9AMA71 Matematiska modeller och modellering 7,5 hp

Transkript

1 1 9AMA71 Matematiska modeller och modellering 7,5 hp Version Kurskod: 9AMA71 HT 2017 Kursansvarig: Jonas Bergman Ärlebäck

2 Innehåll Välkommen till kursen 9AMA71 Modeller och modellering, 7,5 hp, HT 2017! AMA71, Modeller och modellering, 7,5 hp, HT Kursinnehåll... 4 Mål... 4 Kursens organisation... 4 Examination... 5 Kursutvärdering... 5 Examination och bedömningsgrunder... 5 Modelleringsuppgifter Skriftlig redovisning av Matematisk modellering, 1 hp (SRE1)... 6 Modellutvecklande sekvens Skriftlig redovisning Modellutvecklande sekvens av aktiviteter, 2 hp (SRE2)... 6 Projektarbete: skriftlig och muntlig redovisning av modelleringsmodul, 4,5 hp (PRO1)... 6 Bedömningsgrunder... 7 Schema, översiktligt innehåll och deadlines för kursen Litteraturlista HT2017: Matematiska modeller och modellering, 7,5 hp (9AMA71) Policy rörande fusk och plagiat Vad händer vid fusk?

3 3 Välkommen till kursen 9AMA71 Modeller och modellering, 7,5 hp, HT 2017! Syftet med denna studiehandledning är att underlätta studierna genom att tydliggöra kursens syften, mål och upplägg. Förutom information om seminarier, litteratur och kursuppgifter omfattar studiehandledningen även information om examination och kursens bedömningsgrunder samt information om plagiering. Lycka till med modellerandet och studierna! Jonas Bergman Ärlebäck Kursansvarig Kontaktuppgifter Jonas Bergman Ärlebäck Linköpings universitet Matematiska institutionen Linköping E-post: Telefon: Besöksadress: Linköpings universitet, Campus Valla, B-huset, ingång 21-23, plan 2 (entréplan), rum 2A:664

4 4 9AMA71, Modeller och modellering, 7,5 hp, HT 2017 Kursinnehåll I kursen kommer (matematiska) modeller och modellering belysas och arbetas med från olika perspektiv; såväl matematiska, vetenskapliga, filosofiska som didaktiska. Kursen kretsar kring läsande av kurslitteraturen och diskussion av denna på seminarierna; den deltagande studentens egna arbeta med, och redovisningar av, modelleringsuppgifter; samt studentens arbete och redovisning av planerandet, designen, genomförandet 1 och utvärderingen av en s.k. modelleringsmodul för gymnasiets matematikundervisning (se närmare beskrivning i avsnittet Projektarbete under avsnittet Examination och bedömningsgrunder). Observera alltså att kursen innehåller såväl rena, om än tillämpade, matematiska inslag såväl som didaktiska inslag. Bland innehållet återfinns bland annat: - Formulera realistiska system som matematiska modeller. - Matematisk analys av modellerna samt kritisk diskussion av begränsningarna av dessa. - Modelleringsprojekt i form av planering, design, genomförande och utvärdering av modelleringsmoduler för gymnasiets matematikundervisning. - Matematikdidaktisk forskning om modellering. - Användning av, och att i undervisningen kunna integrera, tekniska hjälpmedel såsom MATLAB, Mathematica, Maple, GeoGebra och applikationer till smarta telefoner och surfplattor i samband med undervisning och lärande av och genom matematiska modeller och modellering. Mål Efter fullgjord kurs skall den studerande kunna - konstruera, analysera och kritiskt värdera matematiska modeller, inklusive deras förutsättningar och konsekvenser - söka, sammanställa och kritiskt granska forskning om matematisk modellering och arbete med matematisk modellering i skolmatematik - planera, genomföra och kritiskt utvärdera modelleringsmoduler för gymnasiets matematikundervisning med redovisning i form av en vetenskapligt inriktad skriftlig rapport - använda tekniska hjälpmedel såsom MATLAB, Mathematica, Maple, GeoGebra och applikationer till smarta telefoner och surfplattor i arbetet med modeller och modellering, samt kunna integrera sådana tekniska hjälpmedel i modelleringsmoduler för gymnasiets matematikundervisning Kursens organisation Kursen organiseras i ett antal seminarier, genom litteraturstudier och genom arbete med modelleringsuppgifter, både självständigt och i grupp. Seminarierna baseras på studentens förberedelser som att studera litteraturen och genomföra modelleringsuppgifter. Det sistnämnda sker ibland individuellt och ibland i mindre grupper. Båda typerna av förberedelser ses som centralt för att bearbeta kursinnehållet. Dessa förberedelser följs upp 1 Med genomförande avses här att en annan student på kursen arbetar igenom modulen inte att modulen implementeras i en riktigt gymnasieklass.

5 5 och diskuteras vid seminarierna. Observera att väl genomförda förberedelser betraktas som en förutsättning för lärandet och för att aktivt kunna bidra till seminariernas innehåll. Genom den nätbaserade lärplattformen LISAM sker en del av kurskommunikationen som den studerande ges möjlighet att medverka i tillsammans med kurskamrater och lärare. Via denna plattform ges även fortlöpande information under kursen och det är därför viktigt att den studerande regelbundet använder plattformen. Där finns även aktuella kursdokument som kursplan, studiehandledning och viss litteratur. Det är även i LISAM som alla inlämningar i kursen kommer att göras. Examination Kursen examineras genom skriftliga och muntliga redovisningar; se vidare under rubriken Examination och bedömningsgrunder. Kursutvärdering Utvärdering av kursen sker dels på sista seminariet på kursen fredagen den 26 oktober, dels efter kursens slut via det elektroniska kursutvärderingssystemet KURT. Examination och bedömningsgrunder Kursinnehållet examineras genom tre moment/provkoder: - SRE1: Skriftlig redovisning av Matematisk modellering, 1 hp - SRE2: Skriftlig redovisning Modellutvecklande sekvens av aktiviteter, 2 hp - PRO1: Projektarbete: skriftlig och muntlig redovisning av modelleringsmodul, 4,5 hp Tabellen nedan sammanfattar hur de olika kursmålen examineras genom de olika examinationsmomenten: Mål ur kursplanen SRE1 SRE2 PRO1 - konstruera, analysera och kritiskt värdera matematiska modeller, inklusive deras förutsättningar och konsekvenser X X - söka, sammanställa och kritiskt granska forskning om matematisk modellering och arbete med matematisk modellering i skolmatematik - planera, genomföra och kritiskt utvärdera modelleringsmoduler för gymnasiets matematikundervisning med redovisning i form av en vetenskapligt inriktad skriftlig rapport - använda tekniska hjälpmedel såsom MATLAB, Mathematica, Maple, GeoGebra och applikationer till smarta telefoner och surfplattor i arbetet med modeller och modellering, samt kunna integrera sådana tekniska hjälpmedel i modelleringsmoduler för gymnasiets matematikundervisning X X X X X

6 6 Modelleringsuppgifter Skriftlig redovisning av Matematisk modellering, 1 hp (SRE1) Denna redovisning omfattas av Modelleringsaktivitet 1 och 6 (se Schema, översiktligt innehåll och deadlines för kursen) och innebär att man ska lämna in skriftligt och redovisa: fullständiga lösningar som dokumenterar hur man arbetat med modelleringsproblemet i fråga; en kort reflektion över aktiviteten och det egna arbetet (Vad upplevdes som svårt/enkelt/frustrerande? Var problemet intressant/tråkigt (och varför)? Hur och var passar detta problem in i gymnasiekursens matematikkurser eller hur skulle den kunna modifieras för att passa in? ). Lösningarna behöver inte skrivas på strikt rapportform eller skrivas på dator väl handskrivna (vilket innebär logiskt strukturerade och läsliga) lösningar duger gott; den studerande kan exempelvis scannande in eller fotografera av sina lösningar och lämna in. Lösningarna kan även i förekommande fall med fördel inkludera digitala arbetsblad och anteckningar (Excel-, MATLAB-, Mathematica-, Maple-, GeoGebrafiler eller skärmavbildningar av applikationer till smarta telefoner och surfplattor) som den studerande använt under sitt arbete med modelleringsproblemen som bilagor till redovisningen. Inlämningen sker under Inlämningar i LISAM. Deadline för inlämning av Modelleringsaktivitet 1 är 30/8 kl Deadline för inlämning av Modelleringsaktivitet 6 är 4/10 kl Om de inskickade lösningarna inte är kompletta (om exempelvis alla frågor inte är besvarade eller lösningsgången ej går att följa) kan en eller flera kompletteringar begäras in för ytterligare bedömning tills redovisningen/lösningen bedöms som godkänd. Modellutvecklande sekvens Skriftlig redovisning Modellutvecklande sekvens av aktiviteter, 2 hp (SRE2) Denna redovisning omfattas av Modelleringsaktivitet 2, 3, 4 och 5 (se Schema, översiktligt innehåll och deadlines för kursen) och innebär att man ska lämna in skriftligt och redovisa enligt samma modell som för SRE1 (Modelleringsuppgifter Skriftlig redovisning av Matematisk modellering, 1 hp) ovan. Deadline för inlämning av Modelleringsaktivitet 2 är 6/9 kl Deadline för inlämning av Modelleringsaktivitet 3 är 12/9 kl Deadline för inlämning av Modelleringsaktivitet 4 är 20/9 kl Deadline för inlämning av Modelleringsaktivitet 5 är 27/9 kl

7 7 Projektarbete: skriftlig och muntlig redovisning av modelleringsmodul, 4,5 hp (PRO1) I projektet som ingår i kursen ska du välja ett matematiskt innehåll ur gymnasiets matematikkurser 2 och planera och utveckla en modelleringsmodul i formen av en modellutvecklande sekvens av modelleringsaktiviteter á la Lesh och Doerr (2003b) med detta ämnesinnehåll som lärandemål. Modelleringsmodulen ska bestå av följande material: a) En sekvens av aktiviteter innehållande i. minst en tankeavslöjande aktivitet (MEA) ii. minst en modellutforskande aktivitet (MXE) iii. minst en modelltillämpande aktivitet (MAA) Tänk på att för att modelleringsmodulen ska hänga ihop och vara praktiskt genomförbar, så kan det behövas inpass av traditionell undervisning så som införande av notation, upprepeterandet av något begrepp/moment/samband/procedur b) Material till läraren som ska genomföra modulen i sin klass: en kortfattad men komplett lektionsplanering för genomförandet av modelleringsaktiviteterna i den modellutvecklande sekvensen samt kompletta lösningsförslag 3 till samtliga aktiviteter i sekvensen c) Material och instruktioner till eleverna i klassen som ska arbeta med aktiviteterna i modulen: kompletta instruktioner/arbetsblad och/eller beskrivningar av modelleringsaktiviteterna i modulen d) En rapport där du i. placerar in modelleringsmodulen i relation till gymnasiekurserna i matematik, specificerar syfte och mål med modulen; ii. motiverar dina val du gjort i utformandet av modelleringsmodulen, förklarar logiken i sekvensen av modelleringsaktiviteterna; iii. kopplar till relevant kurs- och forskningslitteratur. Din modelleringsmodul kommer att arbetas igenom och granskas av en medstudent. På så vis kommer du att få konstruktiv feedback på din modul så att du kan klargöra eventuella oklarheter och förbättra såväl lektionsplanering, material som rapport. Deadline för inlämning av Modelleringsmodul för utprovning och granskning av medstuderande, samt feedback från examinator är 12 oktober kl Deadline för inlämning av konstruktiva kommentarer på en medstuderandes Modelleringsmodul är 19 oktober kl Deadline för inlämning för examination av Modelleringsmodulen (inklusive kort redogörelse hur kritiken och förslagen från medstuderande och examinator beaktats) är 26 oktober, kl Eventuellt kan man välja och fokusera på en av förmågorna och/eller de mer övergripande målen i gymnasiekursen men detta kräver samråd med kursansvarig! 3 Vad som räknas som lösnigsförslag i de olika fallen kan så klart variera, speciellt då inte en entydlig lösning eller lösningsgång kan vara att förvänta. Tanken är att man som lärare ska få viss stöd av lösingsförlaget samt att författaren av modulen ska se att aktiviteterna är rimliga och på rätt nivå.

8 8 Bedömningsgrunder Generella bedömningsgrunder: Krav på språk och formalia: o Språket följer svenska skrivregler. o Referenshantering är korrekt enligt vedertaget referenssystem (företrädelsevis APA men även systemen Harvard eller Oxford godtas). Litteraturlistor är i stort sett utan anmärkning. Betyg på helkurs: För att få betyg på helkurs krävs betyget Godkänt eller Väl godkänt på samtliga tre examinerande moment (SRE1, SRE2 och PRO1). De studerande som erhåller betyget Väl godkänd på PRO1 samt även Väl godkänd på minst en av SRE1 och SRE2 erhåller betyget Väl godkänd även som helkursbetyg.

9 9 Bedömningsgrunder, kursmål: Kursmål Godkänd Väl Godkänd Obs: Givet att nivå G är uppfylld. - konstruera, analysera och kritiskt värdera matematiska modeller, inklusive deras förutsättningar och konsekvenser - söka, sammanställa och kritiskt granska forskning om matematisk modellering och arbete med matematisk modellering i skolmatematik - planera, genomföra och kritiskt utvärdera modelleringsmoduler för gymnasiets matematikundervisning med redovisning i form av en vetenskapligt inriktad skriftlig rapport - Studenten har på grundläggande nivå, löst och redovisat modelleringsprolem i enlighet med uppgiftsinstruktionen. - De inlämnade redovisningarna är kompletta och går enkelt att följa. - Modelleringsmodulen är kopplad till gällande kursplan och designen av modulen diskuteras kortfattat i relation till relevant nationell och viss internationell litteratur Att alla delar av de efterfrågade delarna i modelleringsmodulen finns med och att - Redovisningen visar på förtrogenhet med det presenterade området. - Begrepp, modeller och teorier används på ett adekvat sätt. - Referenshantering är huvudsakligen korrekt enligt vedertaget referenssystem (APA, Harvard, Oxford). - Litteraturlistan finns och är i stort sett utan anmärkning. - Studenten har på ett självständigt, ingående och nyanserat samt fördjupat sätt löst och redovisat modelleringsprolem i enlighet uppgiftsinstruktionen. - De inlämnade redovisningarna är kompletta, går enkelt att följa och visar på hög ambitionsnivå. - Modelleringsmodulen är kopplad till gällande kursplan och designen av modulen är förankrad och diskuterad i förhållande till relevant litteratur, såväl nationell och internationell som praktik- som forskningsinriktad. Att i redovisningen av modelleringsmodulen: - Studenten visar förmågan att använda kursens teoretiska kunskap som verktyg i självständiga resonemang. - Utgångspunkter och teoretiska antaganden till grund för designen av modelleringsmodeluen redovisas, problematiseras och analyseras på ett väl underbyggt sätt. - Referenshantering är korrekt enligt vedertaget referenssystem (APA, Harvard, Oxford). - Litteraturlista finns och är utan anmärkning. Underkänd Att inte uppfylla kriterierna för G innebär att man blir underkänd. De inlämnade uppgifterna visar att studenten i mycket hög grad har missförstått uppgiften eller inte behandlat delar av kursinnehållet därmed har kraven för betyget G inte uppnåtts vilket leder till omexamination. Modelleringsmodulen visar stora brister och oklarheter i språkbehandlingen i relation till svenska skrivregler. Olika typer av fusk, ex. plagiat leder också till betyget Underkänd. - använda tekniska hjälpmedel såsom MATLAB, Mathematica, Maple, GeoGebra och applikationer till smarta telefoner och surfplattor i arbetet med modeller och modellering, samt kunna integrera sådana tekniska hjälpmedel i modelleringsmoduler för gymnasiets matematikundervisning - Studenten har på grundläggande nivå, löst och redovisat modelleringsprolem med tekniska hjälpmedel i enlighet med uppgiftsinstruktionen. Modelleringsmodulen innehåller minst ett moment som använder minst ett tekniskt hjälpmedel, vars integrering och funktion i modulen tydligt argumenteras för på ett sådant sätt att studenten visar på förtrogenhet med utgångspunkter och de teoretiska antaganden för kursen

10 10 Schema, översiktligt innehåll och deadlines för kursen Seminarium Datum, tid, plats Innehåll Att läsa/göra till inför seminariet Seminarium 1 Tisdag 22 augusti, Kursintroduktion Studera Studiehandledningen (v. 34) 15-17, KOMP Inledande aktiviteter Seminarium 2 (v. 34) Torsdag 24 augusti, Introduktion till modeller Seminarium 3 (v. 35) Seminarium 4 (v. 36) Seminarium 5 (v. 37) Seminarium 6 (v. 38) Seminarium 7 (v. 39) Seminarium 8 (v. 40) Seminarium 9 (v. 41) Seminarium 10 (v. 42) Torsdag 31 augusti, Torsdag 7 september, Onsdag 13 september, Torsdag 21 september, Torsdag 28 september, Torsdag 5 oktober, Torsdag 12 oktober, Torsdag 19 oktober, Modelleringsaktivitet 1 (Deadline: 30/8, kl ) Modell och modelleringsperspektiv på undervisning och lärande i matematik Modelleringsaktivitet 2 * (Deadline: 6/9, kl ) Sekvenser av modelleringsaktiviteter Introduktion till projektarbete Modelleringsaktivitet 3 * (Deadline: 12/9, kl ) Modeller och modellering från ett matematiskt och vetenskapligt perspektiv Modelleringsaktivitet 4 * (Deadline: 20/9, kl ) Modeller och modellering ur ett didaktiskt perspektiv 1 Modelleringsaktivitet 5 * (Deadline: 27/9, kl ) Modeller och modellering ur ett didaktiskt perspektiv Modelleringsaktivitet 6 (Deadline: 4/10, kl ) Modeller och modellering ur ett filosofiskt perspektiv 2 Modelleringsaktivitet 7 w Modellering av dynamiska system (komplexitetsteori, kaos) ABM Agent-Based Modeling (komplexitetsteori, kaos) Redovisning av projekt Läsa: Gerlee & Lundh (2012), s. -24 Ärlebäck (2013) Blum & Borromeo Ferri (2009), s Läsa : Lesh & Doerr (2003a) Ärlebäck (2014), s Johnsson & Ärlebäck (2014) Läsa: Lesh & Doerr (2003b) Ärlebäck (2014), s Andersson et. al. (2015) Läsa: Gerlee & Lundh (2012), s , (s kursivt) Velten (2009), kap. 1 Läsa: Blum & Borromeo Ferri (2009) - hela Läsa: Blum (2015) Läsa: Abbott (2013) Grevholm (2012) Helenius & Mouwitz (2009) Wigner (1960) (Hamming (1980)) Projektet klart för granskning och inskickat 12/10 kl Skriftlig granskning och feedback inskickad 19/10 kl Seminarium 11 (v. 43) Torsdag 26 oktober, 10-12, KOMP Seminarium 12 Torsdag 26 oktober, Redovisning av projekt, forts. (v. 43) Kursutvärdering * innebär att modelleringsaktiviteten är del av den modellutvecklande sekvens av modelleringsaktiviteter som vi ska jobba igenom i kursen för att exemplifiera de olika typerna av modelleringsaktiviteter inom en sådan sekvens (SRE2). w innebär att aktiviteten ej ska redovisas genom inlämning på LISAM.

11 11 Litteraturlista HT2017: Matematiska modeller och modellering, 7,5 hp (9AMA71) Abbott, D. (2013). The reasonable ineffectiveness of mathematics, Proceedings of the IEEE, 101(10), Andersson, C., Losand, E., & Ärlebäck, J. B. (2015). Att uppleva räta linjer och grafer erfarenheter från ett forskningsprojekt, Nämnaren, 2015(1), Blum, W., & Borromeo-Ferri, R. (2009). Mathematical modelling: Can it be taught and learnt? Journal of Mathematical Modelling and Application, 1(1), Blum, W. (2015). Quality teaching of mathematical modelling: What do we know, what can we do? In S. J. Cho (Ed.), The proceedings of the 12th international congress on mathematics education, Gerlee, P. & Lundh, T. (2012). Vetenskapliga modeller: svarta lådor, röda atomer och vita lögner. Lund: Studentlitteratur. Grevholm, B. (2012). Religion, matematik och serier, Nämnaren, 2012(4), Hamming, R. W. (1980). The unreasonable effectiveness of mathematics, The American Mathematical Monthly, 87(2), Helenius, O., & Mouwitz, L. (2009). Var finns matematiken? Göteborg: NCM Lesh, R. A., & Doerr, H. M. (2003a). Foundations of a models and modeling perspective on mathematics teaching, learning, and problem solving. In R. A. Lesh & H. M. Doerr (Eds.), Beyond constructivism: Models and modeling perspectives on mathematics problem solving, learning, and teaching (pp. 3 33). Mahwah, NJ: Lawrence Erlbaum Associates. Lesh, R. A., & Doerr, H. M. (2003b). Model development sequences. In R. A. Lesh & H. M. Doerr (Eds.), Beyond constructivism: Models and modeling perspectives on mathematics problem solving, learning, and teaching (pp ). Mahwah, NJ: Lawrence Erlbaum Associates. Johnsson, K. & Ärlebäck, J. B. (2014). Godissugen! En tankeavslöjande aktivitet för att introducera området funktioner, Nämnaren, 2014(4), Velten, K. (2009). Mathematical modelling and simulation: Introduction for scientists and enginers. Wiley-VCH, Weinheim. Wigner, E. P. (1960). The unreasonable effectiveness of mathematics in the natural sciences, Communications in Pure Applied Mathematics, 1960(13), Ärlebäck, J. B. (2014). Ett modell- och modelleringsperspektiv på lärande och undervisning, Nämnaren, 2014(4), Ärlebäck, J. B. (2013). Matematiska modeller och modellering vad är det? Nämnaren, 2013(3),

12 12 Policy rörande fusk och plagiat På senare år har det inom Lärarprogrammets olika delar lagts ökad vikt vid vetenskapligt skrivande. Uppsats- och rapportskrivande återkommer därför som ett centralt moment i många kurser. Tyvärr har det parallellt med denna utveckling också skett en ökning av antalet fall av uppsatsplagiat, både inom universitetet och i skolan, vilket bland annat kan hänföras till tillgängligheten av olika former av hemsidor och färdiga uppsatser på Internet. 4 Den definition av fusk och plagiat som Linköpings universitets disciplinnämnd utgår ifrån finns i Högskoleförordningen (10 kap.1 ): Disciplinära åtgärder får vidtas mot studenter som 1. med otillåtna hjälpmedel eller på annat sätt försöker vilseleda vid prov eller när studieprestation annars skall bedömas... 5 Enligt Hult och Hult är alltså fusk och plagiat en medveten handling, men det finns däremot inga objektiva kriterier för vad som räknas som sådant. Det beror helt enkelt på i vilket sammanhang denna handling företagits, och vilka instruktioner läraren gett. 6 När vi på lärarutbildningen ska bedöma vad som är plagiat utgår vi från vad universitetets disciplinnämnd bedömt vara plagiat i några tidigare fall, och det visar sig att detta stämmer väl överens med vad lärare och studenter vid universitetet anser vara plagiat/fusk. 7 Givet ovanstående definition av fusk och plagiat kan säkert många snedsteg vara gränsfall, men i följande stycke räknar vi upp de handlingar som vi anser bryter mot vetenskaplig kod såväl som universitetets regelverk. Ett plagiat är något som studenten 1. inte har skrivit själv, utan som har tagits från någon annan författare antingen genom att skriva av eller att kopiera från en källa, t.ex. en bok, artikel eller hemsida och som 2. saknar en ordentlig källhänvisning som visar var det avskrivna/kopierade har sitt ursprung. Det står naturligtvis studenten fritt att referera och citera källor det ska man göra i en vetenskaplig uppsats men det måste klart framgå vilka dessa källor är. Studenten måste ge originalkällorna erkännande för den information som de står för. Nu ska detta inte överdrivas genom att ha en not eller parentes efter varje ord eller mening, utan man kan samla ihop flera källhänvisningar i samma not/parentes efter ett kortare avsnitt. Dock ska man alltid ha en källhänvisning med sidor direkt efter ett citat. Långa stycken av en hemtentamen/uppsats utan källhänvisningar leder till misstanke om plagiat, t.ex. att uppsatsen skulle vara tagen från någon databas på Internet. Bland de uppsatser som blivit fällda för plagiat i disciplinnämnden kan man notera att där nästan helt saknas källhänvisningar, och de få som finns är ofta vilseledande, d.v.s. de leder till fel källor. Som verktyg för att komma tillrätta med plagiat använder vi oss i vissa kurser av databasen URKUND, till vilken studenten ska skicka sin examinations- och/eller fördjupningsuppgift. 8 Denna nättjänst kan dock inte svara på om en text är plagierad eller ej, men visar på delar av texten som bör kontrolleras för att kunna avgöra om det rör sig om plagiat. 4 Se t.ex. DN , ; Lärarnas tidning nr Citerat i Hult, Åsa och Håkan Hult Att fuska och plagiera ett sätt att leva eller ett sätt att överleva? CUL-rapporter nr. 6. Linköping: Linköpings universitet, s Hult och Hult 2003 s Se Hult och Hult 2003 s. 29, URKUND är en skandinavisk databas och nättjänst för att motverka plagiat som har utvecklats i samarbete med pedagogiska institutionen vid Uppsala universitet. För mer information, se

13 13 Kunskapssyn, lärande och didaktik Till sist kan det vara på sin plats att koppla frågan om fusk och plagiat till kunskapssyn och lärande. Plagiat är ett uttryck för att studenten fokuserar på att klara kurser och få betyg på ett felaktigt sätt. För den student som i första hand vill lära sig blir examinationstillfället ett lärtillfälle. 9 För alla studenter och kanske speciellt blivande lärare bör bildning gå före utbildning, och sett från den synvinkeln är själva skrivprocessen något av det mest lärorika man kan ägna sig åt. Ökningen av uppsatsplagiat i skolan ställer också nya krav på dem som läser på Lärarprogrammet. Mycket talar för att dagens och framtidens lärare behöver vara kompetenta användare av informations och kommunikationsteknik och dessutom goda vetenskapliga skribenter och stilister, bl.a. för att kunna känna igen och stävja olika former av plagiat. Men lärare behöver även omfatta och förmedla en kunskapssyn där skrivande som process och lärtillfälle betonas. Vad händer vid fusk? Misstanke om fuskförsök anmäls till universitetets rektor och ärendet behandlas i universitetets disciplinnämnd. Nämnden består av universitetets rektor, en lagfaren ledamot, en lärarrepresentant och två studeranderepresentanter. En varning eller avstängning från undervisning och examination i upp till sex månader kan bli följden av fuskförsök. Den vanligast utdömda påföljden är två månaders avstängning. Vid beslut om avstängning meddelas berörda institutioner inom Linköpings Universitet och CSN. Avstängning gäller från och med den dag då beslutet tas. Universitetet ser lika allvarligt på fusk vid laboration, hemtentamen, uppsatsskrivning etcetera, som på fusk vid skriftlig tentamen. 9 Hult och Hult 2003 s. 17.