Uppnådde vi målen 2011? Bokslut med styrkort 2011 HELSINGBORGS STAD

Uppnådde vi målen 2011? Bokslut med styrkort 2011 HELSINGBORGS STAD

INNEHÅLLSFÖRTECKNING Stadsövergripande Läsanvisning 4 Helsingborgs stad 6 Nämnder och styrelser Barn- och utbildningsnämnden 14 Vård- och omsorgsnämnden 22 Utvecklingsnämnden 29 Socialnämnden 37 Stadsbyggnadsnämnden 44 Vatten och avlopp 51 Renhållningsverket 52 Kulturnämnden 53 Idrotts- och fritidsnämnden 61 Räddningsnämnden 66 Miljönämnden 71 Överförmyndarnämnden 76 Valnämnden 81 Kommunstyrelsen 82 Styrelsen för kärnfastigheter 90 Stadsrevisionen 96 Produktion Stadsledningsförvaltningen Avdelningen för ekonomi och styrning Järnvägsgatan 14, 251 89 Helsingborg Växel 042-10 50 00 ekonomiavdelningen@helsingborg.se http://www.helsingborg.se Innehåll Omslag Mikael Fredriksson Anders Thornberg Stadsledningsförvaltningen Kommunikationsavdelningen

Läsanvisning Dokumentets upplägg I denna publikation presenteras hur Helsingborgs stad och dess nämnder och styrelser har arbetat med att infria uppsatta mål under 2011. Publikationen inleds med staden följt av nämnder och styrelser. Varje kapitel inleds med nämndens/styrelsens vision och verksamhetsidé samt ordförande har ordet. Sedan följer resultaträkning och nyckeltalstabell tillsammans med en kommentar till det ekonomiska resultatet. Efter detta redovisas nämndens/styrelsens styrkort med en uppställning per perspektiv som innehåller mål, mätetal, målvärde och utfall. Kommentarer till styrkortsutfallet görs för varje mätetal under respektive perspektiv. Definitioner och begrepp styrmodell Balanserad styrning är stadens gemensamma styrmodell för mål- och resultatstyrning och innebär att alla nämnder/styrelser och dess verksamheter i Helsingborgs stad har fastställt egna mål som leder mot stadens övergripande vision och mål. Modellen innebär att prioriterade och mätbara mål formuleras inom de fyra perspektiven medborgare, ekonomi, organisation och framtid. Perspektivet medborgare: Hur vi uppfyller medborgarnas förväntningar och behov. Perspektivet ekonomi: Uppdragsgivarens krav på resurseffektivitet i verksamheten; hur vi använder resurserna på bästa sätt utifrån uppdraget. Perspektivet organisation: Utformning av arbetssätt och processer för att på bästa sätt tillgodose medborgares behov. Perspektivet framtid: Hur vi utvecklar verksamheten långsiktigt för att möta de förändringar som står på tur inför framtiden. Varje perspektiv innehåller mål, mätetal och målvärden som sammanställs i ett styrkort Styrkort Styrkort är ett måldokument som visar vilka mål, mätetal och målvärden som prioriteras. Staden har tre nivåer av styrkort; stadens styrkort, nämndstyrkort och verksamhetsstyrkort. Denna publikation omfattar endast stadens och nämnder/styrelser styrkort. Stadens styrkort: De mål som finns i stadens övergripande styrkort är mål som alla nämnder och styrelser ska arbeta mot. Målen i stadens styrkort är tvärsektoriella i den meningen att det inte finns något mål som en nämnd eller styrelse ensam arbetar mot. Stadens verksamheter måste därför samverka och ibland involvera externa aktörer. Nämndstyrkort: Stadens nämnder/styrelser har ett övergripande styrkort per nämnd/ styrelse. Nämndstyrkorten arbetas fram med utgångspunkt i stadens styrkort. Mål Målen konkretiserar stadens/nämndens/ styrelsens strategier och tydliggör prioriteringarna. För varje perspektiv ska det finnas minst ett mål. Strategi En strategi är en beskrivning av hur staden/nämnden/ styrelsen har tänkt arbeta för att infria målet. Mätetal och målvärde För att närmare definiera vad som ska uppnås och för att kunna bedöma måluppfyllelsen, ska varje mål i styrkortet innehålla minst ett mätetal och ett målvärde. Mätetalens syfte är att möjliggöra en bedömning av hur väl ett mål har uppfyllts. Målvärden visar vad som ska uppnås under perioden, det vill säga vad målsättningen är. 4

Tjänstegaranti Tjänstegarantin utgör en deklaration av vilken servicegrad och kvalitetsnivå invånare kan förvänta sig inom vissa områden. Tjänstegarantierna ingår i nämndstyrkort och redovisas som ett mål inom perspektivet medborgare. Symboler med bedömning av måluppfyllelse Bedömningen av måluppfyllelse görs genom symboler med färgerna rött, gult och grönt. Rött indikerar att inga eller begränsade framsteg är påvisade för att uppnå uppsatt mål, gult innebär att målet inte är helt uppnått medan grönt betyder att målet är uppfyllt. När en symbol inte innehåller någon färg innebär det att ingen mätning har kunnat utföras under året eller att det av någon anledning inte har varit möjligt att bedöma måluppfyllelsen. = Utfallet stämmer överens med uppsatt mål och är uppfyllt. = Resultatet är inte helt uppnått jämfört med uppsatt mål = Inga/begränsade framsteg är påvisade för att uppnå uppsatt mål = Mätningen är inte genomförd 5

Årsbokslut 2011 - Helsingborgs stad Vision Kommunfullmäktige har fastställt målprogrammet för stadens verksamheter. Den vision som står som utgångspunkt för målprogrammet och som utgör dess övergripande mål är att: Helsingborg ska vara Sveriges mest attraktiva stad för människor och företag. Verksamhetsidé Invånarna i Helsingborg ska erbjudas välfärd, service och tjänster av hög kvalitet i livets alla skeden. Nyckelord är egenmakt, valfrihet, mångfald, trygghet, värdighet och hållbar utveckling. Grunden för bra verksamhet för helsingborgarna är personalens kompetens och bemötande, kostnadseffektivitet samt framgångsrikt lokalt företagande. Ordförande har ordet I stadens styrkort framgår de mål, strategier, mätetal och målvärden som är prioriterade under året. Detta stadsövergripande styrkort utgör även grunden för nämnders och styrelsers målstyrningsarbete. Utfallet i stadens styrkort 2011 visar på såväl goda resultat som förbättringsområden. Det lokala näringslivsklimatet fortsätter att utvecklas i rätt riktning. Helsingborg klättrade 2011 i Svenskt Näringslivs kommunranking till plats 13 bland Sveriges 290 kommuner. Helsingborg har det klart bästa företagsklimatet bland städer med över 100 000 invånare. Det är mycket glädjande, men det är angeläget att skapa ännu bättre förutsättningar för näringslivet. Arbetslösheten är dock fortfarande alltför hög, särskilt bland ungdomar, och det är framför allt genom framgångsrikt lokalt företagande som nya arbetstillfällen skapas och därigenom kan minska densamma. Stadens ekonomi är alltjämt god och nämnder och styrelser uppvisar bra följsamhet mot budget. Helsingborg kan fortsatt uppvisa en mycket god ekonomisk ställning med hög soliditet med bra ordning i ekonomin samtidigt som omvärlden brotttas med finansiella svårigheter. Invånarantalet i Helsingborg passerade 130 000 under föregående år och Helsingborg är nu Sveriges åttonde största stad. Under 2011 har detaljplaner motsvarande totalt 1 534 bostäder tillstyrkts eller antagits av stadsbyggnadsnämnden vilket överträffar målvärdet på 1 400 bostäder. I HSB:s bostadsindex hamnar Helsingborg i topp, bland annat med motiveringen att staden är bra på att få 2011 års planer för byggandet påbörjade. Ett prioriterat område för staden är trygghet och säkerhet. Polisens trygghetsmätningar har visat på en positiv utveckling sedan 2007 och även om 2011 års mätning visar på en mindre avmattning kan det konstateras att invånarna upplever Helsingborg som en tryggare stad nu än för fyra år sedan. I stort sett all verksamhet som staden finansierar har en påverkan på barns uppväxtvillkor och så gott som alla förvaltningar har frågor som berör barn och unga. Mätningar visar att nästan 95 procent av föräldrarna är nöjda med förskolan, grundskolan och obligatorisk särskola. Andelen elever behöriga till gymnasieskolan uppgår till 86 procent vilket motsvarar föregående års nivå. Vid jämförelse med andra kommuner framgår att Helsingborg ligger strax under genomsnittet. En ökad andel behöriga är en av våra utmaningar framöver. En negativ trend som måste brytas är andelen barn i familjer med försörjningsstöd. Inom staden har det startats ett arbete med 6

att bryta utanförskapet för personer där försörjningsstöd har blivit en varaktig försörjning med ett särskilt fokus på barnfamiljer. Helsingborgs stad bedriver ett aktivt miljöoch klimatarbete. Bland mycket annat fortsätter staden med att ställa miljökrav i upphandlingar och nyligen genomförda undersökningar visar att Helsingborg ligger i topp när det gäller andel miljöbilar i kommunorganisationen. I Miljöaktuellts ranking av bästa miljökommun kommer Helsingborg på plats 6, vilket är en förbättring jämfört med 2010. Under 2011 har målstyrningsarbetet i organisationen vidareutvecklats genom framtagande av riktlinjer för mål- och resultatstyrning. Riktlinjerna ska vägleda och stödja stadens samtliga chefer i deras arbete med målstyrning och öka medarbetarnas kunskap om hur dagliga aktiviteter kan bidra till att förverkliga stadens vision och övergripande mål. Peter Danielsson Kommunstyrelsens ordförande Måluppfyllelse Medborgare Ekonomi Organisation Framtid Medborgare Stadens mål Mätetal Målvärde Utfall Alla ska kunna känna sig trygga i Helsingborg Barn och ungas uppväxtvillkor i Helsingborg ska förbättras Helsingborg ska växa och utvecklas på ett hållbart sätt Helsingborg ska erbjuda ett tilltalande utbud inom kultur och fritid Poäng trygghetsmätningar Max 2,05 poäng 2,09 poäng Medborgare över 65 år som är nöjda med äldreomsorgen i Helsingborg enligt index Minst 50 indexvärde 51 Andel barn i familjer med försörjningsstöd Max 9,5 % 11,8% i förhållande till totalt antal barn Nöjda elever i grundskola och obligatorisk Minst 3,9 poäng 3,91 poäng särskola enligt index Andel elever som är behöriga till Minst 88 % 86 % gymnasieskolan Andel föräldrar till barn i förskola, Minst 90 % 94,7 % grundskola och obligatorisk särskola som är nöjda med sina barns skola Antal bostäder antagna i plan Minst 1 400 st 1 534 st Antal resurssvaga områden som lyft Minst 5 st 2 st sig enligt utvecklingsindex Arbetslöshet i förhållande till städer över 100 000 invånare Max 1 % skillnad 2,3 % Antal sålda kulturkort Minst 6 500 st 5 559 st Fritidsmöjligheter enligt Nöjd- Region-Index Minst 72 72 7

Poäng trygghetsmätningar Trygghetsmätning 2011 visar på ett utfall om 2,09 poäng, vilket är marginellt sämre än föregående års utfall om 1,91. Målvärdet är satt till 2,05 poäng och måttet ska tolkas som lägre utfall är bättre, och därför är inte målvärdet helt infriat. De negativa områdena är ganska påtaglig och ökande oro för ungdomsgäng och trafikstörningar samt relativ låg tilltro till polisen. Positiva områden är minskad utsatthet för brott och relativt låg oro för inbrott. Skånes generella utfall för 2011 är 1,75 poäng, vilket är en förbättring jämfört med föregående års värde om 1,82 poäng. 3 2,5 2 1,5 1 0,5 0 2,36 2,55 2,58 2,09 1,91 2,09 2006 2007 2008 2009 2010 2011 Medborgare över 65 år som är nöjda med äldreomsorgen i Helsingborg enligt index Utfallet för mätetalet uppgår till 51 indexvärde, vilket är marginellt bättre än målvärdet om 50 indexvärde. Detta mätetal är ett nytt specialmått för Helsingborg som ej går att jämföra med tidigare år eller andra kommuner. Indexet för samtliga svarande (oavsett ålder) är 48. Andel barn i familjer med försörjningsstöd i förhållande till totalt antal barn Andelen barn i hushåll med försörjningsstöd ökar med 1,4 procent procentenheter från föregående år, till 11,8 procent under år 2011. Även antalet hushåll totalt som någon gång under året erhållit försörjningsstöd ökar något det senaste året från 2 307 till 2 359. Inte sedan år 2001 har Helsingborg haft en högre andel barn i försörjningsstödshushåll. Utvecklingsnämnden har under året identifierat målgruppen som en av tre prioriterade målgrupper inom ramen för förvaltningens uppdrag och formulerat strategier. 18,0 16,0 14,0 12,0 10,0 8,0 6,0 4,0 2,0 0,0 16,1 10,3 8,2 8,4 10,4 10,4 11,8 1999 2003 2007 2008 2009 2010 2011 Nöjda elever i grundskola och obligatorisk särskola enligt index Utfall uppgår till 3,86 poäng och bygger på 1 532 svar från 2 047 (svarsfrekvens 74.8 procent) tillfrågade elever i grundskolans årskurs 5 och 8. Elever i obligatorisk särskola ingår inte i resultatet eftersom de genomförde en annan enkät. Resultatet från 2010 års undersökning var 3,97 bland elever i grundskolans årskurs 5 och 8 och svarsfrekvensen var då 87,1 procent Andel elever som är behöriga till gymnasieskolan Resultatet 2011 om 86 procent anger andel elever i åk 9 som uppnådde grundläggande behörighet till gymnasieskolans nationella program vårterminen 2011, vilket innebär att de fick lägst betyg godkänt i engelska, matematik och svenska alternativt svenska som andraspråk. Detta utfall är baserat på de kommunala skolorna, och därmed inte de externa aktörerna. År 2010 var det 86,3 procent av eleverna i Helsingborgs kommunala grundskolor som var behöriga till gymnasieskolans nationella program. Andel föräldrar till barn i förskola, grundskola och obligatorisk särskola som är nöjda med sina barns skola Resultatet bygger på samma fråga som i mätetalet riktade till nöjda elever. Utfallet var att 94,7 procent av föräldrarna är nöjda med sitt barns skola, plus motsvarande fråga till vårdnadshavare till barn i förskolan/pedagogisk omsorg. Resultatet bygger på 3 385 svar av 7 356 tillfrågade, alltså en svarsfrekvens på 46 procent. Föregående års utfall var 93.3 procent med en svarsfrekvens på 33,6 procent. 8

Antal bostäder antagna i plan Mål att uppnå 1 400 av SBN tillstyrkta/antagna bostäder i detaljplaner är uppnått. Likaså huvudmålet att ha en buffert av minst 2 800 lagakraftvunna bostäder i detaljplaner (status årsskiftet ca 2 930 bostäder). Tillstyrkta/antagna detaljplaner - Under 2011 har 21 detaljplaner tillstyrkts eller antagits av stadsbyggnadsnämnden. Under 2011 har detaljplaner som helt eller delvis rymmer bostadsändamål motsvarande ca 1 530 bostäder tillstyrkts eller antagits av stadsbyggnadsnämnden. Av dessa är ca 145 så kallade fribyggare inkl. fribyggarradhus (totalt ca 40 bostäder, vilka också kan uppföra som grupphusbebyggelse). Målet för 2011 var 1 400 bostäder varav 100 fribyggare. För hela perioden 2010-2013 är målet i snitt 1 400 bostäder per år. Lagakraft vunna detaljplaner - Under 2011 har 19 detaljplaner vunnit laga kraft varav 10 rymmer bostäder. Dessa motsvarar totalt ca 1 210 bostäder vilket är det största antalet bostäder i lagakraftvunna detalj-planer under ett år i den tillgängliga statistiken sedan 2003. Av dessa är ca 110 är fribyggare (i Maria, Påarp, Rydebäck samt Ödåkra). Planbuffert - Staden har ett långsiktigt mål om att upprätthålla en buffert av lagakraftvunna detaljplaner om ca 2 800 bostäder. Vid årsskiftet fanns det en buffert motsvarande ca 2 930 bostäder i lagakraftvunna detaljplaner, varav 189 outnyttjade fribyggartomter. 1600 1400 1200 1000 800 600 400 200 0 619 180 727 727 1534 2007 2008 2009 2010 2011 Antal resurssvaga områden som lyft sig enligt utvecklingsindex Nästan samtliga geografiska områden i Helsingborg har fått ett sänkt utfall 2010 jämfört med 2009. De nio resurssvaga områdena är: Planteringen, Drottninghög, Högaborg, Närlunda, Fredriksdal, Söder, Adolfsberg, Dalhem samt Eneborg. Det är bara Högaborg och Adolfsberg som fått en marginell förbättring. Den nedåtgående trenden är något som gäller generellt för staden. Statistiken har en fördröjning med ett år och senaste resultat är från 2010. Utvecklingsindexet är en sammanvägning av variablerna ohälsotal, andel förvärvsarbetande, andel arbetslösa samt andel med försörjningsstöd per område i Helsingborg. Arbetslöshet i förhållande till städer över 100 000 invånare Helsingborgs arbetslöshet uppgick till 8,6 procent i oktober 2011. Snittet i städer över 100 000 invånare uppgick till 6,3 procent, vilket innebär att skillnaden för Helsingborg är 2,3 procentenheter. Detta är långt över målvärdet om maximalt 1 procentenhets i skillnad. Detta hade inget tidigare utfall så målvärdet var svårt att sätta på en rimlig nivå. Differens har ökat över tid, från att legat runt 1 procenten i perioden 2006-2009 till den ökade differens 2010 och 2011. Det finns tydliga kopplingar att personer i arbetslöshet har lägre utbildningsnivåer, utifrån att arbetsgivarna ställer högre utbildningskrav. 10 9 8 7 6 5 4 3 2 1 0 7 5,4 4,9 5 3,9 4,1 8,8 8,6 7,7 6,5 6,6 6,3 2006 2007 2008 2009 2010 2011 Helsingborg Större städer Antal sålda kulturkort Målet för antal kulturkort för året är 6 500 st. Utfallet är 5 559 vilket är en minskning från föregående år med 689. Under senare delen av 2010 infördes ett nytt system för försäljning av kulturkort. En konsekvens av bytet är att kort som såldes i december 2010 (1 559) fick giltighetstid från första 9

användningsdag och inte från försäljningsdagen. Vilket innebär flertalet kortinnehavare inte behöver förnya sitt kort förrän våren 2012. I målvärdet är inte två-dagarskulturkortet medräknat. I år uppgår försäljningen till 4 043 vilket är en ökning med 3 983. Ökningen av 2-dagarskort beror på ett ökat intresse från hotellnäringen och ett nytt samarbete med stadsledningsförvaltning, riktat mot Helsingborgs nyinflyttade Fritidsmöjligheter enligt Nöjd-Region-Index Utfallet för mätetalet uppgår till 72 indexvärde, vilket är detsamma som målvärdet och på samma nivå som 2010. Värdet ligger över genomsnittet för större kommuner år 2011. Ekonomi Stadens mål Mätetal Målvärde Utfall Stadens ekonomi ska vara god Skatteintäkter i förhållande till verksamhetens nettokostnad Minst 100 % 103 % Koncernens soliditet Minst 26 % 26 % Stadens soliditet Minst 60 % 58 % Stadens resultat Minst 80 mnkr 250 mnkr Skatteintäkter i förhållande till verksamhetens nettokostnad Skatteintäkterna inklusive fastighetsavgift uppgår till 5 611 mnkr. Verksamhetens nettokostnad, justerad för jämförelsestörande posten senareläggning av tunneln om 139 mnkr, uppgår till 5 468 mnkr. Detta innebär att utfallet blir 103 procent och målvärdet är infriat. Koncernens soliditet Koncernens soliditet uppgick till 26 procent 2011, vilket är samma utfall som 2010. Målvärdet är därmed infriat. Stadens soliditet Soliditeten för staden, rensat från koncerninterna lån uppgick till 58 procent. Under en femårsperiod har soliditeten pendlat mellan 63 och 58 procent Stadens resultat Årets resultat redovisade ett underskott på 88 mnkr efter åtta år av positiva resultat. I resultatet ingick jämförelsestörande kostnader och då dessa exkluderas blev resultatet plus 250 mnkr. Resultatet innehöll två engångsposter av jämförelsestörande karaktär. Den ena var sänkt diskonteringsränta för pensionsavsättningen vilket innebar en engångskostnad med 199 mnkr. Den andra var avvecklingskostnader med 139 mnkr då bygget av Södertunneln skjutits på framtiden. 10

Organisation Stadens mål Mätetal Målvärde Utfall Helsingborgs stad ska vara en attraktiv arbetsgivare Ledarindex Minst 83 indexvärde 76 indexvärde Medarbetarindex Minst 83 indexvärde 83 indexvärde Rankning kommun som arbetsgivare Topp 5 Plats 8 Helsingborgs stads kommunikation ska vara relevant och tillgänglig Antal e-tjänster som stadens förvaltningar tillhandahåller Andel medarbetare som är nöjda med stadens information och kommunikation Minst 80 st Minst 80 % 60 st Ledarindex Utfallet kommer från årets medarbetarundersökning och HME-värdet för ledarskap (Hållbart medarbetarengagemang). Utfallet på 76 ligger en bit ifrån målvärdet på 83. Utfallet varierar inom stadens organisation och de verksamheter som har ett lågt utfall kommer att arbeta med frågan med stöd av HR-avdelningen. Medarbetarindex Utfallet kommer från årets medarbetarundersökning och motsvarar målvärdet på 83. Utfallet innebär också en liten förbättring jämfört med 2010 då utfallet var 82. Indexet beräknas utifrån fyra delar där delen arbetsmiljö har det klart lägsta värdet (78). Medarbetarna uppger i mycket hög utsträckning att de trivs på sina arbetsplatser men insatser behövs för att förbättra den fysiska och psykosociala arbetsmiljön. Övriga delar i indexet är dialog, delaktighet och samverkan (86), ledarskap och medarbetarskap (83) samt jämställdhet och mångfald (89). Alla dessa tre delar motsvarar eller överstiger målvärdet. Rankning kommun som arbetsgivare Datainsamlingen har via ett webbaserat formulär riktat sig till 33 universitet/högskolor, med studenter inom alla studieår. Frågeställningarna har riktat sig till tre områden; Ekonomi, Teknik/civilingenjör och Data/IT. Antal respondenter sträcker sig från nästan 5 000 till ekonomiområdet, ner till knappt 2 000 inom Data/IT. Helsingborgs placering som en attraktiv arbetsgivare blir en rankning och jämförelse med andra kommuner. Inom Ekonomi kom Helsingborg på 6:e plats, Teknik/civilingenjör på 9:e plats och Data/IT på 8:e plats. Ett genomsnitt för denna placering blir 8:e plats och därmed är inte målvärdet om Topp 5 infriat. Antal e-tjänster som stadens förvaltningar tillhandahåller Antalet e-tjänster ger ett riktvärde för i vilken takt staden förverkligar sitt mål att bli en e-stad. Målet om 80 e-tjänster har inte uppnåtts. Generellt sett har takten på önskemål om nya e-tjänster mattats samtidigt som komplexiteten i de nya e-tjänster ökar och därmed tar också längre tid att framställa. När basen av e-tjänster växer ökar också behoven av förändringar i de tidigare tjänsterna vilket innebär att en större del av utvecklarnas tid går åt att ta hand om ändringarna. Medborgarnas användning av e-tjänsterna har dock ökat markant under året, vi har gått från 2 100 stycken genomförda ärenden via e- tjänsterna under 2010 till 9 700 stycken under 2011. Andel medarbetare som är nöjda med stadens information och kommunikation Upphandlingen av medarbetarundersökningen blev överklagad vilket har medfört att frågan om stadens information och kommunikation saknas i medarbetarundersökning 2011. Mätetalet måste därför lämnas utan utfall i år. 11

Framtid Stadens mål Mätetal Målvärde Utfall Helsingborg ska vara den mest näringslivsvänliga staden i Sverige Helsingborgs stad ska ligga i framkant i miljö- och klimatfrågor Helsingborgs attraktivitet ska utvecklas Rankning nystartade företag Topp 4 Plats 4 Nöjd-Kund-Index (företagens bedömning av service i aktiva ärenden) Topp 50 Plats 134 Näringslivsrankning Topp 40 Plats 13 Energianvändning i stadens lokaler Rankning Sveriges Bästa Miljökommun Andel annonserade upphandlingar där miljökrav ställts Utsläpp växthusgaser per invånare Luftförorening, årsmedelvärde kvävedioxid Max 171KWh/m2 172KWh/m2 Topp 10 Plats 6 Minst 70 % 85 % Max 3,9 ton Max 25 µg/m3 5,86 ton 28,9 µg/m3 Svenskarnas favoritkommuner Topp 8 Plats 7 Rekommendation att flytta till Helsingborg Minst 78 indexvärde 77 Nöjd-Region-Index Minst 67 indexvärde 69 Rankning nystartade företag Mätetalet speglar antal nystartade företag per 1 000 invånare i åldern 16-64. Under 2011 registrerades 1 082 företag i Helsingborg, vilket ger ett utfall om 8,3 företag per 1 000 invånare. Målvärdet är att Helsingborg ska ligga inom topp 4 av gruppen större städer över 100 000 invånare, en grupp på totalt 13 städer. Helsingborg hamnade på plats 4, Stockholm, Göteborg och Malmö fick högre utfall. Nöjd-Kund-Index (företagens bedömning av service i aktiva ärenden) Stadens ranking blev 134, det vill säga långt under det preciserade målvärdet om 50. Stadens samlade index blev 62, mot 66 i genomsnitt för de deltagande kommunerna. Generellt ligger kommuner av Helsingborgs storlek eller större bättre till i ranking och har bättre index. Samtliga myndighetsområden i Helsingborg har index understigande genomsnittet, även om skillnader finns mellan myndighetsområden. Resultatet är allvarligt och kan komma att påverka även andra jämförelser avseende näringslivsvänlighet. Åtgärder inleds direkt och samlas i ett stadsövergripande förbättringsprojekt. Näringslivsrankning Svenskt Näringslivs årliga kommunranking är av stort intresse av många kommuner och är baserad på det lokala företagsklimatet. I topp igen Solna. Helsingborgs stad hamnar på plats 13 ett lyft med tre placeringar mot föregående år. Årets klättrare är dock Hörby som klättrat 87 placeringar. Energianvändning i stadens lokaler Energianvändningen i stadens lokaler visar på fortsatt positiv utvecklingen. Förbrukningen uppgick till 172 kwh/m2, som är 3 kwh/m2 lägre än 2010 års värde. Det positiva utfallet skall dock ses mot bakgrund av extrema fluktuationer för antalet graddagar mellan åren, samt att ett antal objekt delvis blivit tomställda under året. Det kan vara frestande att framskriva 12

den till synes mycket gynnsamma utfallstrenden men ett varningens finger bör höjas och inte utesluta en tillfällig ökning. Förändringar i beståndet med om och nybyggnader, nyanskaffningar, avyttringar samt tomställningar har haft betydelse. Nybyggda objekt som Elinebo vårdboende har haft en positiv påverkan och ligger avsevärt under medelvärdet. Ett antal nyanskaffade objekt som Kronan, Grusharpan och Sjöcrona Värdshus ligger avsevärt över medelvärdet. 200 190 180 170 160 187 178 175 172 2007 2009 2010 2011 Rankning Sveriges Bästa Miljökommun Stadens målmedvetna och systematiska miljöarbete ger önskad effekt och har lett till att Helsingborgs stad, efter en dipp 2010, nu åter klättrar uppåt i Miljöaktuellt ranking av Sveriges bästa miljökommun. Staden arbetar fortlöpande med att utveckla de områden som inte ligger i topp, bland annat fortlöper arbetar med att ansluta staden till det så kallade Borgmästaravtalet och höja andelen ekologiska livsmedel i stadens verksamheter. Andel annonserade upphandlingar där miljökrav ställts Den centrala upphandlingsenheten har under 2011 upprättat 23 upphandlingar, och i 13 av dessa är det relevant att ställa miljökrav utifrån de EG-rättsliga grundprinciperna. Av dessa 13 upphandlingar har det ställts miljökrav i 11 av dem, vilket ger utfallet om 85 procent. Utsläpp växthusgaser per invånare Antal utsläppta ton växthusgaser per invånare uppgår till 5,86. Denna siffra speglar utfallet för 2009 eftersom beräkningsmetoden har alltid två års fördröjning. Metoden har förändrats under året varför målvärdet om 3,9 ton per invånare inte kan relaterats till utfallet om 5,86 ton. Det kan dock förtydligas att de sektorer som har ökat sina utsläpp mellan 2008 och 2009 är energisektorn och industrisektorn och energisektorn står för den allra största delen. Inom energisektorn är det främst kraftvärmeverk och egen uppvärmning som har ökat. En del av förklaringen kan vara att vintern 2009 var kallare än vintern 2008, enligt SMHI:s väderdata. Det stämmer också med Öresundskrafts miljörapporter de har använt betydligt mycket mer naturgas och eldningsolja 2009 jämfört med 2008, till följd av den ovanligt kalla väderleken. Luftförorening, årsmedelvärde kvävedioxid Utfallet för Södra Stenbocksgatan uppgick till 26,9 µg/m3 och för Drottninggatan till 31 µg/m3. Vid beräkning av medelvärdet för dessa två skilda mätplatser, uppgår utfallet till 29,9 µg/m3 vilket är nästan 4 µg/m3 högre än målvärdet. Detta värde är högre än 2009 och 2010 års värde, och denna avvikelse påverkas kraftigt av hur meterologin har varit. Det finns ytterligare en faktor som har stor betydelse för utsläpp av kvävedioxid, nämligen ökande andel dieseldrivna fordon. Dessa fordon har större andel direkt utsläpp av bensindrivna, varför minskad mängd trafik inte direkt minskar utsläpp av kvävedioxid. Svenskarnas favoritkommuner Under november 2011 genomförde SIFO undersökningen, och Helsingborg hamna på plats 7. Detta är en plats högre än 2010 års utfall. Högst på listan 2011 blev Gotland, följt av Göteborg och Stockholm. Rekommendation att flytta till Helsingborg Utfallet för 2011 uppgår till 77 i indexvärde, vilket är marginellt under målvärdet om 78 indexvärde. Detta ligger på en stabil nivå jämfört med tidigare år och värdet ligger över genomsnittet för större kommuner år 2011. Nöjd-Region-Index Utfallet för Nöjd-Region-Index uppgår till 69 indexvärde för 2011 vilket överträffar målvärdet om 67 indexvärde. Detta är en viss ökning sedan år 2010 och värdet ligger över genomsnittet för större kommuner år 2011. 13

Årsbokslut 2011 - Barn- och utbildningsnämnden Vision Med utgångspunkt i stadens målprogram och övergripande vision Helsingborg ska vara Sveriges mest attraktiva stad för människor och företag har Barn- och utbildningsnämnden antagit visionen Hos oss förverkligar barn och unga sina drömmar. Verksamhetsidé Genom att erbjuda goda lärmiljöer och möten med professionell och engagerad personal ger vi barn och unga optimala förutsättningar till personlig utveckling och ett rikt liv, nu och i framtiden. Ordförande har ordet En grundförutsättning för lärande är att barn och unga känner sig trygga. En stor satsning har gjorts när det gäller det förbyggande arbetet mot mobbning. I barn- och utbildningsnämndens attitydundersökning 2011 ges området trygghet och trivsel fortsatt goda betyg. Skolinspektionens rapport avseende granskning av samtliga skolor i Helsingborgs stad lämnades i maj. Rapporten lyfte fram en rad förbättringsområden. Arbetet med att ta tag i dessa har pågått under 2011. Betygsresultaten i såväl grundskola som gymnasieskola har ökat jämfört med 2010. En särskild satsning på matematik i de lägre åldrarna genomförs för närvarande. Resultaten av satsningen syns emellertid ännu inte i betygen. Mätningen av tjänstegarantin avseende läsa och skriva visar att 96 procent av eleverna uppfyller kraven efter sitt första skolår. Detta är en svag minskning jämfört med 2010. Tjänstegarantin i matematik mättes för första gången 2010. Kriterierna uppfylldes då av 92 procent av eleverna, medan årets resultat är 90 procent. Här måste utfallet förbättras. Arbetet för att öka andelen elever i grundskolan som är behöriga till gymnasieskolan har medfört en förbättring med 1 procentenhet. Här finns en förbättringspotential och det är viktigt att lokalt analysera vad personalen ska göra för att förbättra resultaten. Skolans förmåga att väcka nyfikenhet och lust att lära liksom ökat fokus på resultat är viktiga faktorer för måluppfyllelsen. Gymnasieskolans resultat visar att en alltför stor andel av eleverna lämnar utbildningen med slutbetyg som inte ger grundläggande högskolebehörighet. Årets utfall är lägre och arbetet måste vässas och intensifieras så att måluppfyllelsen blir bättre. Barn- och utbildningsnämndens övergripande ekonomimål är en ekonomi i balans. Årets resultat uppgår till +19,3 mnkr. Ett intensivt arbete krävs framöver avseende gymnasieskolan, där stora anpassningsbehov finns. Under året har en ny utbildningsdirektör rekryterats. Ny skollag, ny läroplan, nya kursplaner, ny betygsskala började tillämpas från och med den 1 juli 2011. Implementeringen av reformerna har fungerat väl inom samtliga skolformer. Barn- och utbildningsnämnden fattade i december beslut om en utbildningsplan för mandatperioden. Christer Rasmusson Barn- och utbildningsnämndens ordförande 14

Årets resultat Resultaträkning tkr Bokslut 2010 Budget 2011 Bokslut 2011 Kommunbidrag 2 256 583 2 250 066 2 250 066 Externa intäkter 385 213 387 500 387 324 Interna intäkter 30 555 30 362 24 711 Summa intäkter 2 672 351 2 667 928 2 662 101 Externa kostnader -2 147 779-2 126 751-2 206 513 Interna kostnader -442 754-504 718-419 041 Avskrivningar -14 005-13 215-14 456 Finansiella externa kostnader -54 0-108 Finansiella interna kostnader -2 390-1 995-2 723 Summa kostnader -2 606 982-2 646 679-2 642 841 Resultat 65 369 21 249 19 285 Ekonomiska nyckeltal 2009 2010 2011 Nettokostnad 2 082 284 2 191 214 2 230 781 Nettokostnadsförändring 4,8 % 5,2 % 1,8 % Nettokostnad per invånare 17,5 18,2 17,1 Intäktsfinansieringsgrad 15 % 16 % 16 % Årsarbetare, antal 3 225 3 345 3 224 Löner och sociala avgifter 1 265 890 1 294 239 1 318 012 Andel personalkostnad, % 49 % 48 % 50 % Anläggn tillgångar i verksamheten 46 519 58 061 55 636 Försäljn av anläggn tillgångar 143 0 0 Realisationsvinster 0 0 0 Realisationsförluster 116 142 591 Skol- och fritidsnämnden delades upp i Barn- och utbildningsnämnden och Idrotts- och fritidsnämnden budgetåret 2011. Bokslutssiffrorna för 2009 och 2010 är framtagna i efterhand. Kommentar till årets resultat Barn- och utbildningsnämnden redovisar för bokslutsåret 2011 ett överskott på 19,3 mnkr. I bokslutet ingår en resultatöverföring från föregående år på 52,4 mnkr, vilken härrör från de tillfälliga strukturpengar som nämnden tilldelades under 2010. Dessutom inkluderas en avvikelse beroende på skillnader mellan nämndens budgeterade och faktiska volymer på 10,7 mnkr. Därav utgör 4,2 mnkr en avvikelse mot faktisk befolkningsprognos, medan övrig del avser en förändrad andel barn/elever i verksamheten. Nämnden och förvaltningen visar ett underskott på 0,9 mnkr. Överskottet för förskolan uppgår till 30,8 mnkr, varav 6,4 mnkr uppstått ute i verksamheten. Resterande del beror på volymavvikelsen, vårdnadsbidraget och barnom- 15

sorgsintäkter samt ett ofördelat överskott från föregående år. För grundskoleverksamheten redovisas ett resultat på 6,4 mnkr. Ett större underskott, 9,9 mnkr, uppstår ute i verksamheten. Dessutom redovisas ett underskott avseende skolkostnaderna för placerade barn. Resterande del består främst av volymavvikelsen, övergripande kostnader samt ett ofördelat överskott från föregående år. Gymnasieskolan uppvisar ett underskott på 17 mnkr. Stadens gymnasieskolor redovisar ett underskott på 21,1 mnkr. Antalet elever har sjunkit kraftigt, såväl på grund av. befolkningsutvecklingen som på grund av konkurrenssituationen, vilket har medfört stora anpassningsproblem. Avvikelser avseende övergripande kostnader förklarar att det totala utfallet är något bättre än enheternas resultat. Måluppfyllelse Medborgare Ekonomi Organisation Framtid Medborgare Nämndens mål Mätetal Målvärde Utfall Arbetsro och trygghet ska säkerställas i all verksamhet Barn, ungdomar och vårdnadshavare ska vara nöjda med verksamheten Alla elever ska ha fullständiga betyg Vi ska leva upp till våra tjänstegarantier Skol- och fritidsförvaltningens personal ska ha hög kompetens beträffande hållbar utveckling Andel av barnen i förskolan som upplever trygghet och trivsel i verksamheten. Andel av eleverna i grundskolan som upplever trygghet och trivsel i verksamheten Andel av eleverna i gymnasieskolan som upplever trygghet och trivsel i verksamheten. Andel barn, elever och vårdnadshavare som är nöjda med verksamheten Andel (%) av eleverna i grundskolan som har slutbetyg i alla ämnen. Andel (%) elever i grundskolan behöriga till gymnasieskolans nationella program. Andel (%) elever i gymnasieskolan som uppnår grundläggande behörighet till högskola och universitet. Tjänstegaranti: Vi garanterar att ditt barn kan läsa och skriva efter sitt första skolår Tjänstegaranti: Vi garanterar att ditt barn kan räkna efter sitt andra skolår Andel pedagoger som har genomgått utbildning för hållbar utveckling 95 % 99 % 95 % 92 % 95 % 94 % 90 % 90 % 80 % 74 % 88 % 86 % 88 % 79 % 100 % 96 % 100 % 90 % Minst 25 % 16

Andel av barnen i förskolan som upplever trygghet och trivsel i verksamheten. Målvärdet är uppnått. Inför 2012 har målvärdet renodlats så att enbart utfallet av trygghetsmätningen redovisas. Andel av eleverna i grundskolan som upplever trygghet och trivsel i verksamheten Målvärdet är inte nått. En analys av situationen har gjorts på de enheter som uppvisar ett lågt resultat och arbetet har intensifierats. Inför 2012 har målvärdet renodlats så att enbart utfallet av trygghetsmätningen ingår. Andel av eleverna i gymnasieskolan som upplever trygghet och trivsel i verksamheten. Det har inte skett någon förbättring i jämförelse med föregående år. En analys av situationen för att få en högre måluppfyllelse har gjorts och arbetet för att förbättra tryggheten pågår. Inför 2012 har målvärdet renodlats så att enbart utfallet av trygghetsmätningen redovisas. Andel barn, elever och vårdnadshavare som är nöjda med verksamheten Målvärdet är uppnått. 90 procent av respondenterna är nöjda med verksamheten. Inför 2012 mäts varje undergrupp för sig, för att förfina analysen. Andel (%) av eleverna i grundskolan som har slutbetyg i alla ämnen. Andel elever i grundskolan med slutbetyg i alla ämnen uppvisar en svag förbättring. På sikt förväntas tjänstegarantierna och satsningarna på matematik och svenska i de lägre åldrarna att påverka resultaten positivt. Andel (%) elever i grundskolan behöriga till gymnasieskolans nationella program. Årets resultat är något bättre än förra årets men målvärdet är fortfarande inte uppnått. Andel (%) elever i gymnasieskolan som uppnår grundläggande behörighet till högskola och universitet. Resultatet har sjunkit under de senaste tre åren. Berörda program måste göra en analys av denna utveckling och sätta in åtgärder för att vända trenden. Tjänstegaranti: Vi garanterar att ditt barn kan läsa och skriva efter sitt första skolår Resultatet uppvisar en svag nedgång i jämförelse med föregående år. Tjänstegaranti: Vi garanterar att ditt barn kan räkna efter sitt andra skolår Årets resultat innebär en försämring. Matematiksatsningen riktad mot barn i de lägre åldrarna pågår, men har ännu inte fått genomslag i resultaten. Andel pedagoger som har genomgått utbildning för hållbar utveckling Utbildningen kommer inte att påbörjas 2011. Ekonomi Nämndens mål Mätetal Målvärde Utfall Ekonomin ska vara i balans Bokslutsutfall 2 662 126 tkr 2 642 841 tkr Bokslutsutfall Barn- och utbildningsnämnden redovisar ett överskott på 19,3 mnkr. Då nämndens ingående egna kapital uppgick till hela 52,4 mnkr innebär detta att en stor del av dessa tillfälliga resurser har förbrukats. Kraftiga anpassningar krävs därför inför 2012, för att fortsatt bibehålla en ekonomi i balans. Problematiken återfinns i störst utsträckning på gymnasiesidan, där såväl sjunkande befolkningssiffror som ökad konkurrens medfört stora anpassningsproblem. 17

I det ovan redovisade överskottet inkluderas en avvikelse beroende på skillnader mellan nämndens budgeterade volymer och faktiska volymer på totalt 10,7 mnkr. Av denna avvikelse utgör 4,2 mnkr en avvikelse mot faktisk befolkningsprognos, medan övrig del avser en förändrad andel barn/elever i verksamheten. Organisation Nämndens mål Mätetal Målvärde Utfall Skol- och fritidsförvaltningen ska vara en attraktiv arbetsgivare Medarbetarindex Minst 85 80 Ledarindex Minst 85 Sjukfrånvaro Högst 5 % 4,09 % Skol- och fritidsförvaltningens kommunikation ska vara relevant och tillgänglig Verksamhetens måluppfyllelse ska förbättras Andel vårdnadshavare som är nöjda med förvaltningens information och kommunikation Antal e-tjänster som förvaltningen tillhandahåller Andel medarbetare som upplever att förvaltningens tjänster uppfylller behovet av kommunikation och information Andel (%) av eleverna som uppnår kravnivån på nationella proven i svenska och svenska som andraspråk i grundskolans årskurs 6. Andel (%) av eleverna som uppnår kravnivån på nationella proven i engelska i grundskolans årskurs 6. Andel (%) av eleverna som uppnår kravnivån på nationella proven i matematik i grundskolans årskurs 6. Andel (%) av eleverna som uppnår lägst provbetyg godkänt på nationella proven i svenska och svenska som andraspråk i grundskolans årskurs 9. Andel (%) av eleverna som uppnår lägst provbetyget godkänt på nationella proven i engelska i grundskolans årskurs 9. Andel (%) av eleverna som uppnår lägst provbetyg godkänt på nationella proven i matematik i grundskolans årskurs 9. Andel (%) av eleverna som uppnår lägst provbetyg godkänt på nationella proven i svenska och svenska som andraspråk i gymnasieskolan. Minst 90 % 93 % Minst 5 3 Minst 80 % 91 % 94 % 84 % 94 % 90 % 80 % 74 % 90 % 89 % 18

Nämndens mål Mätetal Målvärde Utfall Alla medarbetare ska använda IT som ett naturligt stöd i uppdraget. Andel (%) av eleverna som uppnår lägst provbetyg godkänt på nationella proven i engelska i gymnasieskolan. Andel (%) av eleverna som uppnår lägst provbetyg godkänt på nationella proven i matematik i gymnasieskolan Andel (%) av deltagarna i PIM (Praktisk IT och Mediekompetens) som uppnår nivå 3. 90 % 94 % 75 % 79 % 67 % 48 % Medarbetarindex Utfallet av stadens medarbetarundersökning 2011 visar ett medarbetarindex på 80. Ledarindex Utfallet kan inte redovisas då detta index inte redovisas i stadens medarbetarundersökning 2011. Sjukfrånvaro Utfallet visar på en fortsatt låg siffra, 4,09 procent, vilket understryker det framgångsrika förebyggande arbetet som bedrivs i verksamheten. Andel vårdnadshavare som är nöjda med förvaltningens information och kommunikation Målvärdet, som mättes för första gången 2011, är uppnått. Antal e-tjänster som förvaltningen tillhandahåller I nuläget finns tre e-tjänster. I siffran ingår inte Unikum och Frånvaroanmälan via Procapita Webb, eftersom det är osäkert om dessa båda tjänster kan definieras som e-tjänster. Alla medborgare kan inte använda tjänsterna, endast elever/vårdnadshavare med koppling aktuell enhet. Antalet e-tjänster kommer att öka då skolwebbarna startats upp. Detta beräknas ske 2012. Andel medarbetare som upplever att förvaltningens tjänster uppfyller behovet av kommunikation och information Stadens medarbetarundersökning för 2011 redovisar att 91 procent uppger sig ha tillgång till den information som behövs för att fullgöra sitt arbete. Andel (%) av eleverna som uppnår kravnivån på nationella proven i svenska och svenska som andraspråk i grundskolans årskurs 6. Nationella prov i årskurs 6 genomfördes inte läsåret 2010/2011. Andel (%) av eleverna som uppnår kravnivån på nationella proven i engelska i grundskolans årskurs 6. Nationella prov i årskurs 6 genomfördes inte läsåret 2010/2011. Andel (%) av eleverna som uppnår kravnivån på nationella proven i matematik i grundskolans årskurs 6. Nationella prov i årskurs 6 genomfördes inte läsåret 2010/2011. Andel (%) av eleverna som uppnår lägst provbetyg godkänt på nationella proven i svenska och svenska som andraspråk i grundskolans årskurs 9. Resultatet visar på en kraftig försämring i jämförelse med förra året. Berörda enheter måste göra en analys för att identifiera orsakerna, sätta in åtgärder och vända trenden. Andel (%) av eleverna som uppnår lägst provbetyget godkänt på nationella proven i engelska i grundskolans årskurs 9. Resultaten visar på en negativ trend under de senaste åren. Berörda enheter måste göra en analys för att identifiera orsakerna, sätta in åtgärder och vända trenden. 19

Andel (%) av eleverna som uppnår lägst provbetyg godkänt på nationella proven i matematik i grundskolans årskurs 9. De senaste tre åren kan vi se en negativ utveckling beträffande matematikresultatet. Berörda enheter måste göra en analys för att identifiera orsakerna, sätta in åtgärder och vända trenden. Andel (%) av eleverna som uppnår lägst provbetyg godkänt på nationella proven i svenska och svenska som andraspråk i gymnasieskolan. De senaste åren kan vi se en positiv utveckling. Målvärdet är i stort sett uppnått. Andel (%) av eleverna som uppnår lägst provbetyg godkänt på nationella proven i engelska i gymnasieskolan. Målvärdet är uppfyllt. Ett nytt målvärde bör övervägas inför 2013. Andel (%) av eleverna som uppnår lägst provbetyg godkänt på nationella proven i matematik i gymnasieskolan Målvärdet är uppnått. Ett nytt och något högre målvärde är fastställt inför nästa år. Andel (%) av deltagarna i PIM (Praktisk IT och Mediekompetens) som uppnår nivå 3. Utfallet ligger betydligt under målvärdet. Det är främst gymnasieskolorna som ligger efter tidplanen. Bedömningen från projektledningen att förseningen skulle kunna hämtas in 2011 har långt ifrån infriats. Stora delar av personalen på gymnasiet har fortfarande långt kvar till nivå 3. Ca1/3 av Skolstadens pedagoger har inte loggat in på mer 1 år eller mer. Framtid Nämndens mål Mätetal Målvärde Utfall Barn och unga ska erbjudas en stimulerande lärmiljö Barn och ungdomar skall stärka sin förmåga att tänka fritt och söka egna lösningar. Förskolor och skolor ska ha en låg energiförbrukning Andel (%) barn och unga som upplever sin lärmiljö stimulerande Andel (%) elever som upplever att skolan stimulerar deras nyfikenhet och lust att lära. Energiförbrukning/kvadratmeter Högst 170 kwh/m2 85 % 83 % 90 % 80 % 152 kwh/m2 Alla medarbetare ska vara kunniga och kompetenta Andel (%) barn, ungdomar och vårdnadshavare som är nöjda med kompetensen i verksamheten. Andel (%) av personalen som anser att deras kompetens motsvarar de krav som ställs i arbetet. Andel (%) av personalen som aktivt tar ansvar för sin kompetensutveckling Andel månadsanställd pedagogisk personal med adekvat utbildning/kompetens Andel (%) utnyttjad poäng av tilldelad resurs inom Lärarlyftet. 94 % 94 % 95 % 98 % 90 % 92 % 85 % 75 % 30 % Andel (%) barn och unga som upplever sin lärmiljö stimulerande Målvärdet är inte uppnått och de senaste årens resultat har varit på ungefär samma nivå. De enheter som uppvisar ett mindre gott resultat bör göra en analys, utreda orsakerna och sätta in förbättringsåtgärder för att höja måluppfyllelsen. 20

Andel (%) elever som upplever att skolan stimulerar deras nyfikenhet och lust att lära. Trots en positiv utveckling under de senaste tre åren har målvärdet inte uppnåtts. En ökad ansträngning måste göras för att uppnå högre måluppfyllelse. Energiförbrukning/kvadratmeter Målvärdet för året är 170 kwh/kvadratmeter. Årets utfall är 152 kwh/m2. Utfallet är mycket gott och målvärdet är med god marginal uppnått. Andel (%) barn, ungdomar och vårdnadshavare som är nöjda med kompetensen i verksamheten. Målvärdet är i stort sett uppnått. Ett högre målvärde har fastställts inför nästa år. Andel (%) av personalen som anser att deras kompetens motsvarar de krav som ställs i arbetet. Utfallet av medarbetarundersökningen visar att 98 procent av personalen anser sig ha tillräcklig kompetens. Andel (%) av personalen som aktivt tar ansvar för sin kompetensutveckling Utfallet av medarbetarundersökningen visar att 92 procent av personalen anser sig ta aktivt ansvar för den egna kompetensutvecklingen. Andel månadsanställd pedagogisk personal med adekvat utbildning/kompetens Utfallet av detta målvärde kan ännu inte presenteras. Kopplat till det nya kravet på lärarlegitimation har målet 2012 ändrats till "Andel månadsanställd personal med lärarlegitimation". Andel (%) utnyttjad poäng av tilldelad resurs inom Lärarlyftet. Regeringens satsning på lärarfortbildning, Lärarlyftet, innebär att behöriga lärare ges möjlighet att studera på högskolan och behålla större delen av sin lön. Syftet med fortbildningen är att höja lärares kompetens för att därigenom öka elevers måluppfyllelse. Fokus ska ligga på att stärka lärares kompetens i både ämnesteori och ämnesdidaktik. Under höstterminen 2011 utnyttjades 21 procent av tilldelningen för det andra halvåret 2011. Andelen utnyttjad poäng inom Lärarlyftet blir på helårsbasis 30 procent. 2012 ändras inriktningen av Lärarlyftet, vilket innebär att detta mål inte kommer att finnas kvar i styrkortet. Tjänstegarantier Tjänstegarantier Utfall Uppfyllelsegrad Vi garanterar att ditt barn kan läsa och skriva efter sitt första skolår Vi garanterar att ditt barn kan räkna efter sitt andra skolår 96 % 96 % 90 % 90 % Då det gäller uppfyllandet av tjänstegarantierna har måluppfyllelsen av såväl tjänstegarantin "Läsa och skriva och tjänstegarantin för "Räkna" sjunkit under 2011. Ett 100-procentigt uppfyllande av tjänstegarantierna är oerhört svårt att uppnå med tanke på att även till Sverige relativt nyanlända elever räknas in i garantin. Måluppfyllelsen bör dock - speciellt då det gäller Räkna-garantin - kunna förbättras betydligt jämfört med 2011 års utfall. En analys av orsakerna till det försämrade resultatet måste göras på de enheter som inte uppfylller garantin. 21

Årsbokslut 2011 - Vård- och omsorgsnämnden Vision Vi ska skapa en omsorg som alla helsingborgare är trygga med, förstår och är stolta över. Verksamhetsidé Vi ska ge varje individ ett rikt, aktivt och självständigt liv genom att ständigt arbeta med alla sinnen. Ordförande har ordet Som stolt ordförande i vård och omsorgsnämnden vill jag rikta strålkastarljuset på ett par områden som vi lagt mycket kraft och passion i det gångna året. Det första är ett som känns igen som ett fokusområde de senaste åren, men där trendbrottet nu äntligen har skett. Vår verksamhetsdokumentation. Ett av våra viktigaste områden för att skapa en trygg och respektfull omsorg för våra äldre och deras anhöriga. Dokumentationsarbetet har nu äntligen satt sig och kommer att vara ett fortsatt fokusområde. Nästa viktiga område är andelen nöjda kunder där vi når väldigt goda resultat, men i underkategorierna så ser vi ett par förbättringsområden som innebär ytterligare fokus på att arbeta med det goda bemötandet och en än större anpassning till individens behov. Ett fortsatt värdegrundsarbete som bland annat den kommunala driftsorganisationen, Omsorg i Helsingborg, är i full gång med och som kontinuerligt bär frukt. Det känns sorgligt att behöva påpeka att sjukfrånvaron är ett fortsatt prioriterat område, men trots en positiv utveckling i såväl minskad sjukfrånvaro som ökad frisknärvaro så ligger vi något för högt i antal sjuktillfällen. Personalen inom vård och omsorg är såklart något mer utsatt för olika sjukdomar och har en aktiv agenda i att minska spridningsrisken vilket ökar på sjuktillfällena. Men detta är ett arbete som kommer att fortsätta. Slutligen så vill jag som ordförande uppmuntra till ett ökat fokus på ett par viktiga saker. Bortsett från att årtalet är nytt så är texten nedan densamma som förra året. Det visar på att frågan är tidlös och fortsatt enormt viktig. Kvalité! Vi arbetar mycket med den upplevda kvalitén. Vårt värdegrundsarbete och vår fantastiska personal som personifierar denna är så oerhört viktig och det är i denna personal som de goda resultaten i våra kvalitetsmätningar infrias och överträffas. Det är därför som den politiska nämnden kommer att fortsätta sitt engagerade arbete i både kvalitetsuppföljning och vår värdegrund under 2012. Richard Lundberg Vård- och omsorgsnämndens ordförande 22

Årets resultat Resultaträkning tkr Bokslut 2010 Budget 2011 Bokslut 2011 Kommunbidrag 1 426 956 1 442 106 1 442 106 Externa intäkter 232 075 239 000 228 833 Interna intäkter 4 116 1 000 2 344 Summa intäkter 1 663 147 1 682 106 1 673 283 Externa kostnader -1 369 257-1 419 024-1 380 038 Interna kostnader -207 358-182 880-210 861 Avskrivningar -4 476-4 400-4 842 Finansiella externa kostnader -13 0-3 Finansiella interna kostnader -771-710 -815 Summa kostnader -1 581 875-1 607 014-1 596 559 Resultat 81 291 75 092 76 724 Ekonomiska nyckeltal 2009 2010 2011 Nettokostnad 1 299 969 1 345 665 1 365 382 Nettokostnadsförändring 4,5 % 3,5 % 1,5 % Nettokostnad per invånare 10,2 10,5 10,4 Intäktsfinansieringsgrad 15 % 15 % 14 % Årsarbetare, antal 1 978 1 958 1 939 Löner och sociala avgifter 795 130 815 035 818 385 Andel personalkostnad, % 52 % 52 % 51 % Anläggn tillgångar i verksamheten 15 142 17 860 16 305 Försäljn av anläggn tillgångar 0 0 0 Realisationsvinster 0 3 0 Realisationsförluster 111 100 0 Kommentar till årets resultat Bokslutet för vård- och omsorgsnämnden hamnar på 1,4 mnkr i underskott för året. Till detta kommer 2,9 mnkr som planerats att användas från det ackumulerade överskottet. Resultatet hamnar nästan exakt på vad som prognosticerades i oktober. Hemvården har fått många fler ärenden under året samtidigt som också innehållet i besluten ökat markant. Merkostnad under året ca 7 mnkr. På två år har kostnaden för hemvård ökat med 10 procent medan antalet ärenden ökat med 14 procent. En del av denna kostnadsökning har kunnat finansieras med minskade kostnader, framför allt internt men även externt, för korttidsplatser. 23