Trender inom beläggningsbranschen i Sverige

Relevanta dokument
NVF 33 Svenska Avdelningens Beläggningsutskotts protokoll nr 3-14

Asfaltdagen 2016 Torsten Nordgren

Hållbart byggande. Vad styr vid val av beläggning? Målkonflikter? Miljömål: Energi Växthusgaser Buller Partiklar Kemikalier Återvinning

NVF 33 Svenska Avdelningens Beläggningsutskotts protokoll nr Sammanträde: Torsdag 24 september Fredag 25 september 2015

Allmänt om asfaltbranchen i Finland

NVF 33 Svenska Avdelningens Beläggningsutskotts protokoll nr Sammanträde: torsdag 4 September fredag 5 September 2014

Presentation Kenneth Lind

Asfaltdagen 2013, Hvordan møter man. miljøutfordringene på belegningssiden i Sverige. Torbjörn Jacobson Trafikverket

Fakta om asfaltbeläggningar i Sverige

NVF 33 Svenska Avdelningens Beläggningsutskotts protokoll nr 5-14

Funktionsupphandlingar i kommuner

NABIN 2016 Deformations resistens och Högpresterande beläggningar. Svenska erfarenheter.

Omfattning Asfaltbeläggningar. Utbildning BEUM 27 aug 2015 Göteborg. Johanna Thorsenius, Trafikverket. Kort om asfalt. Regelverk och krav

Torbjörn Jacobson Asfaltdagen 2014

beställare Hur ökar vi innovationsviljan?

Försökssträckor med ökad återvinning (SBUF):

Framtida vägkonstruktioner NVF specialistseminarium ton på väg

Vilka utmaningar har vi? Transportforum : Personbilar + 14 % Tung trafik + 48 % : % dubbade fordon

Trafikverket PIA Produktivitets- och Innovationsutveckling i Anläggningsbranschen

Funktionsentreprenader

Energieffektiva beläggningar 2

Trafikverket PIA Produktivitets- och Innovationsutveckling i Anläggningsbranschen

Halvvarma, flexibla beläggningar

Snabbaste vägen till ökad produktivitet i anläggningsbranschen

SwePave för bättre totalekonomi och ökad livslängd exempel från Helsingborgs hamn

Beläggningens gröna framtid. Beläggningens gröna framtid. Beläggningens gröna framtid. Ett seminarium som hölls tidigare i år hade rubriken:

Asfaltens gröna framtid Gatukontorsdagarna maj 2013, Sven Fahlström, Produktchef, Bitumen Nordic, Nynas

Försökssträckor med ökad återvinning (SBUF):

Svenska utskottet Beläggning. Rapport huvudämne 2013/2014. Kontraktsformer som uppmuntrar innovation och utveckling.

ID: BESIKTNING AV ASFALTBELÄGGNINGAR. Besiktningshandbok. Roger Lundberg (6)

Hur ökar vi produktiviteten och innovationskraften i branschen?

Metodgruppens styrgrupp

Trafikverket PIA Produktivitets- och Innovationsutveckling i Anläggningsbranschen

Startmöte Värmebeläggningsgrupp Solna Minnesanteckningar Kenneth Lind / Trafikverket

KOMPLETTERANDE PROJEKT RUNT PROVVÄG FÖRUTSÄTTNINGAR PROVVÄG

NVF Specialistseminarium 2014

Regelverk bitumenbundna lager

Swecos kapitalmarknadsdag Per Sjöstrand Direktör VO Stora Projekt

Agenda. Syfte med utvärdering Skall krav Spelregler. Entreprenörer kan delas upp i fyra olika kategorier: (Alternativt kan en intressentanalys göras)

I Tabell 11 frågar jag efter både värde och antal. I båda fallen ska procentandelarna summera till 100:

Leverantörsstrategi och organisationsmodell. NVF möte OLSO

ATB-Nyheter. Hamid Zarghampou November 200

Föryngring av asfalt i kretsloppet Mats Wendel, PEAB Asfalt

Besiktningshandbok asfalt- och tankbeläggningar

Innovationsupphandling

När Trafikverket bildades i april 2010 var ett uttalat mål att öka produktivitet och innovationsgrad i anläggningsbranschen.

Miljökrav i kontrakt nu och på längre sikt i Sverige Kristina Martinsson Trafikverket Underhåll - Väg

Inriktningsdokument METODGRUPPEN för provning och kontroll av vägmaterial och vägytor

De statliga beställarfunktionerna och. anläggningsmarknaden. i möten den 18 februari 2009 Trafikverksutredningen. Trafikverksutredningen

Upphandling av samverkansprojekt inom driftverksamhet

JÖNKÖPING CENTRALT LÄGE FÖR LOGISTIK

Energiförbrukning och kvalité

Trafikverket PIA Produktivitets- och Innovationsutveckling i Anläggningsbranschen

Nordisk vägmarkeringskonferens februari 2011, Rovaniemi. Funktionsentreprenader och andra entreprenadformer. Harri Spoof, Pöyry CM Oy

Asfaltdagen Erfarenheter från bildandet av Trafikverket i Sverige. Per Andersson

TMALL 0145 Presentation Widescreen v 1.0

Energieffektiva beläggningar

Organisation, kontrakt och uppföljning

Trafikverket och tjälforskning. Per Andersson. Enhetschef Geo-, bergöverbyggnadsteknik

Innovationsupphandlingar. FOI perspektiv 28 okt 2014 SBUF. Jan Thorén. TMALL 0141 Presentation v 1.0

Vad styr val av bitumen?

Metoddagen 11 februari, 2010

Produktivitetsforum 24 september 2012

Mer väg och järnväg för pengarna. Stabil och god lönsamhet för företagen.

NVF, beläggningar. Memo. Plats : Veiteknisk Institutt, Fjordveien 3 på Høvik, Oslo. Tid: Tisdagen den ,

Samverkan i Trafikverkets projekt Bas Kontraktsmodell Hög Göran Domås, inköpsstrateg

Bakgrund. Cirkulationsplatser

Innovationsupphandling av återanvändningssystem Bilaga 2 - Om innovationsupphandling

Grön. asfalt. Återvinning. Återvinning. Återvinning

Möte i Bitumenutskottet

Dokumentation från Metoddagen 6 feb 2014

Förändrade restriktioner returasfalt Branschgemensam vägledning

Kostnadseffektiva samt

Strategisk Planering

Möte Metodutskott bitumen. Solna 11 december Kenneth Lind. Investering Teknik o Miljö Vägteknik. Regelverk Foi

Dokumenttyp. Lägesrapport 1(5) Projektnamn inklusive eventuellt objekt- eller projektnummer. Gummiasfalt asfalt med gummimodifierat bitumen

Vi utför provsträckor med. gummiasfalt

Lagar (Riksdag) Förordningar (Regering) Föreskrifter (Övervakande myndighet)

Det nya byggandet såser det ut!

NVF, beläggningar. Memo. Plats : Infra ry, Helsingfors. Tid: ,klo

SESSION 5-4, Silfurberg B. Nyckeltal inom vägbyggnad och kopplingar till marknadsstrukturen. Version 1.0. Jan-Olof Andersson Trafikverket Sverige

Smart industri - En nyindustrialiseringsstrategi för Sverige

Simulator för optimering av miljö- och. Volvo Construction Equipment

Polymermodifierade bindemedel i asfaltbeläggning - erfarenheter i Sverige

Planering för samhällsutveckling och åtgärdsvalsstudier i tidig planering Annica Lindström, Planering

NCC Construction Sweden

Stabila smörjmedel för en vindkänslig bransch

Innovationsupphandling av blodpåsar

Funktionsentreprenad: val av beläggning

Metoddagen 2007 Provtagning i fält

Landsbygdens transporter är viktiga

Trafikverket PIA Produktivitets- och Innovationsutveckling i Anläggningsbranschen

Presentation Kenneth Lind. Disposition

Hur väl kan makrotextur indikera risk för låg friktion?

TEKNISK HANDBOK DEL 2 - ANLÄGGNING. Bilaga 1

Plats : Köpenhamn, Vejdirektoratet, Niels Juels Gade 13, Köpenhavn K

Hur kan entreprenören använda sig av PMSv3 i anbud och entreprenader?

Stadens utveckling och Grön IT

Trafik Väg Drift och underhåll

Möte i Bitumenutskottet

Transkript:

Trender inom beläggningsbranschen i Sverige 2013-05-15

strender NVF s utskott, ar, valde ämnet strender till sitt huvudämne, som skall presenteras på förbundsutskottsmötet i Mariehamn (Finland) i juni 2013. Huvudämnet är en sammanfattning över de förändringar (trender), som sker inom beläggningsbranschen. Med hjälp av huvudämnet hoppas utskottet ge en statusrapport på den utveckling som sker. sutskottet hoppas, att det genom detta huvudämne får en plattform till grund för kommande arbetsuppgifter under kongressperioden 2012-2016. Arbetsgrupp Henrik Sjöholm, Skanska Nicklas Göransson, Vectura Åke Sandin, Göteborg Stad Sven Fahlström, Nynas Mats Wendel, Trafikverket Björn Kalman, VTI Håkan Hakeröd, NCC Mansour Ahadi, Svevia Sida 2 av 23

Innehåll Trender inom beläggningsbranschen i Sverige... 1 strender... 2 Upphandling... 4 Entreprenadform... 4 Kontraktsformer... 4 Innovation och innovativa beläggningar... 5 Lagstiftning... 5 Trafikbelastning... 5 Kvalitetssäkring... 6 Trender inom tillverkning och utlägging... 7 såtgärder... 7 Återvinning i verk... 8 WMA... 9 Värmebeläggning... 10 Tunnskikt... 11 Ytbehandling... 12 Indränkningar... 13 MJOG/MJAG... 14 Bindlager... 15 Kallteknik... 16 Trender inom material... 17 Mångfald bindemedel... 17 Penetrationsbitumen... 18 Alternativa bitumen... 19 Stenstorlek... 20 IT och automation... 21 Övriga trender... 21 Businessklimat... 21 Fokusområden... 22 Hälsa, säkerhet och miljö (lagstiftning)... 23 LCA/LCC/LCI... 23 Sida 3 av 23

Upphandling Entreprenadform Totalentreprenad vid större infraprojekt, kopplas ihop med drift under en längre tidsperiod. Ambition från Trafikverket att öka andelen funktionsentreprenader på huvudvägnätet, på objekt som har en förutsägbar spårutveckling. Kontraktsformer Dåtid: Av tradition en stor mängd utförandeentreprenader. Totalentreprenader på pilotprojekt. Nutid: Utförandeentreprenader dominerar som entreprenadform. Totalentreprenader har ökat, särskilt vid nybyggnad. På underhållsentreprenader är nivån ca 15%. Ett fåtal kommunala underhållskontrakt upphandlas med funktionella krav helt eller i delar. Framtid: Uttalad strategi från Trafikverket att öka mängden totalentreprenader och vara mer renodlad i sin beställarroll. Enligt strategidokument hos Trafikverket ska entreprenader som avser investeringar mellan 25 och 500 Mkr som upphandlas som totalentreprenader uppgå till minst 30% 2013 och 40% 2014. År 2018 ska affärsformerna hos Trafikverket vara fullt utvecklade vilket innebär att andelen totalentreprenader kommer att bli omkring 50 % av projektvolymen. Sida 4 av 23

Innovation och innovativa beläggningar Trafikverket har under 2012 initierat en ny kontraktsform i syfte att påskynda teknikutveckling i asfaltbranschen; Upphandling som främjar utveckling och införande av nya lösningar, innovationer. Innovationsupphandling innefattar dels upphandling som sker på ett sådant att den inte utesluter nya lösningar, så kallad innovationsvänlig upphandling, dels upphandling av innovation, det vill säga upphandling av framtagande av nya lösningar som ännu inte finns på marknaden. Innovationsvänlig upphandling tar hänsyn till innovationer medan innovationsupphandling syftar till en innovation. Lagstiftning Dåtid: Lagstiftning och regler var nationellt utvecklade. Extern kontroll att regler efterföljs. Många frihetsgrader för innovatörer/väghållare att pröva nya idéer. Många lokala försök som sedan inte följts upp. Nutid: Mer av harmoniserade lagar och regler i Europa. Intern egenkontroll ersätter extern kontroll. Färre lokala försök. Färre frihetsgrader för innovatörer. Central utveckling. Lagen om Offentlig Upphandling har drivit på förändring som styr verksamheten hårdare. Framtid: Än mer av harmonisering av lagar och regler. Egenkontroll helt dominerande. Först hårdare styrning av medel till innovationer (bevisa nyttan för satsade pengar). Större möjligheter för mindre företag/vägverk att erhålla utvecklingspengar från Europa. Trafikbelastning Sida 5 av 23

Kvalitetssäkring Receptprovning: Stabil nivå i regelverk. Vägytekrav tar i framtiden över exempelvis borrning av hålrum. Funktionella egenskaper: Går från prov av färdig väg till förprovning. Vägyta: Direkt koppling till ökning av funktionsentreprenader och oförstörande provning. Nya metoder, homogenitet. Fokus på heltäckande vägyta. Sida 6 av 23

Trender inom tillverkning och utlägging såtgärder Kommentar: Sammanställning av Trafikverket upphandlade beläggningar och avser utförda åtgärder. Andelen motsvarar ca 1/3 av marknadsvolymen. Sammanställning av den kommunala marknaden saknas men består troligen av stora mängder ABT, ABS, AG samt ABb. Sida 7 av 23

Återvinning i verk Dåtid: Mest kalltillsättning i mindre volymer, därefter ökad varmåtervinning. Nutid: Branschen arbetar aktivt med att öka andelen asfaltgranulat. 2010 var genomsnittet 7%. Framtid: Fler parallelltrummor de första 5 år men begränsas sedan av tillgång till granulat. 1) Medelinblandning av returasfalt i verk 2) Varm återvinning samtliga lager: 6,6% (2008), 7,8% (2009), 8,9% (2010) Sida 8 av 23

WMA Dåtid: Försök med exempelvis vaxer och skummat bindemedel samt tillverkning enligt KGOmetoden. Nutid: Ett antal projekt som utförts där det finns positiva erfarenheter. Trafikverket upphandlar större volymer tillverkat enligt KGO-metoden. Framtid: Positiv utveckling av tillsatsmedel och produktionsmetoder tillsammans med ökade kundkrav ger en ökning. Sida 9 av 23

Värmebeläggning Dåtid: Statliga vägnätet: Efter en uppgång på 90-talet stabiliserades utvecklingen för att sedan öka i slutet på 00-talet pga. miljötänket. Kommunalt vägnät: Mindre komplext vägnät och nyfikenhet på metod. Minskning pga. att de större vägarna har övergått till statliga. Framtid: Statliga vägnätet; Ökning pga. nyare och mer miljövänliga utrustningar/åtgärder samt ökande miljökostnader. Bättre produktivitet. Kommunalt vägnät: Minskning pga. mer komplext vägnät (rondeller/stensättning/brunnar) och olämplig utrustning sett till objekten. Diagram: Volym värmebeläggning på statligt vägnät. Sida 10 av 23

Tunnskikt Dåtid: Utveckling av nya mer flexibla maskiner samt fler aktörer på marknaden gav en snabb ökning av volymen. Har sedan stabiliserats. Framtid: Utveckling mot tunnare slitlagerkonstruktioner gynnar TSK tekniken. Sida 11 av 23

Ytbehandling Dåtid: Av tradition en stor mängd. Därefter problem vid utförande som skapat en negativ utveckling. Missnöjda trafikanter och skadeärenden har även gjort att metoden endast används på det lågtrafikerade vägnätet. Nutid: Trafikverkets upphandlade volym 2012 var ca 9 miljoner kvadratmeter. Framtid: Uttalad strategi från Trafikverket att öka mängden. Mer funktionella krav vilket gynnat utvecklingen. Vägnätets behov har ökat av en billig och hållbar metod. Utvecklingen kan störas av generationsskifte vilket kan leda till kunskapstapp. Sida 12 av 23

Indränkningar Dåtid: Tidigare användningsområden har minskat pga ändrade dimensioneringsförutsättningar i tekniska regelverken from mitten av 90-talet. Har därefter en stabil volym på det lågtrafikerade vägnätet. Nutid: Fortsatt stabil volym på lågtrafikerat vägnät. Populär hos vägföreningar och vid förstärkning av icke byggda vägar. Framtid: Möjlig ökning, främst med hänsyn till miljöaspekter. Sida 13 av 23

MJOG/MJAG Dåtid: Haft en stabil nivå på det statliga vägnätet. Minskning från 08/09 och fram till 2012. Står tillbaka nu till förmån för högtrafikerat vägnät men kommer behöva åtgärdas framöver. Påverkan av budgetramen då det framförallt utförs på det mindre vägnätet. Nutid: Ca 0,7 miljoner ton, ca 10% Framtid: Ökad satsning på det lågtrafikerade vägnätet. Sida 14 av 23

Bindlager Dåtid: Ökade trafiklaster skapade ett behov av ett mer stabilt lager där belastningen är som störst. Framtid: Behov av stabila beläggningar kommer, i kombination med ökad kunskap, att kräva större användning av bindlager. Förbättrar även bärigheten och används för att enkelt förstärka befintliga vägar som brutits ned. Sida 15 av 23

Kallteknik Dåtid: Har främst handlat om återvinning. Många misslyckanden och tekniksvårighet har lett till en minskning. Framtid: Ny teknik, nya bindemedel och ökat fokus på miljö. Sida 16 av 23

Trender inom material Mångfald bindemedel Dåtid: Fler pen.bitumen, början på utveckling av alternativa bindemedel. Framtid: Fler alternativa bindemedel, PMB, flera leverantörer, fler tillsatser exempelvis gummi. Sida 17 av 23

Penetrationsbitumen Dåtid: Bitumenhårdheten steg pga. anpassning till nya specifikationen och ökad trafikbelastning. Framtid: Stiger till en viss nivå beroende på ökad trafikbelastning för att sedan plana ut pga. klimat och övergång till alternativa bindemedel. Blandning av olika bitumen vid verket ger en ökad möjlighet att styra slutprodukten. Sida 18 av 23

Alternativa bitumen Dåtid: Fåtal utvecklingsprojekt med specialbitumen. Framtid: Fler alternativa bindemedel, flera leverantörer, fler tillsatser. Sida 19 av 23

Stenstorlek Dåtid: Krav på ökad slitstyrka, inriktning mot 16-sten. Kommunalt vägnät: Ökad kunskap om stenstorlekens betydelse för bullerproblematiken ger en utveckling mot minskad stenstorlek.. Framtid: Statligt vägnät: Fortsatt ökning och sedan stabilisering av då man nått den nivå som behövs. Kommunalt vägnät: Ändrad behovsbild pga. eventuella dubbdäcksavgifter/förbud och ökade krav på bulleråtgärder inom tätbebyggt område. Sida 20 av 23

IT och automation Dåtid: Enstaka försök med maskinstyrning, med varierande resultat gav inget genomslag. Nutid: Sverige är en liten marknad för tillverkare, följer med i den (bristande) utveckling som sker globalt. Utveckling inom logistik och tillverkning. Koordinatsatt tillståndsdata finns tillgängliga för alla. Logistikutveckling med GPS-baserade IT-system. Framtid: Finns en potential utveckling. Övriga trender Businessklimat Dåtid: En statlig entreprenör. Överprövningar på upphandlingar var ett problem. Nutid: Marknaden har gått från att vara nationell till att vara nordisk. Privatisering av statliga aktörer. Få överprövningar pga begränsningar till alternativa lösningar. Framtid: De komplexa utmaningar som finns i framtiden kräver ett samarbete. Ökad andel funktionsupphandlingar. Sida 21 av 23

Fokusområden Slitage: Ökat behov av slitage fram till 2012 därefter minskat slitage pga fordonsutveckling/miljökrav. Buller: En ökning av intresset under 00-talet som sedan försvann. Ökning med ökad trafikmängd och förtätning av stadsmiljön. Partiklar: Ökad medvetenhet om luftkvalitet och hälsoeffekter. Sida 22 av 23

Hälsa, säkerhet och miljö (lagstiftning) Dåtid: Förhållandevis lite, framförallt säkerhet mer än hälsa och miljö. Nutid: Allt mer fokus på hållbar utveckling. Mer fokus och krav gällande säkerhet på arbetsplatser och påverkan av produkter. Framtid: Hållbar utveckling är huvudfokus. LCA/LCC/LCI Dåtid: Forskningsområde, lågt intresse Nutid: Många har sina modeller (projekt) / sin variant. Större intresse. Mycket fokus men svårt att definiera vad som ska ingå och effekten av det. Svårigheter finns i att bedöma livslängder hos beläggningar. Framtid: Mindre intresse men verktyget finns i verktygslådan. Fortsatt utveckling genom många mindre beställarkrav som gemensamt driver på. Fler beställarkrav på att redovisa effekter på miljö (enligt standardiserade principer). Sida 23 av 23