Dnr sektorchefens Samhällsbyggnad och Fritids och turismansvarigs tjänsteskrivelse Yrkanden

Transkript

1 Munkedals Kommun KOMMUNSTYRELSEN SAMMANTRÄOESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 17(34) 61 Dnr Samräd kring förslag till förvaltningspfan, mil.]ökvalitetsnormer och förslag till åtgärd:sprogram för perioden Västerhavets vattendistrikt Vattenmyndigheten i Västerhavets vattendistrikt har på remiss översänt förslag till förvaltningsplan, miljökvalitetsnormer samt åtgärdsprogram med tillhörande miljökonsekvensbeskrivning för förvaltningscykel Synpunkter ska ha inkommit till Vattenmyndigheten senast Förslaget bygger på EU:s ramdirektiv för vatten, vattendirektivet, som trädde i kraft år 2000, med det övergripande målet att uppnå god vattenstatus i alla vattenförekomster till år 2015, eller senast till år God status innebär god ekologisk- och vattenkemisk status i alla inlands- och kustvatten. För grundvatten innebär det, förutom god vattenkemisk status även god kvalitativ status till år I tjänsteskrivelsen redogör sektorchefen Samhällsbyggnad samt Fritids- och turismansvarig för bakgrunden i ärendet och för förvaltningens synpunkter. Beredning sektorchefens Samhällsbyggnad och Fritids och turismansvarigs tjänsteskrivelse Yrkanden s-gruppens ledamöter, C-gruppens ledamöter, Hans-Joachim Isenheim (MP), V-gruppens ledamöter och SD-gruppensledamöter: Bifall till förvaltningens beslut. Yrkanden Karl-Anders Andersson (C): Bifall till förvaltningens förslag med redaktionell ändring i tredje stycket där det ska stå "regeringen och riksdag" istället för högre politisk. o n1va. Tony Hansson (SD): Att Sverigedemokraternas eget yttrande ska gå med som svar till Vattenmyndigheten i Västerhavets vattendistrikt. Propositionsordning Ordföranden ställer proposition på Karl-Anders Anderssons (C) yrkande och finner att kommunstyrelsens beslutar i enlighet med yrkandet. Ordföranden ställer proposition på Tony Hanssons (SD) yrkande och finner att kommunstyrelsens avslår yrkandet. Beslut * Kommunstyrelsen beslutar att lämna följande svar på remissen: kommunen anser att Vattenmyndighetens förslag till åtgärdsprogram kommer att på flera punkter motverka de satsningar som görs för att utveckla landsbygdsboende och näringar som baseras på landsbygdens resurser. Den förbuskning som ofrånkomligen blir följden av föreslagna åtgärder medför att tillgänglighet till vattendragen begränsas och kraftigt reducerar möjligheterna att utveckla den besöksnäring som kopplas till sjöar och vattendrag. De ekologiskt funktionella kantzonerna medför stora kostnader för jordbruk med djurhållning liksom för växtodlingen. Vårt odlingslandskap kommer att krympa och i vissa fall helt växa igen vilket också medför reducerad förmåga till (t

2 l,. Munkedals Kommun KOMMUNSTVRELSEN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 18(34) livsmedelsförsörjning. Flera av åtgärderna medför kraftigt ökade kostnader för jordbruksföretagen vilket hotar stora delar av denna näring. kommunen anser att kostnaderna för föreslagna åtgärder till stor del kommer att betalas av landsbygdens invånare och företag. Om förslagen genomförs kommer kommunen också att få skyldigheter som ytterligare blir en stor belastning för organisation och ekonomi. kommunen anser att besluten om förvaltningsplan, åtgärdsprogram och miljökvalitets-normer ska lyftas av Vattendelegationen till regering och riksdag. kommunen anser att förslagen i många stycken har bristfälligt underlag, vilket gör att det är svårt att bedöma relevans och lämplighet i många av de föreslagna åtgärderna. kommunen delar och instämmer i de synpunkter som LRF Västra Sverige framför i PM Expedieras Vattenmyndigheten i Västerhavets vattendistrikt sektorchefen Stöd Fritid- och turismansvarig Akten

3 Munkedals Kommun KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING SP.M HÄLI.SBYGGNADSSEKTORN nli.iiäxt- OCH KULnJRENHETEi'l! TJÄNSTESKRIVELSE Dn r KS 201 it il Je.) Remiss från Vattenmyndigheten i Västerhavets vattendistrikt om förslag till förvaltningsplan, miljökvalitetsnormer samt åtgärdsprogram för förvaltningscykel Vattenmyndigheten i Västerhavets vattendistrikt har på remiss översänt förslag till förvaltningsplan, miljökvalitetsnormer samt åtgärdsprogram med tillhörande miljökonsekvensbeskrivning för förvaltningscykel Synpunkter ska ha inkommit till Vattenmyndigheten senast Förslaget bygger på EU:s ramdirektiv för vatten, vattendirektivet, som trädde i kraft år 2000, med det övergripande målet att uppnå god vattenstatus i alla vattenförekomster till år 2015, eller senast till år God status innebär god ekologisk- och vattenkemisk status i alla inlands- och kustvatten. För grundvatten innebär det, förutom god vattenkemisk status även god kvalitativ status till år Ramdirektivet för vatten betonar att vatten är gränslöst och att vi måste samarbeta över nationsgränser såväl som andra administrativa gränser, till exempel kommungränser. Sverige är indelat i fem vattendistrikt, och för varje finns en vattenmyndighet. Munkedals kommun tillhör Västerhavets vattendistrikt med tillhörande vattenmyndighet och där Länsstyrelsen i Västra Götalands län är ansvarig länsstyrelse. Västerhavets vattendistrikt har delats in i 43 stycken åtgärdsområden, varav sex stycken berör Munkedals kommun. Dessa är: Dalbergså och Holmså, Enningdalsälven, Glomma, Kustnära områden norr, Västerhavets kustvatten och Örekilsälven. I förslaget till åtgärdsprogram beskrivs nio åtgärder som kommunerna ansvarar för: 1. Kommunerna behöver inom sin tillsyn och prövning av miljöfarlig verksamhet och förorenade områden ställa krav så att miljökvalitetsnormerna följs. 2. Kommunerna behöver bedriva tillsyn så att utsläppen av kväve och fosfor från jordbruk och hästhållning minskas, samt att tillförseln av växtskyddsmedel minskar. 3. Kommunerna behöver ställa krav på hög skyddsnivå för enskilda avlopp. 4. Kommuner behöver genomföra tillsyn på avloppsledningsnät och mindre reningsverk, och införa krav på ökad rening. 5. Kommunerna behöver minska närsaltsbelastningen, avseende kväve och fosfor. 6. Kommunerna behöver säkerställa ett långsiktigt skydd för den nuvarande och fra m tida dricksvattenförsörj ni n gen. 7. Kommunerna behöver utveckla sin översikts- och detaljplanering samt prövning enligt plan- och bygglagen så att miljökvalitetsnormerna för vatten följs. 8. Kommunerna behöver utveckla vatten- och avloppsplaner, efter samverkan med länsstyrelsen. 9. Kommunerna behöver inventera, planera och genomföra åtgärder mot vandringshinder för fisk och andra vattenlevande djur vid vägpassager över vatten i det kommunala vägnätet.

4 Kommunen har under beredningen av ärendet erhållit underlag i form av beslut av Miljönämnden i mellersta Bohuslän, yttrande från Västvatten AB och från Vattenrådet för Bohuskusten samt synpunkter från LRF Västra Sverige. Synpunkter och kommentarer Vattenmyndighetens förslag till åtgärdsprogram kommer för Munkedals del att få stora negativa konsekvenser för jord- och skogsbruk, besöksnäring och landsbygdsutveckling i stort. Munkedals kommun utgörs till övervägande del av dalgångar med omgivande jord- och skogsbruk. Dalgångarna genomströmmas av älvar, åar och bäckar som mynnar i ett antal sjöar. Bebyggelsen utanför tätorterna följer dessa vattendrag och sjöar och utgör en del av det kulturlandskap som utpekas som riksintresse. Attraktionsvärdet för såväl boende som besökare har sin grund i det aktiva jordbruket som skapar ett öppet och levande landskap. Flera jordbruksföretag har gått över till "Krav"- produktion för att bidra till minskad miljöbelastning och många andra är anslutna till rådgivningsprogrammet "Greppa Näringen " som fått stor effekt på miljön. Vattenmyndighetens förslag till åtgärdsprogram kommer att på flera punkter motverka de satsningar som görs för att utveckla landsbygdsboende och näringar som baseras på landsbygdens resurser. Den förbuskning som ofrånkomligen blir följden av föreslagna åtgärder medför att tillgänglighet till vattendragen begränsas och kraftigt reducerar möjligheterna att utveckla besöksnäring som kopplas till sjöar och vattendrag. De ekologiskt funktionella kantzonerna medför stora kostnader för jordbruk med djurhållning liksom för växtodlingen. Vårt odlingslandskap kommer att krympa och i vissa fall helt växa igen vilket också medför reducerad förmåga till livsmedelsförsörjning. Flera av åtgärderna medför kraftigt ökade kostnader för jordbruksföretagen vilket hotar stora delar av denna näring. Det kulturlandskap som utpekas som riksintresse riskerar att försvinna. Kostnaderna för föreslagna åtgärder kommer till stor del att betalas av landsbygdens invånare och företag. Kommunen kommer också att få skyldigheter som ytterligare belastar organisation och ekonomi. Vi ställer oss helt bakom LRF Västs beskrivning av följderna om åtgärdsprogrammet genomförs. 2 Ekonomisk konsekvensbeskrivning: Förslaget kan ha stor ekonomipåverkan för kommunen då åtgärdsförslagen är omfattande och kostsamma. Miljökonsekvensbeskrivning: Genomförs åtgärderna kan man förvänta förbättrad vatten miljö. Folkhälsa: Högre generell kvalite på vatten (dricksvatten etc.) är positivt för folkhälsan. Facklig samverkan : Ej aktuellt MUNKEDAL Telefon växel Fax munkedal.kommun@munkedal.se Bankgiro Postgiro Organisationsnummer

5 3 Förslag till beslut * Kommunstyrelsen beslutar att lämna följande svar på remissen: - kommunen anser att Vattenmyndighetens förslag till åtgärdsprogram kommer att på flera punkter motverka de satsningar som görs för att utveckla landsbygdsboende och näringar som baseras på landsbygdens resurser. Den förbuskning som ofrånkomligen blir följden av föreslagna åtgärder medför att tillgänglighet till vattendragen begränsas och kraftigt reducerar möjligheterna att utveckla den besöksnäring som kopplas till sjöar och vattendrag. De ekologiskt funktionella kantzonerna medför stora kostnader för jordbruk med djurhållning liksom för växtodlingen. Vårt odlingslandskap kommer att krympa och i vissa fall helt växa igen vilket också medför reducerad förmåga till livsmedelsförsörjning. Flera av åtgärderna medför kraftigt ökade kostnader för jordbruksföretagen vilket hotar stora delar av denna näring. - kommunen anser att kostnaderna för föreslagna åtgärder till stor del kommer att betalas av landsbygdens invånare och företag. Om förslagen genomförs kommer kommunen också att få skyldigheter som ytterligare blir en stor belastning för organisation och ekonomi. - kommunen anser att besluten om förvaltningsplan, åtgärdsprogram och miljökvalitetsnormer ska lyftas av Vattendelegationen till en högre politisk nivå. - kommunen anser att förslagen i många stycken har bristfälligt underlag, vilket gör att det är svårt att bedöma relevans och lämplighet i många av de föreslagna åtgärderna. - kommunen delar och instämmer i de synpunkter som LRF Västra Sverige framför i PM , och som framgår av bilaga (Bil). A/0hnb Mats Tillander Samhällsbyggnadschef ars-.&.ke Winblad ritids- och turismansvarig MUNKEDAL Telefon växel Fax munkedal.kommun@munkedal.se Bankgiro Postgiro Organisationsnummer

6 LANTBRUKARNAs RIKSFÖRBUND LRF Västra Sverige PM Synpunkter samråd vattenförvaltningen Om åtgärdsprogramet genomförs fullt ut enligt vattenmyndighetens önskemål, ser vi att det blir en tydlig konflikt med andra viktiga samhällsfunktioner som produktion av mat och förnybar energi, samt problem med att uppfylla andra miljömål. Vi anser att det behövs politiska avvägningar av regering och/eller riksdagsbeslut för att få en helhetsbedömning av åtgärdsprogrammet. Besluten om fastställande av åtgärdsprogram och miljökvalitetsnormer bör lyftas av vattendelegationen till regeringen. LRF vill understryka att många avsnitt i förvaltningsplanen och åtgärdsprogrammet är onyanserat avvägt mellan vatten och andra samhällsintressen, Minskning av fosfor som är den stora kostnadsposten i åtgärdsprogrammet, har en historisk härkomst genom politiska beslut, behov av mat och historiska utsläpp från ett stort antal aktörer. Det är då inte rimligt att dagens markägare ska ta hela kostnadsansvaret Det måste finnas en rimlig bördefördelning i vattendirektivet och inte, som nu är föreslaget, att fakturan i stor utsträckning ska betalas av landsbygdens befolkning Om förslaget åtgärdsprogram skulle genomföras fullt ut kommer det att få långtgående konsekvenser för svensk matproduktion. Idag är den svenska produktionen nere på 50% av det som konsumeras, vilket är lägst i hela EU. På en konkurrensutsatt marknad kan detta leda till att vår matkonsumtion i ännu högre utsträckning belastar andra länders vattendrag. Detta står i strid med det 16:e miljömålet Det är mycket allvarligt att de samhällsekonomiska konsekvensanalyserna inte på något sätt uppfyller kraven i miljöbalken 5kap 6. Analysen ger inte ett tillräckligt underlag för att vattendelegationerna skall kunna fatta väl avvägda och rimliga beslut eftersom dessa analyser ska ligga till grund eventuella undantag. Det finns inga förutsättningar att tillstyrka ett så omfattande beslut eftersom konsekvenserna och kostnaderna inte kan bedömas av de som berörs av beslutet. Det behövs också en costjbenifitanalys. Det svenska systemet innehåller inga tydliga funktioner för intresseavvägningar och prioriteringar mellan andra miljömål och samhällsintressen. Systemet ger heller inte tillräckliga rättssäkerhetsgarantier för enskilda. Här läggs omfattande förslag i mångmiljardklassen utan egentliga avvägningar mot andra samhällsintressen och myndigheten har heller inte ansvar för finansieringen. 1\ks.intemt\dfs\Hemma\larwinOO l \Documents\Privat\20 15\ Vatten frågor\ Vattenremissen synpunkter LRF Västra Sverige.doc

7 PM 2(3) Finansiering hänskjuts till ansvariga myndigheter, kommuner och enskilda verksam hetsutöva re. Åtgärdsprogrammet ser ut att kräva mycket stora resurser för kommunerna. Bara åtgärden att kommunen ska hjälpa till med utplaceringen av anpassade skyddszoner bedöms i samrådsmaterialet till 2,16 miljoner per kommun. Därtill kommer kontroll av fakturor för kalkning, utökad tillsyn för anpassad gödsling mm. Kostnaderna kommer i stor utsträckning överföras till verksamhetsutövare Sverige har valt en modell där direktivets alla olika mål och krav har fått status som miljökvalitetsnormer för ekologisk status. Regleringen är oklar och risken är stor att de svenska kraven kommer att medföra långtgående rättsliga konsekvenser för enskilda och försämra företagens konkurrenskraft. Vi kan redan se hur den småskaliga vattenkraften slås ut av enorma administrativa kostnader. l stället hade det naturligtvis varit bättre att genom samarbete hitta praktiska lösningar i de enskilda fallen. Den svenska modellen innehåller inga tydliga fördelar utan framstår som direkt olämplig. Miljömålet god status enligt ramdirektivet får en betydligt större tyngd rent samhällspolitiskt än exempelvis de miljökvalitetsmål som riksdagen antar, eftersom Sverige har förbundit sig att anta åtgärdsprogram som syftar till att nå god status på våra vatten. Detta blir bindande för Sverige som medlemsstat. Kostnaden och möjligheterna att nå målen, och inom vilken tid det måste ske måste utvärderas mycket noga vid bestämmande av miljökvalitetsnormerna. Annars riskerar vi på sikt dra på oss mycket stora kostnader och begränsad utveckling av framförallt landbygden Vattenmyndigheterna har hittills varit restriktiva till att använda undantaget mindre stränga kvalitetskrav. Vattenmyndigheterna har därigenom begränsat direktivets viktigaste funktion för ett rimligt genomförande och den främsta möjligheten för att anpassa direktivets krav i förhållande till andra intressen. Vi kan se att inom enskilda kommuner kan verksamhetsutövare belastas med kostnader i mångmiljonklassen vilket naturligtvis är helt orimligt. Vattenmyndigheterna måste sätta mindre stränga kvalitetskrav på vattenförekomster med höga åtgärdskostnader annars riskeras förlamning av vissa bygder. Tillgängligheten av underlagsmaterial, Viss mm för allmänheten och berörda verksamhetsutövare är undermålig. Det är nu som möjlighet finns att föra en diskussion om rimligheten av vattenförekomst miljökvalitetsnorm. När beslut är fattat finns små möjligheter till avvägningar. Att då göra underlagsmaterialet så svårtillgängligt är ur demokratisk synpunkt mycket allvarligt då konsekvenserna av beslutade MKN i enskilda fall kan få mycket långtgående konsekvenser.

8 PM 3(3) Nuvarande beslutsprocess utestänger i praktiken möjligheten för nödvändiga lokala och regionala samhällspolitiska avvägningar. Genomförs förslaget fullt ut skulle det innebära mycket stora förändringar av landsskapsbilden och förändringar av biologin som kanske inte alltid är av godo. Ska så stora förändringar göras är det naturligtvis viktigt att boende i bygden är med på besluten och att det finns en finansiering för både åtgärder och det intrång på fastigheter det blir fråga om(våtmarker). Det måste till en genomgripande förändring av arbetssätt där den lokala dialogen och beslutanderätten sätts i första rummet. Detta krävs för att bättre överensstämma med ramdirektivets krav på delaktighet: Direktivet uttrycker en vision om att medborgare och organisationer ska"... spela en avgörande roll i arbetet med att få våra vatten rena och för att komma fram till beslut om de lämpligaste åtgärderna... måste olika intressen vägas mot varandra [... ]Ju mer öppenhet man har när mål sätts upp, åtgärder bestäms och rapportering skall göras, desto mer kommer man att genomföra direktivet med god vilja och desto större möjligheter får medborgarna att påverka inriktningen på skyddet".