Förskollärarprogrammet

1 Förskollärarprogrammet Förskolepedagogik 5: Förskolans pedagogiska innehåll och mål i relation till barns utveckling och livsvillkor II 4,5 hp Kurskod 970G17 Studiehandledning Ht 2016

2 Förord Välkommen till kursen Innehållet i denna studiehandledning har utarbetats i samarbete mellan kursansvariga och de lärare som ingår i kursen. Förutom information om olika kursmoment, föreläsningar och litteratur omfattar studiehandledningen även information om examinationer och kursens bedömningsgrunder. Studiehandledningen ska ses som ett levande dokument, som efterhand, med lärarnas och studenternas hjälp, ständigt kan förbättras. Lycka till med studierna! Kursansvarig Ingrid Karlson

3 Förskolepedagogik, Förskolans pedagogiska innehåll och mål i relation till barns utveckling och livsvillkor, 4,5hp Kursens mål och innehåll Mål Efter avslutad kurs ska den studerande kunna: söka och kritiskt granska aktuell forskning rörande barns utveckling och livsvillkor - redogöra för och problematisera barns normala och atypiska kognitiva och emotionella utveckling - redogöra för och problematisera hur olika livsvillkor med fokus på samhällsklass inverkar på barns normala och atypiska kognitiva och emotionella utveckling - redogöra för och problematisera fenomenet diagnosticering och begreppen normalitet och avvikelse - didaktiskt reflektera över och redogöra för konsekvenser av olika synsätt på barns normala och atypiska utveckling gällande planering av förskoleverksamheten i relation till läroplanen Innehåll Kursen använder utvecklingspsykologi samt barndomssociologi som grund. Kursen behandlar både psykologiska och sociala orsaker för att belysa atypisk utveckling. I kursen problematiseras begrepp som normalitet - avvikelse, diagnosticering och exkludering inkludering. I kursen diskuteras och kritiskt granskas faktorer såsom ålder, etnicitet, genus samt specifikt samhällsklass och dess betydelse för så kallad normal och atypisk utveckling. Kursens innehåll relateras till förskolans verksamhet och pedagogiska innehåll. Förskollärarens roll relateras till andra samhällsaktörer som socialtjänsten. Den studerande skall reflektera didaktiskt och planera för hur omsorg och lärande kan planeras med ledning av aktuell forskning och förskolans styrdokument utifrån barns olika förutsättningar och behov. Kursens uppläggning Undervisningen bedrivs i form av föreläsningar, litteraturseminarier, självständiga studier samt arbete i grupp. Inför seminarier och grupparbeten förväntas den studerande vara aktivt förberedd genom att individuellt ha läst specificerad litteratur samt gjort vissa specificerade förberedelser enskilt och/ eller i arbetsgruppen. Genom det nätbaserade kursrummet i Lisam sker en stor del av kurskommunikationen. Via kursrummet ges fortlöpande information under kursens gång och det är därför viktigt att den studerande regelbundet går in och ser om det finns något nytt. Där finns även länkar till aktuella kursdokument som kursplan, studiehandledning med mera. Aktuellt schema går också att nå via Lisam. Medverkande lärare Kursansvarig är: Ingrid Karlson: ingrid.karlsson@liu.se Seminarieledare/lärare är: Ingrid Karlson Anders Albinsson Jonathan Josefsson ingrid.karlsson@liu.se anders.albinsson@liu.se jonathan.josefsson@liu.se

4 Därutöver medverkar andra lärare som föreläsare från Institutionen för beteendevetenskap och lärande (IBL), Tema Barn (TEMA) samt Institutionen för Samhälls- och Välfärdsstudier ISV). Kursmoment Kursintroduktion: Ingrid Karlson Föreläsningar: 1 En förskola för alla Helene Elvstrand ISV 2. Barns atypiska utveckling? Linda Olsson IBL 3. "Utsatta barn och familjer - Vad menas med det? Problematisering av samhällets kategoriseringar och insatser" Susanne Severinsson ISV 4. Barn, barndom och migration: samhällsförändringar och barns förändrade livsvillkor som möjlighet och utmaning för förskolan Jonathan Josefsson TEMA BARN 5. Vad har vi lärt? Uppsamling och summering av kursens innehåll inför rapportsskrivning. Ingrid Karlson ISV Litteraturseminarier: 1. Barns livsvillkor. Anders Albinsson 2. Barns utveckling utvecklingspsykologiska perspektiv. Ingrid Karlson 3. Barn, migration och förskolan. Jonathan Josefsson Litteraturseminarier innebär: Litteraturseminarium betyder i denna kurs att seminariegrupperna (tre stycken) tillsammans med en lärare bearbetar litteraturen, dels i syfte att förstå och ta till sig litteraturens innehåll och dels att koppla den till kursens kunskapsmål. Olika teoretiska perspektiv och begrepp som är centrala i kursen tas upp vid dessa tillfällen. Dessa relateras i viss mån till förskolans praktik. En anvisning för systematisk litteraturbearbetning som kan användas både enskilt och i arbetsgrupper bifogas, se bilaga 1. Notera alltid vad ni lyfter fram ur texter och var det finns (sidangivelser). Ta även med texterna till seminarietillfällena. Detta för att underlätta meningsfulla diskussioner under litteraturseminarier. För varje litteraturseminarium finns specificerat vad som ska tas upp och hur seminariet ska förberedas och genomföras. Litteraturseminarium 3 är obligatoriskt.

5 Arbetsgrupper Kursen kräver arbete i arbetsgrupp. Gemensam planering av arbetsgruppstillfällena är därför en förutsättning för lyckade studier. Gruppen är beroende av varje individs insats. Konstruktivt och meningsfullt arbete i grupp kräver att varje individ i gruppen, planerar, förbereder och strukturerar sitt arbete i relation till och inför gruppens gemensamma arbete. Ni får själva bestämma tid och plats för ert arbete i grupp. I denna kurs får arbetsgruppen stor betydelse för förberedelser inför litteraturseminarie 3. De studerande är indelade 16 arbetsgrupper från A-P. Naturligtvis rekommenderar vi att ni även använder arbetsgrupperna för er egen lärprocess under den övriga tiden i kursen. Seminariegrupper Vid litteraturseminarier och seminarier är 5-6 arbetsgrupper sammanslagna till en seminariegrupp. Litteraturseminarierna leds av en lärare per seminarieomgång. Seminariegrupperna kallas som nämnts 1 (A-E), 2 (F-J) samt 3 (K-P).

6 Kursens uppläggning i moment vecka 41-43 Vecka 41 Kursintroduktion Ingrid Karlsson Introduktion med genomgång av studiehandledning, mål, litteratur och schema. Att läsa inför tillfället: Studiehandledningen som nås via kursens hemsida och Lisamrummet. Föreläsning 1 : En förskola för alla Helene Elvstrand Litteraturseminarium 1: Anders Albinsson Att läsa inför litteraturseminarium 1: Johansson, T.; Lindgren, S. & Hellman, A. (2013). Nya uppväxtvillkor Samhälle och individ i förändring. Stockholm: Liber kap. 1 3 Individuell förberedelse Läs kap. 1 3 och anteckna och tag med sådant ni vill diskutera på seminariet. Det kan handla om något ni håller med om, motsätter er mot, vill lyfta fram som särskilt intressant eller som påverkar det pedagogiska arbetet i förskolan gällande barn föräldrar och personal. Genomförande Ni kommer i mindre grupper som formas under tillfället att diskutera med varandra utifrån era anteckningar. Grupperna skriver sedan två diskussionsfrågor på tavlan för att initiera en diskussion i storgrupp. Gruppen håller i diskussionen. Föreläsning 2: Förskolebarns atypiska utveckling Linda Olsson, IBL Att läsa inför föreläsningen: Empson, J.M.; Nabuzoka, D. & Hamilton, D. (2004). Atypical Child Development in Context. New York: Palgrave MacMillan

7 Vecka 42 Litteraturseminarium 2 Ingrid Karlson Att läsa inför seminarium 2: Empson, J.M.; Nabuzoka, D. & Hamilton, D. (2004). Atypical Child Development in Context. New York: Palgrave MacMillan Individuella förberedelser Inläst litteraturen och erfarenheter från VFU ligger till grund för seminariet. Använd era anteckningar från VFU-perioden kopplat till barn i behov av stöd i verksamheten vid läsningen och se vilka kopplingar till och tolkningar som ni kan göra med hjälp teori och övrig text i litteraturen. Förbered att lyfta fram en tolkning. Genomförande Vid seminariet lyfter ni fram en tolkning av någon upplevelse från VFU som ni gjort i relation till det utvecklingspsykologiska perspektiv som finns i den aktuella boken. Först arbetar ni i vid tillfället skapade smågrupper och jämför era olika tolkningar av olika händelser ni sett. Är det liknande händelser ni fastnat för eller olika. Vilka olika typer av problematik har ni stött på i gruppen och vilka tolkningar gör ni utifrån kunskaper i den för seminariet aktuella boken och Linda Olssons föreläsning. Vi avslutar tillfället med att några tolkningar presenteras och storgruppsdiskussion kring vad ni sett och vilka tolkningar ni gjort tar vid. Tillfället kan även ses som en förberedelse inför den avslutande examinationen. Föreläsning 3: "Utsatta barn och familjer - Vad menas med det? Problematisering av samhällets kategoriseringar och insatser". Susanne Severinsson Föreläsning 4: Barn, barndom och migration: samhällsförändringar och barns förändrade livsvillkor som möjlighet och utmaning för förskolan Jonathan Josefsson Att läsa inför föreläsningen Börjesson, M. & Palmblad, E. (2003). I Problembarnens tid. Stockholm. Carlssons bokförlag (Inledning + kap. 1,4,5) Alt: Problembarnets århundrade av samma författare Förskolan nr 6 2016, Tema Nya Möten, Lärarförbundet Johansson, T.; Lindgren, S. & Hellman, A. (2013). Nya uppväxtvillkor Samhälle och individ i förändring. Stockholm: Liber kap. 1 3 Lunneblad, Johannes (2013). Tid att bli svensk: En studie av mottagandet av nyanlända barn och familjer i den svenska förskolan. Nordic Earily Childhood Education Research Journal, Vol 6, nr. 8, s. 1-14 Utbildningsdepartementet (2011). Läroplan för förskolan, Lpfö 98.

8 Litteraturseminarium 3 Att läsa inför tillfället Börjesson, M. & Palmblad, E. (2003). I Problembarnens tid. Stockholm. Carlssons bokförlag (Inledning + kap. 1,4,5) Alt: Problembarnets århundrade av samma författare. Förskolan nr 6 2016, Tema Nya Möten, Lärarförbundet Johansson, T.; Lindgren, S. & Hellman, A. (2013). Nya uppväxtvillkor Samhälle och individ i förändring. Stockholm: Liber kap. 1 3 Lunneblad, Johannes (2013). Tid att bli svensk: En studie av mottagandet av nyanlända barn och familjer i den svenska förskolan. Nordic Early Childhood Education Research Journal, Vol 6, nr. 8, s. 1-14 Utbildningsdepartementet (2011). Läroplan för förskolan, Lpfö 98 Instruktion seminarium: Barn, migration och förskolan Syftet med seminariet är att tillsammans diskutera några av de utmaningar och möjligheter som migration innebär för förskolans arbete med innehåll och mål. Genom aktiva diskussioner ska studenterna redogöra för och problematisera förändrade livsvillkor för barn och familjer i samband med migration och hur förskolan kan förhålla sig till denna typ av samhällsförändringar. Inför seminariet ska ni ha läst Lunneblad 2013 och Förskolan nr 6 2016 Tema Nya Möten och vara förberedda att diskutera innehållet i texterna. 1. Välj i arbetsgrupperna ut ett avsnitt eller tema i Lunneblad som väckte ert intresse och koppla samman detta med någon av dina egna erfarenheter från er verksamhetsförlagda utbildning och målen för förskolan (Lpfö 98) i en reflektion som ni kan presentera för seminariegruppen. Lunneblads artikel, egna erfarenheter och Lpfö 98 ska vara utgångspunkten men använd gärna också Tema numret i Förskolan för att hitta fler infallsvinklar på temat. 2. Formulera också en fråga i relation till ert tema som seminariegruppen gemensamt kan diskutera. I er diskussion ska ni använda er av centrala begrepp i kursen och litteraturen så att ni visar att ni behärskar den. Föreläsning/Uppsamling 5: Vad har vi lärt? Uppsamling och summering av kursens innehåll inför rapportskrivning samt genomgång av examinerande uppgift. Ingrid Karlson

9 Vecka 43 Arbete med examinerande rapport Rapporten ska vara individuell vetenskaplig litteraturgenomgång av kurslitteratur samt självvald vetenskaplig artikel som tar sin utgångspunkt i något kursrelaterat fenomen/problematik som ni fått kunskap om under VFU:n. Denna problematik/fenomen granskas och problematiseras med hjälp av de olika perspektiven och teorierna i ovan nämnda litteratur. Rapporten ska innehålla: Kort inledning med beskrivning av problemområdet och en motivering varför det är intressant. Problemområdet ska ha sin utgångspunkt i konkret förskolepraktik genom att ni använder er av insamlad kunskap från VFU-perioden. Syfte och frågeställningar utifrån den VFU relaterade problemtik ni vill belysa i rapporten En litteraturgenomgång av kurslitteratur samt egenvald artikel enligt formen för en vetenskaplig litteraturgenomgång. Olika perspektiv ska lyftas fram i syfte att granska och problematisera den problematik som är i fokus. All kurslitteratur ska ingå. En diskussion där syfte och frågeställningar besvaras och diskuteras utifrån litteratur och egen väl underbyggd reflektion. En koppling till en tänkt planering för stöd i vardagen för ett barn/grupp av barn med något speciellt behov ska också finnas med. Rapporten ska följa APA systemet när det gäller referenshantering. Språket ska vara korrekt och sträva mot ett vetenskapligt skrivande. Omfattning 4-6 sidor, 12 punkter, enkelt radavstånd. Förberedelse Var nyfikna på hur förhållningssätt och diskussioner kopplat till barn i behov av extra stöd och hjälp i verksamheten ser ut i den förskola där ni har VFU-plats. Anteckna de erfarenheter och reflektioner ni gör under VFU-veckorna relation till kursens innehåll. Den studerande ska genom informella samtal med pedagoger, egna iakttagelser och på andra tillgängliga sätt skaffa sig kunskap om barns varierade behov av stöd, hantering och bemötande av barn i särskilt behov av stöd samt hur man talar om barn i behov av särskilt stöd. Exempel på frågor som ni kan/ska söka svar på är hur man hanterar barns olikheter när det gäller behov av stöd av pedagoger och andra personer/stödfunktioner och hur man lyssnar på resonemang kring barn i behov av särskilt stöd både allmänt och kopplat till specifika barn. Hur talas det om behov av särskilt stöd, vilka begrepp använder man sig av, hur hanteras olika former av särskilda stöd och när och var söker man stöd är frågor som kan ställas. När förefaller ngt bli ett problem? Dessutom syftar frågorna till att man ska få förståelse för vilka/vilket synsätt på barn och barn i behöv av särskilt stöd som visar sig i handlingar och samtal.

10 Genomförande Varje studerande väljer något fenomen eller någon problematik som ni vill fokusera speciellt i er rapport. Relatera detta till litteraturen genom en tematiserad litteraturgenomgång. Väv också i diskussionsdelen in en planering för någon åtgärd som ni anser skulle kunna vara till stöd för barn i barngruppen i relation till valt område. Strukturen ska se ut på följande sätt och delarna ska synliggöras genom underrubriker. Kort inledning med beskrivning av problemområdet och en motivering varför det är intressant. Syfte och frågeställningar utifrån den VFU relaterade problematik ni vill belysa i rapporten och med relevans för kursens mål. En litteraturgenomgång av kurslitteratur samt egenvald artikel enligt formen för en vetenskaplig litteraturgenomgång En diskussion där syfte och frågeställningar besvaras och diskuteras utifrån litteratur och egen väl underbyggd reflektion. Koppling till planering för stöd i vardagen för barnet Rapporten ska följa ett vedertaget referenssystem förslagsvis APA

11 Obligatoriska moment 970G17 Litteraturseminarium 3 Aktiv närvaro krävs Provkod OBL2 0hp D Examination 970G17 Kursens lärandemål examineras genom följande moment: Moment Provkod Betyg Skriftlig rapport SRE1 U-VG Examinerande uppgift skriftlig rapport Rapporten är en individuell vetenskaplig litteraturgenomgång av kurslitteratur samt självvald vetenskaplig artikel som tar sin utgångspunkt i något kursrelaterat fenomen/problematik som ni fått kunskap om under VFU:n. Inlämning av uppgiften görs på Lisam senast fredag vecka 43 klockan 23 1 Fredag vecka 43 Examination Tregradig betygsskala 2 Fredag vecka 03 3 Fredag vecka 23 Ytterligare omtentame n sker i samband med nästa kurs FP 5 Ht- 2014 Omexamination Tregradig betygsskala. Omexamination Tregradig betygsskala. Hänvisning till ny studiehandledning och ev. ny litteratur Tregradig betygsskala Uppsamlingstillfälle för obligatoriskt seminarium kommer också att ges ovanstående dagar vid uppsamlingstillfälle 2 och 3 samt vid nästa kursomgång 2017. Rapporten bedöms enligt en tregradig betygsskala med betyget Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl godkänd (VG).

12 De studerande som erhåller betyget Godkänd eller Väl godkänd på rapporten har därmed skrivit klart uppgiften. Det är inte möjligt för studerande som fått betyget G att skriva om rapporten för att kunna få VG. De studerande som efter det första inlämningstillfället ännu inte är godkända erbjuds ytterligare examinationstillfällen (se figur ovan). De som deltar i dessa examinationstillfällen bedöms enligt en tregradig betygsskala, med U, G eller VG. Bedömningsgrunder Utgångspunkten för bedömningen av rapporten är kursens mål och erhållande av ett visst betyg beror på vilken nivå av uppnåenden av målen den studerande visar. Mål Efter avslutad kurs ska den studerande kunna: Mål söka och kritiskt granska aktuell forskning rörande barns utveckling och livsvillkor - redogöra för och problematisera barns normala och atypiska kognitiva och emotionella utveckling - redogöra för och problematisera hur olika livsvillkor med fokus på samhällsklass inverkar på barns normala och atypiska kognitiva och emotionella utveckling - redogöra för och problematisera fenomenet diagnosticering och begreppen normalitet och avvikelse - didaktiskt reflektera över och redogöra för konsekvenser av olika synsätt på barns normala och atypiska utveckling gällande planering av förskoleverksamheten i relation till läroplanen Kriterier för Godkänd Att rapporten innehåller de efterfrågade delarna Att frågeställningen grundas i förskolepraktik Att referens och språkbehandling är korrekt Att teori och praktik knyts samman Att den studerande använder litteraturen för att anta en granskande och problematiserande hållning i relation till det studerade fenomenet/problematiken. Kriterier för Väl Godkänd För att den studerande ska erhålla betyget väl godkänd på rapporten måste samma krav som för godkänd uppfyllas. Därutöver krävs att studenten uppvisar resonemang som (1) har stor relevans för de frågor som ställs, (2)djupgående problematiserar de ämnen som behandlas, (3) innehåller självständiga resonemang. Underkänd Att inte uppfylla kriterierna för G innebär att man blir underkänd. Olika typer av fusk, ex. plagiat leder också till betyget Underkänd. Vidare information om den examinerande rapportens uppbyggnad och logik kommer att lämnas under kursens gång, dels vid introduktionen samt även vid

13 Policy rörande fusk och plagiat På senare år har det inom Lärarprogrammets olika delar lagts ökad vikt vid vetenskapligt skrivande. Uppsats- och rapportskrivande återkommer därför som ett centralt moment i många kurser. Tyvärr har det parallellt med denna utveckling också skett en ökning av antalet fall av uppsatsplagiat, både inom universitetet och i skolan, vilket bland annat kan hänföras till tillgängligheten av olika former av hemsidor och färdiga uppsatser på Internet. 1 Den definition av fusk och plagiat som Linköpings universitets disciplinnämnd utgår ifrån finns i Högskoleförordningen (10 kap. 1 ): Disciplinära åtgärder får vidtas mot studenter som 1. med otillåtna hjälpmedel eller på annat sätt försöker vilseleda vid prov eller när studieprestation annars skall bedömas... 2 Enligt Hult och Hult är alltså fusk och plagiat en medveten handling, men det finns däremot inga objektiva kriterier för vad som räknas som sådant. Det beror helt enkelt på i vilket sammanhang denna handling företagits, och vilka instruktioner läraren gett. 3 När vi på lärarutbildningen ska bedöma vad som är plagiat utgår vi från vad universitetets disciplinnämnd bedömt vara plagiat i några tidigare fall, och det visar sig att detta stämmer väl överens med vad lärare och studenter vid universitetet anser vara plagiat/fusk. 4 Givet ovanstående definition av fusk och plagiat kan säkert många snedsteg vara gränsfall, men i följande stycke räknar vi upp de handlingar som vi anser bryter mot vetenskaplig kod såväl som universitetets regelverk. Ett plagiat är något som studenten 1. inte har skrivit själv, utan som har tagits från någon annan författare antingen genom att skriva av eller att kopiera från en källa, t.ex. en bok, artikel eller hemsida och som 2. saknar en ordentlig källhänvisning som visar var det avskrivna/kopierade har sitt ursprung. Det står naturligtvis studenten fritt att referera och citera källor det ska man göra i en vetenskaplig uppsats men det måste klart framgå vilka dessa källor är. Studenten måste ge originalkällorna erkännande för den information som de står för. Nu ska detta inte överdrivas genom att ha en not eller parentes efter varje ord eller mening, utan man kan samla ihop flera källhänvisningar i samma not/parentes efter ett kortare avsnitt. Dock ska man alltid ha en källhänvisning med sidor direkt efter ett citat. Långa stycken av en uppsats utan källhänvisningar leder till misstanke om plagiat, t.ex. att uppsatsen skulle vara tagen från någon databas på Internet. Bland de uppsatser som blivit fällda för plagiat i disciplinnämnden kan man notera att där nästan helt saknas källhänvisningar, och de få som finns är ofta vilseledande, d.v.s. de leder till fel källor. Som verktyg för att komma tillrätta med plagiat använder vi oss i vissa kurser av databasen URKUND, till vilken studenten ska skicka sin examinations- och/eller fördjupningsuppgift. 5 1 Se t.ex. DN 2005-06-07, www.dn.se/dnet/road/classic/article/0/jsp/print.jsp?&a=424862, 2005-06-08; Lärarnas tidning nr. 16 2005. 2 Citerat i Hult, Åsa och Håkan Hult. 2003. Att fuska och plagiera ett sätt att leva eller ett sätt att överleva? CUL-rapporter nr. 6. Linköping: Linköpings universitet, s. 11. 3 Hult och Hult 2003 s. 11. 4 Se Hult och Hult 2003 s. 29, 33. 5 URKUND är en skandinavisk databas och nättjänst för att motverka plagiat som har utvecklats i samarbete med pedagogiska institutionen vid Uppsala universitet. För mer information, se www.urkund.se.

14 Denna nättjänst kan dock inte svara på om en text är plagierad eller ej, men visar på delar av texten som bör kontrolleras för att kunna avgöra om det rör sig om plagiat. Kunskapssyn, lärande och didaktik Till sist kan det vara på sin plats att koppla frågan om fusk och plagiat till kunskapssyn och lärande. Plagiat är ett uttryck för att studenten fokuserar på att klara kurser och få betyg på ett felaktigt sätt. För den student som i första hand vill lära sig blir examinationstillfället ett lärtillfälle. 6 För alla studenter och kanske speciellt blivande lärare bör bildning gå före utbildning, och sett från den synvinkeln är själva skrivprocessen något av det mest lärorika man kan ägna sig åt. Ökningen av uppsatsplagiat i skolan ställer också nya krav på dem som läser på Lärarprogrammet. Mycket talar för att dagens och framtidens lärare behöver vara kompetenta användare av informations och kommunikationsteknik och dessutom goda vetenskapliga skribenter och stilister, bl.a. för att kunna känna igen och stävja olika former av plagiat. Men lärare behöver även omfatta och förmedla en kunskapssyn där skrivande som process och lärtillfälle betonas. Vad händer vid fusk? Vid misstanke om fuskförsök gör tentamensvakten en anmälan till jourhavande lärare. Vakten lämnar även en rapport till Tentamensservice. Examinator kontaktar studenten så snart som möjligt efter tentamenstillfället för att informera om anmälans gång. Misstanke om fuskförsök anmäls till universitetets rektor och ärendet behandlas i universitetets disciplinnämnd. Nämnden består av universitetets rektor, en lagfaren ledamot, en lärarrepresentant och två studeranderepresentanter. En varning eller avstängning från undervisning och examination i upp till sex månader kan bli följden av fuskförsök. Den vanligast utdömda påföljden är två månaders avstängning. Vid beslut om avstängning meddelas berörda institutioner inom Linköpings Universitet och CSN. Avstängning gäller från och med den dag då beslutet tas. Universitetet ser lika allvarligt på fusk vid laboration, hemtentamen, uppsatsskrivning etcetera, som på fusk vid skriftlig tentamen. Kursutvärdering Utvärdering av kursen sker efter kursen slut via det elektroniska kursutvärderingssystemet KURT, som nås via studentportalen. 6 Hult och Hult 2003 s. 17.

15 Obligatorisk Kurslitteratur Litteraturlista 970G17 ht 2013 Empson, J.M.; Nabuzoka, D. & Hamilton, D. (2004). Atypical Child Development in Context. New York: Palgrave MacMillan Börjesson, M. & Palmblad, E. (2003). I Problembarnens tid. Stockholm. Carlssons bokförlag (Inledning + kap. 1,4,5) alternativt Problembarnets århundrade av samma författare. Johansson, T.; Lindgren, S. & Hellman, A. (2013). Nya uppväxtvillkor. Stockholm: Liber Lunneblad, Johannes (2013). Tid att bli svensk: En studie av mottagandet av nyanlända barn och familjer i den svenska förskolan. Nordic Earily Childhood Education Research Journal, Vol 6, nr. 8, s. 1-14 Trawick-Smith, J. (2010, 2012, 2013). Early childhood development. A multicultural perspective. (5th ed.) Upper Saddle River, New Jersey: Merril. Utbildningsdepartementet (2011). Läroplan för förskolan, Lpfö 98. Egenvald vetenskaplig artikel relaterad till den avslutande examinerande rapporten tillkommer. Referenslitteratur Förskolan nr 6 2016, Tema Nya Möten, Lärarförbundethttp://www.lararnasnyheter.se/forskolan/2016/08/09/tema-nyanlanda Kontaktuppgifter Postadress: Linköpings universitet Institutionen för Samhälls- och Välfärdsstudier, ISV Campus Norrköping 601 74 Norrköping Programansvarig: Helene Elvstrand helene.elvstrand@liu.se Kursansvarig: Ingrid Karlsson ingrid.karlsson@liu.se Medkursansvarig: Anders Albinsson anders.albinsson@liu.se

16 Kursadministratör Gill Tyrén gill.tyren@liu.se Bilaga 1 Systematisk läsning av litteratur inför litteraturseminarier. När det gäller läsning av texter i litteraturlistan kan följande punkter hjälpa till att fokusera sådant som bidrar till egen förståelse, bearbetning och lärande av innehållet. Vilken typ av text är det? (översiktslitteratur, vetenskapliga studie/artikel)? Vad handlar texten om? Hur legitimeras innehållet i texten, dvs vad menar författaren att den fyller för behov? Vilken, vilka är de teori (er) ut som författaren lutar sig mot. Vilka centrala begrepp används? Vilka huvudsakliga poänger görs i texten? Vad grundar de sig på? Vad tycker du om texten och de ställningstaganden som görs där (motivera)? Vad kan man lära som blivande förskollärare När det gäller vetenskapliga artiklar är även följande viktigt att beakta. Vad är syftet med studien? Urval, dvs. vilka eller vad har studerats? Vilken metod har använts? Vad blev resultatet? Vilka tankar väcker detta? Notera alltid vad ni lyfter fram ur texter och var det finns (sidangivelser). Ta även med texterna till seminarietillfällena. Detta för att underlätta meningsfulla diskussioner under seminarier och litteraturseminarier.