2014-02-28 SLUTRAPPORT. Extern utvärdering av socialfondsprojektet KLARA FÄRDIGA GÅ

2014-02-28 SLUTRAPPORT Extern utvärdering av socialfondsprojektet KLARA FÄRDIGA GÅ Uppdragsgivare: SISU Idrottsutbildarna Blekinge Genomförare: Caddie Sport&Business Projektledare: Frans Fransson

Sammanfattning Klara Färdiga Gå är ett kompetensutvecklingsprojekt initierat av SISU Idrottsutbildarna Blekinge. Projektet startade i september 2012 i samverkan med Smålandsidrotten och Skåneidrotten. Målgruppen var anställda i idrottsföreningar i Blekinge, sydöstra Småland och östra Skåne. Projektet har finansierats av Europeiska Socialfonden, programområde 1. Projektet avslutas formellt i mars 2014. SISU Idrottsutbildarna Blekinge utsåg Caddie Sport&Business att utvärdera projektet. Uppdraget för Klara Färdiga Gå (KFG) var följande: Det huvudsakliga utvärderingsuppdraget blir att genomföra en löpande utvärdering hos anställda och föreningar gällande framförallt en viktig frågeställning: Hur ny kompetens kan utveckla och stärka arbetsmiljön och arbetsorganisation för den idrottsanställde? En del av uppdraget har bestått i att genomföra en kvalitativ studie med intervjuer som grund för insamlad data. Detta för att få en utvecklad förståelse och större insyn i det uppdrag vi ska utvärdera. Vi har även genomfört enkätundersökningar. Genom den kvantitativa studien har vi velat få en överblick över deltagarnas uppfattning av utbildningen. Genom att rikta frågan till samtliga deltagare har målet varit att skaffa oss en heltäckande bild. Frågorna har dels fokuserat på individen och dels på föreningen. Vår utgångspunkt har utgått från grunderna i det som benämns för en form av lärande utvärdering. På detta sätt har vi arbetat med att löpande ge projektägaren konstruktiv kritik under projektets gång. Två delrapporter har lämnats in och två seminarium har genomförts. Här har synpunkter och rekommendationer framförts till SISU Idrottsutbildarna. KFG har totalt sett haft 81 aktiviteter under projektperioden. Totalt har 376 deltagare och 102 föreningar varit engagerade i aktiviteterna. Det stora flertalet av föreningarna kommit från Blekinge. De målgrupper som KFG har riktat sig mot är idrottens anställda. De har kategoriserats i fyra olika kategorier, nämligen klubb-, sport- och marknadschef, tränare (och instruktörer), anläggningsansvarig och vaktmästare, samt kanslist och administratör. Vi anser att Klara Färdiga Gå har medverkat till att lyfta frågan om kompetensutvecklingen hos föreningsanställda i Skåne, Småland och Blekinge. Projektägaren har klarat att nå upp till de kvantitativa målen. Insatserna har inte minst bidragit till att höja graden av engagemang och motivation hos de idrottsanställda. Vi kan i vår studie peka på flera positiva effekter såsom; större möjlighet att påverka sin yrkesroll, fördjupad insikt om verksamheten, mer energi och tillförd glädje att utföra sina arbetsuppgifter. I vissa fall har det också skapat en ökad trygghet vardagen. Huruvida de kunskaperna kommer påverka föreningen med mer långsiktiga effekter är ännu för tidigt att säga. I utvärderingen presenteras dock en rad indikatorer som pekar på att förutsättningarna till långsiktiga effekter skapats. Klara Färdiga Gå har visat att det går att samarbeta mellan distrikten på ett för idrotten relativt unikt sätt. Det har medverkat till att nätverkandet mellan idrottsanställda i regionen utvecklats över gränserna. Likaså har det skapat nya forum att mötas i, där anställda från olika idrotter fått utbyta erfarenheter. Nätverkandet och erfarenhetsutbytet har haft en särskild betydelse då vi talar om mer långsiktiga värden som kommer såväl individen som föreningen till del. 2014-02-28 Caddie Sport&Business Sida 1

Innehållsförteckning SAMMANFATTNING... 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 1 INLEDNING... 4 1.1 BAKGRUND... 4 1.2 MÅL... 4 1.3 VÅRT UPPDRAG SOM UTVÄRDERARE... 5 1.3.1 Tidsplan... 5 2 METOD- OCH TEORIDISKUSSION... 6 2.1 FRAMGÅNGSFAKTORER... 6 2.2 TILLVÄGAGÅNGSSÄTT OCH FRÅGESTÄLLNINGAR... 6 2.2.1 Intervjuer - kvalitativt underlag... 7 2.2.2 Enkäter kvantitativt underlag... 10 2.2.3 Tolkning och analys... 12 2.3 CENTRALA BEGREPP OCH PERSPEKTIV... 12 2.3.1 Kunskap och kompetens... 13 2.3.2 Resultat och effekter... 13 2.3.3 Lärande utvärdering... 14 2.3.4 Olika former av lärande... 15 2.4 ÅTGÄRDER UNDER PROJEKTET... 16 2.4.1 Rekommendationer som korrigerats under projektperioden... 16 2.4.2 Spridning av KFG:s resultat och effekter... 16 3 MÅLGRUPP OCH AKTIVITETER... 17 3.1 MÅLGRUPPEN OCH DESS KOMPETENSBEHOV... 17 3.2 GENOMFÖRDA AKTIVITETER... 18 4 RESULTAT... 20 4.1 ÖVERGRIPANDE FRÅGOR I OCH KRING KFG... 20 4.1.1 Innehåll, utbud och relevans... 20 4.1.2 Projektets ledning och samordning... 21 4.1.3 Lärmiljöer... 22 4.2 RESULTAT INDIVIDPERSPEKTIVET... 23 4.2.1 Måluppfyllelse... 23 4.2.2 Motivation och engagemang... 23 4.2.3 Nya lärdomar, kunskaper och färdigheter... 24 4.2.4 Utvecklat nätverk inom idrotten... 25 4.3 RESULTAT FÖRENINGSPERSPEKTIVET... 26 4.3.1 Engagemang från styrelsen... 26 4.3.2 Förankring av nya lärdomar, kunskaper och färdigheter... 28 4.3.3 Långsiktiga effekter... 29 4.4 DET STRATEGISKA LEDARSKAPET... 30 4.4.1 Individperspektiv... 30 4.4.2 Föreningsperspektiv... 31 2014-02-28 Caddie Sport&Business Sida 2

5 ANALYS... 33 5.1 INDIVIDPERSPEKTIVET... 33 5.1.1 Har de anställdas kompetenskrav kunnat tillgodoses?... 33 5.1.2 Vilka påverkansfaktorer är viktiga i ett individperspektiv?... 34 5.2 FÖRENINGSPERSPEKTIVET... 36 5.2.1 Har föreningarnas förståelse och kunskaper om framtida krav utvecklats?... 36 5.2.2 Vilka påverkansfaktorer är viktiga i ett föreningsperspektiv?... 37 5.3 STRATEGISKT LEDARSKAP... 38 5.3.1 Hur har det strategiska ledarskapet utvecklats genom KFG?... 38 6 SLUTDISKUSSION... 40 6.1 VILKA SLUTSATSER GÅR ATT DRA IFRÅN DE REDOVISADE LÄRDOMARNA?... 40 6.2 HUR SER FÖRUTSÄTTNINGARNA FÖR SPRIDNING AV PROJEKTET UT?... 41 6.3 VAD KAN BEHÖVA UTVECKLAS I FRAMTIDA PROJEKT?... 41 7 KÄLLFÖRTECKNING... 42 7.1 BÖCKER OCH PUBLICERADE SKRIFTER... 42 7.2 INTERNETKÄLLOR... 42 2014-02-28 Caddie Sport&Business Sida 3

1 Inledning 1.1 Bakgrund Klara Färdiga Gå är ett kompetensutvecklingsprojekt initierat av SISU Idrottsutbildarna Blekinge. Projektet startade 2012 i samverkan med Smålandsidrotten och Skåneidrotten. Målgruppen var anställda i idrottsföreningar i Blekinge, sydöstra Småland och östra Skåne. Klara Färdiga Gå har varit riktade till drygt 100 idrottsföreningar. Målet har varit att under projektperioden september 2012 till december 2013 kompetensutveckla minst 300 personer. Projektet har finansierats av Europeiska Socialfonden, programområde 1. Under sommaren 2012 genomfördes en mobiliseringsfas för att engagera föreningarna och bestämma dess inriktning. Projektet avslutas formellt i mars 2014 då de avslutande spridningskonferenserna också genomförts. SISU Idrottsutbildarna Blekinge utsåg Caddie Sport&Business att utvärdera projektet. Uppdraget för Klara Färdiga Gå (KFG) var följande: Det huvudsakliga utvärderingsuppdraget blir att genomföra en löpande utvärdering hos anställda och föreningar gällande framförallt en viktig frågeställning: Hur ny kompetens kan utveckla och stärka arbetsmiljön och arbetsorganisation för den idrottsanställde? Utvärderingarna har genomförts löpande under projekttiden. Därmed har det också funnits möjlighet att korrigera arbetssätt, utbildningsutbud, metoder och andra insatser. Rekommendationer om förbättringsåtgärder har påpekats till projektägaren i de två delrapporter som redovisats. Projektet har haft formen av en lärande utvärdering som vi diskuterar mer om under punkt 2.3.4. 1.2 Mål KFG hade följande mål när projektet startade: Vi vill förbättra de anställdas möjligheter att motsvara de framtida krav som kommer att ställas i arbetslivet för föreningsanställda. Vi vill skapa förutsättningar för en nyskapande arbetsorganisation för våra föreningar och deras anställda genom att utveckla nya arbetssätt och metoder i det strategiska ledningsarbetet mellan styrelse och anställd/a och genom detta stärka delaktigheten och utvecklingskraften inom föreningen och för anställd personal. Vi vill i mobiliseringsfasen skapa dialoger med idrottsanställda och deras styrelser om kompetensförsörjningsplan. Vi vill genom ökade kunskaper i omvärldsanalys skapa en bättre förståelse och kunskap om vilka krav men också möjligheter som krävs för framtidens idrottsförening och därmed också vilka kompetenser och färdigheter som krävs i verksamheten för ledning och anställd personal. Vi vill skapa nya innovativa strukturer och nätverk mellan idrottsanställda, idrottsföreningar, arbetsgivareorganisationer, fackliga organisationer, näringsliv, myndigheter och intresseorganisationer. 2014-02-28 Caddie Sport&Business Sida 4

Vi har arbetat fram en modell för hela idrotts-sverige i strategisk ledning av idrottsanställda. 1.3 Vårt uppdrag som utvärderare Syftet med vårt uppdrag har varit systematiskt genomföra en löpande utvärdering med utgångspunkt från de frågeställningar och problemområden som beskrivits av uppdragsgivaren. Hur vi genomfört detta uppdrag redovisas mer utförligt i kapitlet 2.2 som handlar om metoddiskussion. 1.3.1 Tidsplan Följande datum har vi haft för deadline och för avstämningar med projektägaren och dess projekt- och styrgrupp. 1 oktober 2012: Startdatum för utvärderingsuppdraget. 21 december 2012: Inlämning av delrapport 1 till projektägare. 24 januari 2013: Redovisning av delrapport 1 för projektägare och dess styr- och referensgrupp i Kristianstad. 31 augusti 2013: Inlämning av delrapport 2 till projektägare. 12 september 2013: Redovisning av delrapport 2 för projektägare och dess styr- och referensgrupp i Kristianstad. 28 februari 2014: Inlämning av slutrapport till projektägare. 27 och 28 mars 2014: Redovisning av slutrapport. 2014-02-28 Caddie Sport&Business Sida 5

2 Metod- och teoridiskussion 2.1 Framgångsfaktorer För att säkerställa en framgångsrik utvärdering har det varit helt avgörande att det funnits ett nära samarbete mellan SISU Idrottsutbildarna Blekinge och oss som utvärderare. Inte minst därför har det varit viktigt att vi som utvärderare haft en nära dialog med styrgruppen för Klara Färdiga Gå. De frågor som uppmärksammades redan i anbudsförslaget har löpt som en röd tråd i utvärderingen av projektet. Dessa är angivna nedan: Att det finns en transparens och löpande kommunikation mellan oss som utvärderare och SISU Idrottsutbildarna Blekinge som beställare av uppdraget. Att projektdeltagarna tidigt ges en förståelse för arbetet och den önskvärda effekten med utvärderingen, utifrån ett ovan redovisat kunskapsperspektiv. Att SISU Idrottsutbildarna Blekinge är lyhörda och kan åtgärda eventuella brister och problem som deltagarna i utvärderingen lyfter fram under utbildningens gång. Att förväntningarna på processen, genomförandet och målet med avrapporteringen på förhand är avstämd mellan Caddie Sport&Business och SISU Idrottsutbildarna Blekinge. Under hela projekttiden har vi haft en tät och löpande dialog med projektledare Ulf Petersson och Malin Roth på SISU Idrottsutbildarna Blekinge. Vi har upplevt att det funnits en transparens från projektägarens sida. Projektägarna har under projektperioden poängterat vikten av utbildningsinsatserna för projektdeltagarna. Vid varje delrapport har vi som utvärderar haft en presentation med workshop med såväl styrgrupp som referensgrupp. Här har vi kunnat delge de resultat som vi fått fram och diskuterat de förbättringsåtgärder som vi identifierat. Brister som påtalats har tagits vidare av projektägarna. I flertalet av dessa rekommendationer har tydliga effekter kunnat påvisas. Vi har haft en tät dialog kring målet med varje avrapportering. På detta sätt har vi kunnat säkerställa rätt förväntningar på delrapporterna. Slutligen, så upplever vi som utvärderare att samtliga fyra framgångsfaktorer har upplevts tillfredsställande. 2.2 Tillvägagångssätt och frågeställningar De data som ligger till grund för utvärderingen har samlats in löpande och i nära anslutning till kurstillfällena. För ändamålet har vi använt enkäter distribuerade via e-post samt intervjuer. Frågorna har dels fokuserat på individen och dels på föreningen. I individperspektivet utgår vi primärt ifrån hur individen, den idrottsanställdes, upplevelse av projektet. Här har följande frågor diskuterats: hur deltagaren bedömer informationen om utbildningen och dess innehåll hur deltagarens motivation och engagemang påverkas av utbildningen hur deltagarens vilja att ta ansvar för sina nya lärdomar och kompetens och förmedla dessa ut till sin förening ser ut hur deltagarens kunskaper och färdigheter utvecklas under utbildningens gång 2014-02-28 Caddie Sport&Business Sida 6

utbildningens innehåll, pedagogik, metodik och relevans för arbetsrollen i föreningen utbildningens uppläggning och röda tråd hur deltagaren upplever att den nya kompetensen tillvaratas utifrån ett långsiktigt perspektiv som kan leva vidare under 3-5 års tid konkreta exempel på hur deltagaren upplever att föreningen får nyttan av de nya kunskaperna i sin organisation I föreningsperspektivet har vi utgått ifrån hur föreningarna tar tillvara på kunskaperna som utvecklas under projektets gång. Här ligger fokus på hur organisationen påverkas av kompetensinsatserna. I föreningsperspektivet har nedanstående frågor vara viktiga att diskutera: hur föreningen upplever att deltagarens nya kompetens tas tillvara utifrån ett arbetsmiljöperspektiv hur föreningen upplever att deltagarens nya kompetens tas tillvara utifrån ett organisatoriskt perspektiv hur föreningen upplever att deltagarens nya kompetens tas tillvara på individuellt perspektiv för respektive deltagare hur föreningen upplever att den nya kompetensen tillvaratas utifrån ett långsiktigt perspektiv som kan leva vidare under 3-5 års tid För att ge läsaren av denna slutrapport möjlighet att fördjupa sig i de teorier som vi valt att utgå ifrån i vår metod ger vi löpande källhänvisning. Vi har valt att utgå ifrån en bok som heter Marknadsundersökning en handbok, och som skrivits av Lars Christensén et al från 2010. Utöver denna litteratur har vi som undersökare också valt att utgå från två böcker som behandlar utvärdering av projekt. Dessa böcker har rekommenderats av ESF-rådet. Det är primärt böckerna Att äga, styra och utvärdera stora projekt av Göran Brulin och Lennart Svensson, samt Lärande utvärdering, skriven av Lennart Svensson et al. 2.2.1 Intervjuer - kvalitativt underlag En del av uppdraget har bestått i att genomföra en kvalitativ studie med intervjuer som grund för insamlad data. Detta för att få en utvecklad förståelse och större insyn i det uppdrag vi ska utvärdera. Urval Urvalet av personer att intervjua och observera har gjorts i samverkan mellan projektägare och utvärderare enligt principen om "strategiskt urval" (se Christensén et al 2010). Det innebär att urvalet gjorts på individnivå (avseende kön, ålder, ort osv) i syfte att få en så bred representation av målgruppen som möjligt. Vid ett strategiskt urval används ofta ett antal kriterier för att välja ut respondenterna för att i vårt fall nå en heterogen bild av vår målgrupp som ska undersökas. Följande urvalskriterier sattes upp till den avslutande rapporten: Samtliga distrikt ska vara representerade, dock ska Blekinge vara i majoritet. Att Blekinge ska vara i majoritet har varit betydelsefullt då detta distrikt varit det dominerande i antalet deltagande föreningar. Det är också SISU Idrottsutbildarna Blekinge som varit huvudsaklig projektägare. 2014-02-28 Caddie Sport&Business Sida 7

Föreningar som aktivt har deltagit under projektperioden så att vi riktar uppmärksamhet där deltagarna har en god närvaro och delaktighet och därmed kan medverka till ett utvecklat resonemang och en djupare diskussion. Föreningar som deltagit vid delrapport 1 och 2 ska vi gå vidare med då förutsättningar till detta finns. Föreningar med skilda verksamhetsinriktningar (erbjudande), och varierad storlek på sin organisation. Därför har vi såväl anställda som är ensamarbetande till anställda med fler än fem personer i organisationen. Föreningar som är belägna inom såväl stad som ute på landsorterna. En varierad fördelning mellan olika yrkesroller bland respondenterna, för att få en förståelse för hur olika yrkeskategorier uppfattar projektet. Till slutrapporten ska också de som ingått i det förstärkta lärandet ingå. Följande föreningar valdes ut, och tackade ja, till att ingå i vår kvalitativa studie: AIK Atlas (Blekinge) Två personer är anställda. En förening som erbjuder fotbollsverksamhet. IF Lörbytjejerna (Blekinge) En person anställd. En förening som erbjuder fotbollsverksamhet (speciellt inriktad mot dam- och flickverksamhet). Jämshögs IF (Blekinge) En person anställd. Erbjuder primärt fotbollsverksamhet. Karlshamns Ridklubb (Blekinge) Sex personer anställda, varav två på heltid som erbjuder ridverksamhet. Karlskrona TK (Blekinge) Sex personer är anställda. En förening som erbjuder verksamhet inom tennis. Nybro GK (Småland) En av tre golfklubbar som ingår i ett bolag som tillsammans har ett 20-tal anställda. Erbjuder golfverksamhet. Olofströms IK (Blekinge) Sex personer anställda som erbjuder ishockeyverksamhet. Sölvesborgs GIF (Blekinge)Tre personer är anställda. En förening som erbjuder fotbollsverksamhet. Åsums BK (Skåne) Två personer anställda. En förening som erbjuder fotboll och boule. Fyra av föreningarna ovan valdes ut till att vara med i en gruppintervju som hade särskilt fokus på det förstärkta lärandet. Vid detta intervjutillfälle diskuterades hur förstärkta lärandeinsatser inom projektet Klara Färdiga Gå har upplevts. Inom ramen för förstärkt lärande finns deltagare som haft skräddarsydda utbildningar, deltagare som erbjudits mentorsprogram, eller deltagare som erbjudits mer fördjupad handledning och/eller särskild individuell stöttning under projekttiden. Vi har även fördjupat vår analys kring frågan som rör det strategiska ledarskapet. Totalt har programserien strategiskt ledarskap nått ut till 16 deltagande föreningar. Av dessa har en djupare studie genomförts hos tre. Detta har varit ett särskilt prioriterat delmål att arbeta med för projektägarna och har därför fått särskilt stort fokus även i slutrapporten. De föreningar som valdes ut hade aktivt deltagit i denna programserie. De som deltog i studien från denna kategori var följande: Mörrums Hockey (Blekinge) En förening som erbjuder ishockeyverksamhet. Carlskrona Golfklubb (Blekinge) En förening som erbjuder golfverksamhet. Ystads IF (Skåne) En förening som erbjuder handbollsverksamhet. Utöver dessa föreningar har även en intervju med projektägaren SISU Idrottsutbildarna Blekinge och dess projektledare Ulf Petersson genomförts. Detta för att föra ett djupare 2014-02-28 Caddie Sport&Business Sida 8

resonemang om projektets innehåll och genomförande som gäller frågor av mer övergripande karaktär. Genomförande Totalt har vi till slutrapporten genomfört elva intervjuer med sammanlagt 14 personer. Intervjuerna genomfördes mellan den 20 januari till den 11 februari 2014. Följande personer har medverkat från de totalt tolv föreningarna och SISU Idrottsutbildarna Blekinge: AIK Atlas Peter Mårtensson, vaktmästare och projektdeltagare. Carlskrona GK Thommy Persson, klubbchef och projektdeltagare. IF Lörbytjejerna Ismet Kundo, vaktmästare och kanslist samt projektdeltagare. Jämshögs IF Mari Freij, kanslist och projektdeltagare. Jämshögs IF Torbjörn Nilsen ordförande. Karlskrona/Lyckå Ridklubb Kristina Printzlow, verksamhetschef och projektdeltagare. Karlskrona TK Robert Eriksson, vaktmästare och projektdeltagare. Mörrums Hockey Mikael Kellander, klubb- och marknadschef och projektdeltagare. Nybro GK Hans Ljungdahl, ordförande och projektdeltagare. Olofströms IK Christel Karlsson, kanslist och projektdeltagare. SISU Idrottsutbildarna Blekinge Ulf Petersson, projektledare KFG. Sölvesborgs GIF Lasse Wahlqvist, platsansvarig, projektdeltagare och mentor till deltagare i projektet. Ystads IF Jörgen Hansson, klubbchef och projektdeltagare. Åsums BK Uno Sköld, ordförande och projektdeltagare. Tio av respondenterna träffades för en besöksintervju, medan fyra genomfördes över telefon. Besöksintervjuerna genomfördes primärt på respondenternas hemmaplan, alltså på deras arbetsplats eller i deras bostad. Inför intervjuerna har vi delgett respondenterna de frågor som vi haft. På detta sätt har de vetat vad som kommer att hända under intervjutillfället och vad syftet handlar om. Vi har även på förhand informerat respondenterna om vilken tidsåtgång intervjun förväntats uppta. Den tidsrymd som vi angett har vi också hållit. Intervjuns längd har varierat mellan 30 minuter upp till 75 minuter. Skillnaden i tid kan beskrivas utifrån vilket engagemang som respondenterna visat i frågorna. Vid gruppintervjun som genomfördes valde vi att intervjua fyra deltagare från fyra olika föreningar som varit med i det som SISU Idrottsutbildarna Blekinge benämner för förstärkt lärande. Vi ansåg att det var särskilt betydelsefullt att få flera olika infallsvinklar utifrån olika delar som dessa individer hade samlat på sig. Samtalet gav också en god dynamik. Gruppintervjun genomfördes på SISU Idrottsutbildarnas konferensrum i Karlskrona och pågick under 120 minuter. 2014-02-28 Caddie Sport&Business Sida 9

Frågekonstruktion av intervjufrågor Vid de personliga intervjuer vi genomfört har vi använt oss av frågemallar som underlag. Frågorna är av olika karaktär, men vi har strävat efter att redan i frågemallarna konstruera dem som korta och i synnerhet i syfte att få respondenten att utveckla sina svar. Frågorna har också varit specifikt riktade till de olika grupperna som deltar i studien. Det handlar om grupperna; projektägare, deltagande medarbetare i föreningar som deltagit, styrelseledamöter i föreningar, föreningar som deltagit i det förstärkta lärandet, samt föreningar som deltar med specifik inriktning mot det strategiska ledarskapet. Intervjuteknik Alla besöksintervjuer vi genomfört har varit av semistrukturerad karaktär. Det innebär, enligt Christensén et al (2010) att respondenten fritt får utveckla sina synpunkter på varje frågeställning. Ordningsföljden på frågorna är av semistandardiserad karaktär. En frågeställning av semistandardiserad karaktär tillåter även följdfrågor som i vissa fall behövs för att tydliggöra resonemangen. Genom detta flexibla förfarande blir svaren från respondenterna öppna och idéerna väl utvecklade. I de fall det gällt nya deltagare har intervjuerna inletts med att intervjuobjekten fått beskriva sig själva. Detta vill vi göra för att tidigt erhålla en god kontakt med respondenten, vilket är bra att göra inledningsvis. Vi sätter extra stor vikt att vi som intervjuare har en förmåga att aktivt lyssna på de svar som respondenten ger. På detta sätt har vi också kunnat vara lyhörda för att fånga upp följdfrågor. Detta var särskilt betydelsefullt vid intervjun som genomfördes i grupp. Då det handlat om deltagande föreningar som även deltagit vid de tidigare delrapporterna, har samtalen inledningsvis styrts in på vad som hänt sedan senaste mötet (som genomfördes under sommaren 2013). Genom att ha gått tillbaka och läst minnesanteckningarna från tidigare möten, har intervjuaren erhållit en uppdaterad kunskap kring vad som diskuterades då. På detta sätt har det andra mötet kunnat gå ännu mer på djupet i frågor som rör såväl individen som föreningen i stort. På detta sätt har vi också kunnat följa upp progressionen i det individuella och organisatoriska lärandet. Sammanställning svar Samtliga svar har noggrant antecknats och finns presenterade i s.k. meningskoncentrationer. Resultatet av intervjuerna presenteras under resultatdelen av rapporten, samt diskuteras vidare i analysdelen. 2.2.2 Enkäter kvantitativt underlag Genom den kvantitativa studien har vi velat få en överblick över deltagarnas uppfattning av utbildningen. Genom att rikta frågan till samtliga blir målet att få en heltäckande bild möjlig att presentera för projektägaren. Urval Vi har i vår kvantitativa studie valt att utgå från samtliga deltagare som respondenter. Med anledning av att vi vill skapa oss en så bred uppfattning som möjligt och då samtliga respondenter finns registrerade i vår uppdragsgivares databas är det möjligt att genomföra. Att nå hela sin målpopulation kan liknas vid att genomföra en totalundersökning (Christensén et al 2010). Tyvärr har vi haft bortfall på de deltagare som inte haft en personlig e-postadress. 2014-02-28 Caddie Sport&Business Sida 10

Genomförande av löpande enkätundersökning Samtliga deltagare har under hela projektperioden fått besvara en enkät efter genomförd kurs. För att förenkla processen för deltagarna så har enkäten varit webbaserad. Enkäten har spridits via e-post där deltagaren kunnat gå in och fylla i på egen hand. Tillsammans med styrgruppen så har vi skapat rutiner för att säkerställa att samtliga deltagare har kännedom om hur och när enkäten ska besvaras efter avslutad kurs. Webbenkäten är enligt Christensén et al (2010) att föredra före andra enkätalternativ då det kommer till snabbheten och enkelheten, kostnadseffektiviteten, samt för att undvika bearbetning efter datainsamling. Malin Roth vid SISU Idrottsutbildarna Blekinge har efter varje kurs rapporterat deltagarens närvaro och dess kontaktuppgifter till korrekt e-postadress. Därefter har en enkät gått ut från oss som utvärderare till den deltagande personens e-post. I e-posten har vi noggrant förklarat varför e-posten har skickats, syftet med utvärderingen och vikten av att delta. Enkäten har sedan bifogats sist i e-posten som en länk vilken man klickar upp. Genom att svara på enkäten via klick eller via att skriva in sitt svar sänder man sedan in det färdiga resultatet genom att man slutligen trycker på sänd. Det program som vi utgått ifrån heter Google Docs. Det är ett vedertaget och väl använt program att använda i samband med enkätundersökningar via e-post. En styrka med Google Docs är dess förmåga att bearbeta datainsamlingen och sammanställa resultatet. En svaghet är dock att det inte går att se vilken som eventuellt inte har svarat på enkäten. Därmed kan även de som redan deltagit i studien få ett påminnelsemejl. Dock har vi bett deltagaren att bortse från denna påminnelse vid redan genomförd undersökning. Vi har varit noga med att skicka ut enkäterna till deltagarna senast två veckor efter avslutad kurs i de fall det gått. Kort eller direkt efter att ett sista svarsdatum har gått ut har vi skickat ut e-post om en påminnelse till respondenten att skicka in svaren. Påminnelsebrevet har haft en viss effekt för att höja svarsfrekvensen. Genomförande av slutenkät Förutom den löpande enkäten har vi till slutrapporten även skickat ut en slutenkät. Denna enkät har haft som syfte att ge en helhetsbild kring projektet Klara Färdiga Gå. Denna slutenkät skickades ut till deltagarna i januari månad 2014 när samtliga träffar var genomförda. En påminnelse skickades ut en vecka efter första utskicket. Likaså har SISU Idrottsutbildarna, i sina olika kanaler, påmint deltagarna om att genomföra denna enkät. Slutenkäten hade 16 frågor. Den gick ut till samtliga deltagare som deltagit i projektet vid minst ett tillfälle, och som hade en angiven e-postadress. Totalt nådde vi ut till 220 personer. Av dessa fick vi in svar från 83 respondenter, vilket är knappt 38 procent. Bortfall bestod av respondenter som saknade en personlig e-postadress eller som hade avslutat sin anställning på den aktuella föreningen. Frågekonstruktion av enkätunderlag Vi har lagt stor vikt vid att enbart ställa de frågor som är relevanta för syftet, för att på så vis hålla frågeformuläret kort och koncist. Enkäten är därför utformad utifrån den så kallade tratttekniken, där enkäten inleder med övergripande frågor för att sedan bli mer av mer specifik karaktär. 2014-02-28 Caddie Sport&Business Sida 11

Vi har under hela utvärderingsperioden utgått från samma typ av frågor som vi inledde med under hösten 2012. Detta beslut har tagits i samråd projektägaren. Det förslag som vi utgått ifrån har tjänat som en standardmodell och en röd tråd för samtliga enkäter som skickats ut. Enkäten har innehållit såväl öppna som slutna frågor och följer ett standardiserat upplägg. I de slutna frågorna har vi sett som viktigt att få svar på respondentens kön, och ålder (åldersintervall). Vi har även ställt frågan om respondentens nuvarande yrkesroll (som man som respondent själv får fylla i). Likaså har vi haft en fråga som varit kopplad till antalet anställda inom föreningen respondenten representerar. Genom dessa inledande frågor har vi fått en grundläggande bild om respondenten. Dessa svar har klassificerats med hjälp av en nominalskala. Vidare i enkäten har vi ställt frågor om föreläsningens innehåll, arrangemang som helhet, samt respondentens upplevda påverkan på motivation och engagemang samt möjlighet till nya arbetssätt i föreningen. Här har respondenten fått ta ställning till detta på en femgradig skala. Denna skaltyp benämns av Christensén et al (2010) som intervallskala. Avslutningsvis har vi haft en öppen fråga till respondenten i de löpande enkäterna. Här har de fått gå in och ange vilka konkreta tips och idéer de tagit med sig av föreläsningarna. I slutenkäten fanns tre öppna frågor. Sammanställning svar Den löpande enkätundersökningen (slutenkäten ej inkluderad) har pågått mellan oktober 2012 till december 2013. Antalet inrapporterade svar har legat på totalt 235 st, med en svarsfrekvens på 46 procent. 2.2.3 Tolkning och analys Utifrån det insamlade underlaget från såväl intervjuer som enkäter påbörjades sammanställning av det totala resultatet. Detta ligger sedan till grund för den analys som påbörjades för att kartlägga olika typer av underliggande mönster och de processer som fanns i datamaterialet genom att uppmärksamma variabler såsom innehåll och variation. Variablerna utgör i praktiken olika ämnen/frågor som sammanfattar, beskriver och förklarar den data som samlats in. Först här kan vi börja identifiera nyckelbegrepp eller begrepp som framstått som centrala för deltagarna. Vi har utgått från tre överlappande processer: reduktions-, struktur- och visualiseringsprocessen: Reduktion: för att göra det möjligt att tränga igenom och göra datamaterialet tillgängligt. Struktur: skapa förståelse och förklaringsvärde utifrån en given struktur. Visuellt: göra underlaget användbart genom t ex. diagram, matriser och flödesscheman som resultatet presenteras i. 2.3 Centrala begrepp och perspektiv Nedan kommer vi att redogöra för centrala begrepp och perspektiv som denna slutrapport valt att diskutera och problematisera kring. 2014-02-28 Caddie Sport&Business Sida 12

2.3.1 Kunskap och kompetens Kunskap och kompetens kan beskrivas på en rad olika sätt. Vi har tagit stöd i Ellströms (1992) definition och syn av de båda begreppen. Ellström menar att det finns två olika kategorier av kunskap; explicit och implicit. Den explicita kunskapen kan formuleras i ord och kommuniceras till andra. Denna del innehåller också regler och normer och brukar också benämnas som teoretisk kunskap och med konsten att veta något. Den implicita kunskapen benämns som praktisk kunskap, färdighetskunskap eller erfarenhetskunskap och handlar snarare om att kunna göra något. Den kan också benämnas som know-how, menar Ellström. Den implicita kunskapen förvärvas ofta genom ett erfarenhetsbaserat och informellt lärande. Det kan handla om att lösa problem tillsammans, eller att observera hur andra löser problem i vardagen. Här sker också ofta en form av samverkan mellan individer. Vad gäller kompetens menar Ellström (1992) att det handlar om olika typer av manuella färdigheter, kunskaper och intellektuella färdigheter. Det kan handla om att lösa problem, fatta beslut, ha med känslomässiga förutsättningar kopplat till engagemang eller värderingar att göra. Kompetens kan också kopplas ihop med individens personlighetsdrag och sociala färdigheter. 2.3.2 Resultat och effekter Något som är viktigt i en utvärdering att närma sig är begreppen resultat och effekter. Brulin och Svensson (2011) menar att det finns en tydlig skillnad mellan de båda begreppen. Resultat i en utbildningsinsats uppstår när man som deltagare har lärt sig något; såväl teoretiskt som praktiskt, som man kan tillämpa. Med andra ord ska individen tillförts en ökad kompetens. De menar att det ideala vore att utbildningsaktiviteten leder till ett lärande som ger vidgade och mer ansvarsfulla arbetsuppgifter (resultatet av aktiviteten), som i nästa led utvecklar verksamheten utifrån en innovativ och konkurrenskraftig aspekt (effekten). Men resultatet av lärandet behöver omsättas i organisationen för att leda till en effekt, menar författarna. En förutsättning för detta är att arbetsplatsen tillåter en lärande miljö. Vidare menar författarna att förändring som endast utgår från individen inte har en bestående effekt på sikt. Här krävs också att omgivningen som individen omger sig utav gör förändringar. Medvetna och kunniga individer kan dock ta egna initiativ till att åstadkomma förändringar som kan leda till bestående och långsiktiga effekter. Vad gäller just långsiktiga effekter så är det något som Brulin och Svensson (2011) resonerar om. De medger att de allra flesta utbildningsprogram som genomförts har svårt att visa på långsiktiga effekter. De säger däremot att det går att resonera om nyttan och om värdet av projektet. De säger att det då mer handlar om indikatorer, snarare än effekter. Byström (2010) resonerar om att det går att se effekter av kompetensutvecklingsinsatser på såväl individnivå som verksamhetsnivå. Det är ofta vanligare att se effekter på individnivå. Och då kan det handla om nya attityder eller nya synsätt hos individen. Byström menar att en stödjande och tillåtande lärmiljö ger upphov till tydligare effekter, jämfört med om dessa delar saknas. Lärmiljön är därmed betydelsefull för att uppnå resultat eller effekt på individnivå. När det gäller effekter på verksamhetsnivå kan man enligt Ellström (1997) se tre olika typer; ekonomiska effekter, symboliska effekter och effekter i form av organisatoriskt lärande. Den sistnämna har vi fokuserat särskilt på i detta projekt. Den fråga handlar om man som organisation börjat tänka mer långsiktigt kring utvecklingsfrågor. Målet här är att skapa bättre förutsättningar för framtida utbildningar och kompetensutvecklingsinsatser för verksamheten. 2014-02-28 Caddie Sport&Business Sida 13

2.3.3 Lärande utvärdering Frågan om varför en extern utvärdering ska ske handlar framförallt om trovärdighet och kritisk distans. En utvärdering ska fungera störande, dvs. ifrågasätta, problematisera och kritisera. Det är nödvändigt för att utomstående ska kunna lita på de resultat som tas fram, men den kritiska distansen är också en hjälp för deltagarna att kunna se saker på ett nytt sätt. Svensson och Sjöberg i Svensson et al (2009), sidan 20. Med ovanstående citat vill vi poängtera att det för oss som utvärderare har handlat om att ifrågasätta, problematisera och kritisera. Det är en nödvändighet för att vår trovärdighet som utvärderare ska kunna finnas. Samtidigt menar vi att vår roll som utvärderare också ska stimulera till att den kunskap som inhämtas kommer projektet tillgodo. Och då anser vi att det krävs en nära och konstruktiv dialog med projektägare och deltagare. Det krävs också en reflektiv sida från oss. Två synnerligen centrala frågor som vi haft som utgångspunkt då man ikläder sig rollen som utvärderare har varit: Hur kan projektansvariga och deltagare av ett projekt lära av ett pågående utvecklingsarbete? Hur kan de berörda parterna av ett projekt kunna använda kunskaper inhämtade från en utvärdering för att därigenom göra själva utvecklingsarbetet ännu bättre? Som rapportens inledning gjorde gällande har denna utvärdering präglats av grunderna som finns hämtade ur litteratur inom lärande utvärdering. Vi anser att just en lärande utvärdering innehåller ett metodstöd som ger oss en tydlig grund att utgå ifrån. Samtidigt hjälper det oss att svara på hur det pågående utvecklingsarbetet kan bidra till att utveckla ett projekt framåt. Först behöver vi förklara vad som kännetecknar en lärande utvärdering. Per-Erik Ellström beskriver i Svensson et al (2009) att lärande utvärdering kan definieras som: 1) En utvärdering som har flera uppgifter. Den ska ge underlag för förbättringsåtgärder. Den ska bidra till individuellt lärande i form av nya kunskaper, begrepp och perspektiv, samt till ett organisatoriskt lärande som ska förbättra ex en verksamhetsutveckling. Den ska kunna ge kunskap om samband mellan aktiviteter och dess resultat och effekter. Utöver detta ska den bidra till underlag för en offentlig debatt och opinionsbildning. Denna del är inte minst viktig att ta med sig då projektet är avslutat. 2) Utvärderingen har en formativ funktion då den ska dokumentera en process och ge underlag för förbättringsåtgärder under projektets gång. 3) Själva utvärderingen utformas och genomförs i samverkan mellan utvärderare och alla de som berörs av densamma. Här finns en tydlig arbetsfördelning mellan utvärderare och projektägare. Och användarna (här deltagarna) ska bjudas in att delta i utvärderingens syfte, frågeställningar och metoder. 4) En utvärdering är en cyklisk process som varvar aktiviteter för datainsamling och analys med seminarier som har fokus på feedback, tolkning av resultat, samt diskussion om åtgärder. Här kan man blanda datainsamling från exempelvis enkäter, observationer och intervjuer. 2014-02-28 Caddie Sport&Business Sida 14

Noterbart är att det är främst punkt 3 och 4 som särskiljer lärande utvärdering från annan vedertagen metodik. I en lärande utvärdering är således konstruktiv dialog en synnerligen central och viktig del. Vidare förklarar Ellström att en lärande utvärdering ska skapa förutsättningar för att inspirera att det resultat som kommer fram också omsätts i det han benämner för praktisk handling. Samtidigt ska den utveckla den verksamhet, projekt eller program som utvärderas. Det innebär att en utvärdering måste omsättas till en form av lärandeaktivitet i den verksamhet som utvärderas. Lite förenklat skulle man kunna tolka det som att gå få från ord till handling. Detta är ett perspektiv som vi som utvärderare ställer oss bakom. 2.3.4 Olika former av lärande För Ellström (Svensson et al 2009) innebär lärande en erfarenhetsbaserad förändring, som både kan vara fråga om utveckling och om anpassning. Där anser han att ett utvecklingsinriktat eller kreativt lärande är ett lärande som innebär att bryta och byta invanda rutiner. Det kan också handla om ett ifrågasättande och ett aktivt sökande efter ny kunskap eller ett nytt tanke- och handlingsmönster. Själva lärandet förklarar han ska leda till en ökad utvecklingskompetens, som i sin tur kan leda till en drivkraft till förändring och innovationer. Sedan finns också det anpassningsinriktade lärandet. Här handlar det snarare om att gå mot ett regelbaserat handlande som syftar till att bemästra eller befästa kunskaper och handlingar. Det ska leda till att man som individ ska öka sin utförandekompetens. Det ska få som följd att skapa trygghet och stabilitet för såväl en individ som en organisation. Kock (i Byström et al, 2010) skiljer på två olika typer av lärande. Det finns enligt författaren ett formellt lärande och ett informellt lärande. Det formella lärandet är interna eller externa kurser, planerade eller organiserade aktiviteter, som äger rum på arbetstid. Denna typ av lärande är medvetet och avsiktligt planerade. Det informella lärandet syftar till det dagliga lärandet som sker då man är fokuserad på att lösa en specifik arbetsuppgift. Det kan vara deltagande i arbetsplatsmöten, eller deltagande i utvecklingsprojekt. Det informella lärandet sker mer spontant och som en effekt av aktiviteterna som man deltar i. Vilka frågor är då centrala att studera när det kommer till lärandet? Svensson och Sjöberg i Svensson et al (2009) presenterar en rad viktiga frågor som vi tagit till oss utav. Några av dessa frågor presenteras nedan: När sker lärandet? Sker det i slutet av projektet eller under hela processen? Vem deltar i lärprocesserna? Vad lär sig deltagarna? Teoretisk eller praktisk kunskap? Hur går lärandet till? Och vilka metoder används (ex. lärande nätverk, seminarier, konferenser, mentorskap, etc.). Vad blev resultatet av lärandet för projektet? Har lärandet påverkat utvecklingsarbetet och gjort det mer långsiktigt och hållbart? 2014-02-28 Caddie Sport&Business Sida 15

2.4 Åtgärder under projektet 2.4.1 Rekommendationer som korrigerats under projektperioden Vad har projektet tagit med sig från oss som utvärderare? Nedan diskuteras områden som förts i samtal och dialog med SISU Idrottsutbildarna under projekttidens gång. Det är delar som korrigerats från den ursprungliga plan som fanns. Följande mer övergripande önskemål har efter de två delrapporterna åtgärdats av oss som utvärderare eller SISU Idrottsutbildarna som projektägare: Det framkom att det strategiska ledarskapet inom ramen för Klara Färdiga Gå skulle ges en fördjupning. Det ansågs ha en särskilt viktig betydelse för att få en långsiktig och varaktig effekt av projektet Klara Färdiga Gå. Åtgärd: Vi beslutade oss för att fördjupa oss inom det strategiska ledarskapet. En tydligare inriktning och fördjupning kring föreningsperspektivet och hur kompetensen kommit föreningarna till del, önskades av projektägaren. Åtgärd: Till delrapport 2 och slutrapporten har vi valt att fokusera lika mycket på föreningsperspektivet, som individperspektivet. Slutrapporten ska diskutera frågor som gäller långsiktiga effekter och hur man kan skapa hållbara effekter för såväl individen, föreningen som samhället i stort. Åtgärd: Slutrapporten har ett viktigt fokus kring just långsiktiga effekter. Vår rekommendation att SISU ska upprätta en åtgärdsplan inför den avslutande hösten för att komma upp i minst 300 deltagare. Åtgärd: SISU Idrottsutbildarna kom upp i sammanlagt 376 deltagare, vilket får anses vara godkänt utifrån en kvantitativ måluppfyllelse. Vår rekommendation att SISU ska lyfta in annan typ av lärmiljöer än den traditionella föreläsningen framkom i delrapport 2. Åtgärd: SISU Idrottsutbildarna har under sin avslutning erbjudit ett större och mer varierat utbud av lärmiljöer. De har dessutom stärkt upp det förstärkta lärandet. Denna del blev därmed också en del av utvärderingen till slutrapporten. 2.4.2 Spridning av KFG:s resultat och effekter SISU Idrottsutbildarna fick projektet förlängt. Därför kommer projektet att avslutas först den 31 mars. Under tiden fram till projektets slut planeras bland annat två spridningskonferenser. En kommer att genomföras i Kristianstad och en i Karlskrona. Då kommer föreningarna och deltagarna att bjudas in för att få ta del av erfarenheter och resultat som projektet medverkat till. Utöver dessa spridningskonferenser har SISU Idrottsutbildarna tillsammans med process-stödet SpEL (som arbetar med systematiskt lärande och strategisk påverkan) och oss som utvärderade tagit fram en implementeringsplan. I denna står bland annat att läsa att en film om projektet ska arbetas fram för spridning. Dessutom kommer medier att bearbetas och debattartiklar i ämnet att skrivas. 2014-02-28 Caddie Sport&Business Sida 16

3 Målgrupp och aktiviteter 3.1 Målgruppen och dess kompetensbehov De målgrupper som detta kompetensutvecklingsprojekt har riktat sig mot är idrottens anställda. SISU Idrottsutbildarna kategoriserade i sin mobiliseringsfas dessa anställda i fyra olika kategorier, som alla skulle erbjudas en basutbildning genom KFG: Klubb-, sport- och marknadschef Tränare (och instruktörer) Anläggningsansvarig och vaktmästare Kanslist och administratör Utöver dessa målgrupper gjorde man tidigt klart med Ridsportförbundet att erbjuda ett skräddarsytt utbildningsprogram. I mobiliseringsfasen kom även SISU Idrottsutbildarna fram till att vikten av ny kunskap och bättre arbetsmiljö och arbetsledning var av yttersta vikt för samtliga målgrupper. De områden som presenterades här som särskilt viktiga att ta upp i nästa steg var följande: Digital kompetens Arbetsledning och arbetsmiljö Organisationsutveckling Erfarenhetsutbyten och skapande av nätverk mellan idrottsanställda Det innovativa i detta projekt var att nå fram till nya verktyg som utvecklar och kvalitetssäkrar idrottsföreningar. I avstämningsrapporten in till ESF-rådet nämns verktyg som HR-planer (human resource), affärsplan och arbetsmodell för delaktighet. Genom att rusta de idrottsanställda med rätt kompetens och att lyfta strategiska frågor inom idrotten, ville man att Klara Färdiga Gå skulle bli en modell för hur övriga idrottsrörelsen skulle kunna arbeta framöver med liknande frågor. Hur ser egentligen idrottsföreningarnas framtidsbehov ut? Nyligen presenterade Riksidrottsförbundet (RF) en rapport med titeln Framtidens idrottsförening (Riksidrottsförbundet, 2013). Här konstaterades att idrotten står inför en rad viktiga förändringar fram till år 2020. Det slås också fast att ökade krav kommer att ställas och komplexiteten för idrottsföreningen kommer att öka. Trenderna är också tydliga. En ökad individualisering, en ökad kommersialisering, förändrade kommunikationsmönster och en förändrad demografisk situation var de fyra trender som framgick i studien. Exempelvis nämns att idrotten behöver en större förståelse för den kommersiella logiken, då man står med det ena benet i den ideella sektorn och med det andra i den privata. I rapporten konstaterar man att idrottsrörelsen också bör ifrågasätta och utmana idrottens egna strukturer, styrsystem och attityder. Organiseringen av idrotten nämns som ett exempel på det som behöver ifrågasättas och utmanas. 2014-02-28 Caddie Sport&Business Sida 17

3.2 Genomförda aktiviteter SISU Idrottsutbildarna har totalt sett haft 81 aktiviteter under projektperioden. Den allra första träffen ägde rum i september 2012 och den sista i november 2013. Nedan åskådliggörs fördelningen av aktiviteterna i tid. Figur 1. Fördelningen av genomförda aktiviteter inom Klara Färdiga Gå. De olika aktiviteterna har varit utspridda till olika delar av de tre SISU-distrikten; Skåne, Småland och Blekinge. Merparten av aktiviteterna har varit förlagda till Kristianstad och Karlskrona. Detta för att kunna få så många deltagare som möjligt till träffarna då de är centralorter i regionen. Vi ser även att flera träffar förlagts till städer och orter som exempelvis Karlshamn, Växjö, Sölvesborg, Mörrum, Fågelmara, Tingsryd, Nybro och Kalmar. Fördelningarna av antalet deltagare förstärker bilden av att Blekinge haft de mest aktiva deltagarna i projektet. En viktig förklaring är förstås att det är SISU Blekinge som varit projektägare. En annan förklaring är att hela Blekinge varit anslutet till projektet. Skåne och Småland har endast delar av distrikten varit anslutna. Figur 2. Fördelning av deltagarna i aktiviteterna. I vissa fall har träffarna varit riktade till samtliga idrottsanställda. Men i merparten av aktiviteterna har de varit riktade mot en specifik målgrupp. Nedan kan ni se att fördelningen av de specifika träffarna varit väl fördelad mellan de fyra olika målgrupperna. Klubb-/sport-/ och marknadschef (28 % av de riktade aktiviteterna) Tränare (och instruktörer) (21 %) 2014-02-28 Caddie Sport&Business Sida 18

Anläggningsansvarig och vaktmästare (21 %) Kanslist och administratör (30 %) Vi kan också se att fler män än kvinnor varit engagerade i projektet. En naturlig förklaring till detta är att fler män än kvinnor arbetar inom föreningslivet. Av de totalt 376 deltagarna har 35 procent (133 st) varit kvinnor, medan 65 procent (243 st) varit män. Totalt sett har 102 föreningar deltagit i KFG. Även här ser vi att det stora flertalet av föreningarna kommit från Blekinge. Figur 3. Fördelning av föreningar per distrikt. Det stora flertalet av träffarna har haft karaktären av ett traditionellt föreläsningsupplägg. I vissa fall har tyngdpunkten varit teoretisk, i andra fall praktisk och vissa fall en kombination av de båda. Under dessa träffar har deltagarna ofta haft möjlighet till diskussioner och erfarenhetsutbyten. Några studiebesök har genomförts, bland annat en studieresa till Polen för Klubbchefsnätverket Syd, som var en del av det strategiska ledarskapet. Några träffar har varit internutbildning (ex i Karlskrona HK och Karlskrona TK). Dessa delar har ingått i det som SISU benämnt för det förstärkta lärandet. En del träffar har haft karaktären av rena nätverksoch erfarenhetsutbyten, med särskilt fokus att få deltagarna att dela med sig av varandras kunskaper och erfarenheter. 2014-02-28 Caddie Sport&Business Sida 19

4 Resultat Resultatet bygger på genomförda intervjuer med projektdeltagare och styrelseledamöter som deltagit i den kvalitativa studien. Utöver detta beaktas den kvantitativa studien med resultat från slutenkäten som riktade sig till samtliga deltagare i projektet. Resultatet bygger också på den löpande enkätundersökning som ägt rum under projektets gång. Tillsammans har det format den resultatdel som nedan redovisas. 4.1 Övergripande frågor i och kring KFG 4.1.1 Innehåll, utbud och relevans Figur 4. Fråga 6 i slutenkät: Vilken är din upplevelse av Klara Färdiga Gå:s utbud av kurser och aktiviteter som helhet? En central del i projektet har varit att säkerställa att innehållet och utbudet motsvarar det som deltagarna förväntar sig. Och att nivån håller tillräckligt god kvalitet. Precis som diagrammet ovan visar så finns det en stor tillfredsställande nöjdhet hos deltagarna då det kommer till KFG:s utbud. Snittsiffran (från slutenkäten) på frågan når upp till 3,7. En klar majoritet anser att innehållet (kurserna och de genomförda aktiviteterna) når upp till en fyra eller femma i betyg. Denna fråga har följt ett tydligt mönster under hela projektperioden. Deltagarnas upplevelser av att innehållet i träffarna har varit relevant har uppvisat siffror som legat precis runt en fyra i snitt. De allra flesta respondenterna som deltagit i intervjuerna anser att man haft möjlighet att välja ut just de kurser och aktiviteter som passat respektive individ. Här är det tydligt att intresse och vilken yrkesroll man haft, fått styra valet av aktivitet. Och så förstås tiden som man haft till sitt förfogande. Den enskilt största faktorn som begränsat deltagarna har varit att kunna avsätta tid till aktiviteterna. 2014-02-28 Caddie Sport&Business Sida 20