LNG TERMINAL I GÖTEBORGS HAMN

Transkript

1 ADRESS COWI AB Skärgårdsgatan 1 Box Göteborg TEL FAX WWW cowi.se FEBRUARI 2013 GO4LNG LNG TERMINAL I GÖTEBORGS HAMN UNDERLAG TILL FÖRSTA SAMRÅD ENLIGT MILJÖBALKEN PROJEKTNR /A DOKUMENTNR. VERSION Slutlig UTGIVNINGSDATUM UTARBETAD Anna Wilhelmsson GRANSKAD Pia Pehrson, Foyen GODKÄND Anna Wilhelmsson

2

3 SAMRÅDSUNDERLAG - LNG-TERMINAL GÖTEBORGS HAMN 3 INNEHÅLL 1 Inledning och bakgrund 5 2 Administrativa uppgifter 7 3 Tillstånd och samråd 8 4 Verksamhetsbeskrivning 9 5 Områdesbeskrivning Planer Riksintressen och skyddsvärda områden 12 6 Förväntad påverkan på människors hälsa och miljön Emissioner till luft Buller Utsläpp till vatten och mark Olyckor och riskhantering 14 7 Miljökonsekvensbeskrivning 15

4

5 SAMRÅDSUNDERLAG LNG-TERMINAL GÖTEBORGS HAMN 5 1 Inledning och bakgrund Nya miljökrav innebär att sjöfartens svavelutsläpp måste minskas avsevärt från år Fartyg i svenska farvatten behöver inom ett par år ställa om till miljövänligare bränsle. Parallellt med detta pågår en utveckling där svensk industri vill ställa om från olja och kol till mer miljövänliga alternativ. Även den landbaserade transportsektorn står i begrepp att ställa om till mer miljövänliga bränslen. I samtliga fall efterfrågas naturgas som substitut. Vopak LNG Holding BV och Swedegas AB planerar därför att, genom det gemensamma projektet GO4LNG, bygga en mottagnings-, förvarings- och distributionsanläggning för flytande naturgas (LNG) i Göteborgs hamn. Bolagen har tillsammans genomfört en förstudie rörande etablering av en oberoende LNG-terminal i Göteborgs hamn. Den huvudsakliga drivkraften för projektet är introduktionen av svavelkontrollområdet (SECA), med krav på kraftigt minskade svavelhalter i maritimt bränsle. LNG är en engelsk förkortning av Liquified Natural Gas och står för flytande naturgas. Naturgas, precis som biogas, består huvudsakligen av metan. Metan (CH 4 ) är naturens enklaste kolväte och därigenom idealiskt att använda i många processer. Metangas är en helt ren gas utan svavelinnehåll och den bildar inga partiklar vid förbränning. Metan är en färglös och helt luktfri gas. Biogas och naturgas är kompatibla vid såväl lagring och transport som vid användning. Detta är en fördel då man successivt kan ersätta naturgas med biogas. När naturgas (metangas), vid normalt atmosfärstryck, kyls ned till -162 C kondenserar gasen till vätska (LNG), och blir då lätt att transportera och lagra i isolerade tankar. Genom nedkylning och kondensering till vätska blir volymen cirka 600 gånger mindre än motsvarande gasvolym vid atmosfärstryck. LNG har flera användningsområden. Ett viktigt område är som bränsle eller råvara till industriprocesser eller som drivmedel för transporter av olika slag. LNG bedöms komma att ersätta delar av bunkerbränslet för fartyg. Vopak är ett företag som har verksamheter över hela världen med 84 terminaler i 31 länder. Företaget har terminaler på 4 orter i Sverige, varav Göteborg är en. Terminalverksamheten omfattar lossning av gods, lagring av LNG, samt utlastning av

6 6 SAMRÅDSUNDERLAG LNG-TERMINAL GÖTEBORGS HAMN LNG till lastbil, tåg och bunkerfartyg. Vopak har terminalverksamhet i Rotterdam benämnd GATE. GATE kommer i första hand att försörja den planerade terminalen i Göteborg med LNG. Swedegas äger och är operatör för det svenska trasmissionsnätet för gas vilket sträcker sig från Dragör till Stenungsund. Nätet försörjer 33 kommuner, kraftvärmeverk, ett flertal tankställen samt industrier med natur- och biogas. Göteborgs Hamn stödjer Vopaks och Swedegas LNG-projekt. För att möjliggöra LNG Terminalen kommer Göteborgs Hamn att inleda en parallell process för att inkludera hanteringen av LNG i hamnens tillstånd.

7 SAMRÅDSUNDERLAG LNG-TERMINAL GÖTEBORGS HAMN 7 2 Administrativa uppgifter Verksamhetsutövare: GO4LNG (ett av Vopak LNG Holding BV och Swedegas AB samägt bolag) Adress: c/o Swedegas AB Gamlestadsvägen 2-4 B GÖTEBORG Fastighetsbeteckning: Rödjan 727:21, 727:14 och 727:16, Göteborgs kommun Fastighetsägare: Göteborgs Hamn AB och Göteborgs kommun Kontaktperson: Saila Horttanainen lngterminal@swedegas.se, info@lngterminalgoteborg.se Juridiskt ombud: Foyen Advokatfirma Pia Pehrson, Advokat pia.pehrson@foyen.se Ludvig Gustafson, jur. kand. ludvig.gustafson@foyen.se Organisationsnummer: Bolaget är under bildande Verksamhetskod: (39.60), och Avdelning 4 avsnitt 1 Tillståndsgivande myndighet: Länsstyrelsen Västra Götalands län

8 8 SAMRÅDSUNDERLAG LNG-TERMINAL GÖTEBORGS HAMN 3 Tillstånd och samråd För att anlägga och driva den planerade LNG-terminalen krävs tillstånd enligt 9 kap. miljöbalken. Terminalen omfattas även av den högre kravnivån enligt förordningen om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor, (1999:382). För verksamheten krävs också tillstånd enligt lagen om brandfarliga och explosiva varor (2010:1011) samt bygglov enligt plan- och bygglagen (2010:900). För att ansluta anläggningen till gasnätet måste även koncession beviljas enligt naturgaslagen (2005:403). Detta samrådsunderlag är en del av tillståndsprocessen enligt miljöbalken, såväl som koncessionsprövningen enligt naturgaslagen. I enlighet med miljöbalkens bestämmelser skall samråd hållas med de myndigheter och särskilt berörda enskilda samt övriga intressenter, som kan komma att beröras av planerad verksamhet. Samrådet syftar till att på ett tidigt skede i tillståndsprocessen inhämta uppgifter och synpunkter för planerad verksamhet som kommer att ligga till grund för framtida ansökningshandlingar och miljökonsekvensbeskrivning (MKB). Vopak och Swedegas vill genom detta samrådsunderlag informera om planerad verksamhet och inhämta relevanta synpunkter för den planerade verksamheten. Ett första samråd med länsstyrelsen, kommun, andra myndigheter och särskilt berörda enskilda är planerat till slutet av februari och början av mars Samråd kommer även att ske med övriga berörda, allmänhet och organisationer. Då samrådet även sker för en framtida ansökan om koncession enligt naturgaslagen, krävs ett beslut från länsstyrelsen om projektets miljöpåverkan. En ytterligare samrådsomgång planeras till slutet av april och början av maj Då anordnas möten för olika intressenter och eventuellt en utställning för allmänheten. Vidare kommer fortsatta möten ske med myndigheterna.

9 SAMRÅDSUNDERLAG LNG-TERMINAL GÖTEBORGS HAMN 9 4 Verksamhetsbeskrivning Terminalen är planerad att lokaliseras till Skarvikshamnen, Vopak Skarvik 4, strax öster om Skandiahamnen i Göteborg. Vopak Sweden AB har idag verksamhet i området som omfattar bl.a. lagringstankar och cisterner för flytande bränslen. Anläggningen kommer huvudsakligen att bestå av följande delar; utrustning för lastning och lossning av LNG vid kaj, rörledningar för LNG mellan kaj och LNGlagringstankar, område för cistern och tankar, processyta samt utlastningsplatser till tankbil och järnvägsvagn. Etablering av anläggningen kommer att ske i två faser. I fas 1 kommer ett antal lagringstankar att anläggas till vilka LNG lossas från fartyg vid kaj. Lagringstankarna kommer att vara vakuumisolerade trycksatta tankar med en storlek av cirka m 3. Initialt planeras för upp till åtta stycken sådana tankar. Från lagringstankarna kan sedan LNG lastas på lastbil eller järnväg för vidare transport till t.ex. industrier. Området kommer därför att förberedas för lastbils- och järnvägstransporter. Utlastning kommer även att ske till fartyg. I fas 2 byggs en lagringscistern och nödvändig processutrustning för att möjliggöra distribution till närliggande gasledning. Lagringscisternen på anläggningen kommer att rymma cirka m 3 flytande naturgas och kommer vara av typen full containment tank. Full Containment betyder att cisternen har en inre tank av rostfritt stål för den nedkylda vätskan (LNG) och ett yttre hölje av armerad betong. LNG lagras i den inre tanken vid atmosfärstryck och vid en temperatur av cirka - 160⁰C. Lossnings- och lastningskapaciteten kommer i detta skede att utökas. När terminalen är helt färdigbyggd kommer den att kunna distribuera LNG via tåg och lastbil. Möjlighet kommer även finnas för att försörja befintligt gasnät genom en anslutande gasledning, vilket kommer vara en viktig del för försörjningstryggheten. Även bunkring av fartyg kommer att ingå. Alla delar, utom kajerna och anslutningsledningen till gasnätet, kommer att inrymmas inom Vopak Sveriges område i Göteborgs Hamn. Värmeinläckage in i tankarna och inpumpade volymer kommer att resultera i tryckoch temperaturökningar vilket innebär förgasning av LNG, s.k. boil-off gas. Boil-

10 10 SAMRÅDSUNDERLAG LNG-TERMINAL GÖTEBORGS HAMN off gasen (BOG) kan användas till värmeproduktion i hamnen, tillföras till närliggande gasnät när en sådan anslutning finns eller återkondenseras och återföras till lagringstankarna. Behov av att förse anläggningen med fackla eller andra säkerhetslösningar kommer att utredas. I det fall fackling blir aktuellt kommer det endast ske i undantagsfall, ej vid normal drift. Göteborgs Hamn AB äger de kajer som bolaget planerar att använda för att lossa och lasta LNG. Lastarmar samt ledningar kommer dock Vopak att ansvara för. De främsta processerna i LNG-terminalen kommer att vara följande; Lossning av LNG från fartyg Lagring av LNG Utlastning av LNG till tankbil, järnväg och fartyg Hantering av Boil-off gas Framtida anslutningsledning till gasnätet

11 SAMRÅDSUNDERLAG LNG-TERMINAL GÖTEBORGS HAMN 11 5 Områdesbeskrivning LNG-terminalen kommer att etableras vid Vopak Skarvik 4, som är en del av den s.k. Energihamnen i Göteborgs hamn, se Figur 1. I Göteborgs Hamn finns tre energihamnar där olje- och energiprodukterna hanteras; Torshamnen, Skarvikshamnen och Ryahamnen. I Skarvikshamnen lossas och lastas idag raffinerade oljeprodukter, förnyelsebara energiprodukter, kemikalier och en mindre mängd råolja. Figur 1 Översiktsbild med den planerade lokaliseringen av LNG terminalen 5.1 Planer Göteborgs Stad antog 2006 en fördjupad översiktsplan för ytterhamnarna i Göteborg. Enligt den fördjupade översiktsplanen är området utpekat som område för hamnverksamhet. Området anges även som område där riskfylld verksamhet får lokaliseras.

12 12 SAMRÅDSUNDERLAG LNG-TERMINAL GÖTEBORGS HAMN 5.2 Riksintressen och skyddsvärda områden Områden i anslutning till den planerade LNG terminalen berörs av vissa riksintressen, se vidare nedan. Hur den planerade verksamheten eventuellt kan komma att påverka dessa riksintressen kommer att utredas vidare i kommande MKB. Farlederna till hamnen är av riksintresse för sjöfarten enligt 3 kap 8 miljöbalken. Göteborgs Hamn är utpekat som riksintresse för sjöfarten. Närmast belägna områden som är utpekade som riksintresse för kulturmiljö är Nya varvet och Nya Älvsborg. Nya varvet ligger på södra sidan älven, mittemot Skarvikshamnen. En del av området finns också upptaget i det kommunala programmet för kulturhistorisk bebyggelse i Göteborg. Nya Älvsborg är en fästning från talet som ligger på den östligaste av Aspholmarna väster om Skarvikshamnen. Det finns även ett område precis öster om Älvsborgsbron som är av riksintresse för kulturmiljö, Kulturreservatet Klippan. Inom projektområdet finns inga fornlämningar: I vattnet utanför Skarvikshamnen finns bl.a. två båt/fartygslämningar och en förlisningsuppgift. Några riksintressen för naturvården finns inte i anslutning till det planerade terminalområdet. Rya skog nordöst om projektområdet är ett naturreservat och har också pekats ut i våtmarksinventeringen och lövskogsinventeringen. Rya skog är unik då det finns rester av mycket gammal skog. Inga andra naturreservat finns i projektets närhet. Väster om projektområdet finns Natura 2000-området Torsviken som syftar till att bevara de i fågeldirektivet utpekade arterna brushane, salskrake och sångsvan. Torsvikens Natura 2000-område bedöms inte påverkas av planerad verksamhet på grund av avståndet om ca 4,5 km. Det planerade terminalområdet berör inte riksintresse för friluftslivet. Gränsen för riksintresse för friluftslivet går längre ut i Göta älvs mynning utanför Göteborgs Hamns område. Närmaste bostäder ligger vid Nya Varvet och vid Klippan, söder om det planerade terminalområdet på andra sidan älven. Precis i anslutning till området, i nord, västlig och östlig riktning finns enbart industri och hamnområde. Närmaste bostäder, på norra sidan älven, ligger öster om Älvsborgsbron vid Erikberg.

13 SAMRÅDSUNDERLAG LNG-TERMINAL GÖTEBORGS HAMN 13 6 Förväntad påverkan på människors hälsa och miljön I den kommande tillståndsprocessen kommer en MKB att tas fram för att identifiera och beskriva eventuell miljöpåverkan och vilka konsekvenser den planerade LNG terminalen har på människors hälsa och miljö. Vidare kommer ett antal riskanalyser att genomföras. Generellt kan sägas att naturmiljön inom det aktuella terminalområdet redan är präglad av hamn- och industriverksamhet. Därmed antas den planerade verksamheten inte medföra några betydande förändringar för naturmiljö eller friluftsliv i området. 6.1 Emissioner till luft Den planerade LNG-terminalen kommer främst att försörja kunder inom sjöfart, industri- och transportsektorn. LNG ersätter befintliga mindre miljövänliga alternativ. Detta medför en betydande minskning av utsläpp av både CO 2, NO x, SO 2 och stoft. Genom den stora temperaturskillnaden mellan LNG och luft förångas LNG mycket lätt vid eventuellt utsläpp och stiger snabbt eftersom gasen är lättare än luft. Om en olycka skulle inträffa under lossning av LNG finns det risk för läckage. Med automatik stoppas då alla pumpar omedelbart i anläggningen. Om LNG läcker ut förgasas den omgående och bildar ett gasmoln som dock inte utgör någon fara för allmänheten utanför anläggningen. Gasmolnet stiger tills det försvinner upp i atmosfären. Behov av att förse anläggningen med fackla eller andra säkerhetslösningar kommer att utredas. I det fall fackling blir aktuellt kommer det endast ske i undantagsfall, ej vid normal drift. Verksamheten kommer att innebära ett ökat antal fartygs- och lastbilstransporter till och från hamnen, vilket kommer att innebära ökade emissioner till luft. En del av fartygen kommer dock att drivas med LNG som bränsle vilket i sig innebär minskade utsläpp av både CO 2, NO x, SO 2 och stoft.

14 14 SAMRÅDSUNDERLAG LNG-TERMINAL GÖTEBORGS HAMN 6.2 Buller Då LNG-terminalen är i drift uppkommer buller från pumpar och kompressorer från själva anläggningen. Buller från transporter såsom fartyg och landtransporter med lastbil och järnväg kommer också att öka. En bullerutredning kommer att utföras med bullerberäkningar från planerad verksamhet och transporter inklusive en samlad bedömning av dess effekter. 6.3 Utsläpp till vatten och mark Sannolikheten för ett större läckage av LNG från en terminal bedöms som mycket liten. Skulle ändå ett större läckage inträffa kan brandfarliga nivåer av naturgasmoln uppstå inom terminalens närområde. Det finns alltid en hög beredskap för denna typ av händelse med tydligt fastställda rutiner för att minimera skadorna vid en eventuell olycka. Själva lagringssituationen i LNG-cisternen innebär låga risker för utsläpp till mark och vatten. 6.4 Olyckor och riskhantering LNG brinner inte. För att en brand ska kunna uppstå vid läckage måste vätskan förgasas, ett visst volymförhållande mellan naturgas och luft föreligga och en antändningskälla komma i kontakt med gasen. Om en brand skulle inträffa på terminalen kan detta innebära fara för personalen och orsaka materiella skador. Av detta skäl ska en LNG-terminal alltid placeras med väl tilltaget avstånd från bebyggda områden så att det inte föreligger någon risk för allmänheten att drabbas vid en eventuell brand. Analysering och hantering av risker är en mycket viktig del i projektet. Fördjupade analyser kommer att genomföras allt eftersom detaljeringsgraden för tekniken i projektet utvecklas. Hantering av risker och skyddsåtgärder kommer att genomföras dels utifrån resultat av riskanalyser, dels genom den kunskap och erfarenhet som Bolagen kan tillskriva sig från tidigare projekt. Vopak och Swedegas, liksom Göteborgs Hamn, kommer under samrådsprocessen ha en dialog med bl.a. MSB och lokala Räddningstjänsten för att uppnå en högsta säkerhetsnivå vid anläggningen.

15 SAMRÅDSUNDERLAG LNG-TERMINAL GÖTEBORGS HAMN 15 7 Miljökonsekvensbeskrivning Detta samrådsunderlag syftar till att ge information och inhämta synpunkter. Inför nästa samrådsomgång, i april-maj 2013, kommer ett mer utförligt förslag till upplägg av miljökonsekvensbeskrivning (MKB) att presenteras. I nuläget föreslås MKB omfatta bl.a. följande: 1. Icke-teknisk sammanfattning 2. Inledning och bakgrund 3. Administrativa uppgifter 4. Samråd 5. Sammanfattning av teknisk beskrivning 6. Områdesbeskrivning 7. Alternativredovisning (inkl. alternativa lokaliseringar, alternativ utformning av anläggningen och nollalternativ) 8. Bedömningskriterier (såsom miljökvalitetsnormer) 9. Beskrivning av miljöpåverkan och konsekvenser av verksamheten under etableringsskede (buller, luftemissioner, utsläpp till vatten och mark, hälsa och säkerhet samt avfall och naturresurser), samt förslag på skyddsåtgärder 10. Beskrivning av miljöpåverkan och konsekvenser av verksamheten under driftskede (buller, luftemissioner, utsläpp till vatten och mark, transporter, avfalls- och kemikaliehantering, energi och olycksrisker, hälsa och säkerhet, skyddsvärda områden), samt förslag på skyddsåtgärder 11. Sammanfattande bedömning av konsekvenser 12. Sammanfattning av skyddsåtgärder

16 16 SAMRÅDSUNDERLAG LNG-TERMINAL GÖTEBORGS HAMN 13. Kontroll av verksamheten