SAMRÅDSUNDERLAG FÖR KOMPLETTERANDE SAMRÅD ENLIGT MILJÖBALKEN AVSEENDE LNG-TERMINAL OCH GASLEDNING NORRSUNDET SANDVIKEN

Transkript

1 OKTOBER 2015 SWEDEGAS SAMRÅDSUNDERLAG FÖR KOMPLETTERANDE SAMRÅD ENLIGT MILJÖBALKEN AVSEENDE LNG-TERMINAL OCH GASLEDNING NORRSUNDET SANDVIKEN GÄVLE, OCKELBO OCH SANDVIKEN KOMMUNER, GÄVLEBORGS LÄN

2

3 ADRESS COWI AB Skärgårdsgatan 1 Box Göteborg TEL FAX WWW cowi.se OKTOBER 2015 SWEDEGAS SAMRÅDSUNDERLAG FÖR KOMPLETTERANDE SAMRÅD ENLIGT MILJÖBALKEN AVSEENDE LNG-TERMINAL OCH GASLEDNING NORRSUNDET SANDVIKEN GÄVLE, OCKELBO OCH SANDVIKEN KOMMUNER, GÄVLEBORGS LÄN PROJEKTNR. A DOKUMENTNR. VERSION SLUTLIG UTGIVNINGSDATUM UTARBETAD Caroline Örtengren och Anna E Wilhelmsson GRANSKAD GODKÄND Anna E Wilhelmsson

4

5 SAMRÅDSUNDERLAG LNG-TERMINAL I NORRSUNDETS HAMN OCH GASLEDNING NORRSUNDET - SANDVIKEN 5 INNEHÅLL 1 Administrativa uppgifter Sökanden 7 2 Inledning Inledning Bakgrund 10 3 Tillstånd, samråd och kommunala planer Tillstånd Samråd Kommunala planer 15 4 Alternativa lokaliseringar LNG-terminal Anslutande gasledning 25 5 Verksamhetsbeskrivning LNG och natur-/biogas Regelverk och standarder LNG-terminal Anslutande gasledning 45 6 Förutsättningar och övergripande konsekvenser av LNG-terminal Emissioner till luft Risk och säkerhet Riksintressen och skyddsvärda områden Buller Utsläpp till vatten och mark 55

6 6 SAMRÅDSUNDERLAG LNG-TERMINAL I NORRSUNDETS HAMN OCH GASLEDNING NORRSUNDET - SANDVIKEN 7 Förutsättningar och övergripande konsekvenser av anslutande gasledning Emissioner till luft Risk Riksintressen och skyddsvärda områden Buller Utsläpp till vatten och mark Naturmiljö Kulturmiljö Friluftsliv Naturresurser Omkringliggande verksamheter och boende 65 8 Miljökonsekvensbeskrivning 66 9 Referenser Bilageförteckning Bilaga 1, Intressekarta natur för studerade stråk i regionen Bilaga 2, Intressekarta kultur samt övriga intressen för studerade stråk i regionen Bilaga 3, Anpassning av stråk efter första samråd Bilaga 4, Intressekarta för naturmiljö för studerade stråk Norrsundet - Sandviken Bilaga 5, Intressekarta för kulturmiljö för studerade stråk Norrsundet Sandviken Bilaga 6, Intressekarta övriga intressen för studerade stråk Norrsundet Sandviken Bilaga 7, Förordat ledningsstråk Norrsundet - Sandviken 70

7 SAMRÅDSUNDERLAG FÖR KOMPLETTERANDE SAMTÅD LNG-TERMINAL I NORRSUNDETS HAMN OCH GASLEDNING NORRSUNDET - SANDVIKEN 7 1 Administrativa uppgifter Sökande Kontaktperson sökanden Juridiskt ombud Swedegas AB Kilsgatan Göteborg Organisationsnummer David da Cruz telefon e-post: david.dacruz@swedegas.se Foyen Advokatfirma KB Pia Pehrson, advokat telefon e-post: pia.pehrson@foyen.se Anna Bernhardsson, jur. kand. telefon e-post: anna.bernhardsson@foyen.se Berörda kommuner Berört län Gävle, Ockelbo, Sandviken Gävleborgs län 1.1 Sökanden Swedegas AB ( Swedegas ) är ett infrastrukturbolag som investerar i smarta energisystem. Swedegas äger och driver gasnätet i sydvästra Sverige, det vill säga det svenska stamnätet för gas som etablerades på 1980-talet och som sträcker sig från Dragör i söder till Stenungsund i norr. Varje år transporterar Swedegas energi motsvarande 15 TWh till distributörer och direktanslutna kunder. Gasnätet försörjer 33 kommuner, flera kraftvärmeverk och industrier med naturgas. Gasen används även av hushåll samt inom transportsektorn som fordonsgas. Swedegas satsar nu på att utveckla infrastruktur för både biogas och flytande naturgas (LNG).

8 Swedegas har sitt huvudkontor i Göteborg. Swedegas har av Energimarknadsinspektionen blivit certifierad som TSO, Tranmission System Operator, på den svenska gasmarknaden. Detta innebär att Swedegas är certifierad stamnätsoperatör som bedriver överföringsverksamhet och ansvarar för drift och underhåll och vid behov, utbyggnad av överföringssystemet inom ett visst område för att säkerställa att systemet på lång sikt kan uppfylla rimliga krav på gastransporter. Swedegas har vidare av regeringen utsetts till balansansvarig för gas.

9 SAMRÅDSUNDERLAG FÖR KOMPLETTERANDE SAMTÅD LNG-TERMINAL I NORRSUNDETS HAMN OCH GASLEDNING NORRSUNDET - SANDVIKEN 9 2 Inledning 2.1 Inledning Klimatförändringar orsakade av utsläpp av koldioxid och andra växthusgaser, från bland annat energiförsörjningen, industrin och transporter, är ett av de största globala miljöproblem som mänskligheten står inför under 2000-talet. Målet till år 2020 är att de svenska utsläppen ska ha minskat med 40 procent jämfört med En övergång från energislagen gasol och olja till naturgas och biogas inom industrin, och för transporter, kan leda till stora miljövinster. Regionala gasnät ger industri och transportsektor bättre tillgång till konkurrenskraftig och hållbar energi. Både industrier och transportföretag vill minska sin användning av olja, bensin och diesel och ställa om till mer miljövänliga alternativ. Då är gas ett effektivt energislag, som dessutom är förnybar när det produceras av biomassa till biogas. På detta sätt möjliggör gasnät en tryggad tillväxt och arbetstillfällen i regionen men även utveckling av biogasproduktion. Industrikunderna ansluter sig till gasnätet för att få leveranser av gas direkt till sina egna anläggningar och behöver därmed inte bygga egna lager. Genom att ansluta gasnätet till ett lager för flytande naturgas, LNG, som transporteras med t ex fartyg eller per järnväg, säkerställs att det alltid finns gas att leverera. Gasnätet kan ta emot all biogas som produceras i regionen vilket innebär att ingen biogas behöver facklas bort. Till gasnätet kan tankställen för fordonsgas anslutas, vilket idag efterfrågas av både företag inom kollektivtrafik, kommuner och privatbilister och för tunga transporter. Figur 1 visar hur ett regionalt gasnät fungerar. Swedegas planerar därför att bygga ett regionalt gasnät som ska förse regionens industrier och fordon med energi i form av naturgas och biogas. Den planerade gasledningen kan på så sätt bidra till en minskad klimatpåverkan och bättre luftkvalitet i regionen. Fler tunga transporter kan köras på fordonsgas och tankställen möjliggörs utmed sträckningen. Swedegas äger infrastrukturen, dvs gasnätet, men kommer inte att äga den gas som distribueras genom ledningen.

10 Figur 1 Hur ett regionalt gasnät fungerar. 1. Industriföretag ansluter sig direkt till nätet för att få leveranser av gas direkt till sina anläggningar 2. Längs gasnätet ansluter regionens biogasproducenter för att leverera gas. 3. Längs gasnätet byggs tankställen för fordonsgas. 2.2 Bakgrund Swedegas planerar att bygga ett regionalt gasnät för distribution av naturgas och biogas med utgångspunkt från en LNG-terminal i Norrsundets hamn via Sandviken och Forsbacka till Hofors i Gävleborgs län, se Figur 2 samt 10.7 (Bilaga 7). För att möjliggöra anslutning av intressenter och kunder mellan Sandviken och Gävle planerar Swedegas att anlägga grenledningar på denna sträcka. Grenledningar är belägna efter de s.k. mät- och reglerstationerna och är därför inte koncessionspliktiga. En anslutning till kunder längsmed ledningen kan därmed ske i efterhand. LNG-terminalen i Norrsundets hamn kommer också att anläggas och drivas av Swedegas. LNG-terminalen kommer att fungera som en så kallad open access - terminal vilket innebär att oberoende LNG-leverantörer, som vill leverera LNG till den svenska marknaden, kan boka kapacitet i LNG-terminalen. Det ger slutkunderna möjlighet att fritt välja leverantör av gas och köpa LNG till bästa marknadspris. Swedegas har tidigare utrett ett sträckningsalternativ med utgångspunkt från Gävle. Alternativa stråk för gasledningen har samråtts under 2014 men på grund av synpunkter som framfördes i nämnda samråd har ett nytt sträckningsförslag för gasledning på delsträckan mellan Norrsundet och Sandviken tagits fram och utgör huvudalternativ för gasledningen i detta samrådsunderlag. Då sträckningsförslaget för delsträckan Sandviken och Hofors är densamma som i tidigare samråd kommer denna sträcka inte behandlas i detta samråd. Samrådet avser alltså endast LNGterminalen i Norrsundet samt gasledningen mellan Norrsundet och Sandviken och Forsbacka. Sträckningsförslagen mellan Norrsundet och Sandviken har anpassats efter ett första samråd som genomfördes under juni-augusti Fördjupade utredningar avseende natur- och kulturmiljöintressen har genomförts avseende det förordade stråket och utredningar rörande LNG-terminalens lokalisering i Norrsundets hamn vilka redovisas översiktligt i detta samrådsunderlag. Den senare koncessionsansökan avser dock hela sträckningen för gasledningen mellan Norrsundet Hofors samt planerad LNG-terminal i Norrsundets hamn, se samt 10.7 (Bilaga 7).

11 SAMRÅDSUNDERLAG FÖR KOMPLETTERANDE SAMTÅD LNG-TERMINAL I NORRSUNDETS HAMN OCH GASLEDNING NORRSUNDET - SANDVIKEN 11 Under våren 2014 genomförde Swedegas en marknadsstudie för att kartlägga intressenter i regionen såsom industrikunder, fordonsgasanläggningar och biogasproducenter. Av studien framgår att tung industri i bland annat Sandviken och Hofors är de största intressenterna. Dessa använder idag främst olja och gasol men vill ställa om till mer miljövänliga alternativ. Det finns också företag i regionen som vill producera biogas och behöver ett effektivt sätt att distribuera gas och nå kunder. Dessutom efterfrågas tankställen för nya drivmedel, som fordonsgas och LNG. Marknadsstudien ligger till grund för de målpunkter som gasledningen planeras ha. I alternativutredningen har sedan intressen, såsom miljö och infrastruktur legat till grund för framtagning av stråk. Som en fortsättning av marknadsstudien genomfördes en översiktlig studie av genomförbarheten av en eventuell framtida förlängning av ledningen från Hofors till Borlänge. Denna förlängning skulle även passera Falun för att möjliggöra anslutning av ytterligare gaskunder i området. Den största intressenten för detta stråk är tung industri i Borlänge. En förlängning av ledningen har inte utretts vidare och sträckan mellan Hofors och Borlänge kommer inte att ingå i aktuell koncessionsansökan. Planerad gasledning projekteras dock så att en framtida förlängning till Borlänge är möjlig, för det fall det blir aktuellt i framtiden. Anledningen till detta är att det är ett stort projekt både avseende kostnader och planering varför det är lämpligare att genomföra en eventuell förlängning mellan Hofors och Borlänge i en egen process. Under våren 2015 har en lokaliseringsstudie genomförts avseende alternativa stråk mellan Norrsundet och Sandviken. Intressen, såsom miljö och infrastruktur mm har på samma sätt som i tidigare studier legat till grund för framtagning av dessa stråk. Resultatet av denna lokaliseringsstudie sammanfattas i och utgör grunden för detta samrådsunderlag. I samrådsunderlaget redovisas även utredda stråk ur ett regionalt perspektiv. Detta samrådsunderlag avser även samråd av lokalisering av LNG-terminal. En lokaliseringsstudie av lämpliga alternativa lokaliseringar inom Norrsundets hamn har genomförts. Resultatet av denna lokaliseringsstudie sammanfattas i, och utgör grunden för, detta samrådsunderlag. I samrådsunderlaget redovisas även alternativa lokaliseringar av LNG-terminaler som utretts ur ett regionalt perspektiv. Gasledningen planeras att gå från Norrsundet via Sandviken och Forsbacka till Hofors med en längd på cirka 81 km. Därtill kommer grenledningar till kundanläggningarna och mot Gävle för anslutning av kunder och intressenter längs denna sträcka. Grenledningarna är dock inte koncessionspliktiga utan redovisas som en följdverksamhet av ansökan. Under 2015 planerar Swedegas att genomföra samråd och kompletterande utredningar för projektet för att kring årsskiftet 2015/2016 inkomma med en koncessionsansökan. Under förutsättningen att koncession erhålls planeras detaljprojektering, upphandling och byggnation under 2016 och 2017 för att anläggningen ska stå färdig för första leverans under 2018.

12 Figur 2 Översiktskarta för förordat ledningsstråk Norrsundet Sandviken (rött stråk) samt anslu tande gasledning till Forsbacka biogasanläggning (grönt stråk). Även tidigare samrått stråk mellan Sandviken Hofors (grått stråk) samt alternativ efter första samråd (orange) visas.

13 SAMRÅDSUNDERLAG FÖR KOMPLETTERANDE SAMTÅD LNG-TERMINAL I NORRSUNDETS HAMN OCH GASLEDNING NORRSUNDET - SANDVIKEN 13 3 Tillstånd, samråd och kommunala planer 3.1 Tillstånd För etablering av en gasledning och en LNG-terminal som ansluts till en gasledning krävs koncession (tillstånd) enligt naturgaslagen (2005:403). En ansökan om koncession omfattar samråd och miljökonsekvensbeskrivning (MKB) enligt miljöbalkens (1998:808) krav. Utöver koncessionsprövningen kan även andra parallella prövningar enligt miljöbalkens 7:e kapitel (områdesskydd) och miljöbalkens 11:e kapitel (vattenverksamhet), samt sannolikt även enligt kulturmiljölagen (1988:950), aktualiseras för den planerade gasledningen och i vissa delar även LNGterminalen. Detta samrådsunderlag är en del av tillståndsprocessen enligt miljöbalken, såväl som koncessionsprövningen enligt naturgaslagen och prövningen enligt 7:e och 11:e kapitlet miljöbalken. LNG-terminalen omfattas även av den högre kravnivån enligt förordningen om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor, (2015:236). LNG-terminalen kräver också bl.a. bygglov enligt plan- och bygglagen (2010:900). 3.2 Samråd Allmänt I enlighet med miljöbalkens bestämmelser skall samråd hållas med de myndigheter och särskilt berörda som kan komma att beröras av planerad verksamhet samt med övriga intressenter. Samrådet syftar till att i ett tidigt skede i tillståndsprocessen inhämta uppgifter och synpunkter angående planerad verksamhet. Dessa synpunkter och uppgifter kommer sedan att ligga till grund för ansökningshandlingar och miljökonsekvensbeskrivningen.

14 3.2.2 Tidigare genomförda samråd 2014 Under hösten 2014 genomfördes samråd avseende gasledningsstråk mellan Gävle och Hofors. Ett första samrådsmöte genomfördes med länsstyrelsen, berörda kommuner och myndigheter rörande alternativa stråk mellan Gävle och Hofors. Samrådet kungjordes även i Gefle Dagblad och Arbetarbladet. Därefter sammanställdes en samrådsredogörelse som ingavs till länsstyrelsen för beslut om betydande miljöpåverkan. Länsstyrelsen meddelade i beslut att verksamheten antas medföra betydande miljöpåverkan enligt 6 kap. 5 miljöbalken. Fortsatt samråd genomfördes under november och december. I början av november genomfördes nytt samrådsmöte med länsstyrelsen, berörda kommuner och myndigheter samt ett separat samrådsmöte med Trafikverket. Parallellt genomfördes även skriftligt samråd med särskilt berörda samt en utställning för särskilt berörda och allmänhet i Gävle, Sandviken och Hofors. Under december genomfördes ett samrådsmöte med särskilt berörda och allmänhet i Sandviken och kompletterande skriftligt samråd. Eftersom den förordade sträckningen för gasledningen mellan Sandviken och Hofors är densamma som i tidigare samråd kommer inget nytt samråd att hållas för denna delsträcka. Detta samrådsunderlag utgör därmed endast underlag för ett samråd om delsträckan Norrsundet till Sandviken och Forsbacka samt LNGterminalen i Norrsundets hamn Kompletterande samråd 2015 Ett första samrådsmöte genomfördes 24 juni 2015 med länsstyrelsen, myndigheter och kommuner. Samråd med särskilt berörda skedde genom annons i Gefle Dagblad och Arbetarbladet. Samrådsunderlag och annonser fanns tillgängliga på Swedegas hemsida. Myndigheter och berörda bereddes möjlighet att inkomma med skriftliga synpunkter till och med Vid samrådsmötet förlängdes svarstiden till 1 augusti. Efter samrådet sammanställdes en samrådsredogörelse över inkomna synpunkter. Samrådsredogörelsen skickades till länsstyrelsen med begäran om beslut om projektets miljöpåverkan. Beslut meddelades från länsstyrelsen, om att verksamheten antas medföra betydande miljöpåverkan enligt 6 kap 5 miljöbalken. Detta samrådsunderlag utgör grunden i det fortsatta samrådet. Samrådsunderlaget kommer att skickas till ett antal myndigheter och organisationer. Samtliga markägare berörda av det för närvarande förespråkade stråket, alternativ 1 och inom en radie på 1 km från den planerade LNG-terminalen i Norrsundet kommer att få brev med information om projektet samt information om var detta samrådsunderlag kan läsas. Samrådsunderlag kommer att finnas tillgängligt på Swedegas hemsida en/samrad. För att nå allmänheten kommer annonser att föras in i Gefle Dagblad och Arbetarbladet. Swedegas vill genom detta samrådsunderlag informera en vidare krets om planerad verksamhet och inhämta synpunkter på den planerade verksamheten.

15 SAMRÅDSUNDERLAG FÖR KOMPLETTERANDE SAMTÅD LNG-TERMINAL I NORRSUNDETS HAMN OCH GASLEDNING NORRSUNDET - SANDVIKEN Kommunala planer Gävle kommun har en gällande översiktsplan från En ny översiktsplan är under framtagande. I Sandvikens kommun finns en översiktsplan från 1990 samt en fördjupande översiktsplan för de centrala delarna av Sandviken från En ny översiktsplan är under framtagande. Ockelbo kommuns översiktsplan är från LNG-terminalen Inga detaljplaner finns inom Norrsundets hamn. Norrsundets Hamn har inlett diskussioner om en ny detaljplan för hamnen med Gävle kommun. Vid Fårholmen i Gävle kommun, mitt emot Norrsundets hamn, finns en detaljplan för Fårholmens fritidsområde. På Fårholmen planerar även kommunen att bygga bostäder. Eventuella konsekvenser av uppförandet av LNG-terminalen på detaljplanen kommer att utredas närmare i kommande MKB. Områdesbestämmelser för Norrsundets industriområde finns från Områdesbestämmelserna innebär en befrielse från skyldigheten att söka bygglov för vissa åtgärder. Dessa åtgärder innefattar inte naturgashantering Gasledningen Gasledningen mellan Norrsundet och Sandviken antas endast beröra ett fåtal detaljplaner utmed sträckningen. Gävle kommun planerar att bygga bostäder vid Fårholmen, sydost om den planerade ledningen, samt vid Bergby nordost om ledningssträckningen. Inga detaljplaner för detta är dock framtaget ännu. I Sandvikens kommun berörs tre detaljplaner; Forsbacka avfallsstation - Skyddsområde, Förslag till utvidgning av stadsplanen för del av Västanby och Förslag till avstyckningsplan för fastigheterna Högbo 13:35, 13:36, 13:37, 14:66 samt delar av fastighetena Högbo 9:14, 13:10 och 14:26. Hur detaljplanerna berörs av gasledningen kommer att studeras närmare i kommande miljökonsekvensbeskrivning.

16 4 Alternativa lokaliseringar Nedan redovisas resultatet av genomförda lokaliseringsstudier, både för planerad LNG-terminal och för anslutande gasledning. En fullständig lokaliseringsutredning kommer att presenteras i kommande miljökonsekvensbeskrivning. Nedan följer endast en sammanfattande redogörelse. Information om alternativa tekniska utformningar kommer att redovisas i kommande miljökonsekvensbeskrivning och i den tekniska beskrivningen. 4.1 LNG-terminal I begreppet LNG-terminal avses här lagringstankar, kaj för lossning av fartyg och utlastning till fartyg, utlastning till järnväg och lastbilar samt utrustning för anslutning till gasledningen Utgångspunkter Fyra olika hamnar har studerats i regionen för en eventuell etablering av en LNGterminal. Nedan anges kriterier som Swedegas identifierat som betydelsefulla för en etablering av en LNG-terminal: Närhet till kaj för angörande LNG-fartyg upp till en storlek av 7500 m 3 samt möjlighet till kajplats för pråm (flytande lager) Ytor för LNG-terminal på ca m 3 LNG Möjlighet att distribuera LNG med järnväg Möjlighet att distribuera gas på vägnät med en kapacitet på ca 6 tankbilar/dygn Nautisk säkerhet Säkerhet på land Muddringsbehov Riksintressen och andra skyddsvärda områden Motstående intressen

17 SAMRÅDSUNDERLAG FÖR KOMPLETTERANDE SAMTÅD LNG-TERMINAL I NORRSUNDETS HAMN OCH GASLEDNING NORRSUNDET - SANDVIKEN 17 Nedan följer en beskrivning av varje studerat alternativ varefter en sammanvägning av betydelsefulla faktorer för samtliga alternativ redovisas Lokalisering av LNG-terminal i Gävleregionen Fyra olika hamnar i Gävleregionen, Gävleborgs Län, har studerats för en eventuell etablering av LNG-terminal, se Figur 4. De fyra alternativa lokaliseringarna redovisas nedan. Skutskärs hamn Skutskär ligger ca 10 km sydost om Gävle. Verksamheten i hamnen domineras idag av Stora Ensos tillverkning av pappers- och fluffmassa. Ved- och kemikaliekajen är 250 meter lång med djup vid kaj på 7,20 m. Hamnen har stor utvecklingspotential med en stor elektrifierad bangård med direkt anslutning till Ostkustbanan. Järnvägen mellan Furuvik och Skutskär byggs om vilket kommer att innebära att industrispåret in till hamnen inte kommer att vara lika trafikerad som tidigare. Vägavstånd från hamnen till E4 via Gävle (riksväg 76) är ca 15 km. Söderut nås E4 via Älvkarleby efter ca 22 km. Inom hamnområdet på landsidan finns 5 vindkraftverk. Hamnen bedöms vara ostkustens säkraste hamn för insegling med en mycket kort inseglingsled. Närmaste bostäder ligger ca 300 m från hamnområdet. En lokalisering i norra delen av hamnen har identifierats som möjligt område för en LNG-terminal och ligger i anslutning till befintlig kaj. Sammantaget bedöms Skutskärs hamn ha medelgoda förutsättningar med hänsyn till att avståndet på landsidan till konsumenter är långt (lång anslutande gasledning). Boende finns på nära avstånd vilket därmed ökar riskerna på landsidan. Även de 5 vindkraftverket inom hamnområdet påverkar bedömningen negativt. De nautiska och de infrastrukturella förutsättningarna är goda. Karskär BillerudKorsnäs AB:s produktionsanläggning i Gävle är lokaliserad vid Karskär. På anläggningen tillverkas vätskekartong och WTL (white top liner). BillerudKorsnäs har en egen hamn till vilken råvaror skeppas in och produkter skeppas ut. Djupet vid kaj är ca 8 m. Industrispår finns in till anläggningen som ansluter till stambanan söder om Gävle. Vägavstånd mot väster från BillerudKorsnäs till E4 genom Gävle är ca 10 km. Närmaste bostäder ligger ca 1800 m från den tänkta lokaliseringen i industriområdet. I Karskär identifierades Karskär Energis gamla oljekaj (Karskär 201) som det mest realistiska läget att placera en terminal. Tekniskt bedömdes möjligheterna att bygga en terminal på platsen möjlig om området närmast väster om kajen fylls ut och viss muddring ytterligare västerut genomförs. Avståndet till befintlig verksamhet och bostäder är tillfredställande. De stora nackdelarna med placeringen bedömdes vara: Att anslutning av järnväg till en terminal inte bedömdes möjlig Att utgående gasledning måste passera genom deponier av flygaska och kvicksilverhaltiga fibermassor.

18 Det korta avståndet till Natura 2000 området Orarna Sammantaget bedöms en lokalisering i Karskär innebära medelgoda förutsättningar avseende infrastruktur, hamn samt säkerhetsaspekter på land och till sjöss. Nytt område för LNG-terminalen kommer att behöva etableras, anslutning järnväg bedömdes ej möjlig samt att gasledningen behöver passerad förorenade områden vilket försämrar helhetsbedömningen. Norrsundets hamn Norrsundets hamn är belägen ca 35 km norr om Gävle inom industriområdet i Norrsundet. På platsen har det bedrivits hamnverksamhet sedan början av talet. Idag bedrivs hamnverksamheten av Norrsundets Hamn AB. Hamnen används i dagsläget främst för in- och utskeppning av träpellets, massaimport och fisk. Nuvarande tillstånd för hamnen är kopplat till den verksamheten som Stora Enso tidigare bedrivit på platsen. Då denna verksamhet är nedlagd bedömer tillsynsmyndigheten (Bygg & Miljö Gävle kommun) och Länsstyrelsen att gällande tillstånd inte längre speglar den funktion som hamnen har idag eller bedöms ha i framtiden. Norrsundets hamn AB har därför inlett processen med att söka nytt tillstånd för hamnverksamheten. Inom hamnen finns två kajer, den äldre i söder kallas massakajen och är 180 meter lång och den nyare i norr som är 300 lång kallas vedkajen. Infrastrukturen i anslutning till hamnen är god med närhet till E4 och stambanan för järnväg. Avståndet till E4 är ca 10 km. Till industriområdet finns järnvägsspår, det s.k. hamnspåret och två stickspår till hamnspåret. Dessa ansluter till stambanan. Ytterligare järnvägsspår går till det närliggande industriområdet. Inseglingsleden in till hamnen är ca 6 km (3 nautiska mil) och är relativt trång och krokig. Lotstvång gäller. Muddring planeras för att räta ut farleden som säkerhetshöjande åtgärd. Närmaste bostäder ligger ca 500 m från hamnen. Tre olika lägen för etablering av en LNG-terminal har identifierats. Alla dessa lägen skulle kräva anläggande av ny kaj och en av dessa nytt terminalområde genom utfyllnad. Sammantaget bedöms förutsättningarna för en lokalisering av en LNG-terminal i Norrsundets hamn som goda med hänsyn till djupgående i farled och hamnbassäng, hamn samt nautisk säkerhet. Farleden behöver fördjupas och rätas ut för att möjliggöra planerad fartygstrafik med LNG. Gävle hamn Gävle Hamn är en kommunikationsanläggning av riksintresse och en allmän hamn. Hamnen är en av Sveriges tio största hamnar och ostkustens största containerhamn. Gävle Hamn består huvudsakligen av de två hamndelarna Fredrikskans och Granudden samt vattenområdet inom Yttre Fjärden. Godsslagen som hanteras i hamnen är petroleumprodukter, kemikalier, träråvaror, skrot, slig och bulkråvaror tillpappersindustrin.

19 SAMRÅDSUNDERLAG FÖR KOMPLETTERANDE SAMTÅD LNG-TERMINAL I NORRSUNDETS HAMN OCH GASLEDNING NORRSUNDET - SANDVIKEN 19 Farleden in till Gävle Hamn har uppgraderats. Det nya farledsdjupet får ett ramfritt djup på 13,5 m och hamnbassängen 13,5 m. Bra anslutningsvägar finns till E4 för farligt godstrafik. Ny järnväg till hamnen medger även direktanslutning till både norra och södra stambanan och transport av farligt gods. Elektrifiering av järnvägen utreds. Närmaste bostäder finns inom bostadsområdena Lervik och Nygårdarna som ligger ca 1 km norr respektive söder om hamnen. Avståndet till Gävle centrum är ca 3 km. Inom hamnen finns ett 30- till 40-tal verksamheter bl.a. depåer för petroleumprodukter och kemikalier, hantering av farligt gods mm. I hamnen har två olika lägen för etablering av en LNG-terminal identifierats varav det ena med intilliggande kaj och det andra kräver anläggande av ny kaj och terminalområde. Sammantaget bedöms Gävle hamn ha goda förutsättningar för en etablering av LNG-terminal särskilt rörande hamn och infrastruktur samt nautisk säkerhet. Resultat De fyra alternativen har utvärderats utifrån de kriterier som Swedegas identifierat, se Utvärderingen har gjorts på en tregradig skala där 3 innebär goda förutsättningar/möjligheter och 1 innebär begränsade möjligheter/förutsättningar. Tabell 1 visar en sammanställning av resultatet. Tabell 1 Sammanställning över utvärdering av hamnar i Gävleregionen Skutskär Karskär Norrsundet Gävle Närhet till kaj för angörande LNG-fartyg 1) Ytor för LNG-terminal på ca 8000 m3 LNG Möjlighet att lasta LNG till järnväg Möjlighet att lasta LNG till tankbil med en kapacitet på ca 6 tankbilar/dag Nautisk säkerhet Säkerhet på land Muddrings- och utfyllnadsbehov Riksintressen och skydds

20 värda områden Motstående intressen befintliga och planerade närliggande verksamheter Motstående intressen- närliggande bostäder Totalt ) upp till en storlek av 7500 m3 samt möjlighet till kajplats för pråm. Innefattar även bedömning om ny kaj behöver anläggas. Resultatet i tabellen visar att lokaliseringen i Norrsundets hamn och i Gävle hamn får samma totalsumma vilket innebär att dessa alternativ bedöms ha bäst befintliga förutsättningar för en etablering av LNG-terminal. Övriga två alternativa lokaliseringar är sämre utifrån befintliga förutsättningar. Planerad muddring och säkerhetshöjande åtgärder i inseglingen till Norrsundets hamn kommer att innebära att Norrsundet får högre poäng avseende nautisk säkerhet och en högre totalsumma och förbättrade förutsättningar för lokalisering av en LNG-terminal. I Gävle hamn finns planer på att anlägga en LNG-terminal av en annan aktör. Denna LNG-terminal kommer inte att fungera som en sk "open access" terminal utan innebär att det är en leverantör av gasen som sedan distribueras ut per lastbil eller järnväg. Swedegas koncept bygger på att terminalen ska vara en "open access" terminal, dvs alla intresserade gasleverantörer erbjuds möjlighet att boka kapacitet i terminalen och kunderna kan fritt välja leverantör. Gävle Hamn är inte intresserade av att ha två terminaler inom hamnen och den andra aktören är inte intresserad av att ansluta terminalen till gasledningen. Det ledningsstråk som utretts från Gävle hamn (Nord), se 4.2.1, skulle innebära konflikter med flera intressen och skyddade områden, bl.a. Testeboåns delta, som bildats i syfte att tillvarata områdets förutsättningar för rastande och häckande fåglar samt att skydda Inre fjärdens karaktäristiska och försvinnande vegetationstyper. Av nämnda skäl har Swedegas därför valt att inte gå vidare med Gävle-alternativet. Swedegas har fört diskussioner med de olika hamnarna angående etablering av en LNG-terminal. Norrsundets Hamn har visat stort intresse för projektet och parterna har tecknat ett intentionsavtal. Norrsundets Hamn planerar att vidta åtgärder såsom fördjupning och uträtning av farleden samt anläggande av fler kajer. Dessutom innebär de stråkalternativ som utretts mellan Norrsundet och Sandviken, se vidare betydligt färre konflikter och mindre intrång i skyddade områden. Av redovisade skäl har Swedegas valt att gå vidare med att utreda en lokalisering i Norrsundets hamn vilket beskrivs nedan Lokalisering av LNG-terminal i Norrsundets hamn Inom Norrsundets hamn har 3 olika lokaliseringar identifierats, se Figur 3. Dessa har utretts baserat på flertalet kriterier som bedömts betydelsefulla:

21 SAMRÅDSUNDERLAG FÖR KOMPLETTERANDE SAMTÅD LNG-TERMINAL I NORRSUNDETS HAMN OCH GASLEDNING NORRSUNDET - SANDVIKEN 21 Närhet till kaj för angörande LNG-fartyg upp till en storlek av 7500 m 3 samt möjlighet till kajplats för pråm (flytande lager) Ytor för LNG-terminal på ca m 3 LNG Möjlighet att distribuera LNG med järnväg Möjlighet att distribuera gas på vägnät med en kapacitet på ca 6 tankbilar/dygn Nautisk säkerhet Säkerhet på land Muddringsbehov Riksintressen och andra skyddsvärda områden Motstående intressen Kostnader Figur 3 Utredda lokaliseringar (ungefärlig placering enligt inringade områden i rött ) av LNGterminal inom Norrsundets hamn.

22 Alternativ 1 Granskär Granskär är en ö som är förbunden med fastlandet genom en nordlig vägbank och en sydlig fördämning som används som tillfartsvägar och räddningsväg för biltrafik. Under 1960-talet bedrevs impregneringsverksamhet med brädgård på Granskär. Föroreningar i mark och sediment har påträffats i tidigare genomförda undersökningar och det finns därför stor risk att föroreningar påträffas i samband med eventuell muddring i viken mellan Granskär och fastlandet. Den avskärmade delen mellan fastlandet och Granskär har under tiden då Stora Enso bedrev sågverksamhet använts som sedimentationsbassäng. Idag bedrivs ingen verksamhet på Granskär. En tänkt placering av LNG-terminal på Granskär skulle innebära anläggande av ny kaj mellan fastlandet och Granskär som en förlängning av vedkajen (kajen inom cirkeln för alternativ 2 i figur 3) i norra delen. LNG-terminalen, utlastning till lastbil och järnväg samt anslutning till gasledningen skulle placeras på Granskär. Gasledning mot fastlandet kan förläggas i anslutning till vägbank eller som sjöledning. Förutom ny kaj krävs ny- och ombyggnad av vägbank för väg och järnväg vilket innebär höga anläggningskostnader för detta alternativ. Förorenade sediment beräknas kunna omhändertas som utfyllnadsmaterial i konstruktioner eller övertäckas utan att medföra risk för spridning av föroreningar till omgivande natur enligt genomförda sedimentprovtagningar. Ur ett riskperspektiv är lokaliseringen bra med tanke på avstånd till övrig hamnverksamhet och bostäder samt för kajer till LNGfartyg. Södra delen av Granskär är identifierad som "arkeologi ytor" enligt länsstyrelsens karttjänster (WebbGIS). Lämningar efter brädgård, fyrplats, hamn samt kaj har identifierats. Alternativet berör riksintresse för yrkesfiske. Alternativ 2 norra hamnen Lokalisering av LNG-terminalen enligt alternativ 2 är i norra delen av hamnen nordost om det träpelletslager som finns på den norra delen av vedkajen, se Figur 3. I denna del av hamnen sker idag främst in- och utskeppning av träpellets. Norrsundets Hamn AB för diskussioner med ett företag inom energisektorn som är intresserat av att etablera sig i hamnen. Detta bolag har behov av större kajområde och är främst intresserat av inlastning vid vedkajen och utlastning vid massakajen vilket skulle innebära att dessa kajer är tillgängliga i mycket begränsad omfattning för lossning av LNG. Med hänsyn till nämnd etablering utreds utfyllnad och skapande av en ny yta, ca m 2, i viken nordost om norra vedkajen. Vissa byggnader kan komma att behöva rivas. Ny kaj anläggs mellan fastlandet och Granskär i enlighet med förslag för alternativ 1 Granskär. Lastbils- och järnvägsutlastning ansluts till befintliga vägar och spår i hamnen. Förutom ny kaj krävs anläggande av ny terminalyta genom utfyllnad vilket innebär höga anläggningskostnader för detta alternativ. Förorenade sediment beräknas kunna omhändertas som utfyllnadsmaterial i konstruktioner eller övertäckas utan att medföra risk för spridning av föroreningar till omgivande natur enligt genomförda sedimentprovtagningar. Anslutning till ny gasledning planeras ske norrifrån. Med denna lokalisering ligger LNG-terminal och kajer på ungefär samma avstånd till bostäder som alternativ 1 medan avstånd till övrig hamnverksamhet blir betydligt kortare. Kajerna blir ämnade åt LNG-fartyg vilket innebär minimala inskränkningar på övrig fartygstrafik. Alternativet berör riksintresse för yrkesfiske.

23 SAMRÅDSUNDERLAG FÖR KOMPLETTERANDE SAMTÅD LNG-TERMINAL I NORRSUNDETS HAMN OCH GASLEDNING NORRSUNDET - SANDVIKEN 23 Alternativ 3 industriområdet i nordöstra delen av hamnen Detta alternativ innebär att hela LNG-terminalen placeras i den nordvästra delen av hamnområdet. Anslutande LNG-ledningar anläggs genom hela industriområdet till befintliga kajer i norra delen av hamnen vilket innebär en ca 1 km lång ledning. Vissa byggnader kommer att behöva rivas för att ge plats åt en LNG-terminal med tillhörande utrustning. Lastbils- och järnvägsutlastning ansluts till befintliga vägar och spår i hamnen. Ny kaj anläggs mellan fastlandet och Granskär i enlighet med förslag för alternativ 1 Granskär. Ur ett riskperspektiv innebär detta alternativ en fördelaktig placering av LNG-terminalen i förhållande till bostäder och annan hamnverksamhet. Ny kaj kommer att krävas vilket innebär höga anläggningskostnader för detta alternativ. Förorenade sediment beräknas kunna omhändertas som utfyllnadsmaterial i konstruktioner utan att medföra risk för spridning av föroreningar till omgivande natur enligt genomförda sedimentprovtagningar. Den långa gasledningen innebär höga kostnader och är en processtekniskt sämre lösning. Alternativet berör riksintresse för yrkesfiske. Resultat Utvärderingen har gjorts på en tregradig skala där 3 innebär goda förutsättningar/möjligheter och 1 innebär begränsade möjligheter/förutsättningar. Tabell 2 visar en sammanställning av resultaten. Resultatet visar att Alternativ 2 norra hamnen får högst totalsumma. Alternativ 2 är den lokaliseringen som fått bästa resultat i utvärderingen och är för de fortsatta fördjupade utredningarna huvudalternativet. Efter anläggande av ny kaj samt utfyllnad för nytt terminalområde blir lokaliseringen väl anpassad till övrig hamnverksamhet samt för anslutning till befintlig infrastruktur för lastbilstrafik och järnväg. Ny kaj samt utfyllnad av terminalområde innebär en hög kostnad men en ny kaj skulle krävas oavsett vilket alternativ som väljs. Säkerhet på land är en faktor där Alternativ 2 får lägre poäng än Alternativ 1 och 3. Detta då Alternativ 2 innebär att LNG-terminalen kommer att ligga närmare annan verksamhet och bebyggelse. I kommande riskanalyser kommer dessa aspekter och skyddsåtgärder att utredas. Alternativ 3 innebär en mycket lång LNG-ledning som i sin tur medför höga kostnader samt är en processtekniskt sämre lösning. Lösningen är processtekniskt sämre pga. att det längs LNG-ledningen (den kryogena ledningen) sker värmeförluster och ju längre LNG-ledningen är desto mer sk boil-off gas (BOG) bildas som måste omhändertas. På grund av ledningens längd åtgår mycket energi för nedkylning av ledningen. Flytande kväve kan komma att krävas för denna nedkylning. Alternativ 1 vid Granskär har i utvärderingen erhållit det lägsta betyget. De främsta skälen till detta är att alternativet medför höga anläggningskostnader för väg och järnvägsanslutning till Granskär, nya kajer samt omhändertagande av förorenade massor och sediment.

24 Tabell 2 Sammanställning av bedömningen för respektive lokalisering inom Norrsundets hamn Alternativ 1 Granskär Alternativ 2 norra delen av hamnen Alternativ 3 industriområdet i nordvästra delen Närhet till kaj för angörande LNG-fartyg 1) Ytor för LNG-terminal på ca 8000 m3 LNG Möjlighet att lasta LNG till järnväg Möjlighet att lasta LNG till tankbil med en kapacitet på ca 6 tankbilar/dag Processteknisk lösning Nautisk säkerhet Säkerhet på land Muddrings- och utfyllnadsbehov Riksintressen och skyddsvärda områden Motstående intressen befintliga och planerade närliggande verksamheter Motstående intressen- närliggande bostäder Kostnad Totalt ) upp till en storlek av 7500 m 3 samt möjlighet till kajplats för pråm. Innefattar även bedömning om ny kaj behöver anläggas.

25 SAMRÅDSUNDERLAG FÖR KOMPLETTERANDE SAMTÅD LNG-TERMINAL I NORRSUNDETS HAMN OCH GASLEDNING NORRSUNDET - SANDVIKEN Anpassningar av lokalisering LNG-terminal efter första samråd Gävle kommun har i sitt yttrande framfört synpunkter rörande lokaliseringen av LNG-terminalen i Norrsundets hamn. Gävle kommun förordar alternativ 3 med hänsyn till dels att det farliga godset inte behöver passera tätorten och dels att ingen utfyllnad krävs för ny terminalyta samt att ytterligare mark kan tas i anspråk väster om föreslagen yta. Swedegas och Norrsundets hamn har gjort fördjupade utredningar av lokaliseringarna avseende markprojektering, processdesign och kostnader. Vad gäller alternativ 3 så skulle detta alternativ innebära anläggande av ny kaj i samma läge som för övriga alternativ för att inte inkräkta på befintlig verksamhet och hamnens framtida expansionsplaner. Detta innebär muddringsbehov och höga anläggningskostnader. Transporterna av farligt gods från lokaliseringsalternativ 1 och 2 planeras ta samma väg som för alternativ 3 och därmed inte behöva passera tätorten. Som beskrivs i avsnittet ovan innebär det långa avståndet mellan LNG terminalen och kaj höga kostnader och framförallt en processtekniskt sämre lösning med höga investerings- och driftkostnader. Detta med hänsyn till förlorad produkt (LNG) och ökad energiförbrukning. Alternativ 1 på Granskär är ett sämre alternativ än alternativ 2 med hänsyn till att tillfart för lastbilar och järnväg måste anläggas samt att gasledningen måste passera över vattenområde. Förordad lokalisering av LNG-terminalen är även fortsättningsvis alternativ 2. Processdesign och markprojektering har anpassats och fördjupats för detta alternativ. 4.2 Anslutande gasledning Inledningsvis studerades fyra alternativa placeringar av LNG-terminal; Skutskär, Karskär, Gävle hamn och Norrsundets hamn. De fyra alternativa ledningssträckningarna utformades därför utifrån dessa hamnar. Från respektive terminal sträcker sig de alternativa ledningssträckningarna till Sandviken, se Figur 4. Mellan Norrsundet och Sandviken har ytterligare tre alternativa stråk studerats, vilka presenteras närmare i Alternativa stråk har tagits fram med hänsyn till flertalet faktorer: Lagar, föreskrifter, standarder och anvisningar bl.a. Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps (MSB) föreskrifter om ledningssystem för naturgas MSBFS 2009:7 och SIS (Swedish Standards Institute) naturgassystemanvisningar NGSA 2011 Byggbarhet (tekniska förutsättningar, geologi och topografi) Markanvändning Infrastruktur och bebyggelse

26 Motstående intressen och skyddade områden Översiktsplaner och kommunala planer

27 SAMRÅDSUNDERLAG FÖR KOMPLETTERANDE SAMTÅD LNG-TERMINAL I NORRSUNDETS HAMN OCH GASLEDNING NORRSUNDET - SANDVIKEN 27 Figur 4 Alternativa ledningssträckningar i regionen.

28 4.2.1 Utredda alternativa stråk i regionen Nedan beskrivs de fyra alternativa stråken för anslutande gasledning som utgår från fyra tänkta lokaliseringar av LNG-terminaler i Gävleregionen, se Figur 4. Berörda intressen framgår av Bilaga 1 och 2. Alternativ Skutskär Sandviken Gasledningen utgår från en tänkt LNG-terminal i Skutskär ca 10 km sydost om Gävle och passerar i skogsområden söder om Gävle. Ledningen går norr om Rörberg och Forsbacka innan den når Sandviken. Ledningssträckningen går genom orörd natur och saknar på flera ställen närhet till befintliga vägar. Ledningen korsar ett riksintresse för naturvården, kalkområdet sydost om Gävle samt tangerar ett naturreservat, Gustavsmurarna, som även utgör ett Natura område. Ett riksintresse för kust, turism och friluftsliv, Nedre Dalälven, korsas i anslutning till Skutskärs hamn. Ett fåtal fornlämningar tangeras, främst i anslutning till Rörberg och Forsbacka. Ledningen passerar genom vattenskyddsområde för Gävle Valboåsen. Alternativ Karskär Sandviken Alternativet utgår från BillerudKorsnäs hamn i Karskär sydost om Gävle Hamn och följer befintlig infrastruktur (Korsnäsvägen, Spängersleden, E4 och E16) utmed större delen av sträckan. Ledningen passerar söder om Gävle, Valbo och Mackmyra. Vid passage av bebyggelse måste särskild hänsyn tas till minsta tillåtna avstånd till ledningen vilket i sin tur medför restriktioner av trycket i ledningen och till följd därav högre anläggningskostnader. Ledningen passerar i utkanten av T-uddens naturreservat samt genom riksintresse för kulturmiljövården, Södra Valbobygden. Flertalet fornlämningar tangeras. Ledningen passerar genom vattenskyddsområde för Gävle Valboåsen. Alternativ Gävle hamn Sandviken Stråket utgår från Gävle hamn och följer befintlig infrastruktur utmed större delen av sträckan (Hamnleden, E4 och E 16) Ledningen passerar Gävles norra delar samt går söder om Valbo och Mackmyra. Vid passage av bebyggelse måste särskild hänsyn tas till minsta tillåtna avstånd till ledningen vilket i sin tur medför restriktioner av trycket i ledningen och till följd därav högre anläggningskostnader. Gasledningen tangerar naturreservatet Testeboåns delta som även är ett Natura 2000-område. Naturreservatet har bildats för att tillvarata områdets förutsättningar för rastande och häckande fåglar samt för att skydda Inre fjärdens karaktäristiska och försvinnande vegetationstyper. Ledningen korsar även riksintresse för naturvården, Testeboån Lundbosjön med Testeboåns delta, vilket även är ett Natura 2000-område. Ledningen passerar genom riksintresse för kulturmiljövården, Södra Valbobygden samt tangerar två riksintressen för kulturmiljövården, Sätra samt Gävle Stad. Flertalet fornlämningar tangeras längs sträckningen.

29 SAMRÅDSUNDERLAG FÖR KOMPLETTERANDE SAMTÅD LNG-TERMINAL I NORRSUNDETS HAMN OCH GASLEDNING NORRSUNDET - SANDVIKEN 29 Passerar genom vattenskyddsområde för Gävle Valboåsen. Alternativ Norrsundet Sandviken Stråket utgår från Norrsundets hamn, ca 3,5 mil norr om Gävle. Från Hamrångefjärden går ledningen genom skogslandskapet åt sydväst. Ledningen följer befintliga mindre vägar, passerar genom Mellansjön, där ledningen förläggs som sjökabel på botten samt mitt emellan Hällsjön och Öjaren. Ledningen följer därefter längs Öjarens västra sida ner till Sandviken. Alternativet följer befintliga mindre vägar utmed stor del av sträckningen. Alternativet korsar riksintresse för naturvården, Hamrångeån. Tangerar ett flertal fornlämningar, främst i området norr om Sandviken. Alternativet passerar genom vattenskyddsområde för Lössenåsen och Hamrångefjärden. Jämförelse alternativ De fyra alternativen utvärderas nedan utifrån de hänsynsfaktorer som används vid framtagandet av alternativen, se Tabell 3. Detta för att möjliggöra val av huvudalternativ. Utvärderingen har gjorts på en tregradig skala där 3 innebär goda förutsättningar/möjligheter/ liten påverkan och 1 innebär begränsade möjligheter/förutsättningar/stor påverkan. Tabell 3. Sammanställning över utvärdering av utredda stråk i Gävletrakten Stråk/ämnes- område Skutskär Sandviken Karskär Sandviken Gävle hamn Sandviken Norrsundet Sandviken Byggbarhet Översiktsplaner och kommunala planer Skyddade naturområden Friluftsliv Kulturmiljö Naturresurser Infrastruktur Totalt

30 Då Norrsundet Sandviken är det alternativ som får högst totalsumma vid utvärderingen har Swedegas valt att utreda denna sträcka ytterligare. Alternativet följer mindre vägar utmed en stor del av sträckningen vilket minskar intrång i orörd natur och ger en lägre byggkostnad. Alternativet berör även minst områden med skyddad natur och områden med kulturvärden. På sträckan Norrsundet och Sandviken har ytterligare alternativa lokaliseringar tagits fram och studerats för att på så sätt hitta det lämpligaste stråket för gasledningen. Dessa alternativ presenteras i följande avsnitt Utredda stråk mellan Norrsundet och Sandviken På sträckan mellan Norrsundet och Sandviken har tre alternativa stråk studerats. Alternativen benämns Alternativ 1, Alternativ 2 och Alternativ 3, se Figur 5. Berörda intressen för dessa alternativa stråk framgår av 10.4 (Bilaga 4) och (Bilaga 5). På ledningsstråken Alternativ 1 och Alternativ 2 har mindre alternativa delsträckor studerats för att hitta bästa möjliga tekniska och geografiska förutsättningar för ledningen. Dessa delsträckor benämns Alternativ 1a respektive Alternativ 2a och presenteras under Alternativ 1 och Alternativ 2. Mellan Norrsundets hamn och samhället Hamrångefjärden följer de tre alternativen samma sträckning. Här går ledningssträckningen från Norrsundets hamn norr om samhället Norrsundet och vidare åt sydväst längs med Hamrångefjärden. Ledningen går söder om Totra, norr om Hagalund samt strax väster om samhället Hamrångefjärden. Vid Hamrångefjärden delar sig alternativen i tre stråk. På sträckan mellan Norrsundets hamn och Hamrångfjärden korsar ledningen ett riksintresse för naturvården, Hamrångeån samt vattenskyddsområdet för Lössenåsen och Hamrångefjärden. Även strandskyddade områden passeras. Vid Hamrångefjärden delar sig alternativen och följer olika stråk fram till Sandviken. Denna sträcka presenteras närmare nedan under respektive alternativ.

31 SAMRÅDSUNDERLAG FÖR KOMPLETTERANDE SAMTÅD LNG-TERMINAL I NORRSUNDETS HAMN OCH GASLEDNING NORRSUNDET - SANDVIKEN 31 Figur 5 Alternativa ledningssträckningar mellan Norrsundet och Sandviken

32 Alternativ 1 Alternativ 1 utgör det tidigare, i kapitel 4.2.1, presenterade alternativet Alternativ Norrsundet Sandviken. Alternativet följer befintliga mindre vägar utmed stor del av sträckningen. Inga skyddade natur- eller friluftsområden berörs utmed sträckan. Alternativet tangerar ett flertal fornlämningar, främst i området norr om Sandviken samt flertalet strandskyddade områden. Alternativ 1a Alternativ 1 a går väster om Alternativ 1 samt väster om alternativ 2 och 2a, på en mindre sträcka om ca 8 km, längs med sjön Öjaren. Alternativsträckningen går genom orörd skogsmark. Inga skyddade natur- eller friluftsområden berörs utmed denna delsträcka. Inga fornlämningar tangeras längs delsträckan. Strandskyddade områden korsas på något ställe. Alternativ 2 Från Hamrångefjärden går Alternativ 2 strax öster om Alternativ 1 och passerar Mellansjön i dess bredaste del, där ledningen förläggs som sjökabel på botten. Från strax söder om Mellansjön och utmed större delen av resterande sträcka ner till Sandviken följer Alternativ 2 samma sträckning som Alternativ 1. Alternativ 2 följer mindre vägar utmed delar av sträckan. Inga skyddade natur- eller friluftsområden berörs utmed sträckan. Alternativet tangerar flertalet fornlämningar, främst i de norra delarna av Sandviken. Strandskyddade områden korsas på ett flertal ställen. Alternativ 2 a Alternativ 2 a går, på en sträcka om ca 8 km, något väster om Alternativ 2. Alternativ 2 a rundar Sörsjön för att sedan gå ihop med Alternativ 2 igen strax innan passagen av Mellansjön. Inga skyddade natur- eller friluftsområden berörs utmed sträckan. Alternativet tangerar inte heller några fornlämningar. Strandskyddade områden korsas på något ställe. Alternativ 3 Från Hamrångefjärden följer Alternativ 3 E4 söderut. Alternativ 3 passerar under Testeboån och korsar här E4 samt Norra stambanan för att fortsätta väster ut genom skogslandskapet mot Sandviken. Alternativ 3 korsar riksintresse för naturvården, Testeboån Lundbysjön med Testeboåns delta som även är ett Natura 2000-område. Alternativ 3 korsar flertalet fornlämningar främst öster om Sandviken. Strandskyddade områden korsas på ett flertal ställen.

33 SAMRÅDSUNDERLAG FÖR KOMPLETTERANDE SAMTÅD LNG-TERMINAL I NORRSUNDETS HAMN OCH GASLEDNING NORRSUNDET - SANDVIKEN 33 Jämförelse alternativa stråk Norrsundet Sandviken De tre alternativen mellan Norrsundet och Sandviken utvärderas nedan utifrån de faktorer som har använts vid framtagandet av alternativen, se 4.2. En sammanställning av utvärderingen presenteras nedan, se Tabell 4. Detta för att möjliggöra val av huvudstråk mellan Norrsundet och Sandviken. Utvärderingen har gjorts på en tregradig skala där 3 innebär goda förutsättningar/möjligheter/ liten påverkan och 1 innebär begränsade möjligheter/förutsättningar/stor påverkan. Alternativ 1 a och Alternativ 2 a har presenterats i separata kolumner. Detta för att tydligare visa för och nackdelar med de olika stråken. Eftersom dessa två alternativ endast utgör delsträckor har de utvärderats utifrån att resterande del från Hamrångefjärden till Sandviken följer Alternativ 1 respektive Alternativ 2. Tabell 4. Sammanställning över utvärdering av alternativ mellan Norrsundet och Sandviken. Stråk/ämnes- område Alternativ 1 Alternativ 1a Alternativ 2 Alternativ 2a Alternativ 3 Byggbarhet (tekniska förutsättningar, geologi, topografi) Översiktsplaner och kommunala planer Skyddade naturområden Friluftsliv Kulturmiljö Naturresurser Infrastruktur Totalt Förordat huvudalternativ Av de utredda alternativen i regionen förordar Swedegas alternativ 1, Norrsundet- Sandviken, som huvudalternativ utifrån resultatet på behovsanalysen för LNGterminalen samt gasledningsstråkens påverkan på utpekade intressen, se Bilaga 4, 5 och 6. Av utredda stråk mellan Norrsundet och Sandviken förordar Swedegas Alternativ 1 efter utförd utvärdering. Alternativet följer befintliga vägar utmed sträckan vilket ger minst intrång i orörd natur, goda tekniska förutsättningar för byggnation och lägst byggkostnad. Alternativet berör få naturmiljö- och kulturmiljöområden vilket har bekräftats genom utförda naturmiljö- och kulturmiljöinventering-

34 ar. Alternativet berör också få andra motstående intressen. Alternativ 1 a går genom orörd natur vilket gör att Alternativ 1 är att föredra på denna sträcka. Alternativ 3 bedöms påverka naturområden i störst omfattning, såsom riksintresse för naturvården, Testeboån Lundbysjön med Testeboåns delta som även är ett Natura 2000-område samt riksintresse för järnväg och korsar fler områden med infrastruktur Utökade och justerade stråk efter första samråd Stråk alternativ 1-3 Efter att ett första samråd genomförts under juni-augusti 2015 har synpunkter inkommit rörande de tre olika stråkalternativen 1-3. Dessa synpunkter har analyserats. Generella synpunkter har framförts av Sandvikens och Gävle kommuner rörande alternativen och båda kommunerna förespråkar alternativ 3 eftersom man ser en fördel med att använda redan befintlig infrastruktur. Alternativ 3 följer till en början E4 och ett område som är avsatt som riksintresse för framtida järnväg. Sandvikens kommun har framfört önskemål om att stråk 3 ändras så att det fortsätter längs riksintresse för järnväg och ansluter till befintlig järnvägssträckning mot Sandviken. Gävle kommun har liknande synpunkter och ser fördelar med samförläggning med befintlig infrastruktur för att möjliggöra tillförande av biogas och nya grenledningar till framtida potentiella kunder. Swedegas har gjort en förnyad utvärdering av alternativ 3 men anser även fortsättningsvis att detta är ett sämre alternativ än alternativ 1 av nedan angivna skäl. Alternativ 1 är det alternativ Swedegas även fortsättningsvis förordar som huvudalternativ. 1. Alternativ 3 ligger inom föreslagen korridor för framtida järnväg (utpekad som riksintresse) längs större delen av sin sträckning fram till strax väster om Åbyggeby. Gasledningen kan inte parallellförläggas med järnväg förutom korta sträckor. Detta på grund av att ledningen blir växelströmspåverkad vilket leder till växelströms korrosion på ledningen. Parallellförläggning med järnväg kräver ett avstånd på minst 15 m, i enlighet med MSBs föreskrift MSBFS 2009:7, vilket har tagits fram med hänsyn till risker för urspårning och för att underhållsarbeten ska kunna utföras. Avståndet gäller endast för korta sträckor där bättre lösningar inte är möjliga. Vidare är planeringen av en framtida ny järnväg i ett tidigt skede och några konkreta sträckningsförslag finns inte att ta hänsyn till i dagsläget. Av dessa skäl är en förläggning av gasledningen inom järnvägskorridoren en mycket osäker lösning och skulle innebära en påverkan på ett riksintresse för infrastruktur. 2. Alternativ 3 innebär en passage genom Natura 2000-område enligt habitatdirektivet vid Testeboån. Det övergripande bevarandesyftet för att upprätthålla gynnsam bevarandestatus för Testeboån nedre är "naturliga större vattendrag av fennoskandisk typ. De naturtyper och arter som pekas ut är bl. a flodpärlmussla, lax, stensimpa och utter samt svämlövsskog och lövsumpskog. Särskilt flodpärlmusslan är känslig för grumling och förorening av vattenmiljö. Passage genom schaktfri förläggning med styrd borrning (förutsätter lerjordar och blockfri friktionsjord) bedöms inte möjlig med hänsyn till de rådande geologiska förutsättningarna (morän). Passage

35 SAMRÅDSUNDERLAG FÖR KOMPLETTERANDE SAMTÅD LNG-TERMINAL I NORRSUNDETS HAMN OCH GASLEDNING NORRSUNDET - SANDVIKEN 35 under Natura 2000-området kräver en metod som klarar att forcera morän och berg. Passagen blir över 1 km lång. Hammarborrning är inte lämplig då borrkronan krossar allt i sin väg och vatten kommer in rören vid passage av vattendrag. SBR-borrning (styrd borrning med borrkrona) är en metod som kan användas för all terräng. Denna metod har dock begränsningar vad gäller längden som är möjlig att borra åt gången, maximalt m. Efter m måste en ny grop tas ut för att gå ner med nytt rör. Metoden har också begränsningar vad gäller vilken belastning röret tål och med vilken radie röret kan förläggas. Med hänsyn till de begränsningar som redovisats så bedöms det inte vara möjligt att passera under Natura 2000-området utan att detta medför en påverkan under etableringsskedet. Förläggningsmetodernas begränsningar är därför ytterligare ett skäl till att alternativ 3 inte kan förespråkas. 3. Oavsett om passage av Natura 2000-området skulle kunna ske under eller ovan Natura 2000-området så kommer tillståndsprövning enligt 7 kap miljöbalken att krävas. Detta är en omfattande och tidskrävande process då tillåtlighetsprövning kommer att krävas. Även om tillstånd söks och tillåtligheten prövas är det inte säkert att tillstånd kommer att medges. Alternativ 1 Utgående från inkomna samrådssynpunkter har stråkalternativ 1 mellan Norrsundet - Sandviken utökats och/eller justerats. Följande avsnitt redogör för genomförda utökningar och justeringar. Utökningarna/justeringarna kan även ses på kartor i bilaga 3. Gästrike Vatten har i sitt yttrande angett att gasledningen ej bör dras genom den primära skyddszonen för grundvattentäkt i anslutning till Totra vattenverk. Inom den aktuella zonen finns flera brunnar för grundvattenuttag och ledningar som kräver skyddsavstånd för att möjliggöra underhåll. Med hänsyn till den primära skyddszonen har ett alternativt stråk till alternativ 1 (ursprungligt stråk) tagits fram norr om det ursprungliga stråket, se område U1 i karta 1, bilaga 3. Det nya stråket har anpassats vad gäller avstånd till bostadshus vid Totra samt kraftledning, skjutbana och naturområde (nyckelbiotop). Gävle kommun har i sitt yttrande framfört att Bergvik skog har lämnat in en tillståndsansökan för nya vindkraftverk i Gävle kommun, sydväst om Hamrångefjärden. Denna ansökan har dock dragits tillbaka av sökande pga att örnar identifierats i området. Nordisk Vindkraft utreder ett område för vindkraft väster om E4 som berör alternativ 1 och 2. Nordisk Vindkraft har placerat ut verk inom ett område, se U2 i karta 1 och 2, bilaga 3. Stråket alternativ 1 har utökats söder ut och norrut i höjd med Spångmuren för att möjliggöra tillräckligt avstånd till de planerade vindkraftverken, se bilaga 3. Ett skyddsavstånd motsvarande minst verkens totalhöjd till vindkraftverken ska innehållas enligt vindkraftsexploatören. Verkens höjd är beräknad till 230 m. Exempel på projekt finns där vindkraftverk och gasledning samexisterar i samma område. 1 Anpassning av markstabiliteten och körvägar kommer att 1 vindkraftsparken Västraby, där E.on har en gasledning (Information från Nordisk Vindkraft)

36 krävas för att möjliggöra mycket tunga transporter i samband med vindkraftetableringen. Stråkalternativ 1 och 2 sträcker sig över det område nordväst och Västanbyn och Östanbyn som i ÖP2003 för Sandvikens kommun föreslås som bostadsområde. Föreslagen sträckning går mellan befintlig bebyggelse och gasledningen skulle bli en framtida barriär för framtida planering av Östanbyn och Västanbyn. Vid Östanbyn finns därför ett justerat förslag där ledningen går norr och öster om Östanbyn, se U3 i karta 4, bilaga 3. Förläggningen kan ske söder om golfbanan där gasledningen går genom åkermark och skogsmark. Som framgår av övergripande konsekvenser på jordbruk, se 7.9.1, återställs marken efter hand och har normalt återfått full produktionsförmåga efter ca 5 år. Sandvikens kommun har i sitt yttrande angett att alternativ 1 och 2 sträcker sig över områden som föreslås som vattenskyddsområde vid sjön Öjaren av Sandvikens Energi. Förslag till vattenskyddsområde är inlämnat till länsstyrelsen. De områden som hänvisas till i yttrandet är "Vattenskyddsområde Rökebo" och "Vattenskyddsområde Öjaren". Vattenskyddsområde Rökebo ligger öster om alternativ 1 och 2 i sydvästra hörnet av Öjaren. Detta område bedöms inte beröras av planerad gasledning. Vattenskyddsområde Öjaren är ett mycket vidsträckt område där den primära skyddszonen omfattar hela Öjaren och dess tillflöden, se karta 3 och 4 i bilaga 3. En alternativ ledningssträckning utanför den primära skyddszonen skulle innebära att en helt ny sträckning för gasledningen skulle behöva utredas antingen öster om Öjaren eller också väster om Medskog och Kalltjärn ner mot Järdbo och vidare mot Sandviken. Ett nytt stråk väster om det förslagna området skulle innebära en förlängning av gasledningens sträckning med minst 10 km vilket skulle medföra stora ökade kostnader för projektet på minst 150 miljoner SEK ( schaktning, material och svetsning av rör). Det skulle också innebära att nya intressen och skyddsvärda områden, exempelvis vattenskyddsområdena Kodfallet 1:42 vid Järbo och Backeberg 2:16 vid Jäderfors, till vilka hänsyn ska tas. Öster om Öjaren finns Natura 2000-område enligt art- och habitatdirektivet, benämnt "Myrar öster om Öjaren" och riksintresse för naturvård som sträcker sig ända fram till strandlinjen på östra sidan av Öjaren. Det övergripande bevarandesyftet för att upprätthålla gynnsam bevarandestatus för "Myrar öster om Öjaren" är att skydda ett relativt ostört myrområde och dess hydrologi samt förekomsten av en skyddsvärd fågelfauna såsom fiskgjuse, trana, ljungpipare och grönbena. I bevarandeplanen för Natura 2000-området anges bl. a avverkning av skog, markavvattning eller skyddsdikning samt anläggande av skogsbilvägar är hot som anges i områdets bevarandeplan. Alla dessa aktiviteter kan komma att bli aktuella vid anläggande av gasledningen. Vid framtagande av stråkalternativ 1 och 2 har hänsyn tagits till dessa intressen. I samband med etablering av gasledningen kan påverkan av vattendragen uppkomma. Anpassning av förläggningsmetod med hänsyn till vattendrag och vattenskyddsområde kommer att ske för att minimera påverkan, se Förläggning genom schaktning kan ske antingen i torrhet, genom att anlägga en ny fåra eller förbiledning via rör för mindre vattendrag, eller med öppen schakt. Möjligheten att använda styrd borrning kommer att utredas under detaljprojekteringen. Under driftsfasen innebär gasledningen ingen påverkan på vattendragen, se 7.5 och Enligt preliminära bedömningar är det möjligt att förlägga gasledningen enligt alternativ 1 genom det föreslagna vattenskyddsområdet Öjaren genom att anpassa förläggningsmetod så att minsta möjliga påverkan uppkommer. Detta

37 SAMRÅDSUNDERLAG FÖR KOMPLETTERANDE SAMTÅD LNG-TERMINAL I NORRSUNDETS HAMN OCH GASLEDNING NORRSUNDET - SANDVIKEN 37 kommer dock utredas vidare och beskrivas i kommande miljökonsekvensbeskrivning. Synpunkter har framförts av Sandvikens kommun rörande stråk alternativ 3 påverkan på motionsspår i Högbo bruks friluftsområde. En utökning av alternativ 3 har lagts till, se U4 i karta 4, bilaga 3. Detta har dock inte utretts vidare i genomförd naturmiljöinventering eller arkeologisk utredning med hänsyn till att alternativ 3 anses vara ett sämre alternativ än alternativ 1, se avsnitt ovan. Swedegas önskar i detta samråd få synpunkter på de justerade/alternativa stråken för Alternativ 1 som presenteras i kapitel ovan. Därefter kan slutligt huvudalternativ väljas. Eftersom Alternativ 1 för närvarande är det förordade huvudalternativet har avsnitt 7 om konsekvenser för gasledningen fokuserats på Alternativ 1 med utökningar/justeringar efter första samråd. Mellan Sandviken och Forsbacka (planerad biogasanläggning) har endast ett stråk studerats som följer befintlig infrastruktur, se vidare

38 5 Verksamhetsbeskrivning Till ansökan om koncession kommer en teknisk beskrivning att redovisas. Följande kapitel är en sammanfattning av den kommande tekniska beskrivningen med syfte att ge övergripande förståelse för hur en LNG-terminal samt en gasledning anläggs och drivs. Verksamhetsbeskrivningen delas i en beskrivning av LNG-terminalen och en beskrivning av gasledningen. 5.1 LNG och natur-/biogas Försörjning av gas till den planerade gasledningen skall komma från en LNGterminal i Norrsundets hamn, samt från lokala biogasproducenter som finns, eller planeras, i närheten av gasledningen. Bland annat utreds möjligheterna till en produktionsanläggning för Bio-SNG (Synthetic Natural Gas) i anslutning till Norrsundets hamn, vilken kan leverera biogas till den planerade gasledningen. LNG är en engelsk förkortning av Liquified Natural Gas och står för flytande naturgas. Naturgas, precis som biogas, består huvudsakligen av metan. Metan (CH4) är naturens enklaste kolväte och därigenom idealiskt att använda i många processer. Metangas är en helt ren gas utan svavelinnehåll och den bildar inga partiklar vid förbränning. Metan är en färglös och helt luktfri gas. Biogas och naturgas är kompatibla vid såväl lagring och transport som vid användning. Detta är en fördel då man successivt kan ersätta naturgas med biogas. När naturgas (metangas), vid normalt atmosfärstryck, kyls ned till ca -160 C kondenserar gasen till vätska (LNG), och blir då lätt att transportera och lagra i isolerade tankar. Genom nedkylning och kondensering till vätska blir volymen cirka 600 gånger mindre än motsvarande gasvolym vid atmosfärstryck. Biogas och naturgas är i grunden samma gas. Naturgas är dock ett fossilt bränsle medan biogas är ett förnybart bränsle. Då biogas inte är fossil är den bättre ur koldioxidhänseende än naturgas eftersom biogasen inte tillför något nettotillskott av koldioxid till atmosfären vid förbränning. Både naturgas och biogas består av metan och kan därför transporteras samtidigt i samma infrastruktur och användas för samma ändamål. Om biogasmarknaden ska kunna växa är den beroende av en utvecklad infrastruktur för gas. Tillgång till ledningsnät för gas innebär tillförlitlig avsättning för biogasen, tillgång till en större marknad samt miljövänlig och energi-

39 SAMRÅDSUNDERLAG FÖR KOMPLETTERANDE SAMTÅD LNG-TERMINAL I NORRSUNDETS HAMN OCH GASLEDNING NORRSUNDET - SANDVIKEN 39 effektiv transport av gas. Detta möjliggör en mer flexibel och lönsam biogasproduktion. Biogas produceras lokalt från olika typer av avfall. I nuläget finns en planerad biogasanläggning i anslutning till den planerade gasledningen. Den planerade biogasanläggningen kommer att finnas vid Forsbacka industriområde. Här skall biogasen produceras från hushållsavfall. För att möjliggöra inmatning på den planerade gasledningen behöver biogasen renas och trycksättas. Efter rening uppnår biogasen samma kvalitét som naturgas. Enligt en studie från Energiforsk från 2015 har Norrsundets hamn mycket goda förutsättningar för lokalisering av en biogasanläggning där biogas utvinns ur skogsmaterial från skogsbruket. I hela regionen finns en stor identifierad potential att använda skogsavfall/-råvara för produktion av biogas. Den stora potentialen förutsätter dock att det finns tillgång till ett gasnät. 5.2 Regelverk och standarder Europastandarden som används för design av en LNG-terminal är SS-EN1473 Installation och utrustning för flytande naturgas Konstruktion av pålandsinstallationer. Standarden ger riktlinjer för funktion för LNG installationer. Den ger rekommendationer för procedurer och praxis som ska resultera i en säker och miljömässigt acceptabel design, konstruktion och drift av en LNG-anläggning. Ytterligare lagar, föreskrifter, standarder och direktiv kommer att beröras och efterföljas i tillämpliga delar vid byggnation och drift av anläggningen. De viktigaste är: Naturgaslagen (2005:403) Miljöbalken (1998:808) Plan- och bygglagen (2010:900) Lagen om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor (1999:381) (Seveso-lagen) Arbetsmiljölagen (1977:1160) Lagen om brandfarliga och explosiva varor (2010:1011) Lagen om åtgärder mot förorening från fartyg (1980:424) PED Tryckkärlsdirektivet För installation av gasledningen gäller i första hand MSBs föreskrift 2009:7 Föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för naturgas. Föreskrifterna innehåller bland annat krav på material, förläggningssätt, skyddsavstånd, kontroll och driftsfrågor. Utöver dessa föreskrifter används också SIS Naturgassystemanvisningar,

40 NGSA 2011 som bygger på standarden EN 1594 Gassystem samt EGN 2011 Energigasnormer, framtagna av Energigas Sverige. MSB är tillsynsmyndighet för de verksamheter som äger och driver gasledningar. Transportstyrelsen är tillsynsmyndighet för de aktiviteter som sker på sjön, så som fartyg och pråmar med LNG etc. Minsta tillåtna skyddsavstånd Minsta tillåtna skyddsavstånd är bestämt utifrån risken att gasledningen skall bli skadad av yttre påverkan från omgivningen genom exempelvis schaktarbeten. Detta för att minska risken för brand och explosion. Enligt MSBs föreskrift 2009:7 gäller följande minsta tillåtna avstånd, se Tabell 5. Tabell 5. Minsta tillåtna avstånd enligt MSBs föreskrift 2009:7. Från Avstånd till ledning (m) (max 80 bar) Avstånd till station (m) (linjestation, mät- och reglerstation samt kompressor) Enstaka byggnad Grupp av bostäder Utomhusområde där det normalt vistas mer än 20 personer 25 eller 100 m beroende på zonklass 50 eller 100 m beroende på zonklass Särskilt explosionsfarlig verksamhet Järnväg Väg med stark trafik Zon-klassning Gasledningens godstjocklek och avstånd till avstängning av ledningen (linjeventilstationer) baseras enligt MSBs föreskrift 2009:7 på planerad och befintlig bebyggelse i ett 400 meter brett område med ledningen i centrum. Vid bebyggelse bedöms ledningen i zontillhörigheter, dessa områden räknas inte bara utifrån bredd utan även längd (1600 m). Zonklassningsenheterna förs fram längs ledningen varefter zontillhörighet bestäms. Enligt MSBs föreskrift 2009:7 finns det fyra zonklasser, A, B, C, D. Zon A är zonen med lägst skyddsklass och zon D har högst skyddsklass. För dessa skyddsklasser gäller minsta tillåtna avstånd enligt Tabell 5. Ju högre skyddsklassen är desto tjockare måste godset på röret vara och avstängningsmöjligheterna ska vara tätare

41 SAMRÅDSUNDERLAG FÖR KOMPLETTERANDE SAMTÅD LNG-TERMINAL I NORRSUNDETS HAMN OCH GASLEDNING NORRSUNDET - SANDVIKEN 41 längs med ledningen. Bedömningen av skyddskravet är en bedömning av ledningens behov av skydd från verksamheter i omgivningen, primärt grävningsaktiviteter. Syftet är att skydda ledningen från yttre påverkan. Inom tätbebyggt område kan enligt NGSA2011 ett minsta avstånd mellan ledning av stål och byggnad få vara ner till tre meter efter godkännande av MSB, så kallad zon T. 5.3 LNG-terminal Verksamheten omfattar lagringsutrymme för LNG, lossning och lastning av LNG från fartyg, samt distribution av naturgas via anslutande gasledning och utlastning av LNG till lastbil och järnvägsvagn Lokalisering Lokaliseringsalternativ för LNG-terminalen utreds för närvarande, se I nuläget baseras design och utformning på alternativ Anläggande av terminalområde Terminalområdet beräknas bli ca m². Ca m² är idag en vik som kommer att fyllas ut. Utfyllnad kommer att ske med friktionsmaterial eller liknande och utfyllnad kommer att ske från landsidan. Utanpå friktionsmaterialet läggs ett erosionsskydd. Total mängd massor (friktionsjord och erosionsskydd) beräknas till m³. Bottensedimentet kommer att kapslas in med sand, innan utfyllnad sker, för att undvika spridning av föroreningar Anläggningens omfattning Den planerade LNG-terminalen kommer att omfatta: flytande lager för LNG, ca m 3 lagring av LNG i trycksatta tankar, med en total volym av m 3 kaj för angöring av LNG-distributionsfartyg s.k. LNG-fartyg (feeders) kajplats för pråm med lagertankar, sk flytande lager kompressor för tryckhöjning, förgasning och inmatningsutrustning till gasledningen tryckhöjning av boil-off gas, BOG, för inmatning i gasledningen panna för produktion av värme till förgasningsutrustning utlastning till lastbil

42 utlastning till järnvägsvagn mätstation för inmatad gas till gasledningen rensdonsstation för underhåll av gasledningen möjlighet till bunkring av fartyg Den totala maximala genomströmningen av LNG i terminalen på årsbasis uppgår till m 3 LNG/år, varav ca m 3 LNG/år till gasledning och ca m 3 LNG/år till lastbil och/eller järnvägsvagn Lagring av LNG Trycksatta tankar I de trycksatta tankarna kommer upp till m 3 LNG att kunna lagras. Tankarna är dubbelmantlade och vakuumisolerade med en lagringsvolym på upp till 1750 m 3 /tank, se Figur 6. Landlagret kommer att omfatta mellan 4-6 tankar. Lagringstankarna kommer följa designrekommendationer i LNGA 10 Anvisningar för flytande naturgas och PED Direktivet om tryckbärande anordningar. Arbetstrycket i tankarna är ca 1-2 bar g. Ungefärliga mått på den här typen av lagringstank är ca 40 m lång och 8 m i yttre diameter. Figur 6 Exempel på vakuumisolerade lagringstankar för LNG. Flytande pråm I den flytande pråmen kommer upp till ca m 3 LNG att lagras i två identiska cylindriska lagertankar om m 3 styck. Tankarna är enkelmantlade och vakuumisolerade med ett arbetstryck på 0,25 bar g. Storleksordningen på pråmen är ca 195 x 22 m.

43 SAMRÅDSUNDERLAG FÖR KOMPLETTERANDE SAMTÅD LNG-TERMINAL I NORRSUNDETS HAMN OCH GASLEDNING NORRSUNDET - SANDVIKEN 43 Figur 7 Exempel på flytande pråm Hantering av boil-off gas Värmeläckage in i lagringstankarna och anslutande volymer kommer att resultera i en temperatur- och tryckökning och därmed att en viss mängd LNG förångas till gas, så kallad boil-off gas (BOG). De trycksatta tankarna tål en viss tryckökning vilket medför en flexibilitet i systemet. För att undvika att trycket i tankarna ska bli för högt tas denna gas om hand. I och med att LNG-terminalen kommer att anslutas till gasledning så kommer värme att behövas i förångningsdelen där LNG förångas. Genom att bränna BOG i en panna kan detta värmebehov tillgodoses. Eventuellt överskjutande del BOG kommer att matas in i gasledning. Innan detta kan ske behöver gasen tryckhöjas och en mindre gaskompressor kommer att installeras för detta. Hjälpsystem LNG-terminalen kommer att förses med hjälpsystem såsom elförsörjning, brandvatten, dagvattensystem, tryckluft samt kvävesystem Kajer Inom Norrsundets Hamn finns två kajer, massakajen som är 180 meter lång och den nyare i norr som är 300 meter lång och kallas vedkajen. För den lokalisering i hamnen som nu utreds, Alternativ 2 se Figur 3, planeras anläggande av ny kaj som sammanbinder Granskär med fastlandet (norra delen på vedkajen). Den nya kajen planeras bli ca 240 lång och 40 m bred (kan bli smalare) och är en spontkaj (stålspont). Utfyllnad bakom kaj kommer att ske med bergkross och muddermassor. Beräknad mängd utfyllnadsmassor bakom kaj är m³. De geotekniska förhållandena kommer att utredas närmare under detaljprojekteringen. Möjlighet för utryckningsfordon att nå ut till lossnings/lastningsplats ska finnas. Farleden in till hamnen och hamnbassängen har ett maximalt djupgående på 6,90 m. Ett exempel på anlöpande fartyg är Coral Methane, se figur 8, som har ett djupgående på 6,3 m. Den flytande pråmen har ett djupgående på 6 m Lossning av LNG Importen och lossningen vid LNG-terminalen sker från fartyg och flytande pråm, se Figur 7 och Figur 8. Exempelfartyget Coral Methane har en storlek på ca 7500 m 3 och den flytande pråmen ca m 3 (2 tankar). Under normala driftsförhållanden och fullt utbyggd LNG-terminal kommer byte av pråm samt fyllnad av tankar att ske

44 växelvis varannan vecka, dvs den tomma pråmen (LGN-lagret) byts till en full ena veckan medan ett anlöp av LNG-fartyg (feeders) kommer veckan därpå. Omsättningen i lagret blir därmed ca två veckor. Detta innebär ca 1 anlöp per vecka eller ca 60 anlöp per år. Vid ett scenario då alla brukare utnyttjar maxkapacitet kan byte av pråm krävas var femte dygn. LNG-terminalen kommer att kunna ta emot LNG från olika produktionsanläggningar och omlastningsterminaler. Vid lossning pumpas LNG med fartygets pumpar via lastarmar och rörledningar till lagertankarna. Viktigt är att gastrycket i lagringstanken är högre än det i fartyget så ett naturligt flöde möjliggörs. Den LNG som lossas från fartyget har en temperatur på cirka -160 C till -148 C och trycket i ledningarna är ca 4-5 bar g, beroende på varifrån LNG kommer ifrån och pumpkapacitet. Flöden under lossning uppskattas till ca 750 m 3 /h i importledningen. Figur 8 Coral Methane, ett typiskt fartyg för LNG-distribution med en lagringskapacitet på m³. I framtida verksamhet kan det även bli aktuellt med lastning av LNG till bunkerfartyg. Den lossningsutrustning som kajerna utrustas med kan också användas för lastning av fartyg Gasproduktion för distribution till gasledning Den huvudsakliga transporten av naturgas från LNG-terminalen kommer att ske via gasledning och distribueras till kunder längs gasledningen mellan Norrsundet och Hofors. För detta krävs att LNG förångas och trycksätts för att uppnå rätt driftparametrar för gasledningen. LNG till förångning kommer att tas från både det flytande lagret och från de landbaserade tankarna. Först sker en tryckhöjning av LNG med hjälp av en högtryckspump varefter förångning sker med hjälp av en förångare. Gasen leds genom en rörledning till lämplig anslutningspunkt på gasledningen i anslutning till terminalområdet. All gas i gasfas kommer att distribueras via gasledningen. Utlastning av LNG kommer också att kunna ske med lastbil och via järnväg.

45 SAMRÅDSUNDERLAG FÖR KOMPLETTERANDE SAMTÅD LNG-TERMINAL I NORRSUNDETS HAMN OCH GASLEDNING NORRSUNDET - SANDVIKEN Distribution av LNG med lastbil och tåg Bilutlastningssystemet kommer att utformas för att klara ca 6 utlastningar per dygn. Respektive tank på en lastbil rymmer upp till 60 m 3, lastningskapaciteten är 60 m 3 /h och maximalt tryck i bilarnas system är 7 bar g. Nedkylning sker med hjälp av flytande kväve eller LNG och sker på plats av i förväg inerterade lastbilstankar (kvävgasfyllda tankar). Det kommer att finnas utrustning för att två lastbilar skall kunna lastas åt gången. I den planerade LNG-terminalen kommer ca lastningar per år, motsvarande 6 lastningar per dygn, att ske med en genomsnittlig lastningsvolym av 50 m 3. Vägförbindelserna till Norrsundets hamn är goda och endast mindre åtgärder bedöms krävas för att lastbilarna ska kunna nå fram till området. Idag förekommer inga transporter av LNG på järnvägsvagn i Sverige. Det är dock ett intressant transportalternativ på sikt, när nationella regelverk för järnvägstransport av LNG är fastställda. En järnvägsvagn rymmer upp till 105 m 3. Skulle den maximala volymen för utlastning till lastbil/järnvägsvagn innebära ca järnvägsvagnar per år. Järnvägsrälsen inom hamnens område kommer troligtvis att behöva förlängas för att kunna serva terminalområdet Anläggning och etablering För anläggande och etablering av LNG-terminalen kommer ytor att behöva iordningställas för installation av lagringstankar och övrig utrustning. Det för närvarande förespråkade huvudalternativet i Norrsundets hamn, se 4.1.3, innebär bl.a. utfyllnad av vattenområde och anläggande av ny kaj. Miljöpåverkan och konsekvenser av anläggning och etablering kommer att beskrivas närmare i miljökonsekvensbeskrivningen Drift av LNG-terminalen LNG-terminalen kommer att vara i drift 24 tim/dygn, sju dagar i veckan och kommer att vara bemannad med driftpersonal bestående av ca 3-4 personer som är utbildad för att hantera anläggningen. Personal kommer att finnas närvarande på terminalen då lastnings- och lossningsoperationer utförs. Det säkerhets-/bevakningssystem och rutiner som används i hamnen kommer också att tillämpas för LNG-terminalen. Larm- och övervakningssystem och rutiner kommer att tas fram för anläggningen. 5.4 Anslutande gasledning Lokalisering Den totala gasledningen mellan Norrsundet och Hofors planeras få en längd på ca 81 km, varav 47 km mellan Norrsundet och Sandviken (alternativ 1). Ledningen kommer att förläggas i mark utmed hela sträckan. Fyra alternativa ledningsstråk har utretts i regionen vilka utgår från fyra alternativa LNG-terminaler i Gävletrakten,

46 se avsnitt 4. Mellan Norrsundet och Sandviken har ytterligare tre stråk studerats. Stråken har utvecklats och anpassats utifrån tekniska förutsättningar och för att ge minsta möjliga intrång på natur, kultur och friluftsliv samt kommunala planer och infrastruktur. Det stråk som för närvarande förespråkas, benämns Norrsundet- Sandviken (Alternativ 1) och utgår från en tänkt LNG-terminal vid Norrsundets hamn ca 3,5 mil norr om Gävle. Stråket går vidare söder ut förbi Hamrångefjärden och därifrån åt sydväst genom skogslandskapet, väster om Öjaren, ner till Sandviken. Vid Sandviken planeras en ledning till avfallsanläggningen norr om Forsbacka med samma tryck som huvudledningen. I Figur 1 samt 10.7 (Bilaga 7) visas det förespråkade alternativet mellan Norrsundet och Sandviken (Alternativ 1) samt dess fortsättning fram till Hofors, se även Tekniskt utförande Gasledning Gasledningen kommer att dimensioneras för ett tryck på 80 bar i huvudledningen. Genomförda beräkningar visar att ledningsdimensionen blir ca mm. Ledningen är av stål. Trycket i anslutande grenledningar kommer att anpassas till längden på ledningen och förväntat tryckfall. Trycksänkningen mellan huvud- och grenledning sker i så kallade MR-stationer, beskrivna nedan. Trycket vid leverans hos slutkund ligger på ca 4 bar med undantag för industri i Sandviken och i Hofors där grenledningar kan komma att hålla ett tryck på upp till 10 bar. Den planerade gasledningen kommer att utformas och dimensioneras för att kunna förlängas till Borlänge på sikt. Grenledningarna är inte koncessionspliktiga. Linjeventilstationer Gasledningen skall vara försedd med linjeventilstationer för att ledningen skall kunna sektioneras, vilket möjliggör avstängning av delar av ledningen. Avståndet mellan linjeventilerna bestäms av de zoner som ledningen dras igenom och antalet linjestationer är beroende av vilka zoner som blir aktuella. Vilka zoner som blir aktuella kommer att utredas närmare inför inlämnande av koncessionsansökan. Mät- och reglerstationer (MR-stationer) Mät- och reglerstationer (MR-stationer) kommer att byggas i anslutning till gasledningen för att mäta och reglera ned trycket på gasen som sedan transporteras vidare i grenledningarna. MR-stationerna placeras alltså mellan huvud- och grenledning. Grenledningar och MR-stationer placeras där det finns ett behov av gasen hos kund. Det är i dagsläget inte bestämt vilka kunder som kommer att ansluta sig till ledningen. Bedömning av behovet av MR-stationer och grenledningar är därmed preliminär och det slutliga antalet kommer att redovisas i koncessionsansökan. Totalt bedöms 2-3 MR-stationer i närheten av Sandviken och Hofors. MR-stationerna innehåller utrustning för tryckreglering och mätning vilken kommer att placeras i en byggnad. Utanför byggnaden, men inom stationsområdets inhägnader, finns annan utrustning såsom ventiler och anordning för kontroll av ledningen. Nya lagkrav för buller har införts under 2015 och en ny förordning om trafikbul-

47 SAMRÅDSUNDERLAG FÖR KOMPLETTERANDE SAMTÅD LNG-TERMINAL I NORRSUNDETS HAMN OCH GASLEDNING NORRSUNDET - SANDVIKEN 47 ler vid bostadsbyggnader har trätt i kraft 1 juni Förutom nämnda förordning kommer stationerna att utformas så att gällande riktlinjer för externt industribuller efterlevs, såsom Naturvårdsverkets och Boverkets vägledningar. MR-stationernas yta uppgår till cirka m 2 varav byggnaden är m 2. Exakt storlek kommer att bestämmas i senare skede. Minsta skyddsavstånd till MR-stationerna är 25 m. Figur 9. Exempel på utformning av MR-station Anläggning och etablering Anläggningsarbetet med en gasledning kan variera beroende på hur ledningen förläggs, men består i huvudsak av de moment som beskrivs nedan. Förläggningsarbetet pågår normalt under sommarhalvåret, men kan ske året runt. En sträcka av cirka 500 till 1000 meter förläggs per dag. Totalt sett uppskattas anläggningsfasen att pågå i cirka 1 år. Förberedelser Mätning och utsättning av ledningssträckan Den planerade sträckan mäts in och stakas ut med hjälp av markeringspinnar som sätts i den planerade ledningens centrumlinje. Arbetsområdets gränser i terrängen markeras också ut. Iordningsställande av arbetsområden För att anlägga en gasledning behövs ett arbetsområde som är cirka 25 meter brett, se Figur 10 och Figur 11. Cirka 10 meter utnyttjas för att lägga upp schakt-

48 massor, och den resterande ytan används för rörhantering, transporter och upplag av annat material. Själva ledningsgatan är 7 meter bred. Vid korsningar av vattendrag, större vägar och järnvägar kan ett bredare arbetsområde behövas. Innan arbetet kan påbörjas röjs skog, buskar och sly bort. Inom vissa områden kan provisoriska staket sättas upp om det anses nödvändigt. Sedan ställs provisoriska körvägar och uppställningsplatser iordning. Åtgärder så som stängsling vidtas om det finns särskilda skyddsobjekt i området. Transporter till och från arbetsområdet sker i så stor utsträckning som möjligt via befintligt vägnät. Om ledningen läggs i känsliga områden med högt bevarandevärde minskas arbetsområdet om så är möjligt. Figur 10 Arbetsområde vid förläggning av gasledning i skogsmark (Gasföreningen ). Figur 11 Arbetsområde vid förläggning av gasledning i öppen mark (Gasföreningen ). Förläggning av rör Förläggning genom schaktning Gasrören svetsas samman av utbildad personal på plats i arbetsområdet.

49 SAMRÅDSUNDERLAG FÖR KOMPLETTERANDE SAMTÅD LNG-TERMINAL I NORRSUNDETS HAMN OCH GASLEDNING NORRSUNDET - SANDVIKEN 49 Rören kommer att förläggas genom schaktning för större delen av sträckningen. Vanligtvis används en grävmaskin som avlägsnar jorden, se Figur 12. Om det finns berg eller större stenblock kan sprängning förekomma. Schaktmassorna läggs upp inom arbetsområdet. Schaktdjupet bestäms av att täckningen över ledningen minst ska vara 0.9 m, enligt MSBs föreskrift 2009:7. Vid bergschakt får minsta täckdjup vara 0,6 m. Figur 12 Förläggning av gasrör genom schaktning. Styrd borrning Metoden styrd borrning ger normalt sett en mindre påverkan på omgivande miljö än schaktning, men kräver speciella geotekniska förutsättningar. I första hand används tekniken på marker som består av lerjordar och blockfri friktionsjord. Styrd borrning innebär att ett hål (startgrop) borras för ledningen och att ledningen sedan dras in i det borrade hålet, se Figur 13. Något öppet schakt förekommer inte vid styrd borrning. Denna metod är att föredra vid passage av vägar, järnväg och vattendrag.

50 Figur 13. Förläggning av rör genom styrd borrning. För bergborrningar används så kallad hammarborrning eller Raise-borrning. Då borras hela hålet genom berget innan ledningen dras. Denna metod används enbart där särskilda krav eller behov föreligger då metoden medför höga kostnader. Förläggning vid andra ledningar, vattendrag och infrastruktur Den planerade gasledningen mellan Norrsundet och Sandviken kommer att korsa ett antal vattendrag, större vägar och järnvägar. Dessutom kommer ledningen att korsa andra befintliga ledningar och kablar. Korsning eller parallellförläggning med vattendrag Val av arbetsmetod för att korsa vattendrag beror på vilka förhållanden som råder på varje enskild plats. Faktorer som påverkar förläggningssätt är geotekniska förhållanden, känslighet hos vattendragets flora och fauna samt hur brett vattendraget är. Styrd borrning kan komma att användas där de geotekniska förhållandena är gynnsamma för passage av vattendrag. I annat fall kommer schaktning att användas som förläggningsmetod. De berörda vattendragens känslighet kommer att utredas närmare under framtagande av miljökonsekvensbeskrivning. Slutligt tillvägagångssätt bestäms under detaljprojekteringen, då detaljerade geotekniska undersökningar genomförs. Korsning eller parallellförläggning med väg eller järnväg För att få korsa en allmän väg krävs tillstånd enligt väglagen. Vid korsning av starkt trafikerade allmänna vägar kan väghållaren kräva att korsning måste ske med borrning under vägbanan. Swedegas kommer träffa överenskommelse med väghållaren om förläggningssätt vid korsningar av allmänna vägar i ett avtal. Väghållare för en allmän väg är Trafikverket eller kommun. Vid korsning av järnväg gäller Trafikverkets regler och ett godkännande av Trafikverket krävs. Korsning skall ske

51 SAMRÅDSUNDERLAG FÖR KOMPLETTERANDE SAMTÅD LNG-TERMINAL I NORRSUNDETS HAMN OCH GASLEDNING NORRSUNDET - SANDVIKEN 51 vinkelrätt mot spåret.vid parallellförläggning gäller minsta avstånd för väg respektive järnväg enligt Tabell 5. Nedläggning av rör och återfyllning Efter nedläggning av rören återfylls schakten med schaktmassorna. Vid bergschakt kan andra fyllnadsmaterial behövas, till exempel sand eller annat finkornigt material för att inte skada gasledningen. Överbliven sten efter sprängning transporteras då bort från arbetsområdet. Återställning av arbetsområdet När ledningsschaktet är återfyllt skall arbetsområdet återställas. Överskottsmassor planas ut eller körs bort och matjorden läggs tillbaka. För det fall packningsskador av marken skett utförs alvluckring 2. Återställning av dräneringar eller avvattningssystem görs i samråd med sakkunniga och berörda markägare. Besiktning av arbetsområde, upplagsplatser och transportvägar görs i närvaro av beställare, entreprenör och markägare och eventuella brister åtgärdas. Utmärkning av ledning Den lagda gasledningens sträckning märks ut med markeringsstolpar enligt MSBs föreskrift 2009:7, se Figur 14. Dessa stolpar placeras i ledningens sträckning. Hänsyn tas vid placeringen så att de påverkar jordbruksmark så lite som möjligt. Det ska vara möjligt att se från en stolpe till nästa. Figur 14 Markeringsstolpe. 2 Alv är en typ av jordlager som ligger under matjorden. Matjorden är det jordlager som ligger överst.