SÄFFLE KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2015-04-13 24(36) Kommunstyrelsen 59 Dnr 2015-000081 Säffle kommuns yttrande till Vattenmyndigheten i Västerhavet avseende "Förslag på förvaltningsplan, miljökvalitetsnormer och förslag till åtgärdsprogram med tillhörande miljökonsekvensbeskrivning för perioden 2015-2021 för Västerhavets vattendistrikt" Ärendebeskrivning Vattenmyndigheten för Västerhavets vatten distrikt, Länsstyrelsen i Västra Götalands län, har upprättat förslag till Förvaltningsplan, förslag till Miljökvalitetsnormer och förslag till Åtgärdsprogram med tillhörande miljökonsekvensbeskrivning för perioden 2015-2021 för Västerhavets vattendistrikt Alla länder i Europa arbetar sedan år 2000 med en gemensam vattenpolitik, som styrs av Ramdirektivet för vatten. Direktivet har införts i svenskt lagstiftning via miljöbalken och vattenförvaltningsförordningen och innebär att det behövs en helhetssyn i arbetet med att bevara och förbättra situationen i sjöar, vattendrag, kust och grundvatten. En viktig del är att alla berörda, såväl myndigheter, organisationer, företag och privatpersoner, är delaktiga i arbetet. Samrådet ska samla in behov och synpunkter från olika aktörer så beslut kan fattas utifrån ett så brett underlag som möjligt. Samrådet pågår mellan den l november 2014 och den 30 april2015. Säffle kommun har upprättat ett förslag till yttrande som efter godkännande i kommunstyrelsen lämnas som svar till Vattenmyndigheten i Västerhavet. Beslutsunderlag Samrådshandlingar, Vattenmyndigheten i Västerhavets vattendistrikt Säffle kommuns förslag till yttrande till Vattenmyndigheten i Västerhavet, 2015-03-15 PM- underlag till yttrande till Vattenmyndigheten i Västerhavet, Region Värmland, 2015-03-19 Arbetsutskottets protokoll, 2015-03-23, 24 Yrkanden Dag Rogne (C) yrkar att kommunstyrelsen beslutar i enlighet med arbetsutskottets förslag.
SÄFFLE KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2015-04-13 25(36) Kommunstyrelsen Beslut Kommunstyrelsen beslutar följande: l. Säffle kommuns förslag till yttrande godkänns och översänds till Vattenmyndigheten i Västerhavet. 2. Kommunstyrelsen ställer sig bakom Region Värmlands PM daterat 2015-03-19. 2015-04-16 Utdrag till Kommunledningskontoret, kommunchef Miljö- och byggnadsnämnden Vattenmyndigheten i Västerhavets vattendistrikt/ länsstyrelsen Region Värmland
SÄFFLE KOMMUN Datum 2015-04-13 1(3) Kommunledningskontoret Ingemar Rosen, 0533-68 15 03 l ngemar. rosen@saffle.se "Förslag på Förvaltningsplan, förslag till Miljökvalitetsnormer och förslag till Åtgärdsprogram med tillhörande miljökonsekvensbeskrivning för perioden 2015-2021 för Västerhavets vattendistrikt." För Säffle kommun är naturen och värdet av en god vattenstatus viktig att bevara samt förbättra för framtiden. Säffle kommun vill vara en förebild genom sin vision att "Säffle vågar leda hållbar utveckling". Hållbar utveckling har en miljömässig, en ekonomisk och en social dimension. Det finns frågetecken kring genomförandet av de åtgärder som beskrivs i Västerhavets Vattendistrikts förslag på åtgärdsprogram för perioden 2015-2021. Hållbar utveckling betyder för Säffle kommun också att landsbygden ska kunna utvecklas. Här ser vi en otydlighet i förslaget när det gäller hur olika intressen för landsbygdsutveckling ska vägas mot varandra. Det saknas en plan för hur åtgärderna ska finansieras. Förslaget är omfattande, konsekvensbeskrivningen är svår att överblicka och tidsramen är inte trovärdig. Om förslaget åtgärdsprogram skulle genomföras fullt ut kommer det att få långtgående konsekvenser för livsmedelsproduktionen som är en bärande del av företagande och verksamhet på landsbygden i Säffle kommun. Sverige har valt en egen modell där direktivets alla olika mål och krav har fått status som miljökvalitetsnormer. Regleringen är oklar och risken är stor att de svenska kraven kommer att medföra långtgående rättsliga konsekvenser för enskilda och försämra företagens konkurrenskraft. Det är mycket allvarligt att de samhällsekonomiska konsekvensanalyserna inte på något sätt uppfyller kraven i miljöbalken 5kap 6. Analysen ger inte ett tillräckligt underlag för att vattendelegationerna skall kunna fatta väl avvägda och rimliga beslut eftersom dessa analyser ska ligga till grund eventuella undantag. Det finns inga förutsättningar att tillstyrka ett så omfattande beslut eftersom konsekvenserna och kostnaderna inte kan bedömas av de som berörs av beslutet. ------------------ dokument1 ~ ~---- SÄFFLE KOMMUN Postadress Kommunledningskontoret Kanslienheten 661 80 Säffle Besöksadress Kanaltorget 1 Telefon 0533-68 1 O 00 vx Organisationsnr 212000-1900 Fax 0533-133 06 Bankgiro 883-0150 E-post kommun@saffle.se PlusGiro
Datum Säffle kommun 2015-04-17 2(3) Vattendelegationerna gör inte de politiska avvägningar och prioriteringar som krävs. De har inte fått någon politisk vägledning och kan alltså inte göra några avvägningar. Här läggs omfattande förslag i mångmiljardklassen utan avvägningar mot andra samhällsintressen och myndigheten tar heller inte ansvar för finansieringen. Finansiering hänskjuts istället till ansvariga myndigheter och kommuner. Nuvarande beslutsprocess utestänger i praktiken möjligheten för nödvändiga lokala och regionala samhällspolitiska avvägningar. Besluten om fastställande av åtgärdsprogram och miljökvalitetsnormer bör ytterst fattas av regeringen där politiska avvägningar kan göras mellan olika intressen. Tillgängligheten av underlagsmaterial, Viss mm för allmänheten och berörda verksamhetsutövare är gravt undermålig, oerhört omfattande och svårbegriplig. Det är nu som möjlighet finns att föra en diskussion om rimligheten av miljökvalitetsnorm för vattenförekomst När beslut är fattat finns ingen möjlighet till avvägningar. Att då göra underlagsmaterialet så svårtillgängligt är ur demokratisk synpunkt mycket allvarligt då konsekvenserna av beslutade miljökvalitetsnormer i enskilda fall kan få mycket långtgående konsekvenser. Frågetecken och påpekanden som rör Säffle kommun specifikt redovisas nedan i punktform: Företag och medborgare kan bli hårt belastade om kostnader för åtgärder belastar markägare, verksamheter och allmänhet. Ekonomiskt stöd riktat till markägare, verksamheter och allmänhet måste på något sätt tillgängliggöras för att inte försvåra landsbygdens redan ansträngda situation. I åtgärdsförslaget anges att nya föreskrifter och riktlinjer för kommunala verksamheter avses etableras på central nivå. Framförallt omfattar dessa nya riktlinjer kommunernas tillsynsarbete. I vilken omfattning de nya riktlinjerna och föreskrifterna påverkar de kommunala tillsynsmyndigheterna samt de kommunala enheter på vilka tillsyn utövas, etc. är således okänt och kan inte kommenteras. Nya riktlinjer och föreskrifter orsakar normalt behov av omorganisation och revidering av aktuellt arbets-/driftrutiner etc. som i regel medför merarbete som kommer att belasta redan resursansträngda organisationer. Det antas att avsikten är att kommande riktlinjer ska etableras, remitteras, förankras, implementeras och inom aktuell förvaltningsperiod resultera i skärpta krav/villkor på berörda verksamheter. Avsikten bör med detta sedan också vara att fysiska åtgärder planeras, budgeteras, projekteras, byggs. Efter byggande ska även åtgärden hinna resultera i en effekt avseende belastningen på recipienter så att måttlig eller dålig status hinner förbättras till god 2021. Det anses inte vara realistiskt utan rejält ökad tillgång till medel. Det primära problemet kommunens enheter, som i huvudsakjobbar med frågan i dagsläget, har är inte i första hand en brist på förslag på åtgärder för att hantera problematiken av den typ som ingår i
Säffle kommun Datum 2015-04-17 3(3) åtgärdsförslaget. Kärnfrågan är bristen på resurser och samordning/samverkan mellan ansvariga enheter på kommunen samt med övriga sakägare och myndigheter för att effektivt förvalta redan tillgänglig kunskap och omsätta den i handling. I syfte att bättre samordna och effektivisera detta arbete och bättre utnyttja tillgängliga resurser inleder kommunen ett VA-plan arbete under 2015. I arbetsgruppen deltar de kommunala enheter och förvaltningar som i dagsläget har ansvar i V A-frågor. Resurser har sökts hos Länsstyrelsen i form av ett LOV A-bidrag för att erbjuda förstärkning av organisationen under planens upprättande. Detta är ett mycket gott exempel på hur medel kan göras tillgängliga och mer fokus bör läggas på att skapa denna typ av förutsättningar för att kommunen ska ha de resurser som krävs för att föreslagna åtgärder ska kunna implementeras. I syfte att ytterligare verka för bättre samordning av tillgänglig kompetens och resurser för att effektivisera kommunens arbete krävs dock även bättre samverkan med andra aktörer/sakägare. Här anses framförallt vattenråden behöva lyftas fram, förstärkas och utvecklas för att skapa en neutral koppling mellan myndigheter och övriga vattenverksamheter. Perioden 2015-2021 måste också ha en flexibilitet som är öppen för samråd kring specifika åtgärder för att optimera resultatet med realistiska ekonomiska- och arbetskrävande insatser. Miljökonsekvensbeskrivning av förslag till åtgärdsprogram för Västerhavets vattendistrikt kräver fördjupning i de flesta punktema på grund av svårighet att fastställa innebörden med de föreslagna åtgärderna och omfattningen av dessa. Dag Rogne Kommunstyrelsens ordförande
Region Värmland PM Datum 2015-03-19 Ärendenummer 1 (6) Mottagare: Vattenmyndigheten, Västerhavets vattendistrikt Kopia: Regeringskansliet PM - underlag till yttrande avseende "Förslag på Förvaltningsplan, förslag till Miljökvalitetsnormer och förslag till Åtgärdsprogram med tillhörande miljökonsekvensbeskrivning för perioden 2015-2021 för Västerhavets vattendistrikt." Syfte Denna skrivelse syftar till att belysa övergripande frågeställningar och synpunkter avseende Vattenmyndighetens remiss om förslag till miljökvalitetsnormer, förvaltningsplan och åtgärdsprogram för förvaltningsperioden 2015-2021. Fokus i skrivelsen ligger på principfrågor rörande roller, ansvar, prioriteringar, process och samhällsekonomi. Enskilda åtgärdsförslag hanteras inte i denna skrivelse, mer än som exempel på principiella frågeställningar. Skrivelsen ska kunna användas som ett underlag till kommunernas separata svar, eller som ett tillägg till dem. Utöver denna skrivelse har Svenskt Vatten formulerat ett utkast till yttrande som kommuner (m.fl.) kan använda som underlag för sina remissvar. I detta utkast finns mer detaljerade synpunkter som kan stödja kommunernas vatten- och avloppsorganisationer i beredningen av kommunernas remissvar. Utkastet går att ta del av på: http:/ /www.svensktvatten. sen attentj anster l A v lopp-och-milj o/recipienternas-kvalitetoch-forvaltning/samrad-om-normer-och-atgarder-20 15/ Sammanfattning Omfattande och svårtillgängligt remissmaterial Bristfällig planering av genomförande och möjlighet till inflytande i processen Konsekvenser och finansiering ej tillräckligt belysta Överambitiösa och oprioriterade åtgärdsförslag Regeringen bör fatta beslut om fastställande Välförankrade delåtgärdsprogram bör tas fram för vissa av åtgärderna. Positiv kraftsamling kring vattenkvalitet Det är bra att EU och Sverige försöker hitta ett sätt att hantera vattenförvaltningen ur ett helhetsperspektiv. Vattenmyndigheterna har bedrivit ett omfattande arbete med att ta
fram underlagen för denna remiss. Hanteringen av remissen gör att kommunerna ytterligare måste sätta sig in i frågorna, organisera sig och utveckla arbetet med vattenfrågan i ett helhetsperspektiv. Detta är nödvändigt eftersom vattenrelaterade frågor oftast hanteras av många olika funktioner inom kommunerna. Det går dock att ha synpunkter på hur denna förvaltningsmodell är uppbyggd och på hur vattenförvaltingsarbetet i Sverige fungerar. stort och rörigt remissmaterial Vattenmyndigheternas remissmaterial är väldigt omfattande. Det är svårt att följa analysen från problem till åtgärder och åtgärdskombinationer. Det är otydligt vilken tyngd olika åtgärdsförslag egentligen har. Åtgärder redovisas i förslaget till åtgärdsprogram men så kallade "möjliga åtgärder" redovisas även i VISS (V arteninformationssystem Sverige). Konsekvensutredningen görs separat och bedömer egentligen inte de föreslagna åtgärderna. Förslaget saknar helt en beskrivning av dess ekonomiska konsekvenser och en analys av åtgärdernas bedömda nytta. Förslagen är inte prioriterade inbördes. Kostnadsredovisningen är otydlig och finansieringen av föreslagna åtgärder är inte redovisad. Upplägget och omfattningen försvårar förståelsen, transparensen och trovärdigheten. Inflytande och subsidiaritetsprincipen Enligt EU:s vattendirektiv ska beslut fattas så nära de platser där vattnet påverkas eller används som möjligt och åtgärdsplaner bör anpassas till regionala och lokala förhållanden. F ör ett framgångsrikt arbete krävs enligt direktivet ett nära samarbete och samverkan på lokal nivå. Det krävs också information och samråd med invånare och användare samt delaktighet i processen. Vattenmyndigheten ska (enligt 2 kap 3-4 vattenförvaltingsförordningen) planera sitt arbete så att det möjliggör och uppmuntrar till deltagande av alla som berörs av förvaltningen av kvaliteten på vattenmiljön. Innan vattenmyndigheten fattar beslut om kvalitetskrav, förvaltningsplaner och åtgärdsprogram, eller i övrigt handlägger frågor enligt denna förordning av större betydelse, skall myndigheten samråda med de myndigheter, kommuner, organisationer, verksamhetsutövare och enskilda som berörs av beslutet. Senast tre år innan förvaltningsplanen ska revideras ska Vattenmyndigheten upprätta en tidplan och ett arbetsprogram för arbetet samt en redogörelse för vilka samråd som planeras. Senast två år innan den period som planen avser ska en översikt över väsentliga frågor som ska behandlas i planen tas fram. Kommunerna har i väldigt liten omfattning involverats i ovanstående process. Ett samråd om avgränsningen till miljökonsekvensbeskrivningen genomfördes mellan december 2012 ochjuni 2013. Få instanser svarade på remissen och detta borde ha varit en signal om att kommunikationen kring processen mot de berörda partema inte fungerade. Den modell som Sverige har valt för att implementera EU:s vattendirektiv kan inte sägas ha fungerat när det gäller samverkan, samråd och en anpassning av åtgärder till regionala och lokala förhållanden. V artenmyndigheten har inte planerat och genomfört framtagandet av förslaget på det sätt som avses i vattendirektivet och den svenska implementeringen genom vattenförvaltningsförordningen. Arbetet ska uppmuntra till deltagande av alla som berörs. V artenmyndigheten har i detta arbete nöjt sig med konsultation och det är otillräckligt. En aktiv samverkan med kommunledningar och andra berörda genom hela processen hade underlättat framtagandet av prioriterade och finansierade åtgärder och kompromisser mellan motstående intressen. I detta sammanhang hade även länsstyrelsen kunnat ta ett större ansvar genom att dess beredningssekretariat hade kunnat bilda referensgrupper med olika intressen för att uppnå den samverkan som avses i vattenförvaltningsförordingen.
Avsaknad av finanseringsprinciper samt konsekvens- och nyttabedömningar Ett åtgärdsprogram innehålla ska (enligt 5 kap 6 pkt 6 miljöbalken) innehålla en analys av programmets konsekvenser samt redovisa hur myndigheters och kommuners åtgärder är avsedda att finansieras. Analysen av åtgärdsprogrammets konsekvenser skall (enligt 6 kap 6 vattenförvaltningsförordningen) innehålla en bedömning av såväl de ekonomiska som de miljömässiga konsekvenserna av åtgärderna, varvid kostnader och nytta skall kvantifieras. Till handlingama finns förvisso en miljökonsekvensbeskrivning men den redovisar inte hur åtgärderna ska finansieras. De ekonomiska konsekvenserna redovisas heller inte och det saknas en kvantifierad samhällsekonomisk nyttaanalys för de föreslagna åtgärderna. Det finns resonemang i åtgärdsprogrammet om nyttan med vatten men nyttan kvantifieras inte och kan därmed inte användas som analys- och prioriteringsverktyg. Alla typer av avvägningar mellan motstående intressen och prioriteringar till följd av förslagets konsekvenser hänskjuts till senare skeden. Syftet med konsekvensbeskrivningar av planer och program är att i tidiga skeden få kunskap om ett förslags konsekvenser och därmed ha möjlighet att välja andra och mer lämpliga alternativ. De analyser och konsekvensbeskrivningar som finns i remissmaterialet lever därför inte upp till de krav som avses i 5 kap 6 MB och 6 kap 6 vattenförvaltningsförordningen. Åtgärdsprogrammet lever heller inte upp till miljöbalkens krav på redovisning av hur myndigheters och kommuners åtgärder ska finansieras. Prioriteringar saknas Istället för att redovisa alla åtgärder samtidigt överallt borde en prioritering ha gjorts tillsammans med kommuner, fastighetsägare och andra berörda intressenter. Utifrån nytlokalkyler borde de åtgärder som ger störst positiv nytta prioriteras. Som förslaget nu är utformat är alltså inte åtgärderna vägda mot de insatser som krävs för att uppfylla dem. Åtgärderna är heller inte vägda mot den eventuellt negativa påverkan de kan få för t.ex. landskapsbild eller kulturhistorisk värdefulla miljöer. Det finns alltså en uppenbar risk att V artenmyndigheten har angivit åtgärder som inte är kostnadseffektiva och som kanske till och med försämrar miljön i andra avseenden än för vattenkvaliteten. Bristfällig användning av reglerna om undantag, avsteg, mindre stränga krav och senareläggning av målår I prioriteringsarbetet borde hänsyn även tas till reglerna om avvikelser och undantag m.m. (4 kap 9-13 vattenförvaltningsförordningen). Enligt dessa regler kan mindre stränga kvar ställas för åtgärder i konstgjorda eller kraftigt modifierade vatten som är orimligt dyra, eller som får stora konsekvenser på andra intressen. Likaså kan tiden för uppfyllande av kvalitetskraven för dessa vatten ske vid en senare tidpunkt, t.ex. om det behövs stegvisa åtgärder eller om åtgärderna är orimligt dyra för ett kortare genomförande. Med tanke på omfattningen och de samlade kostnaderna för förslaget, särskilt de avseende fysisk påverkade vattenförekomster, förefaller det naturligt att utnyttja dessa regler och prioritera andra åtgärder först. Detta gäller särskilt de vatten som idag visar en positiv trend men som inte hinner uppnå kraven inom utsatt tid. För flera av dessa åtgärder bör tiden för uppfyllande flyttas till2027.
Överambitiösa, felaktiga, generaliserade och orimliga förslag Ett mycket stort antal vattenförekomster har av olika anledningar bedömts inte klara god status. Bedömningarna är gjorda utifrån Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter om klassificering. Det finns anledning att ifrågasätta om en del gränser och parametrar för olika statusklasser har satts för snävt eller för generellt i föreskrifterna. Detta kan det leda till felprioriteringar i form av krav på omfattande och kostsamma åtgärder med liten eller obefintlig miljönytta. Generella parametrar, som exempelvis att om mer än 15% av närområdet (d.v.s. området upptill30meter från strandlinjen) utgörs av intensivt brukad mark eller anlagda ytor blir den ekologiska statusen sämre än god, riskerar att suboptimera insatserna och inte medföra optimalt utfall för varje satsad krona. En rimligare ansats är att genom detaljstudier inom varje eller flera sammanhängande avrinningsområden selektera fram de åtgärder som mest kostnadseffektivt leder mot målsättningarna inom planperioden. En sådan genomgång görs lämpligen i delåtgärdsprogram tillsammans med kommunen och markägarna, i enlighet med den subsidiaritetsprincip som uttrycks redan i EU:s vattendirektiv. En fosforrening till högst 0,1 mg fosfor/l utsläppt avloppsvatten i de kommunala avloppsreningsverken är orealistiskt av både ekonomiska och tekniska skäl. Att utgå från att ensidigt belasta V A-kollektiven med denna kostnad låter sig nog inte göras. När det gäller åtgärderna av enskilda avlopp till normal skyddsnivå innebär det att kommunerna ska utöka sin tillsyn över enskilda avlopp (kan vara tusentals i varje kommun) med höga kostnader som följd för privata fastighetsägare. Att generellt peka ut alla enskilda avlopp ger ingen styreffekt och riskerar att fördyra arbetet för kommunerna, med kraftigt ökade resursförstärkningar inom miljöförvaltningarna som följd. Tillsyn av enskilda avlopp bör istället ske samordnat med en kommunal planering (V A-plan och översiktsplan), vilken egentligen borde vara en självklar följd av de relativt rimliga åtgärdsförslagen (7 och 8) om att fram kommunala V A-planer och utveckla kommunernas översiktsplaner. Enligt åtgärd 6 för kommunerna (vattenskyddsområden) ska kommunerna säkerställa långsiktigt skydd för dricksvattenförsörjningen så att MKN följs. I gällande lagstiftning faller detta ansvar på både länsstyrelse och kommuner. Det är olyckligt, och heller inte lagenligt, attvattenmyndigheten på detta sätt styr om denna skyldighet till enbart kommunerna. Det är även oklart om Vattenmyndigheten anser att VA-kollektiven ska stå för dessa åtgärder. Att skydda en vattentäkt för att uppfylla kraven i livsmedelslagstiftningen är ett syfte och det faller på VA-kollektivet i kommunerna. Att skydda täkterna för att uppfylla MKN är att annat syfte och det ska skattekollektivet stå för, inte V A-kollektiven. Förutom mer traditionella miljöproblem om miljögifter, försurning och övergödning så värderar Vattenmyndigheten nu så kallad "fysisk påverkan på vattenförekomster" som Västerhavets vattendistrikts största miljöproblem. Det kan handla om att sjöar har sänkts, marker har dikats ut, dammar har byggts och vattendrag har rätats eller kulverterats. Det anges också att hälften av sjöarna och två tredjedelar av vattendragen har problem med fysisk påverkan i form av vandringshinder vilket innebär att god status inte kan uppnås innan dessa är åtgärdade. Verksamheter såsom vattenkraft, jordbruk, översvämningsskydd, sjöfart, kulturlämningar och infrastruktur kan leda till utpekandet av konstgjord vattenförekomst och även s.k. kraftigt modifierade vatten och hamnar således i konflikt med de åtgärder som föreslås för att uppfylla god ekologisk status. Det kan alltså handla om åtgärder som genomfördes för hundratals år sedan och där ekosystemen idag har anpassats sig till förändringarna. Dock inte samma ekosystem
som fanns där innan förändringarna genomfördes. Konsekvenserna för denna typ av åtgärder är dåligt belysta. För kommunernas del anges att de viktigaste åtgärderna är att inventera, planera och genomföra åtgärder mot vandringshinder för fisk och andra vattenlevande djur vid vägpassager över vatten i det kommunala vägnätet. Åtgärderna åläggs fastighetsägarna och åtgärder kan t.ex. vara utrivning av vandringshinder (t.ex. dammar, gamla kvarnar och kraftverk) och omläggning eller utbyte av vägtrummor. Åtagandena kan bli omfattande för jordbrukare, skogsägare och kraftverksägare. Inte heller i detta sammanhang har intressen vägts eller analyserats vid framtagande av förslaget. Dessa åtgärder är kostsamma och kan sannolikt medföra påtagliga konsekvenser för landskapsbilden, befintliga ekosystem och kulturmiljöer. För dessa åtgärder skulle det vara särskilt motiverat att tillämpa reglerna om avsteg, undantag, mindre stränga krav och framflyttade målår för att kunna prioritera de viktigaste åtgärderna och för att få kommuner och markägare att hinna förbereda åtgärderna på ett rimligt sätt. I detta sammanhang är det särskilt angeläget att processen sker i samverkan med de berörda. Särskilda delåtgärdsprogram bör tas fram för dessa åtgärder i samverkan med berörda intressenter kring vattenförekomstema. Omtag från regeringen behövs Sveriges hantering av vattendirektivet kan ifrågasättas. Sverige har till skillnad från andra länder inom EU valt en vattenförvaltningsmodell som bygger på juridiskt bindande miljökvalitetsnormer som är fastställda i frånvaro av politiska beslutsprocesser. Denna förvaltningsmodell bör ses över och regeringen bör nyttja de verktyg som finns för att rätta till bristerna. Nuvarande modell riskerar att leda till att Sverige inte lever upp till EU:s vattendirektiv. Bättre dialoger mellan Vattenmyndigheten, länsstyrelsemas beredningssekretariat och kommunledningarna måste till för att stat och kommuner ska kunna kraftsamla kring de viktigaste åtgärderna för att uppnå en förbättrad vattenkvalitet i Sverige. Regeringen bör därför fatta de övergripande besluten och ta ett ökat ansvar för finansieringen. Beslut behövs även för att säkerställa kraven om kommunernas delaktighet och inflytande i processen. Beslut om kvaliteten på vattenmiljön går inte att överklaga och kommuner och myndigheter är skyldiga att vidta de åtgärder som behövs enligt ett fastställt åtgärdsprogram. Det är därför angeläget att V artenmyndighetens förslag inte fastställs innan de påtalade bristema är åtgärdade. Om en kommun eller annan myndighet anser att åtgärdsprogram strider mot annan lagstiftning, eller avviker från vattenförvaltningsförordningen, kan de (enligt 6 kap 4 pkt 3) kräva att regeringen prövar förslaget i de delar som inte uppfyller kraven. Detta ska göras senast vid samrådets utgång. Regeringen kan då föreskriva att åtgärdsprogram ska prövas av regeringen. Förslaget till åtgärdsprogram strider mot följande bestämmelser: Förslaget strider mot bestämmelserna enligt 5 kap 6 pkt 6 miljöbalken och 6 kap 6 vattenförvaltningsförordningen. Åtgärd 6 för kommunerna, om att kommunerna behöver säkerställa långsiktigt skydd för dricksvattenförsörjningen så att miljökvalitetsnormerna för vatten följs, strider mot 7 kap 21-22 miljöbalken eftersom Vattenmyndigheten inte har rätt att lägga över det ansvaret helt på kommunerna.
Regeringen ska därför pröva åtgärdsprogrammet i ovanstående frågor. Förbättringar bör ske avseende finansiering, nyttobedömningar, prioriteringar och tillämpningar av reglerna 4 kap 9-13 vattenförvaltningsförordningen. I prövningen vore det även lämpligt att rollerna och processerna prövas. En utökad tillämpning av välförankrade delförvaltningsplaner och delåtgärdsprogram vore önskvärt. Välförankrade delåtgärdsprogram behövs Eftersom många åtgärder har valts utan hänsyn tilllagkraven om analys av ekonomisk konsekvens och nytta borde dessa frågor kunna lyftas ut ur åtgärdsprogrammet och omarbetas i ett delåtgärdsprogram där kommunerna och fastighetsägarna ges större möjlighet till inflytande och prioriteringsmöjligheter. Allra bäst skulle det vara om regeringen enligt 5 kap 4 miljöbalken ger kommunerna i uppdrag att, under vägledning av Länsstyrelserna eller Vattenmyndigheterna, ta fram förslag på sådana delåtgärdspro gram. På så vis kan tankarna om subsidiaritet tillämpas på ett tydligare sätt och kommunerna kan prioritera och anpassa åtgärderna till dess resursmässiga förutsättningar att genomföra dem. Om regeringen inte fattar ett sådant beslut finns det möjlighet för vattenmyndigheten avstå att fastställa delar av åtgärdsprogrammet för att istället arbeta vidare med dessa frågor som delåtgärdsprogram (enligt 6 kap 3 vattenförvaltningsförordningen). Delåtgärdsprogram får tas fram för delar av vattendistriktet där speciella åtgärder behövs för en sektor, fråga eller vattentyp. Ett delåtgärdsprogram skall på lämpligt sätt därefter tas in i åtgärdsprogrammet för distriktet. Vattenmyndigheten kan (enligt 26 förordning om länsstyrelseinstruktion) låta respektive Länsstyrelse i vattendistriktet att ta fram förslag till delåtgärdsprogram för dessa frågor som V attendelegationen därefter antar. Beslut bör fattas om att ta fram välförankrade delåtgärdsprogram för bl.a.: Åtgärder av enskilda avlopp. Dessa bör föregås av kommunala V A-planer som kopplas integreras till kommunernas översiktsplaner. Åtgärder om kopplade till fysiskt påverkade vatten.
1(3) Datum 2015-04-13 Kommunledningskontoret Ingemar Rosén, 0533-68 15 03 Ingemar.rosen@saffle.se Förslag på Förvaltningsplan, förslag till Miljökvalitetsnormer och förslag till Åtgärdsprogram med tillhörande miljökonsekvensbeskrivning för perioden 2015-2021 för Västerhavets vattendistrikt. För Säffle kommun är naturen och värdet av en god vattenstatus viktig att bevara samt förbättra för framtiden. Säffle kommun vill vara en förebild genom sin vision att Säffle vågar leda hållbar utveckling. Hållbar utveckling har en miljömässig, en ekonomisk och en social dimension. Det finns frågetecken kring genomförandet av de åtgärder som beskrivs i Västerhavets Vattendistrikts förslag på åtgärdsprogram för perioden 2015 2021. Hållbar utveckling betyder för Säffle kommun också att landsbygden ska kunna utvecklas. Här ser vi en otydlighet i förslaget när det gäller hur olika intressen för landsbygdsutveckling ska vägas mot varandra. Det saknas en plan för hur åtgärderna ska finansieras. Förslaget är omfattande, konsekvensbeskrivningen är svår att överblicka och tidsramen är inte trovärdig. Om förslaget åtgärdsprogram skulle genomföras fullt ut kommer det att få långtgående konsekvenser för livsmedelsproduktionen som är en bärande del av företagande och verksamhet på landsbygden i Säffle kommun. Sverige har valt en egen modell där direktivets alla olika mål och krav har fått status som miljökvalitetsnormer. Regleringen är oklar och risken är stor att de svenska kraven kommer att medföra långtgående rättsliga konsekvenser för enskilda och försämra företagens konkurrenskraft. Det är mycket allvarligt att de samhällsekonomiska konsekvensanalyserna inte på något sätt uppfyller kraven i miljöbalken 5kap 6. Analysen ger inte ett tillräckligt underlag för att vattendelegationerna skall kunna fatta väl avvägda och rimliga beslut eftersom dessa analyser ska ligga till grund eventuella undantag. Det finns inga förutsättningar att tillstyrka ett så omfattande beslut eftersom konsekvenserna och kostnaderna inte kan bedömas av de som berörs av beslutet. c:\users\830216-002\desktop\ny mapp\akn150413_vatten.docx SÄFFLE KOMMUN Postadress Kommunledningskontoret Kanslienheten 661 80 Säffle Besöksadress Kanaltorget 1 Telefon 0533-68 10 00 vx Fax 0533-133 06 E-post kommun@saffle.se Organisationsnr 212000-1900 Bankgiro 883-0150 PlusGiro
Säffle kommun Datum 2015-04-17 2(3) Vattendelegationerna gör inte de politiska avvägningar och prioriteringar som krävs. De har inte fått någon politisk vägledning och kan alltså inte göra några avvägningar. Här läggs omfattande förslag i mångmiljardklassen utan avvägningar mot andra samhällsintressen och myndigheten tar heller inte ansvar för finansieringen. Finansiering hänskjuts istället till ansvariga myndigheter och kommuner. Nuvarande beslutsprocess utestänger i praktiken möjligheten för nödvändiga lokala och regionala samhällspolitiska avvägningar. Besluten om fastställande av åtgärdsprogram och miljökvalitetsnormer bör ytterst fattas av regeringen där politiska avvägningar kan göras mellan olika intressen. Tillgängligheten av underlagsmaterial, Viss mm för allmänheten och berörda verksamhetsutövare är gravt undermålig, oerhört omfattande och svårbegriplig. Det är nu som möjlighet finns att föra en diskussion om rimligheten av miljökvalitetsnorm för vattenförekomst. När beslut är fattat finns ingen möjlighet till avvägningar. Att då göra underlagsmaterialet så svårtillgängligt är ur demokratisk synpunkt mycket allvarligt då konsekvenserna av beslutade miljökvalitetsnormer i enskilda fall kan få mycket långtgående konsekvenser. Frågetecken och påpekanden som rör Säffle kommun specifikt redovisas nedan i punktform: Företag och medborgare kan bli hårt belastade om kostnader för åtgärder belastar markägare, verksamheter och allmänhet. Ekonomiskt stöd riktat till markägare, verksamheter och allmänhet måste på något sätt tillgängliggöras för att inte försvåra landsbygdens redan ansträngda situation. I åtgärdsförslaget anges att nya föreskrifter och riktlinjer för kommunala verksamheter avses etableras på central nivå. Framförallt omfattar dessa nya riktlinjer kommunernas tillsynsarbete. I vilken omfattning de nya riktlinjerna och föreskrifterna påverkar de kommunala tillsynsmyndigheterna samt de kommunala enheter på vilka tillsyn utövas, etc. är således okänt och kan inte kommenteras. Nya riktlinjer och föreskrifter orsakar normalt behov av omorganisation och revidering av aktuellt arbets-/driftrutiner etc. som i regel medför merarbete som kommer att belasta redan resursansträngda organisationer. Det antas att avsikten är att kommande riktlinjer ska etableras, remitteras, förankras, implementeras och inom aktuell förvaltningsperiod resultera i skärpta krav/villkor på berörda verksamheter. Avsikten bör med detta sedan också vara att fysiska åtgärder planeras, budgeteras, projekteras, byggs. Efter byggande ska även åtgärden hinna resultera i en effekt avseende belastningen på recipienter så att måttlig eller dålig status hinner förbättras till god 2021. Det anses inte vara realistiskt utan rejält ökad tillgång till medel. Det primära problemet kommunens enheter, som i huvudsak jobbar med frågan i dagsläget, har är inte i första hand en brist på förslag på åtgärder för att hantera problematiken av den typ som ingår i
Säffle kommun Datum 2015-04-17 3(3) åtgärdsförslaget. Kärnfrågan är bristen på resurser och samordning/samverkan mellan ansvariga enheter på kommunen samt med övriga sakägare och myndigheter för att effektivt förvalta redan tillgänglig kunskap och omsätta den i handling. I syfte att bättre samordna och effektivisera detta arbete och bättre utnyttja tillgängliga resurser inleder kommunen ett VA-plan arbete under 2015. I arbetsgruppen deltar de kommunala enheter och förvaltningar som i dagsläget har ansvar i VA-frågor. Resurser har sökts hos Länsstyrelsen i form av ett LOVA-bidrag för att erbjuda förstärkning av organisationen under planens upprättande. Detta är ett mycket gott exempel på hur medel kan göras tillgängliga och mer fokus bör läggas på att skapa denna typ av förutsättningar för att kommunen ska ha de resurser som krävs för att föreslagna åtgärder ska kunna implementeras. I syfte att ytterligare verka för bättre samordning av tillgänglig kompetens och resurser för att effektivisera kommunens arbete krävs dock även bättre samverkan med andra aktörer/sakägare. Här anses framförallt vattenråden behöva lyftas fram, förstärkas och utvecklas för att skapa en neutral koppling mellan myndigheter och övriga vattenverksamheter. Perioden 2015 2021 måste också ha en flexibilitet som är öppen för samråd kring specifika åtgärder för att optimera resultatet med realistiska ekonomiska- och arbetskrävande insatser. Miljökonsekvensbeskrivning av förslag till åtgärdsprogram för Västerhavets vattendistrikt kräver fördjupning i de flesta punkterna på grund av svårighet att fastställa innebörden med de föreslagna åtgärderna och omfattningen av dessa. Ingemar Rosén Kommunchef Dag Rogne Kommunstyrelsens ordförande