Principer utan moral

UPPSALA UNIVERSITET TEOLOGISKA INSTITUTIONEN Principer utan moral En undersökning av Audis principer för liberala demokratier utan antagande om etisk realism. Frida Lundmark 931209-8206 Handledare: Per Sundman C-uppsats i tros- och livsåskådningsvetenskap, HT-13 2014-01-10

Innehållsförteckning Inledning... 2 Metod... 3 Teori... 5 Statens principer... 6 Medborgarnas principer... 7 Gauthiers Morals by Agreement... 8 Rationalitet, preferens och utilitet... 8 Gemensamma strategier och fångarnas dilemma... 9 Disposition till begränsning... 11 A co-operative venture... 12 Partiell transparens... 12 Provisot... 12 Den Archemediska punkten... 13 Gauthier och Audi... 15 Frihetsprincipen... 16 Jämlikhetsprincipen... 17 Neutralitetsprincipen... 18 Sekulär grund... 19 Hållbarhetsprövning... 21 Gemensam strategi... 21 Partiell transparens... 24 Disposition till begränsning... 25 Provisot... 27 Reflektioner... 29 Avslutning... 31 Litteratur... 33 1

Inledning Frågan om hur samhället bör utformas har sysselsatt människor sedan långt tillbaka. Religiösa och sekulära, moderna och antika teorier finns att tillgå för den intresserade; alla med sitt eget perspektiv i frågan. Man kan emellertid fråga sig vilken relevans teorierna har för dagens samhälle. Sverige är ett stabilt land utan större konflikter och demokratin står inte under någon direkt hotbild. Man behöver dock bara lyfta blicken något för att se varför en genomarbetad samhällsordning behövs. Vi lever i efterdyningarna av den arabiska våren; en våg av nationella uppror i Nordafrika och Mellanöstern, där missnöje med de rådande regimerna och krav på demokratiska rättigheter var pådrivande faktorer. 1 Konflikterna visar med all önskvärd tydlighet på vikten av folkligt stöd för samhällsordningen och gör frågan om samhällets legitimitet aktuell även i ett sammanhang som det svenska samhället. Robert Audi är en av de författare som idag diskuterar politisk filosofi och den normativa frågan om samhällets utformning. Mer specifikt så avhandlas i hans texter (bland många andra ämnen) en för västvärlden viktig fråga, nämligen relationen mellan kyrka och stat. I sin bok Democratic Authority and the Separation of Church and State har han som syfte att presentera en förfinad bild av den modell av samhället han förespråkat i andra sammanhang och visa på möjligheten att kombinera religiös tro med en sekulär stat. 2 Audis argumentation är genomarbetad och har möjlighet att övertyga många. I sitt resonemang presenterar Audi vissa principer. Tre av dessa, frihetsprincipen 3, jämlikhetsprincipen 4 och neutralitetsprincipen 5, är grundläggande i Audis bild av statens utformning, medan en fjärde, principen om sekulär grund, 6 berör (den religiösa) individens beteende i det offentliga rummet. Argumentationen för principerna vilar på en grund av etisk/moralisk realism. För Audi är moraliska sanningar tillgängliga för förnuftiga människor genom intuitivt tänkande och 1 Aringberg-Laanatza (2013). 2 Audi (2011), s. vii. 3 Audi (2011), s. 41. 4 Audi (2011), s. 43 & 44. 5 Audi (2011), s. 45. 6 Audi (2011), s. 65 & 66. 2

beskrivs som upphov till skyldigheter givet människans status som kännande och rationell varelse med möjlighet till social interaktion. 7 Då resonemanget i boken främst är riktat mot religiösa grupper har därmed en viktig fråga för Audi blivit påvisandet att etik är möjlig även utan religiös tro, det vill säga att kunskap om moral inte är avhängigt religion. Diskussionen sker från ett religiöst håll där existensen av etiska värden förutsätts; tonvikten läggs på att visa att det från ett kristet perspektiv är rimligt att anta att moraliska sanningar är tillgängliga även för icke-troende. Audi framför emellertid inga argument från andra hållet; varför en icke-troende bör anta existensen av moral. För vissa är frågan en icke-fråga; existensen av moraliska sanningar uppfattas som självklar. Detta gäller dock inte alla, vilket lyfter den intressanta frågan om Audis principer skulle kunna accepteras från ett perspektiv som inte tar etisk realism för given. Syftet med min uppsats blir följaktigen att undersöka huruvida det är möjligt att anta Audis principer utifrån en teori som inte förutsätter någon form av etisk realism. En författare som diskuterar frågan om statens utformning och moral utifrån ett sådant perspektiv är David Gauthier. Han förfäktar i sin bok Morals by Agreement en kontraktsteori med grund i ett rationalitetsbegrepp som inte förutsätter moraliska sanningar men som i Gauthiers mening ändå ger individen skäl att acceptera vissa moraliska restriktioner. Boken publicerades i mitten av 80-talet och är alltså inte dagsfärsk. Det inflytande 8 Gauthiers teori fått sedan publikationen ger dock verket en särskild relevans i sammanhanget. Utifrån ovanstående syfte blir följande frågeställningar aktuella: o Kan Audis principer nås utifrån Gauthiers argumentation? o Skulle en sådan teori vara hållbar? Metod Jag kommer i uppsatsen arbeta textcentrerat. Utgångspunkten kommer vara de teorier som presenteras av Robert Audi och David Gauthier i Democratic Authority and the Separation of Church and State, respektive Morals by Agreement och alltså inte författarnas åsikter som sådana. När jag exempelvis skriver Audis principer eller Gauthiers teori menar jag således de principer eller teorin som presenteras i respektive verk och alltså inte nödvändigtvis det som Audi eller Gauthier personligen håller för sant idag. 7 Audi (2011), s. 13 & 14. 8 Cudd (2013). 3

Då jag presenterar en förkortad version av vad jag anser vara relevanta delar hos författarna krävs en tolkning av materialet. Tolkningen söker vara rimlig i den betydelse som framställs av Carl-Henric Grenholm: För att en tolkning ska vara rimlig fodras att den är en i kontexten logiskt motsägelsefri tolkning, som gör författarens teori som helhet maximalt konsistent och godtagbar. 9 Jag kommer i en teoridel presentera de valda principerna hos Audi och ge en kort förklaring av varje princip. Placeringen under teori istället för under en separat rubrik är avsedd att markera att Audis principer inte kommer diskuteras i sig utan endast i förhållande till Gauthiers teori. Jag kommer alltså inte bedöma rimligheten i principerna som presenterade av Audi. Gauthiers teori kommer presenteras i sammanhängande form under en egen rubrik. Jag kommer göra en rationell rekonstruktion av de huvudsakliga delar jag anser att Morals by Agreement bygger på och lyfta fram syfte, slutsats och den huvudsakliga argumentationen däremellan. Dispositionen valdes i syfte att ge en sådan lättförståelig presentation av teorin som möjligt och jag valde således bort att exempelvis enbart presentera teorin i diskussion av Audis principer då detta skulle kräva en större insats av läsaren för att teorin ska förstås. Utifrån presentationen av Gauthier kommer jag pröva Audis principer mot Gauthiers teori. Jag kommer presentera vilka argument hos Gauthier som är relevanta för respektive princip. Att fokusera på specifika argument (och alltså inte en sammantagen bild av Gauthiers teori) möjliggör en hållbarhetsprövning av dessa, vilken har som syfte att bedöma huruvida Gauthiers teori är en hållbar modell i mitt syfte. Den modell för hållbarhetsprövning jag kommer använda mig av presenteras av Grenholm. 10 Modellen består av en argumentationsanalys i två huvudsakliga delar. Efter en uppställning av argumenten kommer jag bedöma: o Argumentens sanning/rimlighet. Uttrycker satsen påståenden som kan vara sanna eller falska prövas detta. Om påståendena inte kan vara sanna eller falska måste de vara rimliga i det att de stämmer överrens med andra uppfattningar som antas vara rimliga. o Argumentens relevans. Ett argument är relevant som, tillsammans med en annan sats som uttrycker ett sant påstående, logiskt leder till tesen/slutsatsen. 9 Grenholm (2006), s. 238. 10 Grenholm (2006), s. 283 306. 4

Jag kommer använda mig av vissa begrepp vars innebörd behöver förtydligas: För det första kommer etik och moral betraktas som synonyma begrepp. Jag kommer använda begreppen i enlighet med den minimiuppfattning av moral som presenteras av Rachels & Rachels: Moral är [ ] en strävan att låta sitt handlande styras av förnuftet det vill säga att göra det som det finns bäst skäl att göra samtidigt som man lägger lika stor vikt vid intressena hos alla de individer som kommer påverkas av ens handlande. 11 Med etisk realism menar jag att innehållet i den moraldefinition som presenteras ovan antas vara sant och utgöra krav på människor i egenskap av att vara just sant. Det går alltså att agera rätt eller fel enligt en måttstock som har en egen existens. För det andra kommer jag använda mig av begreppen Gauthiers teori/modell/perspektiv synonymt för att beskriva den sammantagna argumentation och slutsats som presenteras för att uppfylla Gauthiers syfte i Morals by Agreement, om inte annat framgår av argumentationen. För det tredje kommer jag benämna tre av principerna, frihetsprincipen, jämlikhetsprincipen och neutralitetsprincipen som statens principer, medan principen om sekulär grund (och även principen om religiös grund) kommer benämnas som individens principer. Detta för att visa den skillnad i perspektiv som finns hos principerna. Teori I min undersökning kommer jag diskutera de principer som Audi presenterar i Democratic Authority and the Separation of Church and State. Dessa samt en övergripande introduktion av den utgångspunkt Audi antar behöver därför redogöras för närmre. De samhällen som diskuteras i boken är liberala demokratier; liberala i den mening att de strävar efter att maximera individers frihet utan att inskränka andra människors frihet och demokratier i det att de är ett styre of, by and for the people 12, det vill säga medborgarstyre med medborgarnas intressen som huvudsakligt mål. Samhällena förutsätts också äga en grundläggande jämlikhet av formen en person en röst. 13 11 Rachels & Rachels (2010), s. 23. 12 Audi (2011), s. 9. 13 Audi (2011), s. 9 & 10. 5

Audi menar att en god demokrati även bör vara moraliskt välgrundad. 14 Moraliska sanningar, menar han, är tillgängliga för det mänskliga förnuftet genom intuitivt tänkande. 15 Det första kapitlet i boken avsätts för att tydliggöra varför det för religiösa är motiverat att utgå ifrån att moraliska sanningar är tillgängliga utanför religionen, för att på så vis kunna argumentera för en moraliskt välgrundad sekulär stat. 16 Audi diskuterar primärt den religiösa individen i sekulära och liberala demokratier. I enlighet med min tolkning av Audi kommer jag emellertid utgå ifrån att principerna, där detta är möjligt, även gäller för icke-religiösa medborgare. Statens principer Den första principen är en frihetsprincip som slår fast att styret ska skydda (religiös) frihet till högsta möjliga grad, endast begränsad av vad som benämns som en rimlig tolkning av en princip om att skada inte får åsamkas andra människor, djur, miljö eller egendom; skadeprincipen. 17 Vad som utgör en rimlig tolkning framgår inte men kommer här tolkas som en bedömning utifrån en allmän uppfattning om vad en rimlig tolkning innebär. Frihet är enligt Audi ett sorts naturligt förhållande för alla människor, en så kallad default position. Medan hämmande av frihet kräver starka skäl ligger inte samma krav på utökande av frihet. 18 Den andra principen är en jämlikhetsprincip som kräver att ingen religion får en i institution eller etablissemang principiellt gynnad ställning. 19 Detta dels på grund av att ingen religion ska gynnas över någon annan och dels eftersom religiösa medborgare inte ska gynnas över sekulära. 20 Audi tar upp frågan om huruvida gemensamma element hos olika trosövertygelser skulle kunna accepteras, men avvisar detta på grund av att det gemensamma elementet inte nödvändigtvis har samma roll och vikt inom dessa. 21 Den tredje principen är en neutralitetsprincip som utkräver en av staten neutral behandling av religion. Principen är enligt Audi något mer kontroversiell 22 i jämförelse med de andra och 14 Audi (2011), s. 10. 15 Audi (2011), s. 13. 16 Audi (2011), s. 11 36. 17 Audi (2011), s. 41. 18 Audi (2011), s. 93. 19 Audi (2011), s. 43 & 44. 20 Audi (2011), s. 43 & 44. 21 Audi (2011), s. 43 & 44. 22 Audi (2011), s. 45. 6

kräver inte bara jämlik behandling utan även neutralitet i det att ingen trosövertygelse, sekulära trosövertygelser inräknade, hålls för bättre eller mer självklar inom någon institution. 23 Audi menar att principen bäst förstås inom frihetsprincipen; kravet på neutralitet gäller inte omständigheter som omfattas av skadeprincipen. 24 Medborgarnas principer The principle of secular rationale: Citizens in a democracy have a prima facie obligation not to advocate or support any law or public policy that restricts human conduct, unless they have, and are willing to offer, adequate secular reason for this advocacy or support (e.g. for a vote). 25 Principen om sekulär grund som beskriven ovan är den huvudsakliga princip som medborgare enligt Audi bör följa. Den kräver att individer, om det inte finns motsägande anledningar (därav prima facie), bör avstå från att förespråka någon form av lag eller dylikt som begränsar människors frihet, om de inte kan erbjuda en adekvat sekulär anledning för detta. Med sekulär anledning avses en anledning som inte vilar på Guds existens eller uttalanden av religiösa institutioner som sådana. Kravet på individen är inte absolut; hon har en rätt att göra på annat sätt om så önskas. Hon bör däremot inte bortse från principen. 26 En liknande princip förs även fram för religiösa medborgare. Denna kräver att dessa även bör kunna framföra adekvata religiösa anledningar för stöd av lagar eller dylikt som begränsar människors frihet. 27 Audi menar att det är fullt möjligt för religiösa individer att nå jämvikt mellan etik och religiösa övertygelser, ett teo-etiskt ekvilibrium, 28 och principen kan ses som en effekt av detta. Principen kan också tolkas som ett krav på sanning gentemot den egna övertygelsen. Då principen kan ses som en påbyggnad av principen om sekulär grund kommer den inte ingå i den huvudsakliga diskussionen. 23 Audi (2011), s. 45. 24 Audi (2011), s. 45 & 46. 25 Audi (2011), s. 65 & 66. 26 Audi (2011), s. 66 & 67. 27 Audi (2011), s. 89. 28 Audi (2011), s. 20 22. 7

Gauthiers Morals by Agreement Under den här rubriken kommer Gauthiers teori som presenterad i Morals by Agreement redogöras för. Teorin utgör den modell jag valt för mitt syfte och besvarar frågan om varför en individ bör/kan/ska begränsa sitt beteende (vilket accepterande av Audis principer innebär). Möjliga anledningar kan beröra olika områden. Audis motivation är etisk realism, men man kan också anta andra svar såsom hänvisande till människans natur eller någon form av gud. Gauthier tar en annan infallsvinkel och söker härleda moral utifrån rationalitet. What theory of morals, we might better ask, can ever serve any useful purpose, unless it can also show that all the duties it recommends are also truly endorsed in each individual s reason? 29 Citatet ovan visar på kärnan och utgångspunkten i Gauthiers Morals by Agreement och utgör alltså grunden i vad som kan benämnas som en kontraktsteori grundad i rationalitet. En sådan teori är inte ny och Gauthier kontrasterar stundtals sin teori mot Hobbes Leviathan från 1651. 30 Gauthier vill dock utöver att visa det rationella i att acceptera begränsningar som princip också argumentera för det rationella i att följa dessa restriktioner utan externt tvång. 31 Detta ger enligt Gauthier upphov till moral, och syftet i Morals by Agreement blir således att härleda moral ur rationalitet. De punkter i Gauthiers argumentation som i huvudsak leder till detta är de som kommer redogöras för nedan. Rationalitet, preferens och utilitet Rationalitet och rationella val identifieras med maximerandet av utilitet utifrån individuella preferenser. 32 Definitionen ställs mot en universalistisk definition där rationalitet innebär maximerandet av utilitet utifrån preferenser, oavsett vilkas dessa är. 33 Gauthier motiverar sin definition genom att hävda att den är mindre anspråksfull än den universalistiska samt att den överensstämmer med den förståelse som finns av begreppet inom den samhällsvetenskapliga disciplinen, det vill säga att den är vedertagen. 34 Utilitet är måttstocken för individens preferenser. Att föredra någonting framför någonting annat är att tillskriva detta en högre utilitet. Utilitet är enligt Gauthier en intern och individuell 29 Gauthier (1987), s. 1. 30 Gauthier (1987), s. 10. 31 Gauthier (1987), s. 10. 32 Gauthier (1987), s. 22. 33 Gauthier (1987), s. 7. 34 Gauthier (1987), s. 8. 8

måttstock; det går inte att jämföra utiliteten av två individers preferenser rakt av. 35 En intersubjektiv jämförelse kan liknas med en jämförelse av temperatur i Celsius och Fahrenheit, som är måttstockar för värme, utan tillgång till den värme de mäter. Att det i Uppsala, Sverige är 5 grader Celsius och i Minneapolis, USA 14 grader Fahrenheit avslöjar i sig inte vilken av de båda måttstockarna som mäter högst respektive lägst värme. Då endast individen har tillgång till sin preferens (i liknelsen kan ingen mäta värmen på samma plats i både Celsius och Fahrenheit) kan de alltså inte bedömas komparativt. Värde enligt Gauthier är subjektivt och identifieras med utilitet. 36 Preferenser som val står emellan, eller snarare sätten som preferenserna hålls, måste vara koherenta och genomtänkta för att valet ska betraktas som rationellt. 37 Att föredra x framför y, y framför z och z framför x är ett exempel på icke-koherenta preferenser. Att preferensen är genomtänkt innebär att det inte råder diskrepans mellan sättet den ageras ut och individens attityd. Den måste också tåla reflektion och erfarenhet. 38 Med erfarenhet menas att individen ska ha adekvat erfarenhet av alternativen, inte att preferensen ska vara konstant över tid med ökad erfarenhet. 39 Rationalitet som utilitetsmaximering förutsätter enligt Gauthier ingenting om preferensernas innehåll. 40 En preferens att vara givmild och ärlig gentemot sina medmänniskor är lika rationell som att inte ha intresse för andra människor överhuvudtaget. Gemensamma strategier och fångarnas dilemma Människors val är inte alltid oberoende av andra människors val. Gauthier diskuterar därför inte endast utilitetsmaximering enligt individuella måttstockar, utan även val där andra människor är involverade som faktorer. 41 I dessa situationer måste valen nå ekvilibrium för att vara rationella. Ett utfall i ekvilibrium är ett sådant där ingen av de rationella parterna förväntas agera irrationellt. 42 Att x skulle maximera sin utilitet om y gav henom alla sina tillgångar betyder inte att x bör förvänta sig att detta ska ske om inte y visar en preferens för (extrem) givmildhet. 35 Gauthier (1987), s. 25. 36 Gauthier (1987), s. 22. 37 Gauthier (1987), s. 23 25. 38 Gauthier (1987), s. 32 & 33. 39 Gauthier (1987), s. 31 & 32. 40 Gauthier (1987), s. 7. 41 Gauthier (1987). 42 Gauthier (1987), s. 65. 9

Ekvilibrium innebär enligt Gauthier att optimala utfall blir de som eftersträvas. Optimala utfall är de bästa möjliga utfallen givet att alla parter agerar rationellt. 43 Rationalitet enligt individuella utilitetsmaximerande strategier kan emellertid enligt Gauthier generera suboptimala utfall. 44 Ett exempel som presenteras är Fångarnas dilemma. Scenariot är utformat som sådant att två personer har begått ett allvarligt brott, men att viss bevisning saknas för att fälla dem för detta. Åklagaren tror sig dock kunna få dem fällda för mindre brott utan större problem. För det grövre brottet krävs dock ett erkännande. Åklagaren håller de båda personerna i förvar och kan hindra dem från att träffas för att prata igenom situationen. 45 Hon ger dem båda samma erbjudande: Confess the error of your ways and the crime you have committed she says and if your former partner does not confess, then I shall convince the jury that you are a reformed man and your expartner evil incarnate; the judge will sentence you to a year and him to ten. Do not confess, and if your former partner does, then you may infer your fate. And should neither of you choose to confess, then I shall bring you to trial on this other matter, and you may count on two years / / [ if you both confess] I shall let justice take its natural course with you it s a serious crime so I should estimate five years 46 Det rationella, optimerande valet blir för båda att erkänna (vilket den smarta åklagaren räknat ut). Om y nekar och x erkänner får x minimal tid i fängelse, så x erkänner. Om y erkänner och x nekar får x maximal tid i fängelse, så x erkänner. y, om denne också är rationell, kommer resonera på samma sätt. x och y kommer då båda erkänna och får då 5 år vardera; 3 mer än om de båda hade nekat. Utfallet är alltså suboptimalt. För att lösa dilemmat och nå ett optimalt utfall krävs enligt Gauthier en gemensam strategi där den gemensamma utiliteten (utformad i en relativ siffra för intersubjektiv jämförelse) 47 hamnar i fokus. 48 Detta är viktigt för Gauthiers teori då det verkliga livet enligt Gauthier påminner om fångarnas dilemma: The natural condition of mankind is an irrational condition, because it condemns persons or nations to non-optimal outcomes that, in Prisoner s Dilemma-type situations, may be little better than disastrous. 49. 43 Gauthier (1987), s. 65 78. 44 Gauthier (1987), s. 78 82. 45 Gauthier (1987), s. 81. 46 Gauthier (1987), s. 79 80. 47 Gauthier (1987), s. 154 & 155. 48 Gauthier (1987), s. 116 & 117. 49 Gauthier (1987), s. 81 & 82. 10

Hur en gemensam strategi bör se ut avhandlas utförligt i Morals by Agreement, 50 men kommer inte diskuteras närmre här. Disposition till begränsning Ett optimalt utfall i situationer såsom exemplet Fångarnas dilemma kräver att rationella individer bortser från sin egen utilitetsmaximering till förmån för optimala utfall. Men varför skulle individen göra detta; varför skulle hon fullfölja den gemensamma strategin om avvikande (såsom i Fångarnas dilemma ) skulle vara utilitetsmaximerande? Enligt Gauthier krävs emellertid en disposition till begränsning, att individen disponerar sig till att fullfölja valda gemensamma strategier, för att samarbete enligt gemensamma strategier överhuvudtaget ska bli tillgängligt för individen. En person som inte är disponerad till att fullfölja samarbetet kommer inte heller kunna avvika då inget samarbete kommer ske. 51 En begränsad maximerare är en person som integrerat kraven för samarbete i sin person samt disponerat sig till att konsekvent välja och genomföra gemensamma strategier om detta förväntas generera tillräckligt goda utfall (tillräckligt goda utfall är sådana som är bättre än de utfall andra dispositioner förväntas generera). 52 Då en begränsad maximerare endast begränsar sitt utilitetsmaximerande beteende om hon förväntar sig att andra gör likadant kommer, enligt Gauthier, en begränsad maximerare få tillgång till optimala utfall som en rättframt maximerande person (en sådan som endast ser till maximerandet av den egna utiliteten) inte får. 53 Fångarnas dilemma utgör en sådan situation. Om både x och y är begränsade maximerare samt är medvetna om den andres disposition kommer de kunna nå ett optimalt utfall. Om x inte har en disposition till begränsning är det inte rationellt för y att samarbeta, vilket innebär att möjligheten för x att avvika från den gemensamma strategin och maximera utiliteten aldrig uppkommer. Att begränsa sitt utilitetsmaximerande beteende kan alltså enligt Gauthier vara rationellt. 50 Gauthier (1987), s. 113 267 (kap. 5 7). 51 Gauthier (1987), s. 167 183. 52 Gauthier (1987), s. 182 & 183. 53 Gauthier, (1987), s. 169 183. 11

A co-operative venture Gauthier lånar John Rawls beskrivning av samhället som a co-operative venture for mutual benefit among persons concieved as not taking an interest in another s interest 54. Samhället förstås alltså som ett (storskaligt) samarbete bland vad som förutsätts vara rationella individer utan intresse i andras intressen. Detta gör disposition till begränsning relevant även i utformandet av staten. Gauthier menar att även framtida generationer kan ses som parter i detta samarbete. Visserligen bör i ett samarbete hänsyn endast tas mellan de personer mellan vilka samarbetet sker, men Gauthier poängterar att generationer inte avbyter varandra utan kontakt sinsemellan. 55 På samma sätt som att länkarna i varsin ände av en kedja inte har direkt kontakt med varandra men ändå har en indirekt kontakt via de andra länkarna, har enskilda individer kontakt med kommande generationer genom andra individer. Det är rationellt att ta hänsyn till alla parter i ett samarbete och därför även till kommande generationer. Partiell transparens Gauthiers argumentation vilar på förutsättningen att alla individer har full tillgång till andras avsikter. Om x och y i exemplet Fångarnas dilemma inte är medvetna om den andres disposition kommer samarbete inte heller vara rationellt. Detta stämmer emellertid inte överens med hur verkligheten ser ut, vilket även poängteras i Morals by Agreement. Gauthier menar dock att människor inte heller är helt förtäckta i sina avsikter viss kunskap om hur de kommer agera är möjlig. Gauthier introducerar därför begreppet partiell transparens. Detta innefattar möjligheten att ha viss uppfattning om någons avsikter, även om full tillgång inte förutsätts. 56 Utifrån detta antar Gauthier att begränsat respektive rättframt maximerande personer ibland och ibland inte kommer bli igenkända av varandra och beräknar att fördelaktiga utfall för begränsade maximerare blir övervägande givet att antalet av dessa överstiger en viss gräns i samhället. 57 Provisot Gauthier menar att även utgångspunkten för ett samarbete måste begränsas. För att ett samarbete ska kunna ingås och varje individ ska vara rationellt berättigad att hålla överenskommelsen måste utgångspunkten vara den punkt som nås utan att någon part 54 Gauthier (1987), s. 10. 55 Gauthier (1987), s. 298 & 299. 56 Gauthier (1987), s. 174. 57 Gauthier (1987), s. 174 177. 12

utnyttjar den andre. 58 Utnyttja förstås av Gauthier som att bättra den egna situationen genom interaktion som försämrar någon annans situation. Vad som innebär att förbättra och försämra bedöms genom att se till vad som skulle skett subjektets frånvaro. Att knuffa någon i vattnet för att sedan låta denna drunkna ses som att försämra situationen, medan att låta bli att rädda någon som själv fallit i inte försämrar situationen i jämförelse med vad som skulle skett i subjektets frånvaro. Denna princip benämns som provisot. 59 För att illustrera vikten av provisot målar Gauthier upp ett scenario av ett samhälle bestående av härskare och slavar där en medlem ur härskarklassen får en idé: om slavarna skulle gå med på att fortsätta tjäna i utbyte mot att de befrias skulle de göra detta mer ivrigt och mer produktivt än förut. Båda grupperna kan alltså dra nytta av ett samarbete. Slavarna går med på förslaget, men det visar sig att när tvånget väl avlägsnas finns ingen anledning för dem att hålla avtalet. Samarbetet var bara rationellt att acceptera under tvång. 60 Gauthier menar att samarbete i sig ska vara rationellt och ge ömsesidig nytta för att kallas samarbete. 61 Tvång, eller hot om tvång, genererar oproduktiva överföringar och hindrar maximerandet av en av parternas utilitet i den gemensamma strategin. Detta kan ske genom att en del resurser avsätts till den andra parten utan kompensation eller att en del resurser avsätts till skydd gentemot den andra parten. Båda modellerna är oproduktiva. 62 Om hot som gör det rationellt att ändå gå med på den hotandes krav föreligger är detta inte samarbete. Personen bör under sådana omständigheter inte frivilligt söka gemensamma strategier då detta skulle vara en inbjudan till ytterligare tvång. 63 För att samarbete ska vara rationellt måste alltså utgångspunkten enligt Gauthier begränsas av provisot. En begränsad maximerare har även integrerat detta krav i sin person och är således disponerad att inte bättra sin egen position på någon annans bekostnad. Den Archemediska punkten Gauthier menar att val i ett samarbete stämmer överens med val utifrån opartiskhet, även om de inte ursprungligen fattas med opartiskhet som grund. 64 58 Gauthier (1987), s. 200 & 201. 59 Gauthier (1987), s. 204 & 205. 60 Gauthier (1987), s. 190 & 191. 61 Gauthier (1987), s. 197 & 198. 62 Gauthier (1987), s. 197. 63 Gauthier (1987), s. 195. 13

Den gemensamma strategin har som syfte att optimera varje parts utilitet i ekvilibrium. Utifrån detta introduceras en metod, den Archemediska punkten, för att avgöra huruvida ett val är opartiskt. 65 Individen ponerar här en situation där hon inte är medveten om sin identitet eller de specifika preferenser hon har. Hon är dock medveten om att hon har specifika preferenser och är en rationell individ som söker maximera sin utilitet utifrån dessa. 66 De val som görs utifrån den Archemediska punkten sker i linje med samarbetet och ska kunna accepteras av alla begränsat maximerande individer inom detta. 67 Detta uppnås genom att individen väljer som om hon vore alla människor i samarbetet. 68 Gauthier ställer detta i kontrast till en beskrivning av Rawls slöja av okunnighet, där individen väljer som om hon hade möjlighet att vara varje individ. 69 Från den Archemediska punkten söks således en form av gemensam nämnare som kan accepteras till förmån för optimering enligt gemensamma strategier. Med bakgrund i detta skulle principer kunna väljas utifrån preferenser som alla i samarbetet har, men kanske främst utifrån vad som möjliggör utilitetsmaximering utan att förutsätta specifika preferenser. 64 Gauthier (1987), s. 150 153. 65 Gauthier (1987), s. 233 267 (kap. 8). 66 Gauthier (1987), s. 251 254. 67 Gauthier (1987), s. 255 267. 68 Gauthier (1987), s. 255. 69 Gauthier (1987), s. 245 255. 14

Gauthier och Audi Gauthier identifierar rationalitet med utilitetsmaximering. Utilitet är måttet på individens genomtänkta och koherenta preferenser, det vill säga individens intressen. Rationalitet förutsätter inga specifika preferenser och ingen moral. Utifrån teorier gällande begränsad maximering, provisot samt den Archemediska punkten kan det för individen vara rationellt att acceptera vissa principer som begränsar hennes utilitetsmaximerande beteende. Gauthier förstår verkligheten som en rad situationer liknande Fångarnas dilemma ; situationer där rationellt utilitetsmaximerande beteende inte genererar optimala utfall, vilket i sin tur skapar behov av gemensamma strategier som lösning på problemet. Gauthier menar emellertid att tillgång till dessa strategier kräver en disposition till begränsat beteende. Individen måste välja mellan att begränsa sitt beteende eller ej, och det valet ger i sin tur tillgång till olika strategier. I Fångarnas dilemma -liknande situationer kommer valet alltså inte stå mellan att begränsa eller inte begränsa sitt beteende; det valet har redan fattats och är vad som avgör vilka strategier individen har att välja mellan. Den begränsade maximeraren väljer konsekvent gemensamma strategier om den andra parten förväntas välja detsamma (Gauthier förutsätter en partiell transparens gällande människors avsikter) och den förväntade utiliteten inte understiger en viss gräns. Annars väljs en individuell strategi. Provisot reglerar utgångspunkten för samarbete och är alltså en förutsättning för begränsad maximering. Gauthier menar att en utgångspunkt där en part utnyttjat den andra genom att försämra dennas situation inte kommer vara rationellt acceptabel och inte generera en hållbar gemensam strategi. En begränsad maximerare måste följaktligen integrera provisot och konsekvent följa detta. Den Archemediska punkten är en metod för att bestämma samhällets utformning inom förståelsen av samhället som ett samarbete. Punkten förutsätter okunskap om individen som intar positionens preferenser, men inte om dennas rationalitet. Individen väljer utifrån den Archemediska punkten principer för samhället som kan accepteras av alla rationella individer inom detta. Principerna måste därför vara utformade på ett sätt som främjar begränsad maximering. Hur väl svarar Gauthiers teori mot de principer som förespråkas av Audi? Jag kommer bedöma varje princip utifrån den argumentation som presenterats av Gauthier. Alla delar 15

kommer inte vara primärt relevanta för varje princip, även om de till viss del bygger på varandra. Frihetsprincipen Frihetsprincipen berör statens förhållande till medborgarna och kräver största möjliga frihet, både för religiösa och sekulära individer, endast begränsad av en skadeprincip som innebär att skada på människor, djur, miljö och egendom inte bör ske. För att principen ska kunna accepteras måste båda delarna svara mot den teori som presenteras av Gauthier. Då frihetsprincipen berör statens utformning bör den för att passa med Gauthiers teori kunna nås utifrån den Archemediska punkten. Maximerande av frihet ska kunna accepteras av vilken rationell person som helst, utan kännedom om identitet eller specifika preferenser. Frihet kan ses som en grundförutsättning för utilitetsmaximering. Om en person inte är fri kan hon inte heller agera utifrån sina preferenser och sedermera inte få möjlighet att maximera sin utilitet. Det är alltså möjligt att acceptera Audis princip utifrån Gauthiers teori. Men är principen den bäst tänkbara utifrån Gauthier? Det är möjligt att tänka sig en situation där individens preferenser styrs av samhället i form av exempelvis indoktrinering. Individen skulle kunna maximera sin utilitet då preferenserna är utformade för att passa samhället, vilket inte skulle kräva frihet. I en välfungerande form av ett sådant samhälle skulle utiliteten maximeras för alla individer. Detta skulle dock, vilket Gauthier invänder i en diskussion av samhället i Aldous Huxleys Brave New World, vara att undertrycka individernas rationalitet då preferenserna inte kan betraktas som genomtänkta. 70 Detta innebär i sin tur att ett sådant samhälle inte skulle kunna väljas från den Archemediska punkten. Av tänkbara principer är maximerande av frihet den bäst tänkbara utifrån Gauthiers argumentation. Skadeprincipen bär vissa likheter med provisot men är inte densamma då Audi går längre i vad som innebär skada genom att inte begränsa detta till att enbart gälla människor. Audi presenterar ingen definition av vad som skulle innebära skada, utan menar att (religiös) frihet ska skyddas inom en rimlig tolkning av skadeprincipen. Vad som är en rimlig tolkning verkar lämnas upp till någon form av allmän uppfattning vilket gör en absolut jämförelse med Gauthier svår att fastställa. 70 Gauthier (1987), s. 323 & 324. 16

Även om tolkningen av skada på människor skulle gå utöver provisots gränser behöver detta emellertid inte innebära att skadeprincipen inte kan accepteras utifrån Gauthiers teori. Det kan till och med vara en styrka, då innehållet lämnas fritt för rationella individer att definiera. En tolkning av beslut från den Archemediska punkten skulle kunna vara att inte låta en persons frihet skada någon annan person, enligt den definition av skada som godtas av rationella individer. Detta bär övertygelsekraft då det är de rationella individernas utilitetsmaximering som står i fokus och ska främjas av skadeprincipen. Audi anser att principen bör gälla skada på djur, miljö och egendom, även om detta inte har en lika central roll i framställningen. Skada på egendom och vissa former av miljöskada kan även de tolkas som indirekt skada på individer och passar alltså med Gauthiers teori. Men vad gäller för miljöförstörning som inte visar sig förrän efter flera generationer eller som inte påverkar människor? Och vad gäller för djur? Gauthier menar att även framtida generationer kan ses som parter i samarbete. Visserligen bör hänsyn endast tas mellan personer som interagerar, men Gauthier poängterar att generationer inte avbyter varandra utan kontakt sinsemellan. Det är rationellt att ta hänsyn till alla parter i samarbetet som är samhället och därför även till kommande generationer då dessa betraktas som indirekta samarbetspartners via andra människor. Att undvika miljöskada som kommer påverka dem negativt är alltså rimligt. Värde enligt Gauthier är subjektivt och identifieras med utilitet. Miljö eller naturlig mångfald har alltså inget värde i sig och kan därför inte skyddas av den anledningen. Skada på djur täcks till viss del in under miljö och egendom, men inte fullt ut. Djur ses inte som samarbetspartners och får inte heller skydd därigenom. Människor kan visserligen ha känslor för djur, men detta kan inte förutsättas. Frihetsprincipen kan alltså accepteras utifrån Gauthiers teori, givet en viss utformning av skadeprincipen. Skada på djur samt vissa former av negativ miljöpåverkan kan inte för Gauthier äga det starka skydd som det får i skadeprincipen, men då detta inte är Audis huvudsakliga poäng är teorierna ändå nog kompatibla. Jämlikhetsprincipen Jämlikhetprincipen innebär att ingen religion bör äga en principiellt gynnad ställning i staten. Audis utgångspunkt är liberala demokratier som äger en viss pluralism. Det går alltså inte att 17

anta att konsensus gällande en religion eller trosövertygelse är fallet. Audi tar även upp frågan om gemensamma element som skulle kunna accepteras, men avvisar detta på grund av att det gemensamma elementet inte nödvändigtvis har samma roll och vikt inom olika övertygelser. Kan jämlikhetprincipen accepteras av en rationell individ? Om man förutsätter att gynna innebär att gynna framför någon annan bryter detta mot provisot, alltså själva grunden för samarbete. Att gynna innebär att någon får en fördel, och en fördel måste stå i relation till någon som inte får samma fördel (annars är det ingen fördel) vilket innebär att tolkningen är rimlig. Beslut utifrån den Archemediska punkten innebär att ingen kännedom om enskilda preferenser föreligger. Statens utformning ska vara den som ger individer möjlighet att maximera utilitet oberoende av vilka preferenser individerna har. Att gynna en specifik religion blir att bortse från denna opartiskhet. Audis princip är alltså både godtagbar och rimlig utifrån Gauthiers teori. Neutralitetsprincipen Neutralitetsprincipen kräver att staten är neutral gentemot olika övertygelser (förutsatt att de inte kan ses som skadliga enligt skadeprincipen). Principen kräver neutralitet i det att ingen trosövertygelse, sekulära trosövertygelser inräknade, hålls för bättre eller mer självklar inom någon institution. Kravet innebär inte endast en viss strukturell utformning utan ställer även högre krav på de verksamma inom staten än de två övriga av statens principer gör. En lärare bör exempelvis inte hävda att naturvetenskapliga upptäckter gör det orimligt att anta existensen av en gud, oavsett personlig övertygelse i frågan. Individen måste alltså inte bara acceptera en neutral utformning av staten, utan även finna det rationellt att följa utformningen på individuell nivå. Neutraliteten i sig kan prövas mot den Archemediska punkten. Skulle en individ utan kännedom om identitet eller preferenser acceptera principen? Staten kan ses som ägande av en viss auktoritet. Samhället, beskriver Gauthier, är inte bara till för individen utan föregår också denna och formar i viss mån den person hon kommer att bli. 71 Icke-neutralitet öppnar för möjlighet till obefogad (i det att det som princip inte har som syfte att främja utilitetsmaximering) inverkan på utforman av individens preferenser, och inverkar alltså 71 Gauthier (1987), s. 265. 18

negativt på individens rationella preferenser. Neutralitet är alltså att föredra utifrån Gauthiers position. Disposition till begränsning ger enskilda individer, såsom lärare, skäl att följa den valda neutraliteten. En begränsad maximerare måste enligt Gauthier fullfölja gemensamma strategier för att även i fortsättningen få möjlighet att optimera utilitet utifrån gemensamma strategier. Sekulär grund Principen om sekulär grund utgör dels ett krav på att inte lättvindigt förespråka lagförslag (eller likande) som begränsar frihet och dels kriterier för de fall där begränsning av frihet kan anses berättigat. Båda delarna måste prövas mot Gauthiers teori. Frihet kan, som konstaterat under frihetsprincipen, ses som en grundförutsättning för utilitetsmaximering. Kravet att inte förespråka sådant som begränsar frihet utgör därmed ett krav på individen som disponerad till begränsning att acceptera det val som fattats utifrån den Archemediska punkten. Att avvika från den gemensamma strategin som principen är ett resultat av blir att överge sin disposition till begränsning, med de suboptimala utfall som enligt Gauthier kommer resultera då utfall enligt gemensamma strategier inte längre blir tillgängliga. Utifrån detta blir det rationellt för individen att acceptera den första delen av sekulär grund. Som diskuterat under frihetsprincipen kan risk för skada enligt skadeprincipen vara skäl att begränsa frihet. Frågan uppstår dock huruvida det är rationellt att acceptera att endast använda sekulära skäl i begränsande av frihet. Sekulära skäl enligt Audi är sådana som inte förutsätter en gud, eller vilar på annan enbart religiös grund. Kravet kan tolkas på två sätt: att skälen till begränsning ska kunna förstås av alla i samarbetet, oavsett religiös tillhörighet, eller att de inte ska vila på en verklighetsförståelse som inte delas av de vars frihet begränsas. För att den första tolkningen ska gälla måste någon form av anledning till varför religiösa skäl inte kan förstås av icke-religiösa eller troende av en annan inriktning framföras. Detta är inte ett uppenbart sant konstaterande, även om det inte skulle vara ett alltför kontroversiellt sådant. Huruvida religiösa skäl inte kan förstås är dock inte relevant för Gauthier, då det är de faktiska förutsättningarna för utilitetsmaximering som är det viktiga. Att frihet begränsas av 19

religiösa skäl är inte av huvudsaklig vikt om detta är berättigat i ett samarbete och är det val som skulle nås utifrån den Archemediska punkten. Sekulära skäl måste alltså inte kunna framföras om rösten skulle berättigas från den Archemediska punkten, även om det i min mening är troligt att sådana beslut i ett pluralistiskt samhälle kommer vara av sekulär natur. Den andra tolkningen kan dock utgöra en rimlig begränsning och är också i linje med den tolkning jag tror gör Audi mest rättvisa. Enligt den här tolkningen kommer begränsningen betraktas som obefogad om inte den verklighetsförståelse som begränsningen vilar på delas av de människor som berörs. Detta bryter mot provisot då människor upplever sig försatta i en sämre situation än de befann sig i tidigare och kan inte heller ses som ett resultat av en gemensam strategi då en rationell individ som inte delar övertygelsen inte skulle välja begränsningen för sig själva. Kravet på att sekulära skäl ska kunna framföras blir därmed ett test på huruvida begränsningen går att förstå utifrån olika verklighetsbilder, det vill säga att begränsningen inte förutsätter något om de individer vars frihet begränsas, och innebär ett rimligt krav på individen utifrån den Archemediska punkten. Utifrån den Archemediska punkten blir alltså principen ett rimligt val och disposition till begränsning innebär att individen är rationell i fullföljandet av den. 20

Hållbarhetsprövning I diskussionen ovan har det visats att Audis principer är rimliga utifrån Gauthiers teori. För att Gauthiers teori ska vara användbar i mitt syfte att nå Audis principer utifrån en teori som inte förutsätter etisk realism måste emellertid Gauthiers argument vara hållbara i sig. Jag kommer därför pröva de argument som är relevanta för principerna. Den Archemediska punkten kommer dock inte prövas då denna är en metod och alltså inte utgör ett argument i sig. Gemensam strategi Rationaliteten i att söka optimering enligt gemensamma strategier är en viktig punkt; både för Gauthiers syfte och för syftet i uppsatsen. Punkten utgör dels en grundförutsättning för accepterandet av Audis principer, då dessa utifrån Gauthier förstås som del i ett storskaligt samarbete, och utgör dessutom en premiss i Disposition till begränsning vilket i sin tur anknyter till flera av principerna. Tesens hållbarhet är därför en viktig aspekt i uppsatsens syfte. Argumentet Premiss 1 Rationalitet och rationella val är strävan att maximera utilitet 72 Argument 1 I maximerande av utilitet måste ekvilibrium, det vill säga optimering av den egna utiliteten givet andras rationella val, eftersträvas 73 Premiss 3 Ekvilibrium genererar i vissa fall suboptimala utfall 74 Argument 2 En gemensam strategi kan generera optimala utfall 75 Slutsats 1 Det är rationellt att söka optimering i gemensamma strategier framför optimering enligt individuella strategier när den senare genererar suboptimala utfall 76 Premiss 1 är Gauthiers utgångspunkt, på vilken Morals by Agreement vilar. Premissen utgörs av en definition av rationalitet som motiveras genom att vara vedertagen samt mindre anspråksfull än en universalistisk definition. 72 Gauthier (1987), s. 22. 73 Gauthier (1987), s. 65 78. 74 Gauthier (1987), s. 78 82. 75 Gauthier (1987), s. 117& 118. 76 Gauthier (1987), s. 60 82 (kap. 3) & s. 117 & 118. 21

Innehållet i definitionen stämmer med ordboksdefinitionen som återfinns i Nationalencyklopedin 77 vilket bekräftar vedertagenheten. Detta gör den till en rimlig utgångspunkt. Att den är vedertagen bekräftar visserligen inte sanningsvärde, men innebär att det inte är en orimlig startpunkt för Gauthiers teori. En universalistisk definition kan anses vara mer anspråksfull då den går utöver ordboksdefinitionen. Detta avfärdar inte definitionen, men gör att denna måste motiveras ytterligare för att kunna accepteras. Det är möjligt att det finns andra definitioner som inte är mer anspråksfulla men som inte tas upp av Gauthier. Jag kan dock inte finna någon sådan vilket stärker Gauthiers premiss. Argument 1 är ett påstående om rationella val. I val som ömsesidigt påverkas av andra människors val blir det rationella för mig det som optimerar min utilitet utan att förutsätta att någon annans utilitet inte optimeras. Detta för att inte förutsätta att andra agerar irrationellt. Ett exempel för att illustrera situationen är ett scenario där jag vill ha en glass, och mina val är att antingen få en glass av dig, att köpa en egen glass eller att bli utan. Att få din glass skulle maximera min utilitet då jag slipper betala, men det förutsätter att du agerar irrationellt och ger mig glassen (som du köpt och vill äta själv). Istället för att vänta på att du ska ge mig glassen (medan kiosken stänger) bör jag för att vara rationell välja det optimala, det vill säga att köpa min egen glass. Det är enligt Gauthier inte rationellt att anta att någon annan kommer agera irrationellt. Det är viktigt att notera att Gauthiers argument inte berör verkliga förhållanden; han hävdar alltså inte att ingen någonsin agerar irrationellt. Det som beskrivs är ett fiktivt förstadium till verkligheten, vilket gör Gauthiers argument rimligt då det är mer sanningsenligt att anta att människor alltid agerar rationellt i opposition till att de alltid agerar irrationellt. Detta innebär dock att argumentet försvagas då det inte berör andra möjligheter utöver de presenterade antingen-eller-alternativen. Ett rationellt alternativ givet verkliga situationer skulle också kunna vara att övertyga dig att agera irrationellt och ge mig glassen. Detta innebär inte att Gauthiers argument bör förkastas, men gör det mindre starkt. Premiss 3 bygger vidare på Argument 1 och hävdar att optimering som underställt utilitetsmaximering enligt individuella strategier (vilket är de enda som hittills presenterats) kan generera suboptimala utfall. Ett exempel som presenteras är Fångarnas dilemma, ett 77 NE (2013), Rationalitet. 22

annat är kapprustning som den som ägde rum under kalla kriget. 78 Om du antar att alla inblandade söker maximera den egna utiliteten och du genom att välja det optimala utfallet för alla löper risken att någon annan istället för att också optimera väljer att maximera sin utilitet på din bekostnad, som fallet i Fångarnas dilemma, kommer därför val generera suboptimala utfall då det optimala inte blir rationellt att välja. Även här beskriver Gauthier fiktiva förhållanden och premissen kan därmed utsättas för samma kritik som Argument 1. Exemplen som ställs upp av Gauthier är dock korrekta i sig själva, de är koherenta, och paralleller till verkligheten kan dras vilket också sker med exemplet kapprustning under kalla kriget. Premissen stämmer alltså givet den modell Gauthier själv sätter upp utifrån den fiktiva verkligheten. Situationer kan tänkas där ekvilibrium genererar suboptimala utfall givet utilitetsmaximerande beteende. Argument 2 påstår att gemensamma strategier löser det problem som uppstår i Premiss 3. En gemensam strategi som beskriven av Gauthier sätter optimering framför utilitetsmaximering i det att det är den gemensamma utiliteten som maximeras (i enlighet med samarbetets utformning) och inte den individuella. Detta upphäver den diskrepans mellan optimering och utilitetsmaximering som Gauthier visar på, och som här ses under Premiss 3. Gauthier framför inga argument för att faktiskt fullfölja de gemensamma strategierna, det kommer senare, men menar att de i teorin kommer generera optimala utfall. Gauthiers lösning är en rimlig sådan givet de exempel som målas upp, såsom Fångarnas dilemma. Andra lösningar kan tänkas, exempelvis att varje individ intresserar sig för den andra partens intressen, men detta kan inte förutsättas utifrån Gauthiers syfte. Givet premissernas och argumentens rimlighet följer slutsatsen från dessa. Gauthier baserar sitt resonemang på en fiktiv verklighet, med de fördelar och nackdelar som följer på detta. Gauthier behöver inte förutsätta några känslomässiga band eller etiska övertygelser i sin argumentation vilket är viktigt för hans syfte, men de situationer som målas upp riskerar att hamna långt ifrån verkligheten då andra möjliga lösningar bortses ifrån. 78 Gauthier (1987), s. 79 82. 23