Utexaminerade designer utan kunskap

DESIGN TYPOGRAFI PRODUKTION NR 3 ÅRG 4 JUNI 1995 26 TEXTINDRAG DROGS IN I KORKEN 3.31 Sid 3 6 SÅ UNDVIKER DU VITA GLIPOR I PAGEMAKER 5 Sid 7 UNGA TYPTECKNARE PLOPPAR UPP UR UNDERJORDEN Sid 8 11 BYGG OM TYPSNITT MED HJÄLP AV FONTOGRAPHER Sid 12 14 PHOTOSHOP BRYTER GRÅHETEN MED ETT RASTER Sid 15 DOKTOR DtP LÄR DIG HITTA DE DOLDA TECKEN Sid 16 Utexaminerade designer utan kunskap Häromveckan var det slututställning för RMI-Berghs i Stockholm ettåriga utbildning i tidningsdesign. Av allt att döma skulle de flesta eleverna behövt ett år till. Gärna i sträng samvaro med Tschicholds Penguinregler och med typometern som tuktande redskap. En ordlista och ett avstavningslexikon skulle tyvärr också behövas, noterar jag. Det är inget fel att unga formgivare vill synas och ta ut svängarna. Men man måste för böveln behärska reglerna innan man kan börja bryta mot dem. Om du inte klarar av att ställa in ditt Quark Xpress rätt utan låter ordmellanrummen glipa brödtexten igenom. Om du inte ens kan stava i ditt eget promotionmaterial, den text som skall locka andra att engagera sig i dina drömmars magasinsprojekt. Om du inte kan, vill eller orkar lägga ned omsorg på detaljer som ligaturer och gemena siffror. Om du inte visar upp dessa kunskaper på en slututställning i tidningsdesign, på några få uppslag som du förhoppningsvis lagt ned extra mycket omsorg på, då är chansen inte speciellt stor att du visar upp det kunnandet när du får ett riktigt tidningsprojekt i din hand. Nästan hela tidningsdelen av Berghs utställning var en uppvisning i hur illa det kan gå om en tidningsdesigner inte behärskar de grundläggande reglerna. De stora, övergripande reglerna handlar om tydlighet och kommunikation. Om att behandla text och bilder på ett sådant sätt att de lyfts fram och förstärks och inte döljs bakom billigt effektsökeri. Men många av elevprojekten ser ut som reklamkataloger. Mycket grafiska signaler, lite konsekvens. Vissa av eleverna tycks efter ett år fortfarande lyckligt ovetande om att det finns något som kallas brödtext som skall få rum i deras magasinsmallar. Med andra ord, en total förbistring mellan formgivaren och det journalistiska material hon har att jobba med. De små reglerna handlar om viktiga detaljer som stavning och typografi. Att lägga ned omsorg på korrekturläsning, avstavning, kägel och ordmellanrum borde inte bara vara en hederssak utan en förbannad självklarhet för den som kallar sig tidningsdesigner. Naturligtvis fanns det goda undantag även på Berghsutställningen. Några av de unga formgivarna lyckades förena läsbarhet, tydlighet, kommunikation och god typografi med en modern, aktiv och spännande formgivning i RayGuns, Details och Loadeds efterföljd. Men resten Hoppsan. Jag glömde visst en bildram. Oj då. Jag missade visst att göra ett format för fotobyline. Men det gör väl inte så mycket. Det här är ju bara mitt slutarbete på linjen Tidningsdesign. Erik Nilsson, journaliststudent och typometertuktad formgivare

2 Design Typografi Produktion # 3 Juni 1995 Kapplöpning om Internet-herravälde Inte ens Microsoft, som spenderar miljarder dollar årligen på att hålla branschens bästa hjärnor på sin lönelista, kunde förutse explosionen på Word Wide Web-delen av Internet. Följaktligen har en rad utvecklare och företag, med Netscape i spetsen, presenterat mängder av mer eller mindre intressanta produkter för att producera, sprida och ta del av dokument i html-format. Senast är det Common Ground som, hårt pressat av Adobe Acrobat, visat vad deras elektroniska dokumentformat Digital Paper förmår på Internet. Främst är det förmågan att ladda ner endast den sida i dokumentet som efterfrågas, samt förmågan att göra klickbara länkar av thumbnails, alltså översiktsbilder av sidor i ett dokument, som imponerar. Resultatet blir ett snabbare program än Acrobat, som dock lovar samma egenskaper i kommande version. Bägge programmen fungerar ihop med browserprogram som Netscape, Spyglass med flera. Automatisera Photoshop gratis DayStar har bestämt sig för att koncentrera sig på hårdvara och skänker därför bort sitt program PhotoMatic som används för att spela in och upp Apple- Script-macron till Photoshop. Det enda man behöver göra är att webba till http://www.daystar.com/ och fylla i en registrering, samt ladda ner programmet, som är på ungefär 1 MB. Nytt magasin ska locka barnen att läsa tidning Hur hindra flykten från dagspressen, och hur får unga att hitta till tidningen? Ett nytt försök kommer från Parade Publications, som producerar veckobilagan Parade (som slåss med Gannetts USA Weekend om att finnas i flest dagstidningar i USA). React heter magasinet som kommer med sitt första nummer 11 september i år. Målgruppen är 12 15-åringar, en grupp som får allt mer att säga till om i familjens inköpsbeslut och därför lockar annonsörer. First Class på segertåg över hela världen SoftArcs kommunikationsprogram First Class används av allt fler tidningar. Ett exempel av många är Ziff-Davis, en av världens största förläggare av datorpublikationer, som använder programmet för att ta emot annonser och skicka färdiga sidor till tryckeriet. New York Times, Newsday och Daily News i New York använder alla First Class liksom Metro och DN i Stockholm. First Class kan skicka filer över såväl vanliga modemlinjer som ISDN eller fasta ledningar. Rätt anpassat kan redaktioner och annonsavdelningar använda programmets formulär för intern och extern kommunikation, skicka elektroniska dokument med meddelanden fästa vid dem eller ha pågående samtal med läsare via konferensdelen i First Class. New York Times via fax och Internet Det måste se ut som Times, säger Patricia Ecke, som är ansvarig för TimesFax. Vi lade ner mycket möda på den trespaltiga layouten och på att hitta typsnitt som liknade dem i riktiga Times. TimesFax kommer ut varje dag sedan 1990, och finns nu även att hämta över Internet, i Adobe Acrobats PDF-format. En grupp redaktörer bestämmer vilka artiklar som ska plockas ut ur Times Atexsystem för att ingå i dagens TimesFax. Därefter görs original i Quark XPress som gruppfaxas till tiotusentals prenumeranter. Originalet konverteras till en Ventura för PC-fil och skickas via satellit till kryssningsfartyg, som trycker tidningen och distribuerar till sina resenärer. PDF-filen, genererad av Acrobat, skickas inte bara ut över Internet, utan går först direkt till Pentagon, som sänder den vidare till alla flottans fartyg. New York Times bonusannonserar på nätet De tre största eftertextsektionerna i New York Times söndagsupplaga sprids numera utan extra kostnad även via America Online, USA:s största elektroniska nätverk. Annonserna gäller lediga jobb, fastighetsmarknad och bilar. STF Fax kan kollidera med Internet-program Line Manager heter en smart liten programsnutt som ingår i STF Fax, ett program som blivit mer eller mindre standard och följer med i paketet tillsammans med många modem. Line Manager känner av om inkommande telefonsignal är röst-, fax- eller datakommunikation. Försöker du köra Eudora eller Netscape eller andra program för Internet som använder Mac TCP kan du dock inte ha Line Manager aktiverat, för då fungerar det inte. Hårdvarunytt för Web-publicister Behagas det en Apple, en Sun eller kanske en Silicon Graphics? Tja, måhända en smaksak, och definitivt beroende på vad man hittills varit van vid. Apple presenterar en rad nya Internet-servrar under året, där den snabbaste heter 9150/120 och kostar en smärre förmögenhet. Ändå är den billigare än sina Unixkusiner från Sun (Netra Internet Server) och Silicon Graphics (WebForce). Med alla tre följer respektive företags mjukvara. Apples svaghet är hastigheten en långsam server retar nätsurfarna. Mera nätnyheter från den tredje internationella World Wide Web-konferensen hittar du på http://www.idg.fhg.de/www95.html. Franskt program för html-produktion För dig som vill prova att göra dokument för publicering via World Wide Web finns en rad program, många av dem gratis (och ännu så länge betaversioner). DtP kommer att beskriva dem närmare under hösten. Vill du titta på franska Symposia så hittar du det på http://symposia.inria.fr. Programmet är en html-editor som fungerar på såväl Unix och Windows som Mac, och är utvecklat av det franska statliga datorforskningsinstitutet Inria. Sex nya skripter från Font Bureau Skripter är inte alltid så kul, och måste anses befinna sig i gränslandet mellan typografi och privatskrift. Dock har de sina givna användningsområden, och nyligen har Font Bureau i Boston presenterat sex användbara varianter. Graphite av David Siegel är en drivet textad arkitektstil i multiple master, Magneto en läckerhet av Leslie Cabarga som påminner om Frigidaire-kylskåpens logotype eller bilar från 40- och 50-talet, med flyt och styrka. Cabarga har också tecknat Speedway och Rocket, som ger liknande associationer, samt Neonstream, som liknar just vad namnet anger. Shimano av Richard Lipton passar för science fiction-böcker, sportkläder och rave-flyers. Finns hos Fontbolaget, tel 08 16 81 00. Tecknade serier nu även i cyberrymden United Media startade 1 april sin egen web-sida på Internet. Där hittar du en vecka gamla serier som Dilbert av Scott Adams, Alley Oop av Dave Graue och Jack Bender, Marmaduke av Brad Anderson, Robotman av Jim Meddik och Rose is Rose av Pat Brady. I framtiden ska web-sidan innehålla såväl animationer som tävlingar och andra interaktiva skojigheter. Adressen är http://www.unitedmedia.com. För seriekännare rekommenderas också adressen http://www.tooluser.com, där du hittar This modern world av Tom Tomorrow, Tom the Dancing Bug av Ruben Bolling och Nina s Adventure av Nina Paley. Terry and the Pirates hittar du som vanligt på http://comicspage.jvnc.net/terry/.

Design Typografi Produktion # 3 Juni 1995 3 Indraget som försvann och andra mysterier i Kork Xpress 3.31 Dags för tredje djupdykningen bland nyheterna i Quark Xpress version 3.31. Goda nyheter, som att det numera går att göra månghörniga textblock. Dåliga nyheter, som att indragen försvinner där du fällt in en bild i textblocket. Som vanligt ger desktopkonsulten Jens Eliasson en del ros och en rejäl dos ris till Tim Gill och de andra på Quark, Inc. För varje ny version av Korken (Quark Xpress) dyker det upp nya riktigt trevliga funktioner. Tyvärr för också varje större uppgradering med sig diverse tekniska fel buggar. Dessa tar det sedan flera små uppgraderingar att rätta till. Därför är den gällande versionen av Korken för närvarande 3.31r5 (revision fem). Då började det alltså med version 3.3 som den större uppgraderingen från 3.2. Det allra tristaste är dock att man från Quarks sida inte lyckas fixa till mer grundläggande felaktigheter i funktioner som funnits sedan flera versioner tillbaka. Till exempel att det inte går att redigera infällningen på ett bildblock som är förankrat i ett textblock. Tyvärr verkar konkurrensen på marknaden tvinga programföretagen att hela tiden kunna visa upp nya funktioner, trots att mycket är svårt att använda eller inte fungerar i praktiken. Quark, vart försvann den ödmjukhet och respekt för era kunder som var så utmärkande för er tidigare? Om trenden fortsätter kan vi lika gärna byta till PageMaker. Det började med version 3.3 av Korken förra sommaren. Efter ett tag upptäcktes diverse utskriftsproblem och en bit in på hösten kom det en utskriftsfix, ett extra dokument som vi skulle lägga in i Kork-mappen. Mindre än en månad senare kom version 3.31, då som revision 2. Men alla som satt där med nya Power Macintosh väntade fortfarande på den Power Mac-optimerade versionen av Korken. Den kom ungefär vid nyår. Enligt höstens recensioner skulle vi äntligen få riktig nytta av det teoretiska klös som den nya generationen av Macintosh någon gång skall erbjuda. Relativt fort gick den ju, men någon praktisk skillnad mot att köra den vanliga versionen på en stark Quadra-Mac kan man ju inte påstå att det var. fig.12: spegelvändningsknappar. Med dessa knappar kan du spegelvända det markerade blocket vad nu det skall vara bra för? Värre var dock att texten på en sida hade olika radfall då du öppnade den på en maskin med PowerMac-version mot om du öppnade den på en maskin med vanlig Mac-version farligt. Misstaget berodde på att de två versionerna hanterade avstavningen något olika. Någon gång i mars kom en uppgradering till 3.31r5, egentligen två, en för varje version (68 K och PPC, där 68 K är vanlig Mac och PPC är PowerMac). Se nu till att det är denna version som du och eventuellt ditt sätteri har. Om jag förstår saken rätt har Software Plus skickat ut 3.31r5 till alla som köpt eller uppgraderat programmet de sensate tre månaderna. Ni andra får hämta hem 3.31r5 via modem eller betala den löjligt hutlösa summan 195 kronor för att få den sänd på diskett. Ring Software Plus för mer information telefonnumret är 08 92 70 20. Enligt informationen om denna uppgradering har man fixat några smärre fel, däribland avstavningskillnaderna mellan programversionerna och lite annat, men när du sedan kör PPC-versionen märker du att de gjort en hel del annat. Till slut är det riktig fart på programmet, som det borde vara på en PowerMac. Då du har en stor mängd typsnitt installerade så startar programmet mycket snabbare. Även andra funktioner går ordentligt fort. Framför allt går det mycket snabbare att rita om skärmen då du byter sida eller förstoringsgrad. Korken är minneskrävande, mer än tidigare enligt min personliga erfarenhet. Rent tekniskt behövs det mer RAM, arbetsminne, i en PowerMac då du kör program som är optimerade för den. Koden för den nya RISC-processorn tar större plats, men går fortare. Generellt är bedömningen att du behöver 50 procent mer minne i en PowerMac än i en vanlig och detsamma gäller minnestilldelningen till varje program. Ge Korken så mycket minne du kan, helst 10 megabyte eller mer. Då du inte har så mycket minne kommer du emellanåt i den otrevliga situationen att du gjort ett dokument, där du lägger till sidor och mer innehåll. Allt fungerar jättebra, men nästa dag när du skall fortsätta går det inte att öppna dokumentet hur du än bär dig åt. Om det är ett dokument med många sidor, mycket bilder och färger kan du ge dig på att det beror på minnesbrist. Trots allt är det bra att man lyckats göra ett felmeddelande som koncist beskriver situationen med Minnet slut. Mer eller mindre nyttiga nyheter Dags för några nyheter bland de mer kreativa funktionerna. Det har gjorts en hel del förändringar vad gäller hanteringen av både textblock och bildblock. En nyhet sedan version 3.2 är du kan spegelvända dem horisontellt eller vertikalt. Detta gör du antingen med de nedersta kommandona i menyn Stil (Vänd horisontellt och Vänd vertikalt). Det går också att utföra samma kommando med två små knappar i måttpaletten (se fig. 12). En fråga man kan ställa sig är vad man har för användning av spegelvändning. Ett praktiskt exempel kan vara om en bild blivit spegelvänd av misstag vid scanning. Då krävs bara ett enkelt handgrepp för att fixa situationen. I övrigt är det nog ett verktyg som du kanske får användning för någon gång per år. Du skulle kunna använda funktionen om du vill göra en skugga som får det att se ut som om texten stod i motljus, alltså en vertikalt vänd skugga framåt och neråt. En nya funktion som är mycket mer användbar är att man numera kan kopiera texblock som är länkade med varandra. Äntligen kan du alltså flytta över en färdigbruten artikel med länkade textblock till annan sida, oberoende av om du flyttar inom samma dokument eller till ett annat i Korken. Ingetdera fungerade ju tidigare. Detta gör också att det går att lägga in flera länkade textblock som en grupp i ett bibliotek. Stort tack till de på Quark Inc som förstod att detta har varit en praktisk svaghet tidigare. Vad händer då om du kopierar endast ett textblock som är länkat med andra block? Detta har Quark Inc fixat riktigt bra. Då du endast kopierar det block som artikeln börjar i, så får du med dig hela texten till det nya blocket. När ett block som ligger senare i artikelflödet kopieras kommer den text med som började just i det kopierade blocket, men även hela texten till slutet (från eventuella senare block i artikelflödet). Detta innebär alltså att innehållet i det kopierade blocket aldrig förändras, men du får alltid med dig resten av texten. Korkens korkade indragsfunktion Som jag nämnde i början, har Korken tyvärr kvar en del tekniska svagheter som borde åtgärdas. I första hand tänker jag på att indrag i texten för närvarande försvinner då ett annat block gör en infällning i texten (se fig. 13).

4 Design Typografi Produktion # 3 Juni 1995 Förvirrande lista i dialogrutan Det nya utseendet i dialogrutan för Utskriftsformat (se fig. 16) är anpassat för användning av PS level 2. Det stora felet är att man håller fast vid valet av skrivartyp även då LaserWriter 8 används. Det man skulle vilja se är att skrivartyp-mefig. 13: infällning och indrag. Indraget borde beräknas även från andra block som bryter texten. Stycket överst till höger visar tyvärr att detta inte är fallet skäms på er, Quark. Problemet uppstår i första hand då du lägger en liten bild mitt emellan två spalter och ett stycke med indrag börjar mitt för bilden i den högra spalten. Den hemska följden är att stycket som börjar mitt för bilden, till höger om den, inte har något indrag eftersom Korken endast räknar indragen från texblockets kant. Detta är hemskt ledsamt för den som lever i föreställningen att datorer är till för att hjälpa oss att uppnå en god kvalitet och höja effektiviteten. En detalj som denna anser jag är klart viktigare än exempelvis spegelvändning av blocken. I version 3.2 fungerade det som det borde, därefter har Quark tydligen gått vilse. Det löjligaste av allt är Quark i utgivningsinformationen påstår att det skulle vara en fördel jämfört med tidigare att indragen beräknas från textblockskanten. Tydligen lyssnar Quark på kritik emellanåt. Till slut har de gjort så att kryssrutorna vid montera text (Konvertera citattecken och Tolka typografimallar) bibehålls tills att de ändras manuellt. Kritiken började någon gång på åttiotalet. Balla blockformer En stor nyhet är att ett textblock kan ha vilken form som helst. Detta är nog den största nyheten vad gäller kreativa funktioner, men den är väl gömd. Den som inte känner till denna nya funktion hittar den nog inte heller. Det finns ju inte flera verktyg för textblock med olika former, som det gör för bildblocken. För att ändra texblockets form måste du gå via meny Objekt > Blockform och där välja den form du vill ha. Sedan några versioner tillbaka har du ju på samma sätt kunnat ändra på formen på ett redan befintligt bildblock. Om du vill uppnå en form på blocket som inte finns i menyn så väljer du först den som är mest lik i listan (se fig. 14). Sedan väljer du den nedersta (polygonen). För att ändra på polygonblockets form är tillvägagångsättet precis likadant som för bildblock. Välj Omforma polygon längst ned i Objekt-menyn och sedan är det bara att sätta fart (se fig. 15). Då du tidigare ville få textens marginal att följa någon viss form var du ju fig. 14: ändra blockform. Om du inte känner till att detta skall gå att göra med textblock så hittar du nog inte fuktionen av en slump heller. Blocket längst ned är polygonblock som gör att du sedan kan ändra formen fritt. tvungen att skapa ytterkonturen med bildblock som du antingen gjorde till polygonform eller utnyttjade manuell infällning. Den nya funktionen gör detta mycket enklare. Dessutom bygger funktionen vidare på det grundläggande tankesättet i Korken: att ett block kan ha en ram, en bakgrundsfärg och ett innehåll (text eller bild). Utskriftshanteringen Bortsett från diverse problem när Korken 3.3 kom har utskriftshanteringen förbättrats. Till slut har även Korken fått ett bättre stöd för PostScript level 2 (LaserWriter 8). Den stora nyheten med skrivardrivrutinerna för PS level 2 är ju att du ställer in allt som är speciellt för en viss skrivare en gång för alla i väljaren. Exempelvis skall du slippa välja bland amerikanska pappersformat och dylikt i Utskriftsformat. Tyvärr fungerar det fortfarande inte helt bra Korken. Problemet består i att inte alla byter systemversioner samtidigt. Det går ju förstås att göra som Aldus när PageMaker 5.0 kom, som inte fungerade med något annat än LaserWriter 8 (eller andra skrivardrivrutiner för PS level 2). När Aldus gjorde detta var det lite för tidigt för något sådant. Allt för många skrivare klarade inte riktigt av det nya utan uppgraderingar. Programvaran LaserWriter 8 hade många felaktigheter och få hade nytta av det. Idag är det dock en helt annan sak. Men Quark håller fast vid att det inte går att lita på omvärlden och skapar därmed en halvdan lösning. För att man med Korken fortfarande skall kunna få fullständig funktionalitet med den gamla skrivadrivrutinen (LaserWriter 7), så har Quark gjort en dubblering som är mycket förvirrande. Mer om detta nedan. Den stora nyheten vad gäller utskrift i Korken 3.31 är att allt går att styra i utskriftsinställningarna från andra program (Apple- Events) och med hjälp av XTensions. Detta påverkar ju inte oss vanliga användare som bara producerar med Korken. Men på lite sikt gör det att vi kommer få XTensions på marknaden som avsevärt förbättrar effektiviteten och det praktiska användandet kring utskrifter. Bara en sådan sak som att skriva ut tre av fyra färger, vilket idag måste göras genom tre manuella utskrifter. PostScript level 2 ger programmeraren möjlighet att lösa denna typ av praktiska problem. Ett ännu värre exempel på ett sådant problem gäller dem som skriver ut för en tryckpress som har direktlito på en av färgerna (oftast gult). I det läget skall en av färgerna spegelvändas tvärt emot de andra. Alltså fyra manuella utskrifter efter varandra för en sida där en av dem skall spegelvändas tvärtom mot de övriga.

Design Typografi Produktion # 3 Juni 1995 5 Helvetica utplånat från jordens yta igår Max Miedinger: "Jag ȧngrar mig och det var bäst som skedde" LÄS MER OM DEN TYPOGRAFISKA VÄRLDSSENSATIONEN PÅ SID 17 Förutom att denna funktion gör en Spara som av Kork-dokumentet i den mapp du specificerar så kopieras alla bilderna till samma mapp. Det bästa av allt, tycker nog åtminstone sätteriet, är den rapport som skapas. Rapporten innehåller nog snarare för myckfig. 15: exempel på månghörniga textblock. Här är ett par smakprov på vad du numera kan uppnå med några enkla handgrepp. nyn bara fanns då man skriver ut med en gammal Laser- Writer (7). Då du använder LaserWriter 8 lagras alla skrivarinställningarna centralt i systemet, i så kallade PPD-filer (PostScript Printer Description). Korken 3.31 lägger in både Korkens egna skrivarinställningar (PDF-filer) och de centrala PPD-filerna i skrivartyps-menyn. Det leder till att samma skrivare återfinns på flera ställen i menyn med något skiftande namn. Den ena inställningen kommer då från PPD-filen i systemmappen och den andra från Korkens egna PDF-fil. Det är lätt hänt att listan blir mycket lång. I äldre versioner av Korken fanns det en grunduppsättning skrivare i listan som du inte kunde förändra. Det enda du kunde göra var att lägga till fler skrivare i listan. Det fina nu är att du kan göra så att bara de skrivartyper som du behöver finns i listan. PostScript level 2 med LaserWriter 8 är en mycket bra standard och det finns inte någon anledning att hålla fast vid gamla halvmesyrer. Se till att du har LaserWriter 8.2 eller senare och kräv av dina skrivarleverantörer att de skall ge dig PPD-filer för PS level 2. I Korkens mapp Mapp för Quark Xpress 3.31 skall det finnas en mapp som heter PDF. De PDF-filer som ligger i denna mapp kan du välja som skrivare i popup-menyn för Skrivartyp i Utskriftsformat. Om du flyttar bort PDF-filerna för de skrivarmodeller som du inte behöver från mappen så finns de inte i skrivartypsmenyn heller. När du installerar LaserWriter 8 så skapas en mapp som heter Printer Descriptions i mappen Tillägg i systemmappen. Skrivarna för alla de skrivarmodeller som finns där kommer också upp så att de går att välja i skrivartypsmenyn. Om du använder LaserWriter 8 och har rätt PPD-filer för de skrivare du använder, rekommenderar jag att du tar bort alla PDF-filer ur mappen PDF (eller byter namn på mappen). Flytta sedan undan de PPD-filer som du inte har användning av från mappen Printer Descriptions. På det här viset får du bara de skrivare du behöver i menyn och följer den standard som leverantörerna av skrivarna har anslutit sig till sedan några år. Enda nackdelen med LaserWriter 8 är om du skall göra en stor utskrift (många sidor, med bilder och i färg) och inte har så mycket plats på hårddisken. Då finns det risk att du får något felmeddelande om att minnet är slut på hårddisken. LaserWriter 8 mellanlagrar nämligen alltid utskriften på hårddisken, vilket är bra för nätverk med många användare och för moderna skrivare som är snabba på att ta emot data för utskriften. Först hämtas all information för utskriften (bilder, typsnitt etc) och utskriftsinformationen görs helt färdig. Sedan tar datorn kontakt med skrivaren och sänder dit all information som då redan är förberedd. Detta gör att nätverket belastas så kort stund som möjligt för utskriften, vilket även gäller skrivaren. Skriv ut-rutan har fått popup-menyer Dialogrutan Skriv ut (se fig. 17) har mest genomgått en rent kosmetisk förändring. Man har gjort rutan mindre rörig genom att göra popup-menyer av de val som genomgående var radioknappar tidigare. Nackdelen med popup-menyer är att den ovane inte ser vilka val som finns att tillgå. Men det var nog riktigt att göra denna förändring, eftersom utskriftsdialogen var väl plottrig tidigare. Samla ihop för utskrift en nygammal goding Den nygamla funktionen Samla ihop för utskrift är mycket bra för dig som leverar dina alster till sättning någon annnanstans. Funktionen har funnits i många år som en gratis-xtension. Då hette den Prepare 4 Service Bureau (P4SB). I praktiken är det en mer utvecklad Spara som -funktion. Jag rekommenderar alla som skickar iväg sitt material till sättning att använda funktionen, eftersom den garanterar att alla bilder som är monterade också kommer med. Prova den, det är inte några konstigheter (se fig. 18). fig. 16: utskriftsformat. Några kosmetiska ändringar och halvvägs anpassning för PostScript level 2 är vad som erbjuds. fig. 17: skriv ut. Enda nyheten är att det mesta av plottrigheten är borta genom att radioknappar har gjorts om till popup-menyer.

6 Design Typografi Produktion # 3 Juni 1995 fig. 18: samla ihop för utskrift. En utmärkt funktion som plockar ihop alla dina bilder inför rippningen och skriver ut en rapport, bland annat över alla typsnitt som behövs även de som förekommer i EPS-filer. et än för lite information. Det bästa är att alla typsnitt som används i dokumentet specificeras, även de som ingår i inmonterade EPS-bilder från Illustrator eller FreeHand. Dessutom ges också en lista på de XTensions som krävs för att inte radfallet skall ändras på sidan. Efi-Color rätt tänkt, dåligt utförd färghanterare Med version 3.2 av Korken kom Efi-Color XTension. Tanken var god: du skulle kunna producera bilder för ett visst tryck, sedan skulle du kunna ställa in vilken skrivare som används vid respektive utskrift och vilket slutresultat som skall simuleras. Tanken är alltså att man med ett material skall kunna uppnå det bästa möjliga resultatet i flera olika typer av tryck. Man skall också kunna använda färgskrivare för att få fram exakta provtryck. Efi-Color var tänkt att ta bort hela problematiken kring skillnader i färger och mellantoner mellan olika tryck, papperskvaliteter och olika färgskrivare. Självklart kan inte ett dagstidningstryck uppnå samma färgmättnad och detaljåtergivning som ett konsttryck. Men utifrån en bild behandlad för ett visst tryck skulle man sedan på alla skrivare och andra tryck uppnå bästa möjliga kvalitet. Vissa tekniska problem gör att hanteringen inte riktigt fungerar i praktiken. Det man kan konstatera är att tankegångarna gått i rätt riktning. Efi-Color använder Color Sync i systemet för att simulera det tryckta resultatet redan på skärmen. För dig som använder samma original till flera olika typer av tryck, kan Efi-Color vara ett alternativ, dock inte särskilt bra. Om du använder en färgskrivare till att göra provtryck som mycket väl skall visa det tryckta resultatet, kan du också ha nytta av Efi-Color. Men tyvärr håller det inte tekniskt hela vägen fram. Därför är det bättre att först kontrollera om det går att uppnå en väl kontrollerad produktion vad gäller färger och mellantoner, innan du tar beslutet att välja Efi-Color. Det första problemet är snabbheten, för det tar lång tid att starta Korken med Efi-Color och en del funktioner känns långsamma. Sedan fortsätter det med minneskraven: Korken kräver minst 2 000 kilobyte till när Efi-Color används. Då Korken används med Efi-Color kraschar programmet dessutom oftare. Av dessa anledningar rekommenderar jag dig som inte är beroende av programmet att ta bort EfiColor XTension ur mappen XTension som finns i Korkens mapp. XTensions som används ligger i samma mapp som programmet eller i mappen XTension. Gör en ny mapp som du kallar Avstängt eller något liknande. Det största problemet med Efi-Color är att inte all färg och alla rastertoner kan räknas om för att anpassas till olika tryck och skrivare. Bildformatet EPS kan nämligen inte Efi-Color påverka alls, vilket gör att det inte går att anpassa grafik gjord i Adobe Illustrator eller Macromedia FreeHand för utskriften. I dessa grafikprogram finns det ju inget alternativ till att spara som EPS. Hur skall ett sätteri eller en reprofirma förklara för sin kund att allt de ser på sidan utom det diagrammet, den vinjetten och den illustrationen blir likadant i tryck? För att Efi-Color skall kunna utföra sin färganpassning som det är tänkt, måste alla bilder sparas som TIFF och färgbilderna skall separeras vid bildbehandlingen. Hur du som användare sedan gör med grafik och frilagda bilder, är tydligen upp till din egen fantasi. Om du använder en OPI (en bildserver) i ditt system kan du glömma funktionen med Efi-Color, eftersom de lågupplösta layoutbilderna är EPS-bilder som standard. Om du fortfarande är intresserad av att använda Efi-Color, rekommenderar jag att du läser Information vid utgivningen av Efi-Color XTension. Detta textdokument följer med Korken och ligger i Korkens mapp. Så får du en så snabb Kork som möjligt Snabbt. Så kan man enkelt beskriva Kork 3.31, i alla fall när man arbetar vid en vanlig, icke-power-mac och jämför med tidigare versioner av Korken. Den första PowerMac-versionen var inget vidare vad gäller snabbheten allt skall ju gå avsevärt snabbare på PowerMac. När den senaste uppgraderingen kom hände det dock en hel del vad gäller snabbheten. Annat som påverkar snabbheten är hur du ställt in ditt system och vilka tillägg du använder. Som de flesta rekommenderar jag dig att aldrig ha fler systemtillägg än dem du verkligen behöver. Du som klagar över Korkens känslighet och använder AfterDark (för att akvariet är så trevligt) har ingen anledning att klaga över situationen. Med ett systemtillägg som AfterDark har du också tagit beslutet att datorn skall utnyttja minnet sämre och krascha med jämna mellanrum. Bara som ett exempel. För att din maskin skall vara säker och snabb rekommenderar jag systemversion 7.5.1 (alltså system 7.5 med System 7.5 uppdatering 1.0). Du skall se till att ha version 3.8 av ATM, vars kod är optimerad för PowerMac. Till skillnad från Quark levererar Adobe (och de flesta andra programtillverkarna) alltid både vanlig och PowerMac-version av sina program när du köper ett exemplar. Du som använder fildelning mycket för att dela med dig av lagring (mappar) till medarbetare skall inte uppgradera till system 7.5.1. Det har rapporterats om fel som kan få svåra följder när man använder fildelning med system 7.5.1. Exempelvis har filer som öppnats av någon annan över nätverket visat sig bli förstörda när de sparas. När du ställer in minnet i sin maskin skall du alltid lämna fem till tio procent av arbetsminnet oanvänt. Detta kan du se i rutan Om Macintosh under Äpplet. I Inställningar>Minne skall du alltid sätta på 32-bitars adressering och ställa Cache-minne för skiva så högt som möjligt. Cachen behöver sällan stå högre än 1 024 KB. I ATM finns det en typsnitts-cache som skall ställas så högt som möjligt, minst 256 KB. När du arbetar med Korken är dock det allra viktigaste att ställa minnet till Korken riktigt högt. Ett minimum för att arbeta bra med Korken är att fördubbla det rekommenderade minnet. Detta gör du genom att, innan du startar Korken, markera programdokumentet när du är i Finder och sedan välja Arkiv>Visa info. Där kan du sedan ställa in minimalt och maximalt minne. Alltså upp till minst 7 000 KB för programmet, gärna högre. Nu är det bara att sätta igång och räkna. Jens Eliasson Det här var tredje och sista avsnittet i Jens Eliassons genomgång av nyheterna i Quark Xpress 3.31. Tidigare avsnitt i DtP nr 1 och 2 1995.

Design Typografi Produktion # 3 Juni 1995 7 Så bemästrar du överskrivning och ursparning i PageMaker Om du arbetar med färgplattor under text och grafik i PageMaker kan du få problem med dålig passning. Med lite otur blir det vita glipor i skarven mellan ett svart objekt och den underliggande färgplattan. Så här gör du för att bemästra problemen och överlista programmet. Grundinställningen för PageMaker är att svart text alltid är täckande. Arbetar du bara med svart text på en färgad bakgrundsplatta behöver du alltså inte oroa dig. Den underliggande färgen kommer inte att ursparas (maskas ur), och du får inga vita glipor runt bokstäverna. Men: om du skapat formatmallar där det ingår linjer före eller efter stycken till exempel under mellanrubriker, runt bylines eller under dårrader gäller denna grundinställning märkligt nog inte för linjerna. En smal svart linje under en mellanrubrik får alltså PageMaker att urspara motsvarande tunna vita streck ur bottenfärgen. Då kan det ofta bli problem med vita glipor. (Själv har jag haft de här problemen för recensionssidorna i Magasinet för klassisk musik, där recensionenas rubriker har en svart linje ovanför sig. Vissa recensioner ligger på plattor med en ljusbrun dekorfärg, andra inte.) Lösningen är följande: Gå in under menyn Objekt. Välj Färg... Välj Svart och klicka sedan på knappen Ny... Klicka i knappen Färgton. Behåll inställningarna Baserad på: Svart och Färgton: 100%, men klicka i kryssrutan Skriv över. Fyll i namnfältet; kalla till exempel färgen Överskrivande svart eller något ditåt. Klicka OK och ta dig tillbaka till dina typografimallar (x-3). Välj den typografimall som innehåller strecket eller linjen. Klicka Ändra>Stycke>Linjer och välj Överskrivande svart i stället för Svart i popup-menyn för färg. Upprepa för övriga typografimallar som innehåller linjer. Problemet är löst. Glöm inte spaltstickorna Kom dock ihåg att linjer som inte är kopplade till typografimallarna till exempel spaltstickor eller ramar runt bilder också måste få färgen Överskrivande svart, om de inte ska maska ur underliggande färgplattor. Det kan ofta vara vettigt att ha linjerna överskrivande som default-inställning. Det gör ju ingen skillnad om en överskrivande svart linje skrivs ut på vit botten. Alternativet är att leta igenom dokumentet och manuellt välja överskrivande svart för de linjer som ligger på färgplattor, och den tiden kan man använda bättre. Gå in under Objekt>Fyllning/Linje med pilverktyget valt. Ställ in Överskrivande svart i popup-menyn Färg för linjer. Nu kommer alla linjer du drar att bli överskrivande svarta från början. Vill du av något skäl ha en viss linje annorlunda får du gå in och välja ett annat alternativ manuellt. Överskrivande svart är också vettigt att använda om du tar in en svart streckteckning, till exempel en logga eller en illustration, som ska ligga på en färgplatta. I de flesta fall är det vettigt att låta sådana skriva över bakgrundsfärgen. Två sorters svart Den uppmärksamme såg kanske att det fanns en kryssruta för Skriv över redan i rutan Objekt>Färg>Ny. Varför då klicka sig vidare till Färgton? Varför inte definiera processfärgen svart som täckande i sig? Jo, det är förnuftigt att ha två alternativ, av följande skäl: Om du tar in en svart-vit gråskalebild på en sida med färgplatta vill du troligen inte att bottenfärgen ska lysa igenom. Det gör den dock, om den svarta processfärgen definieras som överskrivande. (I Magasinet för klassisk musik har jag till exempel bild på CD-omslagen till en del skivrecensioner. Omslagen ska inte bli bruntonade bara för att recensionerna ligger på den ljusbruna plattan.) En inmonterad svart-vit bild bör alltså ha färgen Svart. Om du inte vill ha den jämna färgtonen även över bilden förstås då väljer du Överskrivande svart. Texter i annan färg än svart maskar däremot alltid ur en eventuell bakgrundsfärg. Lägger man en blå rubrik på en gul botten vill man ju oftast att den ska bli blå i trycket, inte grön. Ibland kan man dock vilja ha just en överlappande effekt. Tänk dig ett A i cyan som delvis överlappar ett B i gult, som delvis överlappar ett C i magenta. Normalt blir de överlappande bitarna bara cyan, gula eller magenta, beroende på vilken bokstav som vi lagt överst. Men vårt mål nu är att få de överlappande bitarna att framträda med blandade färger. (Maneret är inte ovanligt, men jag associerar det främst till en del jobb som Bradbury Thompson gjorde på fyrtiotalet för pappersbolaget Westvaco.) Tekniken är densamma som för svart: Gå in under menyn Objekt. Välj Färg Välj Magenta och klicka sedan på knappen Ny Finns det ingen magenta från början skapar du den genom att ställa in 100 % magenta och 0 % av alla andra färger med skjutreglagen i dialogrutan. Klicka i knappen Färgton. Behåll inställningarna Baserad på: Magenta och Färgton: 100 %, men klicka i kryssrutan Skriv över. Fyll i namnfältet; kalla till exempel färgen Överskrivande magenta eller något ditåt. Upprepa för cyan och gult. Markera A:et med överskrivande cyan, B:et med överskrivande gult och C:et med överskrivande magenta. Nu kommer den överlappande delen mellan A och B att bli just grön och delen mellan B och C att bli röd. Separera billigt först Till sist ett allmänt råd om färgsepareringar: Gör alltid en färgseparerad provutskrift på laserskrivaren innan du skickar det till rippning! Granska sidorna så inte några egendomligheter inträffat. Inte ens detta är dock alltid tillräckligt. Utskrifterna av mina recensionssidor till Magasinet för klassisk musik är korrekta på laserskrivaren. Men första gången jag rippade gick sidorna genom Aldus/ Adobes eget program Color Central. Då visade det sig att Color Central konsekvent vägrar att maska ur bakgrundsfärgen under EPS- och TIFF-bilder. Hela jobbet fick rippas ut på nytt, förbi Color Central, direkt till rippen. Och den vägen funkar det utmärkt Jonas Söderström täckningslärare PAGEMAKER SOM KONVERTERINGSPROGRAM Visste du att din PageMaker kan extraknäcka som filkonverterare? Till redaktionen kom en diskett med ett lååångt manus, som var skrivet med ett PC-ordbehandlingsprogram inköpt 1988. Vårt normala konverteringsprogram, arbetshästen MacLink, misslyckades att konvertera texten. Texten gick att öppna i Word men var omöjlig att använda, eftersom Word kastade bort alla å, ä och ö över huvud taget. Omöjligt att söka och ersätta, alltså. Dessutom var texten i en enda röra. PageMaker in från vänster. Texten gick att montera in i PageMaker, och se! Å, ä och ö överlevde, inte som åäö men som unika teckenkombinationer, som kunde sökas och ersättas! Texten exporterades därför till Word igen, eftersom Word har klipp ur och klistra in -funktion för sina sök- och ersättrutor. Efter operationen sparades texten som Word-fil och länkades in i PageMaker igen. Dagen räddad.

8 Design Typografi Produktion # 3 Juni 1995 slap my back Niclas Sellebråten tycker att hans typsnitt Slap My Back kommer bäst till sin rätt med outline och skugga. Gärna lite falsk kursiv också Byrålådan öppnar sig: svenska hemsnickrade fonter på diskett Kloroform Slanted Sirupfont Vad är det egentligen som döljer sig på disketten med den kladdiga etiketten i din byrålåda? Hemsnickrade typsnitt har blivit en undergroundrörelse även i Sverige. De skapas på reklambyråer, hemma hos formgivare i aftonlampans sken och av hela klasser som projekt på designskolorna. De sprids från hand till hand, polare emellan, eller via nätet. Ibland kommer de till användning i ett fanzine, på en flyer eller en affisch. DtP erbjöd några typtecknare att sprida sina typsnitt till DtP:s prenumeranter. Vi fick in ett tjugotal exempel på typografisk tecknarglädje; fonter som är mer eller mindre färdiga att använda på din Macintosh. För alla typsnitten gäller att de får kopieras vidare. Annars skiljer sig villkoren mellan typsnitten något. Läs faktarutan på nästa sida, läs även textfilerna på disketten och var vänlig respektera att dessa filer också skall följa med om du kopierar typsnitten till någon annan. Ovanför stilproverna anges vilka tecken som ingår i fonten: vers(aler), gem(ener), sif(fror) och skiljet(ecken). Därefter anges stilprovets storlek i punkter. Tyvärr saknas enstaka bokstäver i några av fonterna. En del teckenmellanrum och mellanslag är kanske inte riktigt vad doktor DtP ordinerar, och kerningpar är det för det mesta inte fråga om. Å andra sidan är det ett utmärkt tillfälle att börja följa DtP:s Fontographerskola. I första avsnittet får du lära dig att flytta tecken mellan fonter. Se sid 12 13. Det kan vara smart att provrippa typsnitten en gång innan du använder dem i en hel tidning. Hemgjorda typsnitt kan ha dolda skavanker, som inte syns i laserutskrift. Och vips står du där med ett A utan ljusrum eller ett ihåligt n. Snickrar du själv på några typsnitt och vill försöka få kommersiell distribution, så ring FontBolaget (08 16 81 00). En ny upplaga av Svenska Former är planerad till hösten. Samtidigt fortsätter DtP att sprida typsnitt på diskett tillsammans med varje nummer. Kan du tänka dig att sprida dina fonter som freeware eller shareware, så kontakta oss! Erik Nilsson (typletare) niclas sellebråten, 26, har byggt Slap My Back på SLAP MY BACK (versaler + vissa skiljetecken) 30 abcdefghijk lmnopqrst uvwxyzåäö!?+():;& sin egen trendfont Posh. Mer dirty än så kan det knappast bli. Slap My Back ser ut som Posh som har varit utsatt för bizarr sex en längre tid. Jag har tagit upp Posh i Illustrator och brutit sönder konturerna. Sedan har jag fortsatt att misshandla det i Illustrator, säger Niclas och visar att konturerna på typsnittet inte ser ut som de brukar utan har fått små öglor. Prova gärna att använda layoutprogrammets outlinefunktion på Slap My Back. Gärna lite skugga och falsk kursivering också Gör något dumt, helt enkelt. Niclas har läst grafisk design i Liverpool och på RMI-Berghs. Han har jobbat som animatör och frilansar nu som AD. Sedan 1992 har han tecknat ett tjugotal typsnitt. Förra året deltog han med fyra av dem i Svenska Former, FontBolagets första katalog över svenska typsnitt. Fluid, ett brett och kantigt snitt i Brodys efterföljd, vann första pris i CAP& Designs typsnittstävling. Det har dock inte sålt något alls det går i princip bara att använda till loggor. Posh, skitig sanserif med splitterfläckar, har varit mer framgångsrik. I Edge Sports Magazine har det till och med synts i brödtextsammanhang. Posh är också det typsnitt han själv är mest nöjd med, även om det inte riktigt nått upp till Niclas handfasta målsättning. Tanken var att Posh skulle kännas som man får en snyting i ansiktet varje gång man slår ned en tangent. Typsnittet skall se ut som om man har splattat det i väggen som en övermogen tomat. Det roliga är att det finns så mycket detaljer i Posh när man drar upp det. I varianten Slap My Back har lite av det försvunnit. I stället ger det känslan av att man har vispat runt i Posh som i en bunke chokladmousse, säger Niclas och pekar på O:et. Niclas gör sina fonter både i Fontographer och FontStudio. Fontographer är gjort för att vara lätt att använda, med många automatiserade funktioner och effekter. Det går lätt att göra ett typsnitt fetare eller smalare. FontStudio är svårare att komma in i, men det går att arbeta mer exakt. Framför allt är det lättare att redigera kerningen och du kan spara olika provtexter där du kan se hur dina ändringar påverkar tillriktningen. När DtP har kontaktat kända och okända typsnittstecknare, har vi upptäckt två typer av hemsnickrare. Många vill gärna sprida sina fonter och ser det som roligt och smickrande om andra använder deras alster. Andra ser sina typsnitt som något mycket personligt, ett eget konsthantverk som är förbehållen den egna produktionen. En inte speciellt märklig inställning. Som Niclas påpekar, är den här sortens fonter inte typografi i egentlig mening. Bakom vissa finns det en idé och ett syfte, medan andra fonter bygger på det faktum att det är enkelt att bygga ihop ett ballt alfabet av flera existerande i Fontographer. Det är en egotripp: ta en Bodoni som det ligger flera års arbete bakom, ta upp det på skärmen och göra något dumt på fem timmar. Ett sånt typsnitt är otroligt begränsat. Det kanske går att använda en gång, medan det här (Niclas pekar på brödtexten i DtP, satt i Swift) har enorma användningsområden. Niclas Sellebråtens e-postadress: k6sthlm@algonet.se

Design Typografi Produktion # 3 Juni 1995 9 RÄTTEN TILL SNITTEN Följande villkor gäller för typsnitten på numrets diskett. FREEWARE: Dirt, Kaputt och Sirup av Jörgen Jörälv, Bandelero, Haile Dredd och Letterer av Haile Dredd samt Slap My Back av Niclas Sellebråten får spridas fritt. Alphabase Slanted, Dinky, Filur och Klopstock Normal av Magnus Åström, Kloroform av Nille Svensson samt Vurt av Jörgen Gedeon får spridas och användas fritt men skaparna vill att du skickar ett ex av det du producerat med deras fonter. PARTYWARE: Skicka festinbjudningar till Spicey om du använder Dead on Arrival och Yardie. SHAREWARE: Skicka en femtiolapp till Chris Loneberg om du använder Barp, Gizmo 1 och Tsmoke. Aurora Borealis av Mikael Jacobsson och Dodoma Blue av Jesper Mothander är fria att använda i icke-kommersiella sammanhang, till exempel fanzines och fattiga kulturtidskrifter. Men använder ni dem i något lukrativt sammanhang, skickar ni vänligen en hundralapp till respektive skapare. DtP tar inget ansvar för ev. fel i fonterna. ALPHA BASE SLANTED (gem) 30 åbcdefghi jklmnöpqr DINKY (gem + vissa tecken endast som bmap) 30 abcdefghijkl mnostxyzåäö VURT (fullständig teckenupps) 30 ABC DEFGHIJKL MNOPQRSTU V abcde fghijklmnopqrs 012345 Õ @& Jörgen Gede on, 26, gick ut Forsbergs skola för gra- fisk design och bild i vår. Han har tidigare gått bland annat på Basis och Nyckelviksskolan. Nu arbetar han med formgivning och multimedia på Studio K i Kista. Vurt har fått sitt namn från en science fictionroman där droger och virtual reality blandas. Annars är den stora influensen formspråket och drömvärldarna i Neil Gaimans och Dave McKeans serier, bland andra Arkham Asylum, Signal to Noise och Mr Punch. Originalbokstäverna är målade med tusch och pensel i 30 mm höjd. Därefter är de inscannade och bearbetade i Fontographer. Tel 08 30 44 76 FILUR (vers + gem + sif + vissa skiljet) 36 ABCDGHIJKLMNQRSTUV WXYÅÄÖ :;&!?@ 012345 abcdefghijklmnopqrst KLOPSTOCK NORMAL (fullständig teckenupps) 30 ABCDEFGHIJ (:;&!?) abcdefghijklmnopq ÅÖ åö 0123456789 magnus åström, 26, har gått ett år på Konstfacks linje grafisk design och illustration. Bakom sig har han bland annat ett års studier i kalligrafi i London. Han har även frilansat som formgivare och gjort ett tjugotal skivomslag till indieskivbolaget North of No South Records. Under de senaste fyra åren har han tecknat uppemot 25 fonter. Tel 08 668 94 79, mobil 070 543 81 99 KLOROFORM NORMAL (gem + vissa skiljet) 24 abcdefghij klmnopqrst åäö (.,$%&) KLOROFORM SLANTED (gem + några skiljet) 24 abcdefgh., nille svensson, 24, har tidigare pluggat filosofi och har nu gått ut andra året på grafisk design och illustration, Konstfack. Nille nämner Frank Kozic, Dick Bruna och Pushpin Studios som inspirationskällor. Kloroform är Nilles första typsnitt och han har utgått från bokstavsformer som han använde till en teateraffisch. Med bara tre ordbilder hade jag redan 14 tecken som jag spann vidare på. Så tror jag att formgivare kommer att arbeta i framtiden, bygga ut logotyper till ett alfabet. Riktiga typsnitt, med fullständig teckenuppsättning, kommer de initierade hantverkarna att syssla med. Tel 08 640 12 29, sökare 0740 110 430

10 Design Typografi Produktion # 3 Juni 1995 DODOMA BLUE (gem + sif + vissa skiljet) 36 abcdefghijklmnopqrstuvwxyzåäö «œçœ» (:;?!& ) 0123456789 fifl jesper mothander, 24, färdigställde sitt typsnitt Dodoma Blue som slutarbete på Journalistlinjen i Sundsvall. Det verkar lite knasigt att hämta sin inspiration från ett fåtal (Keedy, Licko, Deck, Brody et al), skriver Jesper apropå underjordisk typsnittsproduktion. Är inte just skälet till att skapa alternativa teckensnitt att hitta ett eget uttryck? Eller är det slumpen som gör att alla dessa Paul Weller-fantaster har nästan exakt samma uttryck som de på Emigré? När jag tecknar försöker jag hitta motiv eller tema i sådant som berör just mig. Exempelvis bouqueten i Afrikas kanske världens äckligaste vin, Dodoma Red. Tel 013 13 99 04, fax 08 778 06 59 BARP (gem + vissa alt-tecken + de flesta skiljet) 24 AaBbCDEFGgHIJKL MNOpPqrstuåäö 0123456789!?:;&@ GIZMO 1 30 ABCDEF GIKLbc lmopqs TSMOKE BLACK (vers + gem + de flesta skiljet) 24 ABCDEFGHIJÅÄÖ abcdefghijklm!?:;& 0123456789 @ Chris Loneberg, 26, är art editor på z.mag@zine. Han är i grunden utbildad tryckare men blev intresserad av grafisk formgivning och pluggade på RMI-Berghs i Göteborg. Chris har hittills skapat tio fonter. Han föredrar att teckna egna bokstäver framför att klippa sönder och skita till existerande typsnitt. En del av mina typsnitt har jag handritat och bearbetat i Streamline. Andra har jag gjort direkt i Fontographer, men det blir lätt lite kantigt. Barp består i grunden av kvadratiska klossar som är staplade på varandra och naggade i kanten. Sedan har Chris suddat till dem i Photoshop. Än så länge finns inga versaler, men den kanske går att kombinera med Haile Dredd?! Tel 08 791 19 22, mobil 070 74 88 007, fax 08 24 10 73, e-post chris@zine.se DIRTFONT (vers + gem) 30 ABCDEFGHIJ abcdefghijklm KAPUTT (vers + gem + några skiljet, Ö saknas) 30 ABCDEFGHIJKLM abcdefghijklm!?:., ACIDBATH (vers) 24 ABCDKLMNQRÅÄÖ ANOREXIA (vers + gem + sif, 08 saknas) 24 ABCDE abcdef 123 MEATBOX (vers + gem + sif + vissa skiljet) 24 ABC abcde 123!?@; SIRUPFONT (vers) 30 ABCDKLMNQRÅÄÖ TELEFAX (vers + gem + några skiljet) 30 ABCDE abcdefghij @. Jölle Jörälv, 25, har just gått ut Tidningsdesign på RMI-Berghs. Tidigare bodde han i Örebro, där han var tongivande i det obskyra splatter- och seriefanzinet Rare Zombie. Under det senaste året har Jölle gjort ett dussin fonter, varav merparten är förvrängda versioner av Geneva (!). De kom till som en parodi på RayGun-typografin och var avsedda till ett havererat tidningsprojekt. Acidbath, Anorexia, Meatbox, Sirupfont och Telefax är några versioner. Tel 08 28 65 03, e-post jorgen_joralv@rmib.se

Design Typografi Produktion # 3 Juni 1995 11 BANDELERO (vers + sif + några skiljet) 24 ABCDEFGHIJKL MNOPQRSTUV WXYZÅÄÖ fi 01234!?+ #&*() FRIGHT (vers + vissa skiljtecken) 30 ABCDEFGHIJKL MNOPQRSTUV WXYZÅÄÖ (!?&) HAILE DREDD (vers + några skiljet) 24 ABCDEFGHIJKL MNOPQRSTUV WXYZÅÄÖ!?&+ LETTERER (vers + några skiljet) 24 ABCDEFGHIJKL MNOPQRSTU VWXYZÅÄÖ :,.- HAILE DREDD kallar sig den 22-årige dreadlockprydde mannen bakom nära 30 displayfonter. Efter två år på Grafiska Skolan i Kista och praktik på ett par reklambyråer funderar han nu på att starta eget. Han har tecknat egna typsnitt sedan förra sommaren. De kommer främst till användning på flyers till Stockholmsklubbar, exempelvis Subway och Up Town Skankin. Vissa av Haile Dredds typsnitt är egna konstruktioner, andra är inspirerade av gamla logotyper, filmaffischer och andra handritade texter. Ett exempel är typsnittet Haile Dredd, som serieläsare känner igen från logotypen till Judge Dredd. Haile tecknar först sina typsnitt för hand och scannar sedan in tecknen. 24 av Haile Dredds typsnitt går att köpa i form av samlingen Superfonts Collection. En andra samling, Actionfonts, är under arbete. Där kommer bland annat en uppdaterad, komplett version av Letterer att ingå. Tel 08 626 97 97, mobil 070 540 38 38, fax 08 626 77 87 AURORA BOREALIS (vers + gem + två skiljet) 24 ABCDE FGHIJK LMÅÄÖ abcdef ghijklm nopåä ö., mikael jacobsson, 22, har gått ett år på Konstfacks linje grafisk design och illustration. Han har bland annat metallinjen på Nyckelviksskolan och Idun Lovéns konstskola bakom sig. Aurora Borealis är latin för norrsken. Tel 08 25 08 43 DEAD ON ARRIVAL (vers + gem + sif, DÖå saknas) 18 ABCDEFGHIJKLMNOPQRST UVWXYZÅÄ abcdefghijkl mnopqrstuvwxyzäö.,!? "'*+#&()+ 0123456789 YARDIE (vers + gem + sif + skiljet, Ö saknas) 18 ABCDEFGHIJKLMNOPQRSTUVW XYZÅÄÖ abcdefghijklmnopqrst uvwxyzåäö.,!"'*+#()+ <=>~ @[/\]^`{ } 0123456789 Michael "Spicey" Björnlycke, 27, Beckmansutbildad formgivare, designade nyligen om datatidningen Attack. Har gjort flyers till stockholmsklubbar som East, Vegas och Swing-A-Ling. Sedan 1992 ger Spicey ut fanzinet The Spliff. Hittills har det kommit 33 nummer på olika medier: som diskett, kasettband, videoband och tryckt tidning. The Spliff samplar eget och snott material om musik, klubbliv, roliga typsnitt, kvinnor, vapen och sex. De senaste två åren har Spicey gjort ett tiotal egna typsnitt. Eftersom han inte kan rita så brukar han utgå från existerande typsnitt som han förändrar eller blandar. Yardie bygger på trendiga Stamp Gothic och klassiska Railroad. Tel 08 664 29 59, mobil 070 712 73 76

12 Design Typografi Produktion # 3 Juni 1995 Steg för steg: så redigerar du ditt typsnitt i Fontographer Efter alla hemsnickrade typsnitt är du naturligtvis sugen på att själv börja fila på en font. Därför börjar DtP:s Fontographer-skola här och nu. I första lektionen berättar typtecknaren Torbjörn Olsson hur du redigerar typsnitt som redan finns. Fontographer är ett utmärkt program för den som har idéer, tid och tålamod till att skapa ett eget typsnitt. Det är dessutom det i dag bästa programmet för att redigera befintliga typsnitt. Utifrån en del frågor och problem som jag har hört talas om tänker jag göra en steg för steg-beskrivning av hur du kan lägga till ett par tecken i ett typsnitt i det här fallet Times. Vi håller oss här till Typ 1-fonter. För att kunna följa instruktionerna fullt ut bör du ha Fontographer 4.04 eller 4.1..1. Starta Fontographer. Kontrollera File> Preferences>General preferences och tryck på Defaults. Tryck OK..2. Öppna det typsnitt du vill redigera via File>Open Font. Det du skall öppna är skrivarfonten som innehåller Post- Script-information den tecknade bilden av typsnittet, där alla kurvor och linjer finns beskrivna. Du känner igen Adobes skrivarfonter på det snedställda A:et med streckad bakgrund. Andra typsnittstillverkare har egna ikoner på sina. I vårt exempel kan du öppna TimesRom. Namnet på skrivarfonten kan verka lite kryptiskt men är en förkortning enligt regeln 5-3-3 av det fullständiga namnet som du ser i typsnittsmenyn. Exempelvis blir Palatino-Bold-Italic som skrivarfont PalatBolIta..3. Under tiden som typsnittet öppnar sig bör du fundera på vad du ska döpa ditt förändrade typsnitt till. Om du inte döper om det kommer du garanterat att få problem framöver. Det kommer att bli typkonflikter mellan den gamla och den nya versionen på din burk och olika versioner med samma namn kommer att orsaka förvirring när du rippar. Välj Element>Font Info. I dialogrutan ser du två fält: Family Name och Style Name. Skriv in det nya namnet i fältet Family Name. Eftersom det är Times som jag trixar med så har jag bestämt mig för att kalla min version TimesSpecial. Välj lämpligt Style Name -namn i popupmenyn till höger. Tryck OK. Nu sparar vi..4. Nu ska vi importera bitmapfonter. Det är de punktuppbyggda bokstäverna som motsvarar de redan öppnade kurvuppbygda. Du finner dem i den typsnittsväska som tillhör skrivarfonten. File>Import>Bitmaps. Titta noga så du väljer rätt. Om du använder ATM finns det ingen anledning att importera mer än en punktstorlek, till exempel 10 eller 12. Spara..5. Typsnittsväskan innehåller mer information som är viktig för att få ett komplett typsnitt. Vi hämtar nu in kerning och breddvärden. File>Import>Bitmaps> Metrics>Import Kerning and spacing. Spara..6. Det sista vi importerar är ascent/descentvärden. Dessa värden beskriver var bokstaven är placerad i förhållande till baslinjen och hur mycket den går över respektive under den. För att kunna importera dessa värden måste du ha Fontographer version 4.04 eller 4.1. Välj File>Import>Bitmaps>Metrics>Import Ascent/Descent. Spara. steg 1: Välj Defaults..7. Till slut gör vi en liten specialare för att undvika problem med eventuella tecken i skrivarfonten som saknas i bitmapfonten, så de inte stör radfallet. Gå in i Element>Recalc Bitmaps och välj Missing characters och Preserve character shapes. Spara..8. Nu har du samlat på dig all information om typsnittet du tänkt att redigera och sparat den i en datafil. Filen du sparar får tillägget.fog på sitt namn detta för att undvika konflikt med namnet på det färdiga typsnittet. I det här läget bör du redan ha klart för dig vad du får och inte får göra med ett typsnitt. Att för eget bruk förändra eller redigera ett typsnitt i Fontographer borde inte innebära större intrång på upphovsrätten än att lösa upp det i konturtecken i Illustrator eller Freehand. Om du tänker använda det förändrade typsnittet i ett större sammanhang, till exempel tidningsproduktion, bör du kolla licensavtalet på det typsnitt du utgår ifrån. Du kan förmodligen inte använda både ursprungstypsnittet och det förändrade utan att bryta avtalet. På den här punkten är jag osäker. Det finns kanske någon läsare som har det klarare för sig vad som gäller. Det som jag med säkerhet vet är att du kan inte sälja vidare det förändrade typsnittet. Nog med pekpinnar, åter till handarbetet. Låt oss säga att du vill redigera Times genom att lägga till ett par tecken. Du steg 3: Välj typsnittsnamn och stilnamn. steg 2: Öppna Post- Script (skrivar)-fonten.

Design Typografi Produktion # 3 Juni 1995 13 vill lägga in en penna som finns i Zapf Dingbats för att slippa byta typsnitt varje gång du vill ha tillgång till den. Dessutom vill du lägga in en företagslogotype. Vi börjar med pennan..9. Öppna Zapf Dingbats på samma sätt som beskrivits med Times tidigare. Eftersom du inte skall göra någon ny Zapf Dingbats kan du strunta i steg 3 7. Du har nu två typsnitt öppna. Du kan se namnen överst i fönstren. Se till att Zapf Dingbats är aktivt överst. Leta reda på det tecken du vill flytta till TimesSpecial. Markera>kopiera. Gör TimesSpecial aktivt. Välj på vilken tangent eller tangentkombination du vill lägga in pennan. (Jag väljer att pennan skall ligga på kommando-alt-t.) Markera>Klistra in. Spara..10. Pennan du klistrat in är vänsterhänt. För att spegelvända den, markerar du den först. Välj sedan Element>Transform, Center of Selection, Flip, Horizontal>Transform. Eftersom du har spegelvänt tecknet bör du se till att tecknet återfår rätt riktning på de ritade linjerna. Detta gör du genom att välja Element>Correct Path Direction. Spara..11. Nu över till logotypen. I bästa fall har du redan en färdig logotyp skapad i Illustrator eller Freehand sparad som EPS. Välj tangent för logotypen (Jag väljer att loggan skall ligga på Kommando-alt-T). Markera>File>Import>EPS. Leta reda på din EPS-fil och välj Open. Din EPS-fil importeras nu till den bokstavsposition du valt. Utför även här Element>Correct Path Direction. Spara. Du bör tänka på att Typ 1-fonter bara kan bestå av slutna fält och de inte får korsa varandra. Typ 1-fonter kan inte heller innehålla linjer med breddvärden. Du kan även ta in scannade bilder för att använda som bakgrund för att rita eller göra en Auto Trace av din logotyp direkt i Fontographer. Auto Trace är en inbyggd konturfunktion som liknar programmet Streamline. Läs mer om detta i handboken..12. Nu skall vi se till att bitmapfonterna motsvarar de ändrade tecknen. Detta gör du genom att gå till Element>Recalc steg 11: En logotype skapad i Illustrator kan lätt läggas in i en font via Fontographer. steg 5&6: Importera kerning, breddvärden och värden för nedhäng och uppstaplar. Bitmaps. Välj Changed characters och Preserve character shapes. Tryck OK. steg 9&10:Klicka och välj på vilken position du vill lägga in pennan och spegelvänd den. steg 13&14:Gå in i dialogrutan Generate Font Files och spara skärmoch skrivarfont i en mapp..13. Nu är vi framme vid att skapa ett användbart typsnitt. Gå in i File>Generate Font Files. Du har här två val: Easy och Advanced. Mitt förslag är att du redan från början tar till vana att använda Advanced. Du har nu en dialog som motsvarar den du ser på bilden. I de två övre popupmenyerna skall det stå Macintosh. Jag återkommer med fler tips om andra möjligheter i en kommande artikel..14. Om du inte är professionell typsnittstillverkare och har fått dig tilldelat egna postsciptnummer till typ 1-fonter bör du undvika att ange något nummer i Outline font to output ID. Du kan få problem med utskrifter om två typer med samma ID laddas ned till skrivaren samtidigt. Skriv 0 (noll) istället. Include hints skall vara ikryssat. I annat fall tas inte den inbyggda informationen i typsnittet tillvara för att skriva ut det snyggt på skärm och till skrivare med låg upplösning. Bitmap font to output skall för Macintosh-fonter stå på NFNT. ID-numret som Fontographer valt slumpvis får duga. Skulle det vara i konflikt med något annat typsnitt du använder så löser det sig när du installerar det i mappen Typsnitt i Systemmappen. Om du använder Suitcase vilket är att rekommendera så varnar den för och löser eventuella typsnittskonflikter. Bitmap size to output visar de punktstorlekar av bitmap fonten som genereras. Finns det ingen siffra här gå tillbaka till punkt 12. Menu Name är överkurs, det struntar vi i för tillfället. Set folder bestämmer vilken mapp du vill generera typsnittet i. Försök inte att generera det i Typsnitt-mappen som finns i Systemmappen, då får du problem. Välj en annan mapp och tryck Generate. Spara..15. I mappen du valde finner du nu en typsnittsväska och en skrivarfont. Fontographers skrivarfont ser ut som en liten laserskrivare jfr. Adobes snedställda A med streckad bakgrund. Installera din specialare på det sätt du är van vid. Nu kan du använda TimesSpecial eller vad du nu kallat din nya typsnittsversion för som dina övriga typsnitt. Ett sista varningens ord. Skall du rippa ett dokument där du använder ett modifierat typsnitt, så glöm inte att skicka med både skärm- och skrivarfont till sätteriet/tryckeriet och påminn om att de nya fonterna måste installeras på deras dator. Det är en självklarhet, men en självklarhet som det är lätt att glömma bort. Torbjörn Olsson steg 15: Installera de nya fonterna.

14 Design Typografi Produktion # 3 Juni 1995 Ett roligare raster ger dina bilder nytt liv Bilder kan förmedla mycket information. Men ofta använder vi dem främst för att ge stämning och dekorera sidan. I det här avsnittet av DtP:s Photoshopskola tar vi fan i båten och ger oss på ett fotografi för att maximera dess stämningsskapande effekt. COREL Vi börjar med bilden här till höger. Den har i sig en viss dramatik. Men inte tillräckligt för våra överretade sinnen, det behövs mer än en stillstående soldat för att vi skall tycka att det är något. Så vi bryter sönder bilden i svarta och vita områden ett pålitligt sätt att injicera kontraster och dramatik i en bild. Vi har flera metoder att välja mellan. Vi kan till exempel ta Läge>Punktuppbyggd (Om det från början är en färgbild måste du först ta Läge>Gråskala.) Därefter väljer vi Raster Grovt raster ökar dramatiken Originalbilden. Litet för grå, litet för odramatisk för att ge stämning åt sin sida. Ett grovt raster kan drastiskt öka dramatiken Normalt är en tryckt bild uppbyggd av ett väldigt fint raster, nästan osynligt för ögat. Men här vill vi ha något mycket grövre, för att få en orolig, grafisk yta på bilden. Så vi väljer 20 linjer per tum och runda rasterpunkter. Tänk på att om du förstorar eller förminskar bilden när man monterar in den, så kan det drastiskt förändra det intryck den ger. Effekten kommer att bli beroende på bildens upplösning. Har den en normalhög upplösning, 200 300 pixlar/tum kommer den nu att vara uppbyggd av runda rasterpunkter. Men om du sätter ner upplösningen till ett lågt tal, till exempel 72 pixlar/tum på Utvärde så räcker inte upplösningen till för att skapa runda punkter, Istället får du ett mer dramatiskt mönster av sönderbrutna, raspiga rasterpunkter. Tänk på att de här värdena förutsätter att du sedan låter bilden vara ungefär 100 procent när du monterar in den i layoutprogrammet. Ett stokastiskt raster ger också ett grafiskt spännande intryck, men bevarar detaljerna i bilden. speciellt om man bryter sönder det med en låg upplösning. Fattigmans stokastiskt Vill du istället gå åt andra hållet och göra en något mer bevarad bild, kan vi istället sätta upplösningen (på Utvärde) till någonstans mellan 72 och 300 pixlar/tum och ta Diffusionsgitter Det ger ett slags fattigmans stokastiskt raster, där alla rasterpunkterna är lika små, men sitter olika tätt ihop. Det ger ett mycket dekorativt resultat. Men kanske litet väl snällt för den här bilden. Linjeraster på bredden eller på tvären En intressant rastertyp är linjerastret. Också här med 20 linjer/tum och vinkeln satt till noll grader. Tycker du om effekten, men tycker att det blir alltför rätlinjigt, kan du bryta upp den genom att istället sätta rastervinkeln till 45. Tommy Sundström En annan intressant effekt får man med linjerastret. Lägg det i vinkel för att bryta upp rätlinjigheten.

Design Typografi Produktion # 3 Juni 1995 15 Sommarrabatt på Fontographer 4.1 exklusivt för DtP:s prenumeranter Skicka kupongen eller faxa den till 0481 511 21! Här kommer ett exklusivt erbjudande till dig som har blivit sugen på att pröva själv efter all typofili i detta nummer Nu kan du som prenumererar på DtP köpa Fontographer med över 20 procents rabatt. Under sommaren kostar Fontographer för Macintosh 3 500 kronor exkl. moms, mot normala 4 430 kronor, för dig som prenumererar på DtP. DtP har förhandlat fram priset med leverantören Programpaketet för läsarnas räkning. Erbjudandet gäller dig som är prenumerant, jobbar på b Ja, jag läser DtP och vill köpa Fontographer från Programpaketet till sommarpriset 3 500 kr plus moms. NAMN FÖRETAG/FAMILJEMEDLEM SOM PRENUMERERAR PÅ Dt P ADRESS POSTNUMMER TELEFON POSTADRESS FAX samma firma som prenumeranten eller tillhör prenumerantens familj. Faxa (0481 511 21) eller skicka din beställning till leverantören Programpaketet. Erbjudandet gäller fram till 31 augusti 1995, med reservation för plötsliga prishöjningar från tillverkarens sida, hemska dollarkurser och dylikt. Programmet levereras per postförskott och frakt och moms tillkommer. Erbjudandet om 20 procents rabatt gäller också PC. Ring Programpaketet för prisuppgift på Windowsversionen. Tel 0481 511 23. DtP-erbjudandet Programpaketet Box 152 382 22 Nybro Diskett #3; Pop Character & de tio typtecknarna TYPSNITTEN: Diskettens alla fonter, från tio unga typsnittstecknare, presenteras med stilprover på sidorna 8 11. De är sparade som en komprimerad fil. Dra den till din hårddisk och dubbelklicka sedan på kopian så packar typsnitten upp sig. Observera villkoren för spridning (shareware, freeware, kostnad för kommersiell användning ) som anges i Läs mig-filerna! Support Your local type designer! POP CHARACTER 2.7.1: Favorit i repris. Numrets nyttighet är ett utmärkt komplement till fonterna. Ett oumbärligt hjälpmedel för dig som vill hitta tangentbordets gömda tecken. Dra den till systemmappen. Se även Doktor DtP:s utläggning på baksidan av DtP! Skrevs av Günther Blaschek. freeware. Plats för frimärke Design Typografi Produktion kommer ut 6 gånger om året Redaktör: Pelle Anderson, 070 748 48 01 Redigering: Erik Nilsson, 08 716 51 90 Ansvarig utgivare: Peppe Engberg Redaktionella ärenden: DtP, Box 20158 104 60 Stockholm Fax 08 644 90 66 Prenumerationsärenden: Helena Hjort, 08 736 31 80 Prenumeration 1995 (sex tidningar + disk) 1200 kr plus moms DtP utges av Resumé Förlag Tryck Affärstryckeriet, Norrtälje 1995. Nr 3 95 (26 från start) presslagt 13 juni 1995. Copyright DtP. ISSN 1103 1387 Vill du inte klippa ur kupongen så kopiera den eller faxa den till 08 411 17 01! b Ja, jag vill prenumerera på DtP 1995 (6 nummer), inklusive välfyllda disketter med bl.a. typsnitt, för 1 200 kr plus moms. Då får jag dessutom en bonusdiskett med tjugo olika typsnitt (PostScript Typ1-fonter för Mac). b Jag vill köpa årgång 1994 (6 nr) med disketter (1200 kr plus moms). b Jag vill köpa årgång 1993 (6 nr) med disketter (900 kr plus moms). b Jag vill köpa årgång 1992 (11 nr) med disketter (900 kr plus moms). b Jag prenumererar redan, men jag tycker att nedanstående person borde prenumerera. Skicka honom/henne ett provnummer! NAMN FÖRETAG ADRESS POSTNUMMER TELEFON POSTADRESS FAX Plats för frimärke Resumé, att. Helena Hjort Box 3188 Prenumerationer 103 63 Stockholm

16 Design Typografi Produktion # 3 Juni 1995 Doktorn hjälper dig hitta bland tangenternas bortglömda tecken Det finns massor av tecken på tangentbordet som jag inte vet var de ligger. Hur hittar jag dem? Och hur sjutton får jag dit accenterna i Slobodan Miloševićs namn? Var lugn. Doktor DtP tar dig med på en tur bland ett urval av tecknen. På Macens tangentbord finns det mängder av specialtecken och accenter som inte är tryckta på tangenterna. En del desktopanvändare, även professionella, låtsas helst som om dessa tecken inte finns. Följaktligen skriver de norska namn med svenska ö:n, struntar i att sätta ut accenter och stavar française utan cedilj. Slarvigt, klantigt. Många tecken är lätta att hitta Flera av de här tecknen och accenterna är trots allt rätt så lätta att hitta. Håller du ner alt innan du trycker på c, så får du ett ç. Håller du ner skift-alt, så får du ett stort Ç. Likadant är det på knapparna för ä och ö: håller du ner alt så får du de dansk-norska tecknen æ och ø. Bakom kombinationen alt-u döljer sig det tyska ü, och väljer du alt-s får du det tyska dubbel-s:et, ß. Slår du alt-o får du den franska ligaturen œ. Vad gäller accenttecknen, vare sig de syns tryckta på tangentbordets knappar eller inte, så slår du först accenttecknet, sedan vokalen. Då får du en accent ovanför vokalen. Exempel: du vill skriva ett o med cirkumflex. Slå skift-trema ( ) för att välja ^ och slå sedan o. Voilà: ô. Slår du förresten alt-trema i stället, får du det estniska tecknet õ. Accenten tilde (~) ligger alltså dold på samma tangent. Att hitta de gömda tecknen Men hur gör du då för att hitta rätt till de tecken som varken är tryckta på tangenterna eller lätta att lista sig fram till? Visserligen kan du lokalisera dem genom att välja Tangentbord under äpplemenyn, men det är ganska omständligt. Det smidigaste sättet är att använda systemtillägget PopCharacter, ett genialt litet program som finns i aktuell version på det här numrets diskett. Tımes Fınax Det punktlösa i:et (ı) är användbart i logotyper som börjar på Ti eller Fi. När du klickar på den lilla rutan uppe i skärmens hörn, visar Pop Character alla tecken i en font. Här versalalfabetet Sirupfont från numrets diskett. När du har installerat PopCharacter 2.7, ser du en liten ruta med ett P uppe i skärmens övre vänstra hörn (vill du hellre att rutan skall ligga någon annastans, så kan du ändra det via inställningar). Klicka på rutan och håll ner muskanppen så får du se samtliga tecken som finns i den font du just använder. Dra med musen över de olika tecknen, fortfarande med musknappen nedtryckt, så ser du att tecknen markeras. När du sedan släpper upp knappen, så hamnar det markerade tecknet i din text på den plats där du har insättningspunkten. Punkta upp dina stycken Det händer ofta att folk använder en asterisk (*), ett bindestreck eller ett litet o när de vill punkta upp olika korta stycken. Slappt, oproffsigt och otydligt. Använd i stället den stora fyllda punkten (även kallad bullet, bulle, bomb och dylikt). Den ligger på alt-q och har lite olika storlek i olika typsnitt. Ett alternativ är att använda den fyllda fyrkanten ª, som ligger på gemena n i Zapf Dingbats. Du kan förstås också göra den ihålig. Fyllda och ihåliga fyrkanter ingår också som bonustecken i en del andra typsnitt. Använd Pop Character, så hittar du dem enkelt! Ett tredje, lätt snobbigt alternativ som Doktor DtP är mycket förtjust i, är att använda tecknet alinea ( ) för att punkta upp stycken. Alinean användes för att signalera nytt stycke redan i de medeltida handskrifterna. I dag hittar vi det som osynligt tecken i de flesta desktopprogram, där alinea markerar styckebrytning. Den synliga alinean brukar finnas på alt-, men det skiljer mellan olika modeller av Macens tangentbord. Använd Pop Character för att hitta den. Använd kolon framför exempel I ett svagt ögonblick förra gången lovade jag att skriva något om kolon och semikolon, två vanliga tecken som det råder viss osäkerhet kring. Semikolon används i löpande text när komma inte duger och punkt känns för hårt; det finns ännu något att tillägga; föregående sats behöver förtydligas. Men det är lätt hänt att använda ett semikolon där det egentligen borde vara kolon: före uppräkningar, före olika satser som exemplifierar det nyss sagda. Är du osäker, försök ta bort skiljetecknet och skriva om texten med ordet nämligen. Om det går bra, bör du använda kolon. Ovanliga accenter fixar du själv Att sätta slaviska texter, med accenter över och under versaler, innebär ett speciellt krux. Slår du och c så får du inte ć utan c. Datorn accepterar alltså inte att du sätter accenter ovanför konsonanter. Det beror på att varje accentuerad bokstav måste finnas som färdigt tecken i fonten. Exempelvis är eéèêë egentligen inte små e:n med lösa accenter över, utan egna tecken. Och alla varianter får helt enkelt inte rum bland de max 335 tecknen i en font. Så hur gör du? Många av de vanligaste typsnitten går att komplettera med speciella slaviska specialfonter. Men för kortare texter och slaviska namn går det att fuska till accenterna i Quark Xpress. Låt säga att du skall sätta namnen Antonín Dvořák och Nicolae Ceauşescu med korrekta accenter. För det tonande r:et ř, slå alt-skift-x (eller välj via Pop Character!) och sedan r. Sätt insättningspunkten mellan kilen (ˇ) och r. Knip sedan med x-skift-k och x-altskift-k tills kilen är snyggt placerat ovanför r. För det tje-ljudande s:et ş, slå alt-g och sedan s. Knip sedan mellan och s till cediljen hänger snyggt under s. Nicolae Ceauşescu [1918 1989] Antonín Dvořák [1841 1904] Till sist ett litet tips: På alt-i hittar du ett punktlöst ı. Det är inte bara användbart i turkiska texter, utan även om du vill skapa en logga med bokstavskombinationen Ti eller Fi. Se bildexemplet. Doktor DtP Har du ett problem av typografisk karaktär? Vill du ta pulsen på din design? Tveka inte att kontakta Doktor DtP via fax (08 644 90 66) eller post (Box 20158, 104 60 Stockholm)!