GASLEDNING MELLAN GÄVLE, SANDVIKEN OCH HOFORS
|
|
- Daniel Berglund
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 ADRESS COWI AB Skärgårdsgatan 1 Box Göteborg TEL FAX WWW cowi.se AUGUSTI 2014 SWEDEGAS GASLEDNING MELLAN GÄVLE, SANDVIKEN OCH HOFORS UNDERLAG TILL FÖRSTA SAMRÅD ENLIGT MILJÖBALKEN PROJEKTNR. A DOKUMENTNR. Beskrivningar/samråd/Samrådsunderlag gasled Gävle-Hofors docx VERSION 1.0 UTGIVNINGSDATUM UTARBETAD Nelly Forsman GRANSKAD Anna Wilhelmsson GODKÄND Anna Wilhelmsson
2
3 SAMRÅDSUNDERLAG - GASLEDNING GÄVLE-HOFORS 3 INNEHÅLL 1 Inledning och bakgrund Sökanden 6 2 Administrativa uppgifter 7 3 Tillstånd och samråd 8 4 Verksamhetsbeskrivning Ledningsdimensioner Markprojektering Drift och underhåll 13 5 Alternativa ledningsstråk 14 6 Förväntad påverkan på människors hälsa och miljön Riksintressen och skyddsvärda områden Emissioner till luft Buller Utsläpp till vatten och mark Olyckor och riskhantering Omkringliggande verksamheter och boende Indirekta konsekvenser 23 7 Miljökonsekvensbeskrivning 24
4
5 5 1 Inledning och bakgrund Swedegas planerar att bygga ett lokalt ledningsnät för distribution av naturgas/biogas med utgångspunkt från ett LNG-lager i Gävle och västerut mot Hofors. Klimatförändringar orsakade av utsläpp av koldioxid och andra växthusgaser, från bland annat energiförsörjningen, industrin och transporter, är ett av de största globala miljöproblem som mänskligheten står inför under 2000-talet. Målet till år 2020 är att de svenska utsläppen ska ha minskat med 40 procent jämfört med En övergång från energislagen gasol och olja till naturgas och biogas inom industrin, och för transporter, kan leda till stora miljövinster. Swedegas planerar därför att bygga ett lokalt gasnät mellan Gävle och Hofors som ska förse regionens industri och fordon med energi i form av naturgas och biogas. Ett bränsle som är både billigare och mer miljöeffektivt än olja. Den planerade gasledningen kan därför bidra till en minskad klimatpåverkan och bättre luftkvalitet i regionen. En marknadsstudie har gjorts av Swedegas för att kartlägga intressenter såsom industrikunder, fordonsgasanläggningar och biogasproducenter. Av studien framgår att tung industri i bland annat Sandviken och Hofors är de största intressenterna i regionen. Marknadsstudien ligger till grund för de målpunkter som gasledningen planeras ha. I alternativutredningen har sedan intressen, såsom miljö och infrastruktur legat till grund för val av stråk. Gasledningen (huvudledning) planeras genom Gävle till Sandviken och Hofors med en längd på ca 60 km. Därtill kommer grenledningar till de utpekade kundanläggningarna. Även en översiktlig studie av genomförbarheten av en eventuell framtida förlängning av ledningen till Borlänge har genomförts. Denna förlängning mellan Hofors och Borlänge skulle bli ca 60 km lång och även passera Falun för att möjliggöra anslutning av ytterligare gaskunder i området. Den största intressenten för detta stråk är tung industri i Borlänge. Under våren 2014 utfördes en fördjupad förstudie för en gasledning mellan Gävle och Hofors av Pöyry. Förstudien innefattar bland annat identifiering av alternativa ledningsstråk och ledningsdimensionering. Swedegas avser att ansöka om koncession enligt naturgaslagen för sträckan Gävle-Hofors. Denna handling utgör underlag för ett första samråd enligt miljöbalken.
6 6 1.1 Sökanden Swedegas AB ( Swedegas ) är ett infrastrukturbolag som investerar i smarta energisystem. Swedegas äger och driver gasnätet i sydvästsverige, det vill säga det svenska stamnätet för gas som etablerades på 1980-talet och sträcker sig från Dragör i söder till Stenungsund i norr. Varje år transporterar Swedegas energi motsvarande 15 TWh till distributörer och direktanslutna kunder. Gasnätet försörjer 33 kommuner, flera kraftvärmeverk och industrier med naturgas. Swedegas satsar nu på att utveckla infrastruktur för både biogas och flytande naturgas (LNG). Swedegas har sitt huvudkontor i Göteborg.
7 7 2 Administrativa uppgifter Verksamhetsutövare: Swedegas AB Adress: Swedegas AB Kilsgatan Göteborg Berörda kommuner: Gävle, Sandviken och Hofors Kontaktperson: Anders Hellström anders.hellstrom@swedegas.se Juridiskt ombud: Foyen Advokatfirma Pia Pehrson, Advokat pia.pehrson@foyen.se Anna Bernhardsson, jur. kand anna.bernhardsson@foyen.se Teknisk rådgivare COWI AB Anna Wilhelmsson, civ. ing kemiteknik aawn@cowi.se Organisationsnummer: Tillståndsgivande myndighet: Regeringen Mark- och miljödomstolen (vattenverksamhet m.m.) Tillsynsmyndighet MSB/Energimarknadsinspektionen Länsstyrelsen (vattenverksamhet m.m.)
8 8 3 Tillstånd och samråd För etablering av en gasledning krävs koncession enligt naturgaslagen (2005:403). En sådan ansökan omfattar samråd och miljökonsekvensbeskrivning enligt miljöbalkens krav. Utöver koncessionsprövningen kan även andra parallella prövningar enligt miljöbalken 7 kap (områdesskydd) och miljöbalken 11 kap (vattenverksamhet), samt sannolikt även enligt kulturmiljölagen, aktualiseras för den planerade gasledningen. Detta samrådsunderlag är en del av koncessionsprövningen enligt naturgaslagen och prövningen enligt 7 och 11 kap miljöbalken. I enlighet med miljöbalkens bestämmelser skall samråd hållas med de myndigheter och särskilt berörda enskilda, som kan komma att beröras av planerad verksamhet samt med övriga intressenter. Samrådet syftar till att i ett tidigt skede i tillståndsprocessen inhämta uppgifter och synpunkter angående planerad verksamhet. Dessa synpunkter och uppgifter kommer sedan att ligga till grund för framtida ansökningshandlingar och miljökonsekvensbeskrivning (MKB). Swedegas vill genom detta samrådsunderlag informera om planerad verksamhet och inhämta synpunkter på den planerade verksamheten. Ett första samrådsmöte med länsstyrelsen och kommuner är planerat till i början av september Samråd kommer även att ske med särskilt berörda. Under första samrådet kommer främst de tre alternativa stråken för gasledningen som framgår av avsnitt 5 i detta underlag att behandlas. Efter samrådet kommer en samrådsredogörelse att sammanställas och skickas till länsstyrelsen för beslut om projektets miljöpåverkan. Om länsstyrelsen bedömer att projektet innebär betydande miljöpåverkan ska utökat samråd genomföras. I så fall kommer ett samrådsmöte, samt skriftligt samråd, att genomföras med övriga myndigheter, organisationer, närboende och allmänhet.
9 9 4 Verksamhetsbeskrivning Gasledningen planeras att bli ca 60 km lång och kommer att förläggas i mark utmed hela sträckan. Av de tre alternativa ledningsstråken som har tagits fram utgår två från den planerade LNG-terminal på nordsidan av Inre fjärden i Gävle hamn, se Figur 1. Det tredje alternativet utgår från en tänkt terminal vid Korsnäs fabrik på sydsidan av Inre fjärden, se Figur 2. Förutom huvudledningen omfattar kommande koncessionsansökan även grenledningar till utpekade kundanläggningar. Koncession krävs dock inte för grenledningar efter en mät- eller reglerstation. Ledningen kommer att dimensioneras så att en eventuell förlängning till Borlänge är möjlig i ett senare skede. Denna förlängning ingår inte i den nu aktuella koncessionsansökan. Figur 1. Översikt av alternativa ledningsstråk mellan Gävle och Hofors.
10 10 Planerad LNG-terminal Tänkt LNG-lager Figur 2. Lokalisering av planerad LNG-terminal och tänkt LNG-lager i Gävle. 4.1 Ledningens tryck och dimensioner Baserat på utförd marknadsstudie uppskattas den efterfrågade gasmängden i regionen Gävle-Sandviken-Hofors motsvara ca 850 GWh/år. Det initiala, och därmed maximala, trycket i ledningen föreslås vara 16 bar. Eftersom 16 bars tryck inte behövs till flera av kunderna, samt för att underlätta förläggning i tätort, kommer trycket i grenledningarna att sänkas till 4 bar. För detta krävs reglerstationer. Genom att samla flera anslutningar till en och samma reglerstation kommer antalet stationer att kunna minskas. Totalt bedöms det krävas fem reglerstationer utmed sträckan Gävle-Hofors. I det totala systemet Gävle Hofors, inklusive grenledningar, blir den totala längden ledningar ca 90 km. Största dimension för ledning som kan komma att bli aktuell är 450 mm i diameter. Både stål- och plastledningar kommer att nyttjas. 4.2 Markprojektering Vid val av metod för att förlägga ledningen är en förläggning i öppet schakt förstahandsalternativet. Denna metod kommer att användas där så är möjligt. En förläggning i öppet schakt innebär att en ledningsgrav grävs där ledningen sedan lyfts ner och täcks över med material, se Figur 3.
11 11 Figur 3. Exempel på förläggning med metod öppet schakt (foto Swedegas). Tryckning (styrd borrning) kommer att användas där detta erfordras och där det är möjligt. Tryckning innebär att ett hål borras för ledningen och att ledningen sedan dras in i det borrade hållet, se Figur 4. Något öppet schakt längs ledningen förekommer alltså inte vid tryckning. Denna metod är att föredra vid passage av exempelvis vattendrag eller större vägar. Figur 4. Foto över tryckning/styrd borrning av ledning (foto Swedegas).
12 12 Beroende på hur förutsättningarna ser ut på olika delsträckor kommer följande förläggningsmetoder att användas: Jordschakt (öppet schakt i friktionsmaterial, exempelvis sand eller grus, eller kohesionsmaterial, exempelvis lera) Bergschakt (öppet schakt i berg) Tryckning/styrd borrning (schaktfri förläggning genom kohesionsmaterial eller friktionsmaterial) Friktionstryckning/SBR-borrning (schaktfri förläggning i grövre friktionsmaterial) Hammarborrning (schaktfri förläggning i berg) Föreslagen förläggningsmetod utmed de alternativa stråken framgår av Figur 5. Figur 5. Fördelning av föreslagen förläggningsmetod för de alternativa stråken inklusive grenledningar mellan Gävle-Hofors. För rör med tryck över 4 bar krävs 0,9 m täckning från överkant rör till markytan enligt NGSA 2011 (Naturgassystemanvisningar). För plaströr och rör med tryck upp till 4 bar krävs 1,0 m täckning enligt EGN (Energigasnormer). Vid bergschakt tillåts förläggningsdjupet minskas till 0,6 m. Av Figur 6 framgår principiell utformning av jordschakt.
13 13 Figur 6. Skissritning över jordschakt (Pöyry 2014). Vid förläggandet av ledningen kommer ett ca 20 m brett arbetsområde att krävas. Beroende på marktyp samt närhet till upplagsplatser kan dock bredden på arbetsområdet variera mellan 15 och 30 m. 4.3 Drift och underhåll När förläggningen har genomförts och ledningen tas i drift kommer arbetsområdet att återställas. När vegetationen har återvuxit kommer ledningssträckningen inte längre att uppfattas annat än som ett öppet stråk i landskapet markerat med markeringsstolpar, se Figur 7. Figur 7. Exempel på markeringsstolpe i terräng (foto Swedegas). Reglerstationerna kommer att vara cirka 50 m 2 stora och kräver normalt ingen inhägnad. Rörledningen kommer regelbundet att övervakas och inspekteras för att upptäcka eventuella skador eller verksamheter som menligt kan påverka ledningen.
14 14 5 Alternativa ledningsstråk Utredningsområdet för gasledningen utgår från ett LNG-lager i Gävle och sträcker sig ca 60 km västerut mot Hofors. Längs sträckan har flera intressenter såsom industrikunder, fordonsgasanläggningar och biogasproducenter identifierats. Av dessa är industrikunder i Sandviken och Hofors de största intressenterna i området. Oavsett val av slutligt stråk kommer ledningen att beröra de tre kommunerna Gävle, Sandviken och Hofors. Inom utredningsområdet har tre alternativa stråk identifieras: Alternativ Nord: LNG-terminal på nordsidan av Inre fjärden (Gävle hamn), nordligt stråk förbi Gävle, se Figur 8. Alternativ ÖP: LNG-terminal på nordsidan av Inre fjärden (Gävle hamn), sydligt stråk över Inre fjärden och sedan fortsatt söderut och anslutning till gaskorridoren enligt översiktsplan (ÖP) för Gävle kommun och översiktsplan för Sandvikens kommun, se Figur 9. Alternativ Syd 2: LNG-terminal på sydsidan av Inre fjärden (vid Billerud Korsnäs), sydligt stråk förbi Gävle se Figur 10. Väster om Gävle har ledningen samma stråk som i alternativ Nord, se Figur 1 och Figur 8. I förstudien (Pöyry 2014) utreddes även ett fjärde alternativ, Syd 1. Detta alternativ utgår från LNG-terminalen på nordsidan och innebär att ledningen korsar Inre fjärden innan den antar samma stråk som alternativ Syd 2 på resterande sträcka till Hofors. Detta alternativ kommer inte att utredas vidare då det har visat sig att alternativ Syd 2 är mer fördelaktigt än alternativ Syd 1. De främsta anledningarna till detta är att Syd 2 möjliggör anslutning av ytterligare en kund vid Korsnäs samt genom att korsning av havet vid Inre fjärden och passage genom naturreservatet T- udden undviks med alternativ Syd 2, jämfört med alternativ Syd 1.
15 SAMRÅDSUNDERLAG GASLEDNING GÄVLE-HOFORS 15 Figur 8. Stråkalternativ Nord. Figur 9. Stråkalternativ ÖP.
16 16 Figur 10. Stråkalternativ Syd 2. De alternativa stråken har tagits fram med hänsyn till flertalet faktorer: Lagar, föreskrifter, standarder och anvisningar bl. a. Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskaps föreskrifter om ledningssystem för naturgas MSBFS 2009:7 och Svenska gasföreningens naturgassystemanvisningar NGSA 2011 Tekniska förutsättningar Geologi och topografi Markanvändning Infrastruktur och bebyggelse Motstående intressen Översiktsplaner Kortast möjliga sträcka De tre alternativa ledningsstråken har sedan värderats mot varandra för att finna ett huvudalternativ. Nedan ges en översiktlig beskrivning och bedömning av stråken. En fullständig alternativredovisning kommer att presenteras tillsammans med kommande MKB. Ledningsstråken för alternativ Nord och Syd 2 har optimerats och anpassats för att undvika konflikt med motstående intressen. Detta har inte skett för alternativ ÖP som istället följer den korridor som i kommunernas översiktsplaner finns utpekad för gasledning (Översiktsplan för Gävle kommun antagen 1990, Översiktsplan för Sandvikens kommun antagen 1990). I Figur 11 framgår Natura 2000-områden och ett urval av riksintressen i området och i Figur 12 syns naturreservat och vattenskyddsområden.
17 SAMRÅDSUNDERLAG GASLEDNING GÄVLE-HOFORS 17 Södra Valbobygden Figur 11. Natura 2000-områden och ett urval av riksintressen i området Gävle-Sandviken-Hofors.
18 SAMRÅDSUNDERLAG GASLEDNING GÄVLE-HOFORS 18 Figur 12. Övriga intressen i området Gävle-Sandviken-Hofors. Intressen som är arealmässigt små så som fornlämningar, biotopskydd, nyckelbiotoper mm visas ej, då de inte syns i denna skala.
19 19 LNG-terminalens placering styr ledningens stråk förbi Gävle. Vid en nordlig lokalisering i Gävle hamn kommer ledningen, enligt alternativ ÖP, att passera över Inre Fjärden vilket kan vara förknippat med vattenverksamhet, därmed krävs tillstånd enligt 11 kap miljöbalken (MB). Ledningen passerar även i utkanten av Natura 2000-området, Testeboåns delta. Eventuellt kan tillstånd för detta krävas med avseende på eventuell påverkan på Natura 2000-området. Även naturreservatet T-udden på den södra sidan av Inre Fjärden berörs av alternativ ÖP, vilket kräver tillstånd/dispens. Med alternativ Nord, som också innebär en nordlig lokalisering av LNGterminalen, kommer ledningen att passera över Testeboån nedre som är ett Natura 2000-område samt ett naturreservat, för detta krävs tillstånd/dispens. Med alternativ Syd 2, som innebär en sydlig lokalisering av LNG-terminalen, undviks Natura 2000-områden och naturreservat. Både alternativ Syd 2 och Nord berör dock ett område av riksintresse för kulturmiljö, Södra Valbobygden, se Figur 11. Den sammanlagda längden av huvudledning och distributionsledningar är likvärdig för alla tre alternativa stråk, ca 90 km. Det faktum att stråken i liten grad berör tätorter samt att de är dragna med beaktande av gällande regelverk för gasledningar torde minska risken för konflikter med detaljplanebestämmelser. ÖP-alternativet är dock förankrat i kommunala planer till skillnad från de andra alternativen. Den kostnadsberäkning som gjorts i den fördjupade förstudien (Pöyry, 2014) visar att kostnaderna är relativt lika, men lägst för alternativ Syd 2. Samtliga stråk kommer i någon mån att korsa vattendrag. Det kommer att utredas och beskrivas närmare i MKB:n. För det fortsatta stråket förbi Valbo mot Hofors jämförs det gemensamma stråket för alternativ Nord och Syd 2 med alternativ ÖP. Jämfört med det gemensamma stråket kräver ÖP-alternativet längre sträcka med bergschakt samt att det i mycket mindre grad följer befintliga vägar. Vidare går alternativ ÖP i huvudsak genom skogsmark, vilket ger färre korsningar med vägar och järnvägar. ÖP-alternativet innebär flest vattendrag att korsa. Alternativ ÖP har större andel berg på sträckan än alternativ Nord och Syd 2. Detta innebär mer sprängningsarbeten, vilket förutom merkostnader också innebär risk för miljöpåverkan bl. a. på vattentäkter. Förläggning av ledningen i skogsmark bedöms ofördelaktigt både av miljöskäl och av ekonomiska skäl. För ledningen behövs en öppen ledningsgata innebärande att träd måste fällas om ledningen dras i skogsmark. Att utnyttja redan öppen mark vid väg, så som alternativ Nord och Syd 2 gör, innebär mindre påverkan på landskapet. Schaktbarhet vid väg och i åkermark är att föredra eftersom jordarterna är lätta att borra igenom vilket ger mindre påverkan vid markarbeten. Att följa befintliga vägar innebär ytterligare fördelar. Ur miljösynpunkt innebär det att redan ianspråktagen mark kan användas i stället för att bygga nya vägar som skulle behövas under anläggningsfasen. Vidare är bostäder vanligtvis lokaliserade på tillräckligt långt avstånd från större vägar, vilket för ledningens utformning är en fördel. Stråken har optimerats för att undvika väg- och järnvägskorsningar, både
20 20 med hänsyn till säkerhetsskäl och eftersom Trafikverkets medgivande krävs för att korsa väg och järnväg. Sammantaget bedöms preliminärt alternativ Syd 2 för närvarande vara det bästa alternativet och utgör därför huvudalternativ. Detta då alternativ Syd 2 inte korsar naturreservat eller Natura 2000-områden vid Gävle, vilket alternativ Nord och ÖP gör. Vidare har alternativ Syd 2 färre konfliktpunkter längs resterande del av sträckan än alternativ ÖP. Vidare utredningar kommer att genomföras och synpunkter på stråken kommer att inhämtas från bl. a. Trafikverket och Försvarsmakten som kan ha konkurrerande intressen i området. En fullständig alternativredovisning presenteras tillsammans med kommande MKB för projektet.
21 21 6 Förväntad påverkan på människors hälsa och miljön I den kommande tillståndsprocessen kommer en MKB att tas fram för att identifiera och beskriva miljöpåverkan och konsekvenser som den planerade gasledningen har på människors hälsa och miljö. Generellt kan sägas att de flesta miljökonsekvenser som ledningen förväntas ge upphov till uppkommer under anläggningsfasen. Av dessa är de flesta temporära eller övergående som inte bedöms kvarstå under driftsfasen. Ovan mark kommer ledningen efter nedläggning endast att synas genom markeringsstolpar och där reglerstationerna placeras, se Figur 7. Det är främst två konsekvenser som kan förväntas bli långvariga; potentiell påverkan på fornlämningar samt minskad avkastning i jordbruket orsakad av strukturförändringar i marken. 6.1 Riksintressen och skyddsvärda områden Alternativ Syd 2 och Nord har tagits fram och anpassats för att i möjligaste mån undvika intrång i riksintresseområden och andra skyddsvärda områden såsom Natura 2000-områden och naturreservat. Trots detta kommer inte dessa områden att kunna undvikas helt utan ledningen kommer med stråk enligt alternativ Nord och Syd 2 att passera genom Södra Valbobygden som är av riksintresse för kulturmiljö. Ledningen kommer även, oberoende av vilket alternativ som väljs, att beröra naturreservat i Gävle kommun. För alternativ Nord berörs även ett Natura 2000-område i Gävle kommun. Naturvärdesinventeringar i enlighet med standarden SS :2014 kommer att genomföras för att identifiera områden med höga naturvärden så att dessa kan beaktas. Utifrån vad som framkommer av naturvärdesinventeringen kan det även bli aktuellt med inventeringar av skyddade djur och växter. En kulturhistorisk studie kommer att genomföras för att kunna inventera och närmare bedöma hur riksintresset för kulturmiljö berörs och vilka åtgärder som behöver vidtas för att minska eventuellt påverkan/risk för påverkan på kulturmiljön. 6.2 Emissioner till luft Under etableringsfasen och i samband med anläggningsarbetena kommer utsläpp till luft att ske, främst från transport- och arbetsfordon. Beroende på väderlek kan även viss damning uppstå. Under driftsfasen uppstår inga utsläpp till luft, med undantag för vissa mindre utsläpp i samband med tillsyn och underhållsarbeten. I relation till redan förekommande emissioner i området bedöms tillskottet från projektet vara försumbart. Naturgas medför inga utsläpp av partiklar och svaveldioxid och en betydande reduktion av utsläpp av kvävedioxid och koldioxid i jämförelse med oljebaserade bränslen. I ett mer storskaligt perspektiv kan gasledningen därför komma att
22 22 minska de totala utsläppen till luft då den möjliggör en effektiv distribution av gas som då kan ersätta andra bränslen som medför större emissioner till luft. I ledningen kommer även biogas från lokala producenter att kunna distribueras. Biogas är en förnybar energikälla som bland annat bildas när organiskt material bryts ner i en syrefri miljö. Det sker exempelvis då matavfall, gödsel eller avloppsslam bryts ner av mikroorganismer i en rötkammare. Eftersom biogas är en förnybar energikälla så sker inget nettotillskott av koldioxid till atmosfären när den förbränns. Detta gör biogasen till ett av de mest miljövänliga bränslealternativen idag. 6.3 Buller Det är framför allt arbetsmaskiner och transportfordon som ger upphov till buller. Valet av teknik kommer att påverka omfattningen på bullerpåverkan under etableringsfasen. Där styrd borrning används reduceras bullernivåerna jämfört med schaktning. Under normal drift ger ledningen inte upphov till någon bullerpåverkan. Inte heller reglerstationerna ger upphov till något nämnvärt buller. 6.4 Utsläpp till vatten och mark I samband med förläggningen och schaktningsarbetet finns viss risk för oljeläckage från arbetsfordonen. Föroreningar av detta slag kan infiltreras i marken och nå ner till grundvattnet eller transporteras till närliggande ytvatten. För att undvika utsläpp av detta slag kommer specifika miljökrav att ställas på entreprenörers arbetsutförande och maskinpark. För att minimera påverkan vid korsning av vattendrag kommer metoden styrd borrning att användas där så är möjligt. På så vis kan arbete i vatten undvikas. Baserat på erfarenhet av de gasledningar som funnits i drift i södra Sverige sedan 1980-talet bedöms sannolikheten för läckage av gas från ledningen som mycket liten. För att minimera risken för läckage kommer kontroller att genomföras regelbundet. Dessa kontroller sker i form av helikopterbesiktning, kontroll av korrosionsskydd, inre inspektion och läcksökning utefter ledningen i enlighet med Naturgassystemanvisningar (NGSA). 6.5 Olyckor och riskhantering Parametrar av betydelse för rörledningens säkerhet beaktas vid utformning genom normer och bestämmelser med tillhörande säkerhetsfaktorer. I NGSA 2011 beskrivs minsta tillåtna avstånd från gasledningen och dess stationer till byggnader och andra objekt. Dessa avstånd avses att upprätthållas. Bland annat ska ett avstånd på minst 50 m hållas till särskild brand- och explosionsfarlig verksamhet. I driftsfasen kommer rörledningen att övervakas och inspekteras regelbundet för att upptäcka eventuella skador eller tillbud, se avsnitt 6.4.
23 Omkringliggande verksamheter och boende Det är tillåtet att bedriva jordbruk ovanpå ledningen, dock inte djupare än 0,6 meter. Swedegas vill utifrån gällande myndighetsföreskrifter och egna regler generellt upprätthålla följande säkerhetsavstånd till ledningen: En meter till stängsel och stolpar Fem meter till träd och större buskar Tolv meter från asfaltskant på allmän väg eller annan väg med stark trafik som går parallellt med ledningen 15 meter från järnvägsspårs mitt 25 meter till byggnad 50 meter till brand- eller explosionsfarlig industri Med alternativ Nord och Syd 2 följer ledningen till stor del befintliga vägar, på så sätt undviks också placering nära boende. Samtliga alternativ innebär också att huvudledningen förläggs i utkanten av Gävle samt norr om Sandvikens centralort, på så vis undviks de mest tätbefolkade områdena. De alternativa stråken har tagits fram för att med minsta möjliga påverkan på motstående intressen möjliggöra anslutning till intressenter utmed sträckan, vilka har identifierats genom marknadsstudien. Dessa ansluts till huvudledningen via grenledningar. Med anledning av att ledningen kommer att förläggas utmed väg kommer samråd ske med Trafikverket för att minimera påverkan för vägar och trafik under etableringsfasen. Förläggningen av ledningen medför att ett ca 20 m brett arbetsområde tas i anspråk under etableringsfasen. Eventuellt kan detta arbetsområde påverka framkomligheten till vissa närliggande verksamheter under pågående förläggningsarbete. Detta område återställs när förläggningen har färdigställts och ledningen kommer då inte att påverka tillgängligheten för närliggande verksamheter. 6.7 Indirekta konsekvenser Distributionen av gas via den planerade ledningen till tänkta intressenter innebär fördelar i jämförelse med distribution per lastbil eller järnväg. Dels genom att distributionen inte påverkas av störningar och hinder som kan uppkomma på vägoch järnvägsnätet och dels genom minskad risk för olyckor pga. trafiken på vägoch järnvägsnätet. Genom distribution via ledningen istället för med lastbil undviks också utsläpp av koldioxid under transporten.
24 24 7 Miljökonsekvensbeskrivning Detta samrådsunderlag syftar till att ge information och inhämta synpunkter. Inför nästa samrådsomgång, i oktober-november 2014, kommer ett mer utförligt förslag till upplägg av miljökonsekvensbeskrivning (MKB) att presenteras. I nuläget föreslås MKB omfatta bl.a. följande: 1. Inledning och bakgrund 2. Administrativa uppgifter 3. Samråd 4. Verksamhetsbeskrivning 5. Mål och krav Nationella och lokala miljömål, miljökvalitetsnormer mm. 6. Alternativredovisning Alternativa lokaliseringar och alternativ teknisk utformning. 7 Övergripande förutsättningar Lokalisering, riksintressen och kommunala planer 8. Miljöförutsättningar och konsekvenser under etableringsfasen Beskrivning av miljöpåverkan och konsekvenser av etableringsfasen (buller, luftemissioner, utsläpp till vatten, markföroreningar, transporter, avfallshantering, energi och olycksrisker, hälsa och säkerhet). En inventering av natur- och kulturvärden och utredning av eventuell påverkan på dessa värden kommer att genomföras. Förslag på skyddsåtgärder och eventuella avhjälpande åtgärder eller kompensationsåtgärder vid intrång i skyddsvärda områden/objekt kommer att presenteras. 9. Miljöförutsättningar och konsekvenser under driftsfasen Beskrivning av miljöpåverkan och konsekvenser av verksamheten (buller, luftemissioner, utsläpp till vatten, markföroreningar, transporter, avfalls- och kemikaliehantering, energi och olycksrisker, hälsa och säkerhet) 10. Sammanfattande bedömning av konsekvenser 11. Sammanfattning av skyddsåtgärder 12. Kontroll av verksamheten 13. Källförteckning
Väg 1023, Kragenäs-Resö hamn
SAMRÅDSREDOGÖRELSE Väg 1023, Kragenäs-Resö hamn Tanums kommun, Västra Götalands län Vägplan, 2015-12-07 Projektnummer: 108 155 TMALL 0096 Mall Samrådsredogörelsev 1.0 Trafikverket Postadress: Box 1170,
1. Problemet. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Konsekvensutredning 1 (5) Datum 2009-12-14
samhällsskydd och beredskap Konsekvensutredning 1 (5) Ert datum Er referens Avdelningen för risk- och sårbarhetsreducerande arbete Enheten för skydd av samhällsviktig verksamhet Jens Hagberg 010-240 51
Information om nyheter inom Sevesolagstiftningen
1(5) Miljöskyddsavdelningen Birgitta Alexandersson 010-224 46 86 Sevesoverksamheter i Västra Götalands län Information om nyheter inom Sevesolagstiftningen Den 1 juni 2015 trädde nya regler ikraft som
Väg- och trafikfrågor vid planering för ASTA
Dokument nummer Sida/Sidor 1/3 Väg- och trafikfrågor vid planering för ASTA En anläggning av ASTA kräver en koppling till det allmänna vägnätet. Anläggningen har också en övergripande påverkan på transportsystemet
En stärkt yrkeshögskola ett lyft för kunskap (Ds 2015:41)
REMISSVAR 1 (5) ERT ER BETECKNING 2015-08-17 U2015/04091/GV Regeringskansliet Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm En stärkt yrkeshögskola ett lyft för kunskap (Ds 2015:41) I promemorian presenterar
BEHOVSBEDÖMNING DETALJPLAN FÖR SIDENSVANSEN 4, DEL AV SIDENSVANSEN 7 OCH DEL AV OSKARSHAMN 3:3
A 5004 BEHOVSBEDÖMNING Detaljplan för Sidensvansen 4, del av Sidensvansen 7 och del av Oskarshamn 3:3, Kikeboskolan Centralorten, Oskarshamns kommun Upprättad av samhällsbyggnadskontoret april 2014, reviderad
Samhällsbygnadskontoret 312 80 Laholm 0430-150 00
Samhällsbygnadskontoret 312 80 Laholm 0430-150 00 miljo.byggnadsnamnden@laholm.se www.laholm.se VAD ÄR EN DETALJPLAN? En detaljplan är ett juridiskt bindande dokument som reglerar vad såväl enskilda som
Förstudie: Spårväg Lund C till ESS Ett starkare kunskapsstråk med spår på Lundalänken
Förstudie: Spårväg Lund C till ESS Ett starkare kunskapsstråk med spår på Lundalänken Planeringsprocess: Lagen om byggande av järnväg Behov Efterfrågan Idé Förstudie X Järnvägsutredning? Järnvägsplan Bygghandlingar
Ottsjö vattenskyddsområde
Ottsjö vattenskyddsområde Information och samråd om upprättande av vattenskyddsområde Sedan sommaren 2012 arbetar Åre kommun med att upprätta samt revidera vattenskyddsområden för de kommunala dricksvattentäkterna.
INFORMATION OM ATT SÖKA TILLSTÅND FÖR VATTENVERKSAMHET OCH OM SAMRÅDET
INFORMATION, 2015-03-19 1 (6) INFORMATION OM ATT SÖKA TILLSTÅND FÖR VATTENVERKSAMHET OCH OM SAMRÅDET Arbeten i vatten kräver normalt tillstånd eller anmälan enligt miljöbalkens bestämmelser om vattenverksamhet.
PLAN- OCH GENOMFÖRANDEBESKRIVNING
PLAN- OCH GENOMFÖRANDEBESKRIVNING Ny detaljplan för område norr om Storgatan, del av kvarteret Elefanten 1, Bjuvs kommun Dnr 2013.0127 Postadress Besöksadress Telefon Telefax Postgiro Bankgiro E-post Org.nr
Ur karta Lantmäteriverket Gävle 2007. Medgivande I 2007/0589. Miljökonsekvensbeskrivning. Ledning för naturgas från Norge till den svenska västkusten
Ur karta Lantmäteriverket Gävle 2007. Medgivande I 2007/0589. Miljökonsekvensbeskrivning Ledning för naturgas från Norge till den svenska västkusten Januari 2008 Sammanfattning Bakgrund Skanled är ett
Förslag till föreskrifterna bifogas i bilaga.
KONSEKVENS- UTREDNING Datum 2015-11-04 Dnr 258-2395-2015 1(3) Britt Silfvergren Enheten för samordning och stöd 010-2239292 Åsa Tapani Nygårdsallén 1 622 61 Visby Trafikverket Region Stockholm Ärendemottagningen
Beslut för Föreningen Fogdaröd Omsorg, Vård & Utbildning Utan Personligt ansvar
Skolinspektionen Föreningen Fogdaröd Omsorg, Vård & Utbildning Utan Personligt ansvar Anette.Ellis@fogdarod.se Beslut för Föreningen Fogdaröd Omsorg, Vård & Utbildning Utan Personligt ansvar efter tillsyn
LNG TERMINAL I GÖTEBORGS HAMN
ADRESS COWI AB Skärgårdsgatan 1 Box 12076 402 41 Göteborg TEL 010 850 10 00 FAX 010 850 10 10 WWW cowi.se FEBRUARI 2013 GO4LNG LNG TERMINAL I GÖTEBORGS HAMN UNDERLAG TILL FÖRSTA SAMRÅD ENLIGT MILJÖBALKEN
Avgifter i skolan. Informationsblad
Informationsblad 1 (8) Avgifter i skolan Här kan du läsa om hur Skolinspektionen bedömer avgifter i skolan i samband med tillsynen. Informationsbladet redogör för Skolinspektionens praxis. Här kan du även
Vindkraft! Konferens i Piteå, Strömsund, Falkenberg, Söderåkra och Höör.
Vindkraft! Konferens i Piteå, Strömsund, Falkenberg, Söderåkra och Höör. September - december 2008 Sveriges Kommuner och Landsting Avd Tillväxt och samhällsbyggnad Reigun Thune Hedström reigun@skl.se Har
Vindbruk Dalsland. Tillägg till översiktsplan för Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Mellerud och Åmål. Förslag till ANTAGANDEHANDLING 2011-08-16
Förslag till ANTAGANDEHANDLING 2011-08-16 Vindbruk Dalsland Tillägg till översiktsplan för Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Mellerud och Åmål BILAGA 3E, OMRÅDESBESKRIVNINGAR FÖR ÅMÅLS KOMMUN Planhandlingen
Sicklaön 37:41, Nacka kommun Ansökan om strandskyddsdispens för ombyggnad av svarta ladan vid Finnboda hamn till sommarrestaurang med uteplatser
TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) 2016-02-17 M 2016-000049 Miljö- och stadsbyggnadsnämnden Sicklaön 37:41, Nacka kommun Ansökan om strandskyddsdispens för ombyggnad av svarta ladan vid Finnboda hamn till sommarrestaurang
Elsäkerhetsverkets förslag till föreskrifter om ändring i ELSÄK-FS 2013:1
KONSEKVENSUTREDNING 1 (5) Kim Reenaas, Verksjurist Generaldirektörens stab 010-168 05 03 kim.reenaas@elsakerhetsverket.se 2015-03-15 Dnr 15EV4062 Elsäkerhetsverkets förslag till föreskrifter om ändring
Beslut för förskoleklass och grundskola. efter tillsyn av ULNO AB
ellan -` Skolinspektionen ULNO AB för förskoleklass och grundskola efter tillsyn av ULNO AB Skolinspektionen, Box 3177, 903 04 Umeå, Besöksadress Nygatan 18-20 Telefon: 08-586 080 00, E-post: skolinspektionen.umea@skolinspektionen.se
Rutin för rapportering och handläggning av anmälningar enligt Lex Sarah
Socialförvaltningen 1(5) Dokumentnamn: Rutin Lex Sarah Dokumentansvarig: Förvaltningschef Utfärdat av: Förvaltningschef Beslutad av: Förvaltningsövergripande ledningsgrupp. Ersätter tidigare Rutin Lex
Hållbara transporter. Skånetrafiken. Klimatsamverkan Kommunför- Länsstyrelsen, Region Skåne
Hållbara transporter 1. Ökad andel kollektivtrafikresande Kollektivtrafikresandet och andelen kollektivtrafik ökas genom utveckling av t ex restider, komfort, linjenät, hållplatser, framkomlighet, bussfiler.
PM Synpunkter kring planerat schakt för grundläggning av studentbostäder på Campus, Brinellvägen Grundvattenpåverkan
PM Synpunkter kring planerat schakt för grundläggning av studentbostäder på Campus, Brinellvägen Grundvattenpåverkan Författare: Ulf Sundqvist, Eclogite Mark och Bygg 2014-01-13 Bakgrund Akademiska Hus
ÄNDRING AV DETALJPLAN FÖR
DNR 2013/224 Gällande detaljplan. ÄNDRING AV DETALJPLAN FÖR Del av (laga kraft 2009-09-03) TILLÄGG TILL PLANBESKRIVNINGEN ANTAGANDE ENKELT PLANFÖRFARANDE 2013-11-26 Laga kraft 2014-02-18, antagen av kommunstyrelsen
Kommittédirektiv. Självkörande fordon på väg. Dir. 2015:114. Beslut vid regeringssammanträde den 12 november 2015
Kommittédirektiv Självkörande fordon på väg Dir. 2015:114 Beslut vid regeringssammanträde den 12 november 2015 Sammanfattning En särskild utredare ska analysera vilka regelförändringar som behövs för en
FÖRÄNDRAD PBL 2015-01-01. Diskussionsdag förändrad PBL Söderhamn 2015-01-29
FÖRÄNDRAD PBL 2015-01-01 Diskussionsdag förändrad PBL Söderhamn 2015-01-29 Dagen 09:00 Fika 09:15-09:30 Inledning 09:30-12:00 Information och diskussion kring förändringar i PBL Josef Rundström, LST 12:00-13:00
vägtrafiken? Hur mycket bullrar
Hur mycket bullrar vägtrafiken? Information från Boverket och Sveriges Kommuner och Landsting om hur du enkelt och snabbt kan beräkna utbredningen av buller från vägtrafik Foto: Hans Ekestang Översiktlig
266 Genomförandetiden gäller bara ändringen. Genomförandetiden är 2013-03-22 2018-03-21
266 Genomförandetiden gäller bara ändringen. Genomförandetiden är 2013-03-22 2018-03-21 Tillägg till PLANBESKRIVNING Tillhörande ändring genom tillägg av detaljplanen för Ludvika gård m.m. i Ludvika enkelt
1. Angående motion om julgran
Styrelsens kommentarer med anledning av skrivelse från Marianne Gylling, 38 B, avseende kritik mot vissa av styrelsens beslut (Marianne Gyllings skrivelse bifogas) Marianne Gylling har i sin skrivelse
Statens räddningsverks författningssamling
Statens räddningsverks författningssamling Utgivare: Key Hedström, Statens räddningsverk ISSN 0283-6165 Statens räddningsverks allmänna råd och kommentarer om brandskydd vid campinganläggningar Räddningstjänst
Kommittédirektiv. Utvärdering av hanteringen av flyktingsituationen i Sverige år 2015. Dir. 2016:47. Beslut vid regeringssammanträde den 9 juni 2016
Kommittédirektiv Utvärdering av hanteringen av flyktingsituationen i Sverige år 2015 Dir. 2016:47 Beslut vid regeringssammanträde den 9 juni 2016 Sammanfattning Under 2015 var migrationsströmmarna till
Beslut för gymnasieskola
Skolinspektionen ProCivitas Privata Gymnasium AB Org.nr. 556615-7102 Beslut för gymnasieskola efter tillsyn i ProCivitas Privata Gymnasium Helsingborg belägen i Helsingborgs kommun Skolinspektionen, Postadress:
Beslut för gymnasieskola
Beslut Skolinspektionen 2015-02-05 Ridskolan Strömsholm RS AB jamandersson@stromsholm.com Rektorn vid Ridsportgymnasiet Strömsholm becky.evensen@stromsholm.com Beslut för gymnasieskola efter tillsyn av
Socialstyrelsens författningssamling
SOSFS 2008:20 (M och S) Föreskrifter Ändring i föreskrifterna och allmänna råden (SOSFS 2007:10) om samordning av insatser för habilitering och rehabilitering Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens
LNG-terminalen. Informerar om säkerhet.
LNG-terminalen. Informerar om säkerhet. AGA:s LNG-terminal informerar om säkerhet. AGA, som ingår i The Linde Group, är Sveriges ledande tillverkare av industriella och medicinska gaser. AGAs LNG-terminal
Tillkom i ett gammalt styrsystem där staten var huvudman Ändrad vid ett 70-tal tillfällen vilket lett till brister i struktur och logik
Den nya skollagen Nuvarande skollag är på olika sätt föråldrad Tillkom i ett gammalt styrsystem där staten var huvudman Ändrad vid ett 70-tal tillfällen vilket lett till brister i struktur och logik Avspeglar
Anmälan om sjukhusens läkemedelsförsörjning
Anmälan om sjukhusens läkemedelsförsörjning Vägledning till Läkemedelsverkets föreskrifter (LVFS 2008:9) om anmälan om sjukhusens läkemedelsförsörjning Version 1, september 2008 Postadress/Postal address:
Kung Magnus väg, Visby
Kung Magnus väg, Visby Busstorget som idag ligger precis vid allén ska byggas ut och i och med utbyggnaden behöver totalt sex träd fällas. I ansökan står ordagrant följande Anmälan avser att ta ner träd
Flytande naturgas framtidens fartygsbränsle
RAPPORT/kortversion Juli 2010 Flytande naturgas framtidens fartygsbränsle Energigas Sverige branschorganisationen för aktörer inom biogas, fordonsgas, gasol, naturgas och vätgas. 2 Stora klimatfördelar
Beslut för grundsärskola
Skolinspektionen Eksjö kommun Beslut för grundsärskola efter prioriterad tillsyn i Prästängsskolans grundsärskola belägen i Eksjö kommun Skolinspektionen, Postadress: Box 156, 221 00 Lund, Besöksadress:
Bilaga 1 Innehåll i en ansökan om tillstånd eller anmälan för muddring och dispens för dumpning
Bilaga 1 Innehåll i en ansökan om tillstånd eller anmälan för muddring och dispens för dumpning Bestämmelser om vad som ska ingå i en ansökan om tillstånd finns i 22 kap. 1 MB. Motsvarande bestämmelse
Så ställer vi / kommer vi att ställa klimatkrav i Trafikverket
Så ställer vi / kommer vi att ställa klimatkrav i Trafikverket Länsstyrelsen Stockholm - maj 2015 Sören Dahlén sid Varför ställa klimat- och energikrav? Trafikverket har en betydande upphandlingsverksamhet
SAMRÅDSUNDERLAG FÖR SAMRÅD ENLIGT MILJÖBALKEN AVSEENDE LNG-TERMINAL OCH GASLEDNING NORRSUNDET SANDVIKEN
JUNI 2015 SWEDEGAS SAMRÅDSUNDERLAG FÖR SAMRÅD ENLIGT MILJÖBALKEN AVSEENDE LNG-TERMINAL OCH GASLEDNING NORRSUNDET SANDVIKEN GÄVLE, OCKELBO OCH SANDVIKEN KOMMUNER, GÄVLEBORGS LÄN ADRESS COWI AB Skärgårdsgatan
Åtgärder, avfall och renhållning inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram
Åtgärder, avfall och renhållning inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Respektive aktör tar själv beslut om åtgärderna skall utföras och i vilken omfattning detta ska ske. Åtgärder märkta med
HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM
HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (5) meddelad i Stockholm den 28 juni 2016 SÖKANDE AA Ombud: Advokat Nils-Håkan Håkansson Ronnebygatan 10 374 35 Karlshamn KLANDRAT AVGÖRANDE Regeringens (Miljödepartementet)
Förslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter om statliga myndigheters risk- och sårbarhetsanalyser
Förslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter om statliga myndigheters risk- och sårbarhetsanalyser Myndigheten för samhällsskydd och beredskap föreskriver följande med stöd av
BESKRIVNING som tillhör detaljplan för område öster om SVÅGERTORPS STATION i Hyllie i Malmö
2011-03-02 Dp 5063 BESKRIVNING som tillhör detaljplan för område öster om SVÅGERTORPS STATION i Hyllie i Malmö HANDLINGAR Planhandlingarna omfattar plankarta med bestämmelser, genomförandebeskrivning,
BRUK. bedömning reflektion utveckling kvalitet
BRUK bedömning reflektion utveckling kvalitet Vad är BRUK? BRUK är ett verktyg för självskattning av kvaliteten i samtliga läroplansstyrda verksamhetsformer. BRUK är en del av det systematiska kvalitetsarbetet.
ÄNDRING AV DETALJPLAN FÖR FASTIGHETEN STENSJÖ 1:95. Sotenäs kommun. Västra Götalands län
Daterad: 2014-02-26 Dnr 2010/1113 Sida 1(8) ÄNDRING AV DETALJPLAN FÖR FASTIGHETEN STENSJÖ 1:95 Västra Götalands län Översiktskarta, planområdet är markerat med streckad röd linje Denna handling innehåller:
Beslut för fritidshem
Beslut Lerums kommun Lerums.kommun@lerum.se Beslut för fritidshem efter tillsyn i Lerums kommun Beskgt 2 (6) Tillsyn i Lerums kommun har genomfört tillsyn av Lerums kommun under våren 2016. Tillsynen har
PBL om tidsbegränsade bygglov m.m. 2016-03-08
PBL om tidsbegränsade bygglov m.m. 2016-03-08 Bygglov krävs för Enligt 9 kap. 2 PB krävs det bygglov för 1.nybyggnad, 2.tillbyggnad, och 3.annan ändring av en byggnad än tillbyggnad, om ändringen innebär
Bild 9. Bäckravinens början. Det finns inga kända klassade naturvärden i bäckravinen men den kan ändå bedömas ha ett visst naturvärde.
Bild 9. Bäckravinens början. Det finns inga kända klassade naturvärden i bäckravinen men den kan ändå bedömas ha ett visst naturvärde. 36 Bild 10. Bäckravinen Vid lågpunkten på östra sidan av väg 73 finns
Tränarguide del 1. Mattelek. www.mv-nordic.se
Tränarguide del 1 Mattelek www.mv-nordic.se 1 ATT TRÄNA MED MATTELEK Mattelek är ett adaptivt träningsprogram för att träna centrala matematiska färdigheter såsom antalsuppfattning, den inre mentala tallinjen
Svensk författningssamling
Svensk författningssamling Lag om ändring i skollagen (2010:800); SFS 2015:246 Utkom från trycket den 12 maj 2015 utfärdad den 30 april 2015. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om skollagen
Västerby 5:60. Planbesked
Västerby 5:60 Planbesked Terräng Hällmark Skog 4 kap. Särskilda bestämmelser för hushållning med mark och vatten för vissa områden i landet 1 De områden som anges i 2-8 är, med hänsyn till de natur-
Östra Torp - Geoteknik
UDDEVALLA KOMMUN Östra Torp - Geoteknik UPPDRAGSNUMMER 7001092000 INVENTERING AV TIDIGARE GEOTEKNISKA UTREDNINGAR OCH UNDERSÖKNINGAR INFÖR FRAMTAGANDET AV NY DETALJAN FÖR ÖSTRA DELARNA AV ÖSTRA TORPS HANDELSOMRÅDE
E20 (Utkast - Ska bearbetas vidare!)
E20 (Utkast - Ska bearbetas vidare!) (Kartans utsnitt ska utökas mot norr så att större industriorter såsom bla, Gävle, Sandviken, Avesta framgår) E18 E45 E6 E20 V 40 E4 E6 E4 E20 påverkar tillväxten både
Transportstyrelsens föreskrifter om kursplan, behörighet D1 och D (konsoliderad elektronisk utgåva);
Transportstyrelsens föreskrifter om kursplan, behörighet D1 och D (konsoliderad elektronisk utgåva); beslutade den 16 februari 2011. Ändringar införda t.o.m TSFS 2012:56. TSFS 2011:24 Konsoliderad elektronisk
Morängsvägen Nusnäs, Mora kommun, Dalarnas län. T i l l ä g g t i l l P L A N B E S K R I V N I N G. Handlingar. Ändring, del av detaljplan Dp 206 vid
Underrättelsehandling Dnr: BN 2013/8 215 Ändring, del av detaljplan Dp 206 vid Morängsvägen Nusnäs, Mora kommun, Dalarnas län T i l l ä g g t i l l P L A N B E S K R I V N I N G oktober 2013 Handlingar
Detaljplan för del av Kviinge 45:1
Antagen av Kommunstyrelsen 2016-06-01 116 Dnr: KS 2015/00886 Antagandehandling Planbeskrivning Detaljplan för del av Kviinge 45:1 Hantverksgatan & Radhusvägen, Hanaskog, Utskrift från Tekis-GI Östra Göinge
Gemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m.
Gemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m. ISSN 2002-1054, Artikelnummer 2016-6-15 Utgivare: Rättschef Pär Ödman, Socialstyrelsen Socialstyrelsens
DOM 2015-01-15 Stockholm
1 SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen Rotel 060210 DOM 2015-01-15 Stockholm Mål nr M 7491-14 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Nacka tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2014-07-17 i mål nr M 2836-14, se
ALLMÄNNA ORDNINGSFÖRESKRIFTER
ALLMÄNNA ORDNINGSFÖRESKRIFTER Antagen av Lessebo kommunfullmäktige 2002-02-26, 11 ALLMÄNNA ORDNINGSFÖRESKRIFTER FÖR LESSEBO KOMMUN Lessebo kommun förskriver följande med stöd av 1 förordningen (1993:1632)
Statsbidrag för läxhjälp till huvudmän 2016
Statsbidragsenheten 1 (5) Statsbidrag för läxhjälp till huvudmän 2016 Skolverket lämnar statsbidrag enligt förordning (2014:144) om statsbidrag för hjälp med läxor eller annat skolarbete utanför ordinarie
Detaljplan för Rörvik 3:8 i Rörviks fritidshusområde, öster om Läppe, Vingåkers kommun, Södermanlands län. PLANBESKRIVNING
Datum 2013-04-29 Dnr 233/2012 1 (6) Detaljplan för Rörvik 3:8 i Rörviks fritidshusområde, öster om Läppe, Vingåkers kommun, Södermanlands län. PLANBESKRIVNING Samrådshandling Handlingar Plankarta med bestämmelser
Statens räddningsverks författningssamling
Statens räddningsverks författningssamling Utgivare: Key Hedström, Statens räddningsverk ISSN 0283-6165 Utkom från trycket den 1 mars 2004 Statens räddningsverks föreskrifter om explosionsfarlig miljö
Sanktioner 2010. Uppföljning av restauranger som fått beslut om föreläggande/förbud år 2010
MILJÖFÖRVALTNINGEN Sanktioner 2010 Uppföljning av restauranger som fått beslut om föreläggande/förbud år 2010 En rapport från Miljöförvaltningen Christin Furuhagen & Linda Karlsson Augusti 2011 www.stockholm.se/miljoforvaltningen
Riktlinjer - Rekryteringsprocesser inom Föreningen Ekonomerna skall vara genomtänkta och välplanerade i syfte att säkerhetsställa professionalism.
REKRYTERINGSPOLICY Upprättad 2016-06-27 Bakgrund och Syfte Föreningen Ekonomernas verksamhet bygger på ideellt engagemang och innehar flertalet projekt där såväl projektledare som projektgrupp tillsätts
Riktlinjer för medborgardialog
Riktlinjer för medborgardialog Kommunstyrelseförvaltningen 2015 Principer för dialogen i Söderhamns kommun Att engagera medborgarna och skapa former för delaktighet och dialog för kommunens utveckling
Skolinspektionen Nyanlända 2016
Skolinspektionen Nyanlända 2016 Skolinspektionen genomför en kvalitetsgranskning av samtliga skolhuvudmäns mottagande av nyanlända elever. Målet med granskningen är att identifiera vanligt förekommande
Ändrad rätt till ersättning för viss mervärdesskatt för kommuner
Finansdepartementet Avdelningen för offentlig förvaltning Ändrad rätt till ersättning för viss mervärdesskatt för kommuner Maj 2016 Promemorians huvudsakliga innehåll Enligt lagen (2005:807) om ersättning
DEL I KAPITEL 8 KOMMUNEN... 3 A. Allmänt... 3 B. Kommunens miljöförvaltning... 4 C. Kommunens räddningstjänst... 5
1 DEL I KAPITEL 8 KOMMUNEN... 3 A. Allmänt... 3 B. Kommunens miljöförvaltning... 4 C. Kommunens räddningstjänst... 5 2 3 KAPITEL 8 KOMMUNEN Kommunens uppgifter i samband med ett epizootiutbrott regleras
THE EUROPEAN GREENBUILDING PROGRAMME. Riktlinjer för GreenBuilding Stödjande Företag
THE EUROPEAN GREENBUILDING PROGRAMME Riktlinjer för GreenBuilding Stödjande Företag Innehållsförteckning GreenBuilding bakgrund och sammanfattning... 3 Åtaganden för att delta i GreenBuilding som Stödjande
Klassen kom tillsammans fram till vilka punkter som vi skulle ta hänsyn till. Dessa var:
Y-bike Alla visioner börjar med en god idé och det är faktiskt precis vad det här projektet handlar om. Att starta något nytt, att väcka kreativa tankar och påbörja en process som kanske någon dag kommer
Vägledning inför ansökan om statsbidrag för verksamhetsåret 2013
Vägledning inför ansökan om statsbidrag för verksamhetsåret 2013 Den här informationen är tänkt att vara en vägledning för organisationer som företräder nationella minoriteter och som vill ansöka om statsbidrag.
Fastighetskontoret Utvecklingsavdelningen
Sida 1 (10) Innehåll INLEDNING OCH BAKGRUND... 2 Paraplymål... 2 Forumets roll... 2 Fem mål... 2 FORUMETS VISION... 3 HANDLINGSPLAN... 4 FORUMETS ROLL... 4 1. MINIMERING AV RESURSANVÄNDNING OCH MILJÖPÅVERKAN...
Väg 40/156 Ryamotet, Droppformad refug
Planer för trafik under byggtiden, drift- och underhåll samt räddningsinsatser Väg 40/156 Ryamotet, Droppformad refug Härryda kommun, Västra Götalands län 2015-11-27, Projektnummer: 145168 Dokumenttitel:
Region Skåne Fråga om utformning av fördelningsnyckel i ramavtal för radiologiprodukter
KKV1026, v1.4, 2013-01-18 BESLUT 2014-12-12 Dnr 99/2014 1 (6) Region Skåne JA Hedlunds väg 291 89 Kristianstad Region Skåne Fråga om utformning av fördelningsnyckel i ramavtal för radiologiprodukter Konkurrensverkets
Begäran om planbesked för del av fastigheten Erstavik 25:1 i kommundelen Älta
2014-08-19 1 (5) TJÄNSTESKRIVELSE MSN 2014/39-214 Miljö- och stadsbyggnadsnämnden Begäran om planbesked för del av fastigheten Erstavik 25:1 i kommundelen Älta Förslag till beslut Miljö- och stadsbyggnadsnämnden
ADMINISTRATIVA REGLER OCH VÄGLEDNING
UPPSALA KOMMUN BIDRAGSREGLER FÖR BARN- OCH UNGDOMSFÖRENINGAR ADMINISTRATIVA REGLER OCH VÄGLEDNING Detta är ett komplement till idrotts- och fritidsnämndens bidragsregler för barn- och ungdomsföreningar
Beslut för vuxenutbildning
Skolinspektionen Kalmarsunds Gymnasieförbund gymnasieforbundet@gyf.se för vuxenutbildning efter tillsyn i Kalmarsunds Gymnasieförbund Skolinspektionen, Box 330, 581 03 Linköping, Besöksadress Storgatan
Bedömningspunkter förskola och annan pedagogisk verksamhet för barn i förskoleåldern
2011-09-20 Bedömningspunkter förskola och annan pedagogisk verksamhet för barn i förskoleåldern Förskola Öppen förskola Pedagogisk omsorg Måluppfyllelse och resultat Här beskrivs verksamhetens sammantagna
Samhällsbyggnadsminister Mona Sahlin Miljö- och samhällsbyggnadsdepartementet 103 33 Stockholm
Stockholm den 28 januari 2005 Samhällsbyggnadsminister Mona Sahlin Miljö- och samhällsbyggnadsdepartementet 103 33 Stockholm Regeringens beslut om åtgärdsprogram för luftkvalitet i Stockholms län Regeringen
Värmlands läns författningssamling Grums kommun
Värmlands läns författningssamling Grums kommun ISSN 0347-1667 17 FS 2004:23 Utkom från trycket Kungörelse den 2 april 2004 av lokala föreskrifter för Grums kommun för att skydda människors hälsa och miljön;
Elevers rätt till kunskap och särskilt stöd
Juridisk vägledning Granskad juni 2012 Mer om Elevers rätt till kunskap och särskilt stöd Alla elever ska ges stöd och stimulans för att utvecklas så långt som möjligt Personalen är skyldig att anmäla
Yttrande över departementspromemorian Bortom fagert tal Om bristande tillgänglighet som diskriminering (Ds 2010:20)
1 (5) Landstingsstyrelsens förvaltning Administration Handläggare: Elisabet Åman Landstingsstyrelsen Yttrande över departementspromemorian Bortom fagert tal Om bristande tillgänglighet som diskriminering
Uppdrag att utreda förutsättningarna att följa väntetider på sjukhusbundna akutmottagningar
Regeringsbeslut I:4 2010-09-09 S2010/6418/HS (delvis) Socialdepartementet Sveriges Kommuner och Landsting 118 82 Stockholm Uppdrag att utreda förutsättningarna att följa väntetider på sjukhusbundna akutmottagningar
Likabehandlingsplan samt Plan mot kränkande behandling. Tallets förskola 2014/2015
Likabehandlingsplan samt Plan mot kränkande behandling Tallets förskola 2014/2015 Likabehandlingsplanen gäller enligt Diskrimineringslagen (2008:567) och Skollagen (kap. 6) Reviderad september 2014 Innehållsförteckning
Kommunikationspolicy i korthet för Lidingö stad
Kommunikationspolicy i korthet för Lidingö stad En policy ger stöd Att kommunicera är en del av vardagen för oss som arbetar i Lidingö stad. Att kommunikationen fungerar är viktigt för att vi ska kunna
Skyltar, tillstånd och tillsyn
Skyltar, tillstånd och tillsyn Vad är en skylt? En skylt är en tavelliknande anordning med någon upplysning eller dylikt, ofta avsedd för allmänheten. (Nationalencyklopedin, NE) Skylt, tavla, flagga, anordning
Stenhuggeriet, Mölnlycke. Utlåtande om förslag till upphävande av strandskydd
Stenhuggeriet, Mölnlycke Utlåtande om förslag till upphävande av strandskydd Stenhuggeriet, MölnlyckeUtlåtande om förslag till upphävande av strandskydd Beställare: Härryda kommun 435 80 MÖLNLYCKE Beställarens
Riktlinjer för antagning till gymnasieskolan
UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN GYMNASIEAVDELNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 11-424/3872 SID 1 (5) 2011-04-28 Handläggare: Britt Marie Holmström Telefon: 08-508 33 892 Utbildningsnämnden 2011-05-23 Riktlinjer för
MANUAL TILL AVTALSMALL FÖR KIST- OCH URNTRANSPORTER
1 MANUAL TILL AVTALSMALL FÖR KIST- OCH URNTRANSPORTER 1. RAMAVTAL 1.1 Upphandling av en transportör på ett ramavtal För arbeten av återkommande karaktär såsom transporter av avlidna mellan kyrkor, förvaringslokaler
Upprättad 2009-03-30 Reviderad 2012-07-19. AVVIKELSE och RISKHANTERING riktlinjer
Upprättad 2009-03-30 AVVIKELSE och RISKHANTERING riktlinjer INNEHÅLL Avvikelser och risker 3 Definitioner 3 Ansvarsfördelning 4 Rutiner avvikelse 5 Rutiner riskhantering 5 Orsaker till risker och avvikelser
Avloppsansökan. Anvisningar till ansökningsblankett
Avloppsansökan Anvisningar till ansökningsblankett Detta dokument innehåller upplysningar som är tänkta att utgöra ett stöd för att fylla i avloppsansökan. Du hittar utförligare information om varje punkt
Föreskrifter om ändring i Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2011:161) om ämnesplan för ämnet anläggningsförare i gymnasieskolan;
1 (14) Dnr 01-2013:589 Föreskrifter om ändring i Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2011:161) om ämnesplan för ämnet anläggningsförare i gymnasieskolan; beslutade den - - - 2013. Skolverket föreskriver med
Transportstyrelsens föreskrifter om kursplan, behörighet CE;
Transportstyrelsens föreskrifter om kursplan, behörighet CE; beslutade den 16 februari 2011. Transportstyrelsen föreskriver följande med stöd av 7 och 12 förordningen (1998:978) om trafikskolor. TSFS 2011:23
VÄGLEDNING FÖRETAGSCERTIFIERING Ansökan, recertifiering och uppgradering Version: 2016-06-03 (SBSC dok 020681019)
VÄGLEDNING FÖRETAGSCERTIFIERING Ansökan, recertifiering och uppgradering Version: 2016-06-03 (SBSC dok 020681019) Vägledning för ansökan Certifiering av företag info@sbsc.se www.sbsc.se Svensk Brand- och
HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT
Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 21 oktober 2014 Ö 5774-13 KLAGANDE TO Rättegångsbiträde enligt föräldrabalken: Advokat JS MOTPART Göteborgs Överförmyndarförvaltning