningsschaktet är återfyllt skall arbetsområdet återställas. Överskottsmassor planas ut eller körs bort och eventuell matjord läggs tillbaka. Återställning sker till motsvarande skick som före arbetets genomförande. Återställning av dräneringar eller avvattningssystem görs i samråd med sakkunniga och berörda markägare. Besiktning av arbetsområde, upplagsplatser och transportvägar görs i närvaro av beställare, entreprenör och markägare och eventuella brister åtgärdas. Utmärkning av ledning Den lagda gasledningens sträckning märks ut med markeringsstolpar enligt MSBs föreskrift 2009:7, se Figur 5.8. Dessa stolpar placeras i ledningens sträckning. Det ska vara möjligt att se från en stolpe till nästa. Figur 5.8. Markeringsstolpe. 5.5.4 Drift och underhåll Efter nedläggning och återfyllning sker tryckprovning av gasledningen för att kontrollera täthet och hållfasthet. Detta görs genom att gasledningen vattenfylls och trycksätts. För att få driftsätta gasledningen med gas måste tillstånd erhållas från Energimarknadsinspektionen som baserat på utlåtande från Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap, MSB utfärdar tillstånd. Detta medges först när samtliga kontroller och besiktningar av anläggningsarbetet är godkända. Gasledning av stål skall vara skyddad mot korrosion, det vill säga rost. Skyddet består dels av utvändig beläggning i form av en plastbeläggning. Ledningen skyddas också med ett katodiskt skydd, ett elektriskt korrosionsskydd.

34 SAMRÅDSUNDERLAG LNG-TERMINAL OCH ANSLUTANDE GASLEDNING I GÖTEBORGS HAMN För drift och underhåll av ledningen upprättas ett kontrollprogram av ledningsägaren som sedan godkänns av MSB, som är tillsynsmyndighet. Den planerade gasledningen kommer att övervakas via Swedegas kontrollrum som är bemannat dygnet runt med sakkunnig personal. Till kontrollrummet går larm från anläggningen. Övervakningens syfte är att se till att anläggningen drivs inom specificerade driftparametrar. Vid en incident skall driftpersonal också kunna verka som sambandscentral för alarmering och samarbetsfunktioner. En dokumenterad beredskapsplan skall finnas för att anläggningen så snabbt som möjligt skall kunna försättas i säker drift. Förändringar kring ledningen skall inspekteras regelbundet. Dessa förändringar rör förändringar i landskapet, såsom marksättningar och erosion, tredje mans aktivitet samt påverkan på ledningsmarkeringar. 5.5.5 Avveckling Om gasledningssystemet skall tas ur drift ska detta ske enligt Naturgaslagen och gällande koncessionsvillkor. En ledning som tas ur drift för längre tid än ett år skall avskiljas fysiskt från det gasförande systemet samt tömmas på gas.

SAMRÅDSUNDERLAG LNG-TERMINAL OCH ANSLUTANDE GASLEDNING I GÖTEBORGS HAMN 35 6 Områdesbeskrivning LNG-terminalen är planerad att etableras vid Skarvik 4, som är en del av den så kallade Energihamnen i Göteborgs Hamn, se figur 6.1. I Göteborgs Hamn finns tre energihamnar där olje- och energiprodukterna hanteras; Torshamnen, Skarvikshamnen och Ryahamnen. I Skarvikshamnen lossas och lastas idag raffinerade oljeprodukter, förnyelsebara energiprodukter, kemikalier och en mindre mängd råolja. Figur 6.1 Översiktsbild med den planerade lokaliseringen av LNG-terminalen. 6.1 Riksintressen och skyddsvärda områden Områden i anslutning till den planerade LNG-terminalen berörs av vissa riksintressen, se vidare nedan. Hur den planerade verksamheten eventuellt kan komma att påverka dessa riksintressen kommer att utredas vidare i kommande MKB. 6.1.1 Riksintressen Göteborgs Hamn och de anslutande farlederna till hamnen är, efter beslut av Sjöfartsverket år 2000, av riksintresse för sjöfarten enligt 3 kap 8 miljöbalken. Vilka delar av hamnen som omfattas av riksintresseområdet framgår inte av beslutet men enligt Länsstyrelsens precisering av riksintresset är Skarvikshamnen en av de hamndelar som omfattas (Länsstyrelsen Västra Götaland, 2009). Riksintresset för hamnen omfattar även kompletterande infrastruktur, varav farlederna 161 och 165 är viktiga delar. Även Tankgatan som leder till Göteborgs ytterhamn och Hamnbanan som är en enkelspårig godsjärnväg omfattas av riksintresse för kommunikation, se figur 6.2.

36 SAMRÅDSUNDERLAG LNG-TERMINAL OCH ANSLUTANDE GASLEDNING I GÖTEBORGS HAMN Stora delar av den svenska västkusten är också av riksintresse som högexploaterad kust, i detta område ingår också delarna av Göteborgs hamn väster om Älvsborgsbron, se figur 6.3. Det planerade terminalområdet berör inte riksintresse för friluftslivet. Gränsen för riksintresse för friluftslivet går längre ut i Göta älvs mynning utanför Göteborgs Hamns område.

SAMRÅDSUNDERLAG LNG-TERMINAL OCH ANSLUTANDE GASLEDNING I GÖTEBORGS HAMN Figur 6.2 Riksintressen för kommunikation, hamn samt för totalförsvaret. 37

38 SAMRÅDSUNDERLAG LNG-TERMINAL OCH ANSLUTANDE GASLEDNING I GÖTEBORGS HAMN Figur 6.3 Riksintresse för kust samt naturmiljöer vid Göteborgs hamn.

SAMRÅDSUNDERLAG LNG-TERMINAL OCH ANSLUTANDE GASLEDNING I GÖTEBORGS HAMN 39 6.1.2 Naturmiljö Några riksintressen för naturvården finns inte i anslutning till det planerade terminalområdet. Rya skog nordöst om projektområdet, se figur 6.3, är ett naturreservat och har också pekats ut i våtmarksinventeringen och lövskogsinventeringen. Rya skog är unik då det finns rester av mycket gammal skog. Inga andra naturreservat finns i projektets närhet. Väster om etableringsområdet finns Natura 2000-området Torsviken som syftar till att bevara de i fågeldirektivet utpekade arterna brushane, salskrake och sångsvan. Torsvikens Natura 2000-område bedöms inte påverkas av planerad verksamhet på grund av avståndet om ca 4,5 km. 6.1.3 Kulturmiljö Närmast belägna områden som är utpekade som riksintresse för kulturmiljö är Nya varvet och Nya Älvsborg. Nya varvet ligger på södra sidan älven, mittemot Skarvikshamnen, se figur 6.4. En del av detta område finns också upptaget i det kommunala programmet för kulturhistorisk bebyggelse i Göteborg. Nya Älvsborg är en fästning från 1600-talet som ligger på den östligaste av Aspholmarna väster om Skarvikshamnen. Det finns även ett område precis öster om Älvsborgsbron som är av riksintresse för kulturmiljö, Kulturreservatet Klippan. Det finns inga fornlämningar inom terminalområdet eller utmed den sökta ledningssträckningen. I vattnet utanför Skarvikshamnen finns två båt/fartygslämningar och en förlisningsuppgift.

40 SAMRÅDSUNDERLAG LNG-TERMINAL OCH ANSLUTANDE GASLEDNING I GÖTEBORGS HAMN Figur 6.4 Kulturmiljöer vid Göteborgs hamn.