LNG TERMINAL I GÖTEBORGS HAMN

Transkript

1 ADRESS COWI AB Skärgårdsgatan 1 Box Göteborg TEL FAX WWW cowi.se APRIL 2013 GO4LNG LNG TERMINAL I GÖTEBORGS HAMN UNDERLAG TILL SAMRÅD ENLIGT MILJÖBALKEN PROJEKTNR /A DOKUMENTNR. VERSION 3 UTGIVNINGSDATUM UTARBETAD Nelly Forsman GRANSKAD Anna Wilhelmsson GODKÄND Anna Wilhelmsson

2

3 SAMRÅDSUNDERLAG - LNG-TERMINAL GÖTEBORGS HAMN 3 INNEHÅLL 1 Inledning och bakgrund Inledning Bolagen 6 2 Administrativa uppgifter 7 3 Tillstånd och samråd 8 4 Alternativredovisning Terminal Anslutande naturgasledning 16 5 Verksamhetsbeskrivning Beskrivning av terminal och kaj Import och lossning av LNG Lastning av bunkerfartyg Land- och sjötransporter Anslutning till naturgasnät 24 6 Områdesbeskrivning Planer Riksintressen och skyddsvärda områden Markförhållanden och geologi Närliggande verksamheter och bostäder 31 7 Förväntad påverkan på människors hälsa och miljön Emissioner till luft Buller Utsläpp till vatten och mark Riskhantering och säkerhetsaspekter 33 C:\Users\anbg\Desktop\samrådsunderlag 2 GO4LNG final2.docx

4 4 SAMRÅDSUNDERLAG 8 Miljökonsekvensbeskrivning 35 9 Referenser 36 Bilaga 1 Underlag för samråd enligt miljöbalken. Ändring av hamnverksamheten - Hantering av LNG i Energi hamnen C:\Users\anbg\Desktop\samrådsunderlag 2 GO4LNG final2.docx

5 SAMRÅDSUNDERLAG LNG-TERMINAL GÖTEBORGS HAMN 5 1 Inledning och bakgrund 1.1 Inledning Nya miljökrav innebär att sjöfartens svavelutsläpp måste minskas avsevärt från år Fartyg i svenska farvatten behöver inom ett par år ställa om till miljövänligare bränsle. Parallellt med detta pågår en utveckling där svensk industri vill ställa om från olja och kol till mer miljövänliga alternativ. Även den landbaserade transportsektorn står i begrepp att ställa om till mer miljövänliga alternativ. I samtliga fall efterfrågas naturgas. Vopak LNG Holding BV och Swedegas AB planerar därför att, genom det gemensamma projektet GO 4 LNG, bygga en mottagnings-, förvarings- och distributionsanläggning för flytande naturgas (LNG) i Göteborgs hamn. Bolagen har tillsammans genomfört en förstudie rörande etablering av en öppen LNG-terminal i Göteborgs hamn. Den huvudsakliga drivkraften för projektet är introduktionen av svavelkontrollområdet (SECA), med krav på kraftigt minskade svavelhalter i maritimt drivmedel. LNG är en engelsk förkortning av Liquified Natural Gas och står för flytande naturgas. Naturgas, precis som biogas, består huvudsakligen av metan. Metan (CH 4 ) är naturens enklaste kolväte och därigenom idealiskt att använda i många processer. Metangas är en helt ren gas utan svavelinnehåll och den bildar inga partiklar vid förbränning. Metan är en färglös och helt luktfri gas. Biogas och naturgas är kompatibla vid såväl lagring och transport som vid användning. Detta är en fördel då man successivt kan ersätta naturgas med biogas. När naturgas (metangas), vid normalt atmosfärstryck, kyls ned till -162 C kondenserar gasen till vätska (LNG), och blir då lätt att transportera och lagra i isolerade tankar. Genom nedkylning och kondensering till vätska blir volymen cirka 600 gånger mindre än motsvarande gasvolym vid atmosfärstryck. LNG har flera användningsområden. Ett viktigt område är som bränsle eller råvara till industriprocesser. Ett annat är som drivmedel för transporter av olika slag. LNG bedöms komma att ersätta stora delar av drivmedlet för fartyg.

6 6 SAMRÅDSUNDERLAG LNG-TERMINAL GÖTEBORGS HAMN 1.2 Bolagen Swedegas Swedegas är ett infrastrukturbolag som investerar i smarta energisystem. Företaget äger gasnätet som sträcker sig från Dragör till Stenungsund. Varje år transporterar Swedegas energi motsvarande 15 TWh till distributörer och direktanslutna kunder. Gasnätet försörjer 33 kommuner, flera kraftvärmeverk och industrier med naturgas. Swedegas satsar nu på att utveckla infrastruktur för både biogas och flytande naturgas (LNG). Swedegas har sitt huvudkontor i Göteborg. Vopak LNG Royal Vopak är världens största oberoende leverantör av tanklagringstjänster, specialiserat på lagring och hantering av flytande kemikalier, gaser och oljeprodukter. Det holländska företaget driver 84 terminaler med en sammanlagd lagringskapacitet på mer än 29 miljoner kubikmeter i 31 länder. Terminalerna är strategiskt placerade längs de stora farlederna. Majoriteten av kunderna är företag verksamma inom kemi- och oljeindustrin. Vopak är också ägare av den stora importterminalen för LNG, GATE, i Rotterdam. Göteborgs Hamn Göteborg Hamn är Nordens största hamn med fartygsanlöp om året. En tredjedel av svensk utrikeshandel går via Göteborgs Hamn. Hamnen har det bredaste utbudet av fartygslinjer både inom och utanför Europa. Här finns också Nordens största energihamn. Hälften av Sveriges råoljeimport tas in här. Göteborgs Hamn AB har också i uppdrag att stärka näringslivet och skapa konkurrensfördelar för nordisk industri. Göteborgs Hamns samrådsunderlag för ändringen av hamntillståndet finns bifogat till detta samrådsunderlag, se Bilaga 1.

7 SAMRÅDSUNDERLAG LNG-TERMINAL GÖTEBORGS HAMN 7 2 Administrativa uppgifter Verksamhetsutövare: GO 4 LNG (ett av Vopak LNG Holding BV och Swedegas AB samägt bolag) Adress: c/o Swedegas AB Gamlestadsvägen 2-4 B GÖTEBORG Fastighetsbeteckning: Rödjan 727:21, 727:14 och 727:16, Göteborgs kommun Fastighetsägare: Göteborgs Hamn AB och Göteborgs kommun Tomträttshavare: Vopak Sweden AB (Rödjan 727:14 och 727:16) Kontaktperson: Saila Horttanainen info@lngterminalgoteborg.se Juridiskt ombud: Foyen Advokatfirma Pia Pehrson, Advokat pia.pehrson@foyen.se Ludvig Gustafson, jur. kand. ludvig.gustafson@foyen.se Organisationsnummer: Bolaget är under bildande Verksamhetskod: (39.60), och Avdelning 4 avsnitt 1 Tillståndsgivande myndighet: Länsstyrelsen Västra Götalands län

8 8 SAMRÅDSUNDERLAG LNG-TERMINAL GÖTEBORGS HAMN 3 Tillstånd och samråd För att anlägga och driva den planerade LNG-terminalen krävs tillstånd enligt 9 kap. miljöbalken. Terminalen omfattas även av den högre kravnivån enligt förordningen om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor, (1999:382). För verksamheten krävs också tillstånd enligt lagen om brandfarliga och explosiva varor (2010:1011) samt bygglov enligt plan- och bygglagen (2010:900). För att ansluta anläggningen till gasnätet måste även koncession beviljas enligt naturgaslagen (2005:403). Detta samrådsunderlag är en del av tillståndsprocessen enligt miljöbalken, såväl som koncessionsprövningen enligt naturgaslagen. I enlighet med miljöbalkens bestämmelser skall samråd hållas med de myndigheter och särskilt berörda enskilda samt övriga intressenter, som kan komma att beröras av planerad verksamhet. Samrådet syftar till att på ett tidigt skede i tillståndsprocessen inhämta uppgifter och synpunkter för planerad verksamhet som kommer att ligga till grund för framtida ansökningshandlingar och miljökonsekvensbeskrivning (MKB). Vopak och Swedegas vill genom detta samrådsunderlag informera om planerad verksamhet och inhämta relevanta synpunkter för den planerade verksamheten. Ett första samråd med länsstyrelsen, kommun, andra myndigheter och särskilt berörda enskilda genomfördes i slutet av februari och början av mars Samrådet med Länsstyrelsen i Västra Götalands län, Göteborgs Stad och andra myndigheter genomfördes med skriftlig inbjudan och möte hölls 28 februari Samråd genomfördes skriftligt med närliggande verksamheter och boende. Samrådet annonserades även i GP den 18 februari 2013 där särskilt berörda, miljöorganisationer och allmänhet inbjöds att ta del av samrådsunderlaget och lämna skriftliga synpunkter. Samtliga gavs möjlighet att inkomma med synpunkter senast 12 mars 2013.

9 SAMRÅDSUNDERLAG LNG-TERMINAL GÖTEBORGS HAMN 9 Då samrådet även sker för en framtida ansökan om koncession enligt naturgaslagen, krävs ett beslut från länsstyrelsen om projektets miljöpåverkan. Detta samrådsunderlag är underlag till den fortsatta samrådsprocessen. Möten med myndigheter och med närliggande verksamheter genomförs i slutet av april Samråd med övriga berörda, allmänhet och organisationer genomförs så att dessa har möjlighet att yttra sig skriftligen. En bemannad utställning för allmänheten där det finns möjlighet att inhämta information och lämna synpunkter kommer även att genomföras i början av maj 2013.

10 10 SAMRÅDSUNDERLAG LNG-TERMINAL GÖTEBORGS HAMN 4 Alternativredovisning Nedan redogörs kortfattat för de alternativa lokaliseringar som har studerats, både för lokaliseringar längs den svenska västkusten och för placeringar inom Göteborgs hamn. Även alternativa sträckningar av planerad naturgasledning för anslutning till svenska naturgasnätet (stamnätet), se Figur 4.1, redovisas. Slutliga alternativredovisningar kommer att presenteras i den kommande MKB:n. Detta är endast en översiktlig redogörelse. 4.1 Terminal I begreppet terminal avses här lagringstankar, kaj för lossning och bunkring (lastning) av fartyg, utlastning för järnväg och tankbilar samt utrustning för anslutning till naturgasnätet Lokalisering västkusten Fyra olika hamnar på den svenska västkusten har studerats för en eventuell etablering av LNG-terminal. Nedanstående kriterier bör uppfyllas för att en etablering av en LNG-terminal ska vara lämplig (SGC Svenskt Gastekniskt Center AB ): Närhet till farled med mycket fartygstrafik Närhet till större hamn Närhet till konsumenter på landsidan 1 I följande avsnitt ges en beskrivning av varje alternativ varefter en behovsanalys och sammanvägning av betydelsefulla faktorer för alla fyra alternativ redovisas. 1 Ställer också krav på infrastruktur för transport på järnväg och väg

11 SAMRÅDSUNDERLAG LNG-TERMINAL GÖTEBORGS HAMN 11 Halmstad Halmstad Hamn har studerats som ett möjligt alternativ för lokalisering av en LNG-terminal. För närvarande hanteras här varje år ca ton flytande bulk, i form av bensin, eldningsolja, diesel, etanol och avfallsolja (Halmstad Hamn, 2013). Infrastrukturen i anslutning till hamnen är god med närhet till europaväg E6 och möjligheter för järnvägstransport. Stamledning för naturgas passerar Halmstad, vilket möjliggör för anslutning av LNG-terminal. Halmstad Hamn har ett strategiskt läge mellan Hamburg och Oslo och hamnens verksamhet växer stadigt. De nautiska förutsättningarna är goda såsom djupgående och tillgänglighet. I hamnen har två lämpliga områden för en terminal identifierats varav det ena med intilliggande befintlig kaj och det andra kräver anläggande av ny kaj. Figur 4.1 Fyra olika lokaliseringar på Sveriges västkust har studerats. Tre av dessa ligger vid det svenska naturgasnätet som sträcker sig från Trelleborg och Dragör till Stenungsund. I Svenskt Gastekniskt centers utredning (2011) bedöms Halmstad hamn har fysiskt begränsade möjligheter för en stor LNG-terminal (> m 3 ), för en medelstor ( m m 3 ) bedöms möjligheterna som goda.

12 12 SAMRÅDSUNDERLAG LNG-TERMINAL GÖTEBORGS HAMN Sammanfattningsvis har en lokalisering i Halmstad bedömts möjlig men avfärdats av projektet då kundunderlaget i närområdet i form av industrier inte är tillräckligt. Även när det gäller användning av LNG som drivmedel för sjöfart är det bristande kundunderlag. Lysekil Lysekil ligger långt från stamnätet för gas. Ett flertal utredningar har genomförts för att bygga en gasledning dit från Stenungstund, som är den närmaste punkten för en anslutning. Det har visat sig vara mycket kostsamt på grund av geografiska förhållanden och är därför inte ekonomiskt försvarbart. En LNG-terminal i Lysekil möjliggör däremot för att användningen av naturgas får större geografisk spridning. Vid Preems raffinaderi pågår byggnation av en LNG terminal som är planerad att driftsättas i slutet av LNG ska ersätta användningen av nafta och butan för vätgasproduktion på raffinaderiet. Det kan också ersätta användning en av tjockolja för andra industrier i närheten. Förutsättningarna för att ta in fartyg anses goda med avseende på djup, strömmar, vågor och tillgänglighet. Lysekil bedöms ha goda möjligheter för att etablera en stor LNG-terminal, både ur ett farledsperspektiv och för en terminal på landsidan (Svenskt Gastekniskt Center, 2011). Sammanfattningsvis har Lysekil avfärdats då lokaliseringen inte uppfyller kravet på att kunna anslutas till naturgasnätet och då infrastruktur för järnvägstransport saknas. Även det faktum att det redan pågår byggnation av en LNG-terminal i området bidrar till att detta alternativ har avfärdats. Stenungsund De många petrokemiska industrierna i Stenungsund medför att kundunderlaget för en LNG-terminal i området är bra. I Petroport som är petrokemiindustrins gemensamma hamn, sker en omfattande fartygstrafik och här hanteras olika typer av kemiprodukter, oljeprodukter samt förnyelsebara bränslen. I januari invigdes en ny pir vilket skapar förutsättningar för att kunna ta emot en ökad fartygstrafik. Hamnen har ett maximalt djupgående på 10,3 m (Petroport, 2013). I Svenskt Gastekniskt centers utredning (2011) bedöms möjligheterna för en stor LNG-terminal i Stenungsund som osäkra, för en mindre etablering bedöms möjligheterna som goda. Sammanfattningsvis har Stenungsund avfärdats då lokaliseringen ligger långt ifrån en farled med mycket fartygstrafik samt mindre goda förutsättningar avseende tillgängliga kajer och järnvägsanslutning. Göteborg Göteborgs hamn är Nordens största och har en mycket omfattande fartygstrafik med ca anlöp per år. Göteborg är också en knutpunkt för infrastruktur. I Göteborgs hamn finns möjlighet till anslutning till gasnätet samt infrastruktur som möjliggör både järnvägstransporter och transporter med tankbil.

13 SAMRÅDSUNDERLAG LNG-TERMINAL GÖTEBORGS HAMN 13 I Svenskt Gastekniskt centers utredning (2011) bedöms det i Göteborgs hamn finnas ha goda möjligheter för en stor LNG-terminal. Sammanfattningsvis har förutsättningarna i Göteborg bedömts som goda avseende alla viktiga kriterier. Projektet har därför valt att gå vidare med detta alternativ. Behovsanalys De fyra alternativen har utvärderats utifrån de kriterier som specificeras i SGCs rapport (2011) samt möjligheterna till transport på järnväg, anslutning till gasnätet och lossning och lastning vid kajer. Utvärderingen har gjorts på en tregradig skala där 3 innebär goda förutsättningar/möjligheter och 1 innebär begränsade möjligheter/förutsättningar. Tabell 4.1 visar en sammanställning av resultatet. Tabell 4.1 Sammanställning över utvärdering av hamnar längs västkusten Halmstad Lysekil Stenungsund Göteborg Närhet till trafikstråk med mycket fartygstrafik Närhet till större hamn Närhet till konsumenter på landsidan Närhet till järnväg Närhet till gasnät Närhet till kajområde för lastning och lossning Totalt Resultatet i tabellen visar att Göteborg får den högsta totalsumman vilket innebär att detta alternativ bedöms ha bäst förutsättningar för en etablering av LNGterminal.

14 14 SAMRÅDSUNDERLAG LNG-TERMINAL GÖTEBORGS HAMN Lokalisering Göteborg Inom Göteborgs hamn har fyra olika lokaliseringar identifierats, se Figur 4.2. Dessa har utretts baserat på flertalet kriterier som bedömts betydelsefulla: Närhet till kaj för angörande LNG-fartyg upp till en storlek av m 3 Lagringsmöjligheterna för ca m 3 LNG Möjlighet att distribuera LNG med järnväg Möjlighet att distribuera på vägnät med en kapacitet på 20 tankbilar/dag Möjligheterna att ansluta till det befintliga gasnätet Nautisk säkerhet Säkerhet på land Riksintressen och andra skyddsvärda områden Muddringsbehov Fysisk planering Motstående intressen Möjligheterna för driftstart 2015 Figur 4.2 Identifierade lokaliserings alternativ i Göteborgs hamn Hjärtholmen Hjärtholmen ligger längst västerut av alternativen. Området ligger också längst ifrån det befintliga gasnätet vilket skulle medföra en lång anlutningsledning och höga kostnader. Det är även längst ifrån många tänkbara användare av naturgas. Övriga förutsättningar för att distribuera LNG på land är begränsade då nya spår för järnväg måste anläggas och befintliga vägar bedömts behöva åtgärdas för att klara trafiken med tankbilar. Befintlig verksamhet på Hjärtholmen utgörs av vindkraftverk, vilket medför att särskild hänsyn måste tas vid en samlokalisering. För närvarande finns inte heller någon tillgänglig mark. En etablering vid Hjärtholmen kräver omfattande markarbeten och anläggande av kajer.

15 SAMRÅDSUNDERLAG LNG-TERMINAL GÖTEBORGS HAMN 15 Risholmen Vid Risholmen finns ett tillgängligt markområde som skulle vara en lämplig plats för anläggande av en LNG-terminal. Dock krävs att en helt ny kaj anläggs då den befintliga inte motsvarar de krav som ställs för lastning och lossning av petroleumprodukter och naturgas. Inte heller vattendjupet vid den befintliga kajen är tillräckligt. Förutsättningarna för transport på väg är goda vid en lokalisering på Risholmen. Anslutning till järnväg är möjlig men det fordrar stora investeringar att bygga vidare från befintlig infrastruktur. För anslutning till gasnätet krävs en lång anslutande ledning vilket medför höga kostnader. Även på Risholmen finns idag vindkraftverk vilket medför att särskild hänsyn måste tas. Skarvik 4 Vid huvudalternativet Skarvik 4 finns kajer för lossning och lastning av LNG till fartyg upp till ca m 3. Förutsättningarna för att kunna distribuera LNG både med tankbilar och med järnväg är mycket goda från detta område. Närheten till det befintliga gasnätet gör att en anslutning är möjlig. Det finns inte heller några skyddade områden såsom Natura 2000-områden eller naturreservat, som bedöms kunna påverkas av en etablering. Skarviktriangeln Området har utretts av Göteborg Energi för en etablering av en LNG-terminal. Vid denna lokalisering finns kaj där lossning och bunkring av fartyg kan ske. Även den landbaserade infrastrukturen är god med möjlighet att lasta till såväl tankbilar som till järnväg. Platsen ligger nära Rya Kraftvärmeverk och naturgas från LNGterminalen skulle därmed kunna användas som bränsle i kraftvärmeverket vid behov. Närheten till naturgasnätet skapar också goda anslutningsmöjligheter. Området gränsar dock till naturreservatet Rya skog och utrymmet på platsen för att kunna lagra LNG är begränsat. Resultat De olika alternativen har bedömts på en femgradig skala från -- till ++. I Tabell 4.2 görs en sammanvägning av bedömningen för varje alternativ baserat på kriterierna ovan. Resultatet visar att Skarvik 4, med högsta totalsumma, är den bäst lämpade lokaliseringen. Tabell 4.2 Sammanställning av bedömningen för respektive lokalisering inom Göteborgs hamn Hjärtholmen Risholmen Skarvik 4 Skarviktriangeln Närhet till kaj för angörande LNGfartyg 3 Lagringsmöjligheter för ca m 3 LNG Möjlighet att lasta LNG till järnväg Möjlighet att lasta LNG till tankbil med

16 16 SAMRÅDSUNDERLAG LNG-TERMINAL GÖTEBORGS HAMN en kapacitet på 20 tankbilar/dag Möjligheterna att ansluta till det befintliga gasnätet Nautisk säkerhet Säkerhet på land Riksintressen och andra skyddsvärda områden Muddringsbehov Fysisk planering Motstående intressen Möjligheterna för driftstart 2015 Totalt Anslutande naturgasledning En anslutande naturgasledning planeras för att kunna leverera naturgas till stamnätet d.v.s. till den ledning som sträcker sig förbi Göteborg och norrut mot Stenungsund. För detta krävs att en ny gasledning anläggs från terminalen till en lämplig anslutningspunkt på nätet. Fyra alternativa sträckningar inom stråk (utredningsområde) för den anslutande naturgasledningen har studerats. I följande avsnitt framgår en kort områdesbeskrivning av respektive stråk och dess geografiska placering framgår av Figur 4.2. Identifierade stråksalternativ är preliminära och kommer att utredas vidare avseende kultur- och naturmiljö samt riskaspekter. Dessa utredningar och en slutlig alternativredovisning kommer att presenteras i den framtida MKB Sträckningsalternativ Alternativ 1 Alternativ 1 innebär att ny ledning från LNG-terminalen ansluts till gasnätet vid Rya kraftvärmeverk som ligger öster om projektområdet. Rya är den närmaste anslutningspunkten och innebär den kortaste sträckningen av ny ledning. Ny ledning kan dras längs befintlig rörgata fram till Rya skog och endast den sista anslutande delen kräver ny rörgata. Sträckningen går längs med kanten till naturreservatet Rya skog, i övrigt påverkas inga identifierade natur- eller kulturintressen. Alternativet innebär relativt låga anläggningskostnader i förhållande till övriga alternativ med hänsyn till den korta stäckningen. Alternativet har dock preliminärt avfärdats då kapaciteten och dimensionen på ledningen mellan Rya kraftvärmerverk och huvudledningen inte är tillräcklig för att klara den mängd som planeras levereras från LNG-terminalen.

17 SAMRÅDSUNDERLAG LNG-TERMINAL GÖTEBORGS HAMN 17 Alternativ 2 Alternativ 2 innebär samma sträckning som alternativ 1 fram till Rya kraftvärmeverk men istället för att ansluta till ledningen här förläggs ytterligare ny ledning för anslutning vid biogasanläggingen Gobigas som för närvarande är under byggnation. Anslutning och rörledning till stamnätet för Gobigas-anläggningen är nu bestämd vilket medför att en anslutning av LNG-teminalen till samma punkt skulle medföra ett byte av ledningen till större dimension för att klara önskad kapacitet. Den längre sträckningen medför inte att några ytterligare natur- eller kulturmiljöintressen påverkas, jämfört med alternativ 1. Alternativ 2 bedöms innebära för höga kostnader med hänsyn till den långa sträckningen och har därför preliminärt avfärdats. Alternativ 3 Den förespråkade sträckningen, alternativ 3, ansluter till det befintliga gasnätet nordväst om etableringsområdet, vid Oljevägsmotet. Med detta alternativ kan ledningen förläggas ovan jord längs befintlig rörgata på stora delar av sträckan. Denna sträckning medför att ledningen går under vägen och järnvägen vid Oljevägen. Inom stråket, norr om Oljevägen finns en kulturhistorisk lämning bestående av ett vägmärke från ca 1520 e.kr. Inga andra natur- eller kulturmiljöintressen har identifierats inom stråket. Alternativ 3 bedöms prelimärt som den mest lämpliga sträckningen. Dels för att det är en kortare sträckning, vilket också innebär lägst anläggningskostnader, dels kan åtgärder som förhindrar påverkan på den kulturhistorisklämningen vidtas inom ramen för detta alternativ. Alternativ 4 En längre sträckning har studerats som innebär att ledningen korsar Oljevägen och järnvägen längre västerut längs en befintlig ledningsgata över vägen. Sträckningen för detta alternativ blir dock längre och skulle innebära högre kostnader. Inom stråket för alternativ 4 finns en kulturhistorisk lämning i form av en stensättning. Inga andra natur- eller kulturintressen berörs.

18 18 SAMRÅDSUNDERLAG LNG-TERMINAL GÖTEBORGS HAMN Figur 4.3 Alternativa sträckningar inom stråk för anslutande naturgasledning

19 SAMRÅDSUNDERLAG LNG-TERMINAL GÖTEBORGS HAMN 19 5 Verksamhetsbeskrivning Verksamheten omfattar lagringsutrymme för LNG, lossnings- och bunkringsmöjlighet för fartyg, anslutande gasledning samt utlastning till lastbil och järnvägsvagn. 5.1 Beskrivning av terminal och kaj Den planerade anläggningen kommer att uppföras i två etapper varav den första planeras stå färdig 2015 och den andra Figur 5.1 visar en principlayout av den planerade anläggningen. Lastnings- och lossningsutrustning till fartyg samt rangeringsområde för järnvägsvagnar anläggs i anslutning till området och beskrivs i avsnitt 5.3 och 5.4. Figur 5.1 Principlayout av anläggningen för etapp 2 inom den svarta linjen.

20 20 SAMRÅDSUNDERLAG LNG-TERMINAL GÖTEBORGS HAMN Etapp 1 Under etapp 1 kommer befintliga kajer att användas vid lossning av LNG fartyg på upp till m 3, se Figur 5.2. Den beräknade volymen som kommer att hanteras under etapp 1 är m3 LNG/år. Lagring kommer att ske i upp till åtta dubbelmantlade och vakuumisolerade tankar med maxvolymen m 3 /tank och ett arbetstryck på upp till 5 bar, Figur 5.3. Lagringstankarna kommer att följa designrekommendationer i LNGA Anvisningar för flytande naturgas och PED Direktivet för tryckbärande anordningar. Två tänkbara platser för de trycksatta LNG lagringstankarna finns. Valet av plats kommer att slutgiltigt bestämmas med stöd av resultatet från risk -och byggbarhetsanalyser. Etapp 2 I etapp 2 kommer en fullstor lagringstank att byggas och tas i bruk. En principdesign av denna framgår av Figur 5.4. Lagertanken utformas enligt gällande standarder, SS EN 1473:2007 och SS EN Lagringstanken planeras ha en storlek på upp till m 3 och är av typen full containment. Principen för en full containment innebär en innertank av stål och en yttertank av betong som båda kan innehålla den lagrade LNG-volymen. Även andra utformningsalternativ för konstruktion av tanken kan komma att studeras. Arbetstrycket i tanken är strax över atmosfärstryck och vätskan kommer under normala driftförhållanden att hålla en temperatur på -162 C. Mellan den yttre och den inre tanken finns isolering av exempelvis perlit. Terminalen kommer också att utrustas med en fackla, denna kommer att placeras ovanpå tanken utanför brandriskzon. Facklan fungerar som ett system för att reducera risker och miljöpåverkan och används enbart vid uppstart, underhåll och då något onormalt har uppstått. I facklan förbränns metan och omvandlas till koldioxid och vatten. Under etapp 1 kommer en temporär fackla att installeras. Under etapp 2 kommer denna att ersättas av en permanent installation. Under etapp 2 kommer en befintlig pir, 519 eller reservalternativ 511, att tas i bruk för att också möjliggöra lossning från fartyg på upp till m 3, se Figur 5.2. Den hanterade volymen beräknas då kunna öka upp till m 3 LNG/år. I etapp 2 planeras LNG att kunna förångas för att överföras i gasnätet. Detta sker med hjälp av tryckhöjningspump och värmeväxlare/förångare. Den producerade gasen kommer att ledas genom en gasledning till lämplig anslutningspunkt på naturgasnätet, se vidare avsnitt 5.5.

21 SAMRÅDSUNDERLAG LNG-TERMINAL GÖTEBORGS HAMN Reservalt. Lossning etapp Figur 5.2 Terminalområdet samt lossnings- och bunkringsplatser i Skarvikshamnen. Figur 5.3 Exempel på vacuumisolerade LNG lagringstankar

22 22 SAMRÅDSUNDERLAG LNG-TERMINAL GÖTEBORGS HAMN Figur 5.4 Typiskt utseende 'Full containment' lagringstank Hantering av boil-off gas, BOG På grund av värmeläckage in i lagringstanken och anslutande volymer kommer en viss mängd LNG att förångas till gas, så kallad boil-off gas (BOG). För att undvika att trycket i tanken höjs tas denna gas om hand. För hantering av BOG utreds fyra alternativ: återkondensering och återförsel till lagringstank förbränning i naturgaspanna i Skarvikområdet överföring i lågtrycksgasnätet (Göteborg Energis nät) överföring i naturgasnätet (Swedegas nät) eller nybyggd ledning Vilket av dessa alternativ som kommer att användas är inte fastställt utan kommer att utredas vidare i det fortsatta arbetet. För samtliga alternativ krävs en högtryckspump i anslutning till terminalen för att komprimera den avkokade gasen. 5.2 Import och lossning av LNG Importen och lossningen vid terminalen sker uteslutande från fartyg, se Figur 5.5. Storleken på fartygen som transporterar LNG varierar men till den planerade terminalen kommer de mindre fartygen att lossa ca m 3 per gång och de större upp till m 3. Det innebär att mellan 90 och 185 lossningar per år kommer att genomföras vid kajen och piren. Terminalen kommer att kunna ta emot LNG från olika produktionsanläggningar och omlastningsterminaler.

23 SAMRÅDSUNDERLAG LNG-TERMINAL GÖTEBORGS HAMN 23 Vid lossning pumpas LNG med fartygets pumpar via lastarmar och rörledningar till lagertankarna. Viktigt är att gastrycket i lagringstanken är högre än det i fartyget så ett naturligt flöde möjliggörs. Den LNG som lossas från fartyget har en temperatur på cirka -162 C och trycket i ledningarna är ca 4 bar. Figur 5.5 Exempel på LNG-tankfartyg 5.3 Lastning av bunkerfartyg Vid den planerade terminalen kommer bunkerfartyg med en storlek på m 3 att kunna lastas. Vid lastning av bunkerfartyg pumpas LNG från lagringtanken via ledning och lastarmar till rörsystem och lagertank ombord på fartyget. Detta kommer att ske från kaj , se Figur Land- och sjötransporter I lagringstankarna kommer det att finnas nedsänkta pumpar som används för att pumpa LNG till utlastning för lastbil- och tågtransport, för bunkring av fartyg, och till förångning för distribution i transmissionssystemet. Tankbilar för LNG-transport har en ungefärlig lastningsvolym på 50 m 3. Under etapp 1 kommer det maximalt per år att ske stycken lastningar till lastbil. Vid etapp 2 är motsvarande siffra stycken. Vägförbindelserna till terminalområdet är goda och inga åtgärder krävs för att lastbilarna ska kunna nå fram till området. En ny järnvägssträckning inom terminalområdet planeras att byggas för att minimera rörlängden för utlastning från lagertankarna. En rangeringslösning kommer att anläggas med dubbelspår för att möjliggöra effektiv logistik. För sträckning av spåren se ovan i Figur 4.3. Stickspåret för rangering och uppställning av järnvägsvagnargår rakt ner mot kajlinjen, i sydlig riktning. I den planerade terminalen kommer för etapp 1 maximalt 650 lastningar att ske per år, för etapp 2 kommer uppskattningsvis 1200 lastningar per år att ske. Järnvägsvagnarna har en individuell tankstorlek på max 105 m 3.

24 24 SAMRÅDSUNDERLAG LNG-TERMINAL GÖTEBORGS HAMN 5.5 Anslutning till naturgasnät För etapp 2 planeras en anslutning till stamnätet för att kunna distribuera förångad LNG. Förångning sker med hjälp av en vattenvärmd förångare. Gasen leds genom en rörledning till lämplig anslutningspunkt på nätet. Den förespråkade sträckningen av ny gasledning, alternativ 3, framgår av Figur 4.3.

25 SAMRÅDSUNDERLAG LNG-TERMINAL GÖTEBORGS HAMN 25 6 Områdesbeskrivning LNG-terminalen är planerad att etableras vid Vopak Skarvik 4, som är en del av den s.k. Energihamnen i Göteborgs hamn, se Figur 6.1. I Göteborgs Hamn finns tre energihamnar där olje- och energiprodukterna hanteras; Torshamnen, Skarvikshamnen och Ryahamnen. I Skarvikshamnen lossas och lastas idag raffinerade oljeprodukter, förnyelsebara energiprodukter, kemikalier och en mindre mängd råolja. Figur 6.1 Översiktsbild med den planerade lokaliseringen av LNG terminalen 6.1 Planer I översiktsplanen för Göteborg som antogs 2009 har en områdesvis indelning gjorts. I denna hamnar etableringsområdet, Skarvik 4, i en del som pekas ut ha inriktningen mot storindustri, hamn och logistik. I området ska verksamheter med stort behov av transporter prioriteras, god framkomlighet i och till området ska

26 26 SAMRÅDSUNDERLAG LNG-TERMINAL GÖTEBORGS HAMN värnas och inga nya bostäder ska byggas (Göteborgs Stadsbyggnadskontor, 2009). Skarvikshamnen och Skandiahamnen är områden där det bedöms finnas risk för översvämning och höga vattenstånd. Nya byggnader och anläggningar kommer därför att anläggas med en golvhöjd på minst 2,8 m över normalvattenstånd, vilket är i enlighet med kommunens riktlinjer för området (Göteborgs Stadsbyggnadskontor, 2009). Göteborg Stad antog 2006 en fördjupad översiktsplan för ytterhamnarna i Göteborg. Enligt den fördjupade översiktsplanen är området utpekat som område för hamnverksamhet. Området anges även som område där riskfylld verksamhet får lokaliseras. I den fördjupade översiktplanen anges också skyddsområden. Den västligaste delen av etableringsområdet sammanfaller med ett område som skall hållas fritt från alla anordningar som kan bidra till brandspridning. 6.2 Riksintressen och skyddsvärda områden Områden i anslutning till den planerade LNG-terminalen berörs av vissa riksintressen, se vidare nedan. Hur den planerade verksamheten eventuellt kan komma att påverka dessa riksintressen kommer att utredas vidare i kommande MKB Riksintressen Göteborgs Hamn och de anslutande farlederna till hamnen är, efter beslut av Sjöfartsverket år 2000, av riksintresse för sjöfarten enligt 3 kap 8 miljöbalken. Vilka delar av hamnen som omfattas av riksintresseområdet framgår inte av beslutet men enligt Länsstyrelsens precisering av riksintresset är Skarvikshamnen en av de hamndelar som omfasttas (Länsstyrelsen Västra Götaland, 2009). Riksintresset för hamnen omfattar även kompletterande infrastruktur, varav farlederna 161 och 165 är viktiga delar. Även Tankgatan som leder till Göteborgs ytterhamn och Hamnbanan som är en enkelspårig godsjärnväg omfattas av riksintresse för kommunikation, se Figur 6.2. Stora delar av den svenska västkusten är också av riksintresse som högexploaterad kust, i detta område ingår också delarna av Göteborgs hamn väster om Älvsborgsbron, se Figur 6.3. Det planerade terminalområdet berör inte riksintresse för friluftslivet. Gränsen för riksintresse för friluftslivet går längre ut i Göta älvs mynning utanför Göteborgs Hamns område.

27 Figur 6.2 Riksintressen för kommunikation, hamn samt för totalförsvaret SAMRÅDSUNDERLAG LNG-TERMINAL GÖTEBORGS HAMN 27

28 28 SAMRÅDSUNDERLAG LNG-TERMINAL GÖTEBORGS HAMN Figur 6.3 Riksintresse för kust samt naturmiljöer vid Göteborgs hamn

29 SAMRÅDSUNDERLAG LNG-TERMINAL GÖTEBORGS HAMN Naturmiljö Några riksintressen för naturvården finns inte i anslutning till det planerade terminalområdet. Rya skog nordöst om projektområdet, se Figur 6.3, är ett naturreservat och har också pekats ut i våtmarksinventeringen och lövskogsinventeringen. Rya skog är unik då det finns rester av mycket gammal skog. Inga andra naturreservat finns i projektets närhet. Väster om etableringsområdet finns Natura 2000-området Torsviken som syftar till att bevara de i fågeldirektivet utpekade arterna brushane, salskrake och sångsvan. Torsvikens Natura 2000-område bedöms inte påverkas av planerad verksamhet på grund av avståndet om ca 4,5 km Kulturmiljö Närmast belägna områden som är utpekade som riksintresse för kulturmiljö är Nya varvet och Nya Älvsborg. Nya varvet ligger på södra sidan älven, mittemot Skarvikshamnen, se Figur 6.4. En del av området finns också upptaget i det kommunala programmet för kulturhistorisk bebyggelse i Göteborg. Nya Älvsborg är en fästning från 1600-talet som ligger på den östligaste av Aspholmarna väster om Skarvikshamnen. Det finns även ett område precis öster om Älvsborgsbron som är av riksintresse för kulturmiljö, Kulturreservatet Klippan. Inom projektområdet finns inga fornlämningar: I vattnet utanför Skarvikshamnen finns bl.a. två båt/fartygslämningar och en förlisningsuppgift.

30 30 SAMRÅDSUNDERLAG LNG-TERMINAL GÖTEBORGS HAMN Figur 6.4 Kulturmiljöer vid Göteborgs hamn

31 SAMRÅDSUNDERLAG LNG-TERMINAL GÖTEBORGS HAMN Markförhållanden och geologi De planerade lagringtankarna är placerade inom Vopak Sweden AB:s område. De lagringstankar och byggnader som idag finns på området kommer att rivas för att göra plats för LNG-terminalen. Kajen och piren som planeras användas för lossning samt bunkring av fartyg tillhör Göteborgs Hamn. Etableringen sker i samarbete med Göteborgs hamn. Marken i området består av bergarten granitoid. Området vid kajen utgörs av fyllnadsmaterial och hela Skarvikshamnen är till stor del ett uppfyllt område och tidigare deponiområde. En marktekniks undersökning och geotekniks bedömning kommer att genomföras under våren Resultaten av denna, inklusive en översiktlig redovisning av markföroreningssituationen och hur föroreningarna hanteras, kommer att arbetas in kommande MKB. 6.4 Närliggande verksamheter och bostäder Etableringsområdet ligger i ett område som domineras av industriell verksamhet. I direkt närhet till området finns lagringsutrymmen och cisterner. I Skandiahamnen i väster bedrivs en omfattande godshantering med bl a. containerterminal och Ro/Ro-trafik. Påverkan på närliggande verksamheter kommer att analyseras och beaktas i kommande MKB. Norr om området ligger Raffinaderiet St1 som producerar gasol, flygfotogen, bensin samt diesel och eldningsoljor. Öster om området ligger Rya kraftvärmeverk som är Göteborg Energis naturgaseldade anläggning för värme- och elproduktion. De närmaste bostäderna utgörs av Brf. Valö fyr vid Tångudden och ligger ca 1 km från etableringsområdet på den södra sidan av älven. Det finns även bostäder på Billingen och vid Nya varvet på älvens södra sida. Dessa ligger drygt 1 km från etableringsområdet. Förutom bostäder finns också småbåtshamn och området har betydelse för segling och som friluftsområde. Närmaste bostäder, på norra sidan älven, ligger öster om Älvsborgsbron vid Eriksberg.

32 32 SAMRÅDSUNDERLAG LNG-TERMINAL GÖTEBORGS HAMN 7 Förväntad påverkan på människors hälsa och miljön I den kommande tillståndsprocessen kommer en MKB att tas fram för att identifiera och beskriva eventuell miljöpåverkan och vilka konsekvenser den planerade LNG terminalen har på människors hälsa och miljö. Vidare kommer ett antal riskanalyser att genomföras. Generellt kan sägas att naturmiljön inom det aktuella terminalområdet redan är präglad av hamn- och industriverksamhet. Därmed antas den planerade verksamheten inte medföra några betydande förändringar för naturmiljö eller friluftsliv i området. 7.1 Emissioner till luft Den planerade LNG-terminalen kommer främst att försörja kunder inom sjöfart, industri- och transportsektorn. LNG ersätter befintliga mindre miljövänliga alternativ. Detta medför en betydande minskning av utsläpp av både CO 2, NO X, SO 2 och stoft. Genom den stora temperaturskillnaden mellan LNG och luft förångas LNG mycket lätt vid eventuellt utsläpp och stiger snabbt eftersom gasen är lättare än luft. Om ett läckage skulle inträffa under lossning av LNG stoppas med automatik alla pumpar omedelbart i anläggningen. Om LNG läcker ut förgasas den omgående och bildar ett gasmoln som dock inte utgör någon fara för allmänheten utanför anläggningen. Gasmolnet stiger tills det försvinner upp i atmosfären. Möjlighet till fackling kommer att finnas men detta sker ej vid normal drift. Behov kan uppkomma i samband med uppstart, underhåll eller onormal drift. Verksamheten kommer att innebära ett ökat antal fartygs- och lastbilstransporter till och från hamnen, vilket innebär ökade emissioner till luft. En del av fartygen kommer dock att drivas med LNG som bränsle vilket i sig innebär minskade utsläpp av både CO 2, NO X, SO 2 och stoft.

33 SAMRÅDSUNDERLAG LNG-TERMINAL GÖTEBORGS HAMN Buller Då LNG-terminalen är i drift uppkommer buller från pumpar och kompressorer från själva anläggningen. Buller från transporter såsom fartyg och landtransporter med lastbil och järnväg kommer också att öka. En bullerutredning kommer att utföras med bullerberäkningar från planerad verksamhet och transporter inklusive en samlad bedömning av dess effekter. 7.3 Utsläpp till vatten och mark Sannolikheten för ett större läckage av LNG från en terminal bedöms som mycket liten. Skulle ändå ett större läckage inträffa kan brandfarliga nivåer av naturgasmoln uppstå inom terminalens närområde. Det finns alltid en hög beredskap för denna typ av händelse med tydligt fastställda rutiner för att minimera skadorna vid en eventuell olycka. Själva lagringssituationen i LNG-cisternen innebär låga risker för utsläpp till mark och vatten. 7.4 Riskhantering och säkerhetsaspekter LNG brinner inte. För att en brand ska kunna uppstå vid läckage måste vätskan förgasas, ett visst volymförhållande mellan naturgas och luft föreligga och en antändningskälla komma i kontakt med gasen. Om en brand skulle inträffa på terminalen kan detta innebära fara för personalen och orsaka materiella skador. Av detta skäl ska en LNG-terminal alltid placeras med väl tilltaget avstånd från bebyggda områden så att det inte föreligger någon risk för allmänheten att drabbas vid en eventuell brand. Analysering och hantering av risker är en mycket viktig del i projektet. Fördjupade analyser kommer att genomföras allt eftersom detaljeringsgraden för tekniken i projektet utvecklas. Det första steget i riskarbetet är en identifiering av potentiella (större) faror relaterade till LNG-terminalen, en så kallad Hazard Identification (identifiering av potentiella olycksscenarier) eller HAZID. HAZID-analysen syftar till att identifiera de händelser som kan utvecklas till olyckor vid drift. Baserat på denna information utformas skyddsåtgärder som är nödvändiga för att hantera de faror som kan uppkomma. I HAZID-processen bryts projektet ner i såväl geografiska som processrelaterade aspekter för detaljerad analys. De händelser som har en potentiell allvarlig effekt på människa och miljö analyseras vidare i en detaljerad riskanalys för att utröna den kvalitativa faktiska risken. Utifrån denna analys väljs tekniska lösningar och skyddsåtgärder för att förebygga och förhindra de identifierade händelserna. HAZID-arbetet omfattar i huvudsak följande aspekter: Anläggningssäkerhet

34 34 SAMRÅDSUNDERLAG LNG-TERMINAL GÖTEBORGS HAMN Påverkan på omgivning (direkt och eskalering till omkringliggande anläggningar) Säkerhetsaspekter relaterade till sjöfart samt lastning/lossning vid kaj Säkerhetsaspekter relaterade till tåg och fordonstrafik samt utlastning av LNG Säkerhetsaspekter relaterade till gasledning och fackla Resultatet från HAZID-analysen dokumenteras i en rapport med en detaljerad förteckning över identifierade faror med föreslagna barriärer (skydd). I analysen identifieras även de operativa och tekniska åtgärder som krävs för att förhindra och/eller minimera identifierade faror. Under andra steget i riskarbetet detaljanalyseras potentiella olycksscenarier från HAZID:en genom en kvantitativ riskanalys (QRA). För varje scenario beräknas konsekvensen och data från olika datakällor inhämtas för att fastställa frekvensen för händelsen. QRA:n kvantifierar (beräknar) således de risker och dominoeffekter som LNG-terminalen medför för det omgivande samhället (människor och egendom) och miljön. Omvänt, så analyseras även de risker och potentiella dominoeffekter som närliggande industrier kan innebära för terminalen. Av den detaljerade riskanalysen erhålls en riskprofil för LNG-terminalens påverkan på samhälle och närliggande verksamheter. Utifrån denna information kan ytterligare förbättrade tekniska lösningar och skyddsåtgärder införas. Hantering av risker och skyddsåtgärder kommer att genomföras dels utifrån resultat av riskanalyser, dels genom den kunskap och erfarenhet som Bolagen kan tillskriva sig från tidigare projekt. Vopak och Swedegas, liksom Göteborgs Hamn, kommer under samrådsprocessen ha en dialog med bl.a. MSB och lokala Räddningstjänsten för att uppnå en högsta säkerhetsnivå vid anläggningen.

35 SAMRÅDSUNDERLAG LNG-TERMINAL GÖTEBORGS HAMN 35 8 Miljökonsekvensbeskrivning Detta samrådsunderlag syftar till att ge information och inhämta synpunkter. I nuläget föreslås MKB omfatta bl.a. följande: 1. Icke-teknisk sammanfattning 2. Inledning och bakgrund 3. Administrativa uppgifter 4. Samråd 5. Sammanfattning av teknisk beskrivning 6. Områdesbeskrivning 7. Alternativredovisning (inkl. alternativa lokaliseringar, alternativ utformning av anläggningen och nollalternativ) 8. Bedömningskriterier (såsom miljökvalitetsnormer) 9. Beskrivning av miljöpåverkan och konsekvenser av verksamheten under etableringsskede (buller, luftemissioner, utsläpp till vatten och mark, hälsa och säkerhet samt avfall och naturresurser), samt förslag på skyddsåtgärder 10. Beskrivning av miljöpåverkan och konsekvenser av verksamheten under driftskede (buller, luftemissioner, utsläpp till vatten och mark, transporter, avfalls- och kemikaliehantering, energi och olycksrisker, hälsa och säkerhet, skyddsvärda områden), samt förslag på skyddsåtgärder 11. Sammanfattande bedömning av konsekvenser 12. Sammanfattning av skyddsåtgärder 13. Kontroll av verksamheten

36 36 SAMRÅDSUNDERLAG LNG-TERMINAL GÖTEBORGS HAMN 9 Referenser Halmstad Hamn (2013), Hamnfakta, besökt Länsstyrelsen Västra Götaland län (2009): Riksintresset Göteborgs hamn, Rapport 1009:67 Petroport (2013): Om oss, besökt SGC Svenskt Gastekniskt center (2011): Rapport SGC 235, Maritima förutsättningar för utbyggnad av infrastruktur för flytande gas (LNG/LBG). Juni 2011 Stadsbyggnadskontoret Göteborg (2009): Översiktsplan för Göteborg, antagen Stadsbyggnadskontoret Göteborg (2006): Fördjupad översiktsplan för ytterhamnsområdet, antagen

37 Vårt datum B.Sigström Ert datum Er referens Vår referens Underlag för samråd enligt miljöbalken Ändring av hamnverksamheten - Hantering av LNG i Energihamnen Bakgrund och syfte Göteborgs Hamn AB (GHAB) har blivit kontaktad av kunder i Energihamnen om önskemål att etablera en LNG*)-terminal inom Skarvikshamnen. Då det gällande tillståndet för hamnverksamheten i Energihamnen, som erhölls , inte täcker hantering av LNG avser GHAB ansöka om ändring av verksamheten. Administrativa uppgifter Sökande Göteborgs Hamn AB Utdelningsadress Göteborg Telefon Organisationsnummer Fastighetsägare Göteborgs kommun Lokalisering Rödjan 727:14, 727:16, 727:21 Göteborgs kommun Kontaktpersoner Dan-Erik Andersson, mobil: , e-post dan-erik.andersson@portgot.se Björn Sigström, mobil: , e-post: bjorn.sigstrom@portgot.se Verksamhetskod Kommun Göteborg Län Västra Götalands Län Lokalisering LNG avses att lagras i en nyetablerad anläggning i sydvästra Skarvikshamnen. Lossning/lastning skall utföras till att börja med vid kajplatserna , i ett senare skede även vid kaj 519 eller 511. Ändringen För närvarande pågår en ansökningsprocess för Vopak/Swedegas om etablering av en terminal för lagring av LNG i Skarvikshamnen inom Vopak Skarvik 4. Förutom lagringen kommer ny utrustning för lossning och lastning av LNG att etableras på kajerna (se ovan). LNG kommer att transporteras på land med lastbil och tåg, huvudsakligen ut från området. En anslutande naturgasledning planeras att anläggas från terminalen till stamnätet för leverans av naturgas. I vattenområdet förväntas transporter med lastfartyg och bunkerfartyg till och från kajerna. I viss mån kommer fartygstrafiken ändras, då något fler fartyg förväntas för leverans av LNG och för att hämta bunkers. Den största förändringen blir sannolikt att delar av den tjockolja som idag hanteras kommer att ersättas av LNG. *)LNG=Liquified Natural Gas, flytande naturgas

38 2 (2) Miljöpåverkan Utsläpp till luft Ett visst utsläpp av metangas från lagringen kan förekomma. Ytterligare mindre mängder kan komma att släppas ut vid bortkoppling av lossnings-/lastutrustning vid kaj och i terminalen. Vatten och mark Inga ytterligare utsläpp till vatten förväntas och påverkan på marken blir marginell. Hanteringen kommer att ske på hårdgjorda ytor och LNG förångas snabbt. Buller Bullernivåer över de som redan finns idag förväntas inte. Avfall Avfallet skiljer sig inte från annat avfall som redan förekommer i Energihamnen. Kemikalieanvändning Inga ytterligare kemikalier kommer att introduceras pga LNG-hanteringen i Energihamnen. Energianvändning Ytterligare energianvändning inom hamnverksamheten förväntas inte i samband med LNG-hantering. Olycksrisker Genom LNG:ns lättflyktighet och kryogena egenskaper kan ytterligare risker introduceras. En genomgripande riskanalys av hanteringen i vattenområdet, vid lossning/lastning och hanteringen på terminalen pågår. Även risker vid transporterna av LNG med tåg och lastbil skall genomlysas. Tidplan Ett första samråd har genomförts med myndigheter 28 februari 2013 Detta samrådsunderlag är underlag till ett fortsatt samråd. Möten med myndigheter och med närliggande verksamheter kommer att genomföras i slutet av april Samråd med övriga berörda, allmänhet och organisationer genomförs så att dessa har möjlighet att yttra sig skriftligen. En bemannad utställning för allmänheten där det finns möjlighet att inhämta information och lämna synpunkter kommer även att genomföras i början av maj En ansökan om ändring av tillstånd enligt miljöbalken ska lämnas senast juli månad Med vänlig hälsning Dan-Erik Andersson Göteborgs Hamn AB