Nylands förbunds publikationer D 55-2009 Nylands förbund Verksamhets- och ekonomiplan för 2010-2012 Budget för 2010
Nylands förbund Verksamhets- och ekonomiplan för 2010-2012 Budget för 2010 Nylands förbund 2009 Verksamhets- och ekonomiplan för 2010-2012 Nylands förbund : 1
Nylands förbunds publikationer D 55-2009 ISSN 1236-4096 Grafisk design: BNL Euro RSCG Bilder: Tuula Palaste-Eerola Layout: Arja-Leena Berg Översättning: Tiina Sjelvgren Painotalo Kyriiri Oy Helsingfors 2009 400 st Uudenmaan liitto Nylands förbund Aleksanterinkatu 48 A 00100 Helsinki Alexandersgatan 48 A 00100 Helsingfors puh. tfn +358 (0)9 4767 411 fax +358 (0)9 4767 4300 toimisto@uudenmaanliitto.fi www.uudenmaanliitto.fi 2 : Verksamhets- och ekonomiplan för 2010-2012 Nylands förbund
Innehåll Landskapsdirektörens översikt 5 Verksamhetsmiljö 6 Verksamhetsidé, vision och värden 8 Planeringssystem 8 En visionär topputvecklare av Nyland 10 Mål inom landskapsutveckling 10 Mål inom strategiskt partnerskap 11 Mål inom kommunikation och kompetens 11 Funktionella mål och indikatorer för 2010 12 Budget för 2010 15 Ekonomiplan för 2010-2012 17 Betalningsandelar 2010 för Nylands förbunds medlemskommuner 19 Budgetförslag för 2010 20 Indikatorer för en uppföljning av Nylands utveckling 23 Verksamhets- och ekonomiplan för 2010-2012 Nylands förbund : 3
4 : Verksamhets- och ekonomiplan för 2010-2012 Nylands förbund
Landskapsdirektörens översikt Under verksamhets- och ekonomiplaneperioden 2010 2012 genomgår landskapet Nyland jämte dess kommuner, Nylands förbund och hela regionförvaltningen stora förändringar. Landskapet växer sannolikt till att omfatta hela det historiska Nyland som består av sammanlagt 28 kommuner. Kommunstrukturreformen fortsätter efter att alla utredningar har genomförts på landskapets område. Kommunservicen och -strukturen påverkas av såväl ramlagen som styr kommun- och servicestrukturreformen (Paras) som hälsovårdslagen som lämnas till riksdagen under hösten 2009. Enligt regeringens proposition som är under behandling i riksdagen preciseras myndigheternas roller, uppgifter, styrning samt regionindelningen inom statsförvaltningen. Detta görs genom att uppgifterna vid de nuvarande sex myndigheterna omfördelas och koncentreras till två nya myndigheter: till regionförvaltningsverk som inleder sin verksamhet 1.1.2010 samt till närings-, trafik- och miljöcentraler. En av avsikterna med reformen är att förstärka också landskapsförbundens roll som en myndighet som koncentrerar och samordnar regionutvecklingsarbetet. Landskapsförbunden får ett lagstadgat ansvar i sådana planeringsuppgifter och föregripande uppgifter som är centrala med tanke på den regionala utvecklingen. Landskapsprogrammets betydelse gentemot statens regionmyndigheter framhävs. För att samordna landskapsförbundens samarbete indelas landet i landskapens samarbetsområden så att betydande landskapsöverskridande ärenden ska kunna behandlas. Nyland bildar ett samarbetsområde tillsammans med Östra Nyland, Egentliga Tavastland och Päijänne-Tavastland. Nylands förbunds viktigaste mål och uppgifter behandlas lite senare i denna plan. De mest centrala uppgifterna är dock de som härleds ur strategin, beredningen av att de nuvarande kommunerna i Östra Nyland ska kunna integreras i Nylands förbund, organiseringen av båda förbundens verksamhet till en helhet, revideringen av landskapsplanen och utarbetandet av ett gemensamt landskapsprogram för Nyland. Det nya och större metropollandskapet vill fungera som en motor för hela landet i god samverkan med landskapets olika aktörer och övriga landskap. Ossi Savolainen Landskapsdirektör Verksamhets- och ekonomiplan för 2010-2012 Nylands förbund : 5
Verksamhetsmiljö Den internationella ekonomins vändning uppåt börjar skönjas i Finland i början av 2010: nationalprodukten ökar och sysselsättningstrenden vänder sakta uppåt mot årets slut. Den ekonomiska krisen som tog finansmarknaden på sängen och kraschade den internationella handeln börjar lägga sig. Att undanröja dess effekter tar dock sin tid. Speciellt de länder som utöver de ekonomiska stimulansåtgärderna har fått satsa på finanspolitiska åtgärder, måste använda en stor del av sina skatteintäkter till att lätta den ökade skattebördan eller att anpassa sig till en högre inflation. Inom euroområdet kan man vara lite mer försiktig med den penning- och finanspolitiska stimulansen. Det största problemet är inte inflation utan en försvagad konkurrenskraft och en långsam ekonomisk tillväxt. Den finländska ekonomin följer utvecklingen inom det övriga euroområdet. På lång sikt kan vi nå en större tillväxt än genomsnittet, men då måste vi lyckas ta oss in på den asiatiska marknaden där det under de kommande åren finns en stor efterfrågan på sådana investeringsförnödenheter som Finland producerar. Nylands förmåga att ta tag i de möjligheter som den internationella ekonomin erbjuder är bättre än i landet i övrigt. I landskapet finns inte speciellt mycket sådan industriverksamhet som skulle lida av strukturella konkurrenskraftsproblem. Det finns en efterfrågan på just sådan företagsverksamhet som bygger på kompetensen i regionen också efter finanskrisen. Jämfört med åren före krisen ligger sysselsättningen dock på en klart lägre nivå och i stället för en arbetskraftsbrist talar man nu om hur svårt det är för unga och invandrare att hitta arbete. Nu lönar det sig att vara modig och satsa på utvecklandet av infrastrukturen och bostadsproduktionen så att kapaciteten räcker för att trygga en snabb tillväxt under de kommande åren. Att anpassa investeringsbehoven med en stram kommunal ekonomi är ändå svårt, trots att det värsta kanske är över vad gäller skatteintäkterna. Nyland går äntligen samman. Medlemskommunerna i Östra Nylands förbund gör sig beredda på att integreras i Nylands förbund. Avsikten är att sammanslagningen av de två förbunden är genomförd fram till slutet av 2010. Detta innebär bättre utvecklingsbetingelser för hela landskapet: ett enhetligt Nyland är mångsidigare också ekonomiskt bl.a. energisektorn får ökad betydelse. Landskapet med sin kultur och tvåspråkighet blir ännu starkare än tidigare. I synnerhet det att Borgå blir en del av Nylands förbund innebär en tid av förändringar för samarbetet i Helsingforsregionen. Det görs väsentliga ändringar i lagstiftningen om landskapsförbundens verksamhet. Enligt förslaget ska statens regionförvaltning (länsstyrelser, arbets- och näringscentraler, regionala miljöcentraler, miljötillståndsverk, vägdistrikt och arbetarskyddsdistrikt med tillhörande arbetarskyddsbyråer) omfördelas och koncentreras till två nya myndigheter: regionförvaltningsverk samt närings-, trafik- och miljöcentraler. De lagar som är anslutna till regionförvaltningsreformen och den nya regionutvecklingslagen påverkar Nylands förbunds ställning. Samarbetet med statens regionförvaltning i synnerhet med närings-, trafik- och miljöcentralen blir intensivare och praktiska tillämpningar på regionutvecklingen som skrivs in i lagen förtydligas. Regionförvaltningsreformen betyder också ett ökat samarbete med Tavastland and Päijänne- Tavastland då avtalet om regionalt samarbete träder i kraft. Miljöministeriet väntas vidta ytterligare åtgärder då det utvecklar lagstiftningen om områdesanvändningen och andra styrmedel i syfte att förtäta samhällsstrukturen. 6 : Verksamhets- och ekonomiplan för 2010-2012 Nylands förbund
Nyland i Finland Flygpassagerare Båtpassagerare Doktorerade Invandring Företagens omsättning Högre högskolenivå Statens skatteinkomster Studentexamen Bruttonationalprodukt 17-24-åriga utan utbildning Företagens personal Lägre högskolenivå Brott mot liv och våldsbrott Sysselsatta 0-6-åringar Hushåll med en person Befolkningsandel Färdigställda bostäder 7-14-åringar Företagens verksamhetsställen Personbilar Mellanstadieutbildning Arbetslösa Olyckor i trafi ken Långtidsarbetslösa Över 64-åringar Ungdomsarbetslösa Elförbrukning Statsandelar Nyaste uppgift Ökning ca 10 år Minskning ca 10 år Källor: Statistikcentralen, Institutet för hälsa och välfärd (THL), Finsk Energiindustri rf, Luftfartsverket, Sjöfartsverket Verksamhets- och ekonomiplan för 2010-2012 Nylands förbund : 7
Verksamhetsidé, vision och värden Verksamhetsidé: Nylands förbund arbetar för att utveckla landskapet. Dess verksamhet skapar förutsättningar för en förbättrad konkurrenskraft, invånarnas välfärd, näringslivets utveckling och en trivsam miljö. Vision: Nylands förbund är en visionär topputvecklare av Nyland. Värden i förbundets byrå: Vilja, samverkan, öppenhet samt en framgångsrik och välmående arbetsgemenskap. Planeringssystem 8 : Verksamhets- och ekonomiplan för 2010-2012 Nylands förbund
Landskapsöversikten är en helhetsinriktad, strategisk och långsiktig plan för utvecklandet av landskapet. Den görs upp för varje fullmäktigeperiod. Landskapets vision lyder: Nyland är ett internationellt och attraktivt metropolområde med välmående människor. Landskapsplanen är en allmän plan om samhällsstrukturen och områdesanvändningen i landskapet. I landskapsplanen sammanfogas även de av statsrådet godkända riksomfattande målen för områdesanvändning med målen på landskaps- och regional nivå. Landskapsprogrammet är ett övergripande program för regional utveckling. I det ingår samtliga utvecklingsprogram som genomförs inom landskapets område. Landskapsprogrammet gör landskapsöversiktens mål mer konkreta genom att dela in dem i sex insatsområden eller teman: boende, näringar, utbildning, välmående, områdesstruktur och trafik samt miljö och övrig infrastruktur. Landskapsprogrammets genomförandeplan utarbetas årligen under ledning av Nylands förbund och i samråd med statliga myndigheter, kommuner och andra instanser som deltar i finansieringen av landskapsprogrammet. Planen är landskapets budgetförslag till statlig finansiering och allokering av anslag för regionens utveckling. För att uppnå målen och ta hänsyn till regionernas synpunkter får närings-, trafik- och miljöcentralen (ELY) ett separat strategiskt dokument för resultatmål. Med det avser man ett dokument som tar utgångspunkt bl.a. i landskapsprogram och programmens genomförandeplaner och som definierar insatsområden för närings-, trafik- och miljöcentralen, centrala verksamhetslinjer, samarbetsfrågor samt region- och sektorsvisa anslagsramar. I praktiken är det fråga om ett s.k. strategiskt resultatavtal som sluts mellan det styrande ministeriet och ELY. Verksamhets- och ekonomiplan för 2010-2012 Nylands förbund : 9
En visionär topputvecklare av Nyland I enlighet med strategin strävar förbundet efter att vara landskapets viktigaste utvecklare, påverkare och en samarbetspartner för medlemskommunerna. Nylands förbund vill skapa ett öppet och framgångsrikt samarbete med de viktigaste aktörerna i regionen för att förenhetliga landskapets samhällsstruktur och stärka den internationella konkurrenskraften. Nylands förbunds strategi verkställs genom verksamhets- och ekonomiplaner och utveck-lingssamtal. Målsättningar och kritiska framgångsfaktorer omvandlas till konkreta årliga mål och åtgärder. I dem beskrivs bedömningen av genomförandet och ansvarsmyndigheten. Genomförandet av målen följs upp i delårsrapporter, ledningsgruppens möten och utvecklingssamtal. Landskapets utvecklingsmål Att förenhetliga samhällsstrukturen Kritiska framgångsfaktorer, dvs. förutsättningarna för framgång Förstärkande av landskapsplanens styreffekt Parallell planering av markanvändning och trafiksystem Övergripande analys av pendlingsområdet Att stärka landskapets internationella konkurrenskraft inom Östersjöområdet Kritiska framgångsfaktorer, dvs. förutsättningarna för framgång En central aktör inom den nya regionförvaltningen En central aktör inom Östersjöområdet Ett samarbetsområde som omfattar hela metropolregionen har bildats 10 : Verksamhets- och ekonomiplan för 2010-2012 Nylands förbund
Mål inom strategiskt partnerskap Partnerskap som utgår från medlemskommunernas behov Kritiska framgångsfaktorer, dvs. förutsättningarna för framgång Mervärde för medlemskommuner En central och aktiv aktör inom den nya regionförvaltningen Att påverka statsmaktens beslut i rätt tid Kritiska framgångsfaktorer, dvs. förutsättningarna för framgång Att känna till och identifiera processer och nätverk Föregripande roll i ett tillräckligt tidigt skede (proaktivt arbetssätt) Att påverka nyckelpersoner Effektivare intressegruppverksamhet Mål inom kommunikation och kompetens Framgångsrik kommunikation Kritiska framgångsfaktorer, dvs. förutsättningarna för framgång Etablerad ställning som regionens främsta utvecklare Ökad synlighet och medvetenhet om förbundet Landskapsfullmäktige förbinds till kommunikation Personalen bidrar till att förbundet upplevs som regionens främsta utvecklare Kompetent och inspirerande arbetsgemenskap Kritiska framgångsfaktorer, dvs. förutsättningarna för framgång God samarbetsanda och ett resultatorienterat arbetssätt Uppgifter och kompetens möts En attraktiv arbetsplats och lyckade rekryteringar Välbefinnande i arbetet och ett sporrande belöningssystem Alla anställda tar del av s.k. tyst information Verksamhets- och ekonomiplan för 2010-2012 Nylands förbund : 11
Funktionella mål och indikatorer för 2010 Att förenhetliga samhällsstrukturen 1. Nylands och Östra Nylands strukturmodeller har slagits samman till en gemensam strukturmodell för Nyland som utgör grunden för utkastet till landskapsplan. a. Landskapsstyrelsen har skickat strukturmodellalternativen ut på remiss och fattat beslut om den strukturmodell som ska utgöra grunden för planutkastet. b. Beredningen av planutkastet har inletts. 2. Fokus på deltagande. Kommunernas förtroendevalda och tjänstemän ska engageras i arbetet så att enhetligare samhällsstruktur blir ett gemensamt mål. Avsikten är att nå så många intressenter som möjligt redan i strukturmodellskedet. a. Det har ordnats seminarier om olika strukturmodellalternativ. b. Förbundets samarbetsgrupper har deltagit i beredningen. c. Strukturmodellerna finns på förbundets webbplats och det är möjligt att lämna in kommentarer och respons på dem. Den nya karttjänsten (extranät) har utnyttjats i dialogen. 3. Genom strukturmodellarbetet kan man påverka Helsingforsregionens trafiks (HRT) och övriga aktörers planer över trafikarrangemang i Nyland. Dessutom kan man sammanjämka olika markanvändnings- och trafiklösningar. a. Nylands förbunds och HRT:s styrelser har deltagit i ett gemensamt möte där man har dryftat sammanjämkningen av landskapsplanens struktur och trafiksystemarbetet. 4. Olika utredningar i anslutning till revideringen av landskapsplanen har nu färdigställts. a. Utredningar i enlighet med planen för deltagande och bedömning har nu färdigställts. b. Sammanjämkningen av resultaten från utredningarna och den valda strukturmodellen har inletts. Målet är att åstadkomma ett planutkast. Att stärka landskapets internationella konkurrenskraft inom Östersjöområdet 5. Verksamheten inom samarbetsområdet har inletts och man har kommit överens om arbetsfördelningen med de byråer som omfattas av samarbetsområdet (Nyland, Östra Nyland, Tavastland, Päijänne-Tavastland). a. Avtalet har undertecknats och antagits av medlemskommunerna. Utifrån avtalet har gemensamma intressebevaknings-, regionutvecklings- och regionplaneringsåtgärder inletts. b. Samarbetet mellan Nylands och Tavastlands förbund har intensifierats. 6. Arbetet i förbundets internationella byråer har omorganiserats. Byrån i Bryssel har organiserats så att den fungerar som en gemensam intressebevakare för samarbetsområdet, Helsingfors stad och Helsingfors universitet. Om utnyttjandet av Helsinki-centret i S:t Petersburg kommer man överens om med Helsingfors stad. Arbetsprogrammen inom ramen för Moskva- och Masoviensamarbetet genomförs. a. Samarbetsområdet eller konsortiet i anslutning till Nylands förbund samarbetar med Helsinki EU Office (i Bryssel). Helsinki-centret i S:t Petersburg har en handlingsplan där det fastslås att centret representerar hela Nyland. Moskva- och Masovien-samarbetets arbetsprogram genomförs inom ramen för den fastställda tidtabellen. 7. Förbundet deltar aktivt i viktiga Östersjöprojekt, bl.a. i Basaar och Rail-Baltica. Dessutom bereder förbundet ett nytt landskapsprogram som träder i kraft år 2011 och ett projekt som verkställer landskapsförbundets strategi. a. Basaar-projektet har slutförts framgångsrikt. Rail Baltica-projektet har inletts. Projektplanen och -ansökan är nu färdiga. 12 : Verksamhets- och ekonomiplan för 2010-2012 Nylands förbund
Att påverka statsmaktens beslut i rätt tid 8. Landskapets samarbetsgrupp (MYR) fungerar som handledare för programarbetet. Dessutom stödjer gruppen beslutsfattande i förbundet. a. MYR har engagerat parterna i gemensamma regionutvecklingsåtgärder och producerat innehåll i de landskapsmässiga planeringshandlingarna. 9. KENK-delegationen som består av riksdagsledamöter från Helsingfors och Nyland deltar i samhällsdebatt och för Nylands talan. a. Ställningstaganden har getts och initiativ har tagits. 10. Förbundet bereder material med hänsyn till riksdagspartiernas partikongresser och arbetet kring beredningen av regeringsprogrammet. a. Förbundet har utarbetat programdokument för mål inom regionplanering och regionutveckling 2011 2025. Dokumenten har använts som underlag i den politiska beredningen. Partnerskap som utgår från medlemskommunernas behov 11. Ett gemensamt landskapsprogram för Nyland har utarbetats tillsammans med Nylands förbunds och Östra Nylands förbunds medlemskommuner. Programmet har antagits och man har genom det kunnat påverka ELY-strategihandlingen, ELY:s strategiska resultatavtal, statens och huvudstadsregionens intentionsavtal samt andra ur landskapets synvinkel viktiga program. a. Ett gemensamt beredringsorgan för Nyland och Östra Nyland har grundats för landskapsprogrammet. Programmet har antagits i båda landskapsförbundens fullmäktige i likalydande ordalag och gällande för hela Nyland. I landskapsprogrammet finns klara och tydliga mål, vilkas uppnående kan mätas. 12. Genomförandeplanen för landskapsprogrammet (Totsu) är gemensam för hela Nyland. Den uppgörs på basis av landskapsprogramarbetet. I genomförandeplanen ingår kommunernas plan över hur de tänker delta i projektfinansieringen. a. Ett gemensamt beredningsorgan för Nyland och Östra Nyland har grundats med hänsyn till genomförandeplanen för landskapsprogrammet. Planen har antagits i båda landskapsförbundens styrelser i likalydande ordalag och gällande för hela Nyland. I genomförandeplanen ingår klara och tydliga mål, vilkas uppnående kan mätas och vilka kommunerna har förbundit sig till med en finansieringsandel. 13. En långsiktig och medellångsiktig prognostisering av utbildningsbehovet görs, prioriteringsordningen av utbildningsanordnarnas projektförslag blir en del av genomförandeplanen. Ökad samverkan med yrkeshögskolorna på samarbetsområdet samt med Helsingfors universitet och Aalto-universitet. a. Det finns ett prognossystem som betjänar kommuner och andra instanser i behov av information om utbildningsbehovet. b. Prioriteringsordningen av projektförslagen har godkänts och överlämnats till utbildningsministeriet. Aktörerna har förbundit sig till det. 14. Kommundirektörers och sakkunnigas samarbetsnätverk utvecklas och intensifieras. Gemensam intressebevakning och gemensamma tjänster ska ordnas för kommunerna. a. Kommundirektörer och sakkunniga träffas regelbundet på möten som har förberetts väl. Kommundirektörens arbetsbord och övriga tjänster står till förfogande. b. Arbetsgrupper bestående av sakkunniga har utnyttjats i beredningen och sammanställningen av viktiga dokument. Verksamhets- och ekonomiplan för 2010-2012 Nylands förbund : 13
Framgångsrik kommunikation 15. Åtgärderna i kommunikationsstrategin effektiviseras och landskapsförbundets synlighet utåt ökas. Personalresurserna inom kommunikationen ökas. a. Kommunikationsmedlen är profilerade och målgrupperna har definierats. b. Mer fördjupat och ingående material sänds till media och politiska beslutsfattare. c. Mediauppföljning rapporterar ökad synlighet för förbundets verksamhet. Kompetent och inspirerande arbetsgemenskap 16. Personalens kompetens utvecklas så att den bättre svarar mot nya uppgifter och verksamhetsmetoder. De utvecklingsåtgärder som kom fram i arbetsgemenskapsenkäten 2009 genomförs. Förbundets utbildningsplan uppdateras så att den motsvarar den kunskapsnivå som förutsätts i förbundets strategier. a. Verksamhetsprocesser har effektiviserats och ny teknik har utnyttjats i dem. b. Ledningens rapporteringssystem har utvecklats. c. Hälften av arbetsgemenskapsenkätens utvecklingsåtgärder har genomförts. d. Förbundets utvecklingsplan har uppdaterats och dess genomförande har inletts. 17. Nylands och Östra Nylands förbunds personalresurser har utnyttjats i organiseringen av arbetsuppgifterna. a. Gemensamma verksamhetsprocesser har utvecklats och resurserna har organiserats. 18. De resurser som olika uppgifter kräver tryggas inom alla delområden. a. Samarbetsformer i enlighet med personalstrategin har utnyttjats i resurserna. b. Personalens välbefinnande i arbetet och utvecklingen av den strategiska kompetensen i en föränderlig verksamhetsmiljö har beaktats. Övriga mål 19. Kommunernas betalningsandelar för egentlig verksamhet ökas inte och verksamhetskostnader minskas jämfört med året innan. a. Kommunernas andelar minskar med 1,3 % jämfört med år 2009, verksamhetskostnaderna minskar med 3 %. 20. Nylands förbund och Östra Nylands förbund går samman senast 31.12.2010 och de nya medlemskommunerna integreras framgångsrikt i förbundets verksamhet. a. En gemensam delegation som styr förbundens planarbete har grundats. Den tar hand om sammanjämkningen av förbundens regionplanering. 21. Landskapsöversikten, -programmet, -planen samt planens genomförandeplan bildar en mer enhetlig verksamhetsenhet. a. Landskapsprogrammets, -planens och genomförandeplanens linjedragningar tar utgångspunkt i landskapsöversikten. b. Utvärderingen av det förra landskapsprogrammet och genomförandeplanen har genomförts. 22. Tvåspråkighet beaktas och främjas i utbudet av förbundets tjänster och i dess verksamhet. a. Utbildningsprogrammet i svenska som inleddes hösten 2009 fortsätter. 14 : Verksamhets- och ekonomiplan för 2010-2012 Nylands förbund
Budget för 2010 Budgeten för år 2010 indelas i tre resultatgrupper: förvaltning med förtroendevalda egentlig verksamhet till vilken hör landskapets utvecklingsuppgifter d.v.s. regionutveckling och områdesanvändning samt förvaltning som stödfunktion projekt som för tillfället är en uppskattning om de projekt som förvaltas av förbundet. Utgångspunkten för den ekonomiplan som i enlighet med kommunallagen täcker de tre åren 2010 2012 är att sköta uppgifterna i deras nuvarande omfattning samtidigt som man i enlighet med förbundets strategi förbereder sig för nya utmaningar föranledda av regionförvaltningsreformen. Det spelrum som behövs för att utveckla verksamheten skapas genom att utnyttja samarbetsnätverk. Den slutliga summan för budgeten 2010 utan projektandelar är 7 928 400 euro (år 2009 8 171 000 euro), och innehåller en minskning på 3,0 procent jämfört med den av landskapsfullmäktige godkända budgeten för år 2009. Medlemskommunernas betalningsandelar för egentlig verksamhet uppgår till 6 795 000 euro och för kunskapscentraprogrammet till 990 000 euro. Sammanlagt blir det 7 785 000 euro. När vi ser på hela förbundets verksamhet, har kommunernas andelar minskat med 1,1 procent jämfört med året innan. Med medlemskommunernas betalningsandelar täcks 99 procent av förbundets verksamhetsutgifter. Budgeten för 2010 är balanserad. En genomsnittlig ökning på ca 1,5 procent har beräknats för personalens löneutgifter. Budgeten innehåller en satsning på 990 000 euro för Culminatum Ltd Oy:s verksamhet samt 315 000 euro för den regionala marknadsföringen (Greater Helsinki Promotion Ltd Oy). Ur regionutvecklingsfonden utbetalades 100 000 euro. Som en ekonomisk anpassningsåtgärd återbetalas 361 475 euro i kommunernas betalningsandelar i samband med den sista delbetalningen för år 2009. De slutgiltiga betalningsandelarna för 2009 uppgår med andra ord till 7 512 525 euro. Landskapsfullmäktige behandlar budgetändringen på sitt möte i december. Projektens andel beräknas ligga kring 600 000 euro, vilket är mindre jämfört med tidigare år (1 100 000 euro år 2009). Bedömningen grundar sig på tidigare års utfall och den gällande situationen inom projektberedningen. Projekten medräknade uppgår den slutliga budgetsumman till 8 528 400 euro, vilket är 8,7 procent mindre än den slutliga summan för budgeten år 2009 (9 271 000 euro). För förbundets egen finansiering av projekt har reserverats 80 000 euro (130 000 euro år 2009). Den ekonomiska uppföljningen av statliga uppdrag har nu placerats i balansräkningens förvaltade medel. De här tillgångarna omfattar landskapets utvecklingspengar i anslutning till de inhemska projekt som förvaltas av förbundet: nationella och regionala projekt för kompetenscentraprogram regioncentraprogram (Hyvinge-Riihimäki ekonomiska område, KUUMA-området, västra Nyland) huvudstadsregionens stadsprogram utvecklingspengar som inte bundits till program. Budgetens bundenhet Landskapsfullmäktiges bindande nivå är medlemskommunernas betalningsandelar, m.a.o. 7 785 000 euro. Landskapsstyrelsens bindande nivå är resultatgruppernas netto. Verksamhets- och ekonomiplan för 2010-2012 Nylands förbund : 15
Driftsekonomidel BUDGETFÖRSLAG FÖR ÅR 2010 Utgifter ( ) Inkomster ( ) Netto ( ) FÖRVALTNING MED FÖRTROENDEVALDA 290 000 290 000 0 EGENTLIG VERKSAMHET 7 638 400 7 546 500-91 900 PROJEKT 600 000 600 000 0 SAMMANLAGT 8 528 400 8 436 500 BUDGETFÖRDELNINGEN ENLIGT RESULTATGRUPPER PROJEKT 7 % FÖRVALTNING MED FÖRTROENDEVALDA 3 % EGENTLIG VERKSAMHET 90 % 16 : Verksamhets- och ekonomiplan för 2010-2012 Nylands förbund
Ekonomiplan 2010-2012 Resultaträkning Bokslut Budget Budgetför- Budget Ekonomiplan Ekonomiplan 2008 2009 ändring 2009 2010 2011 2012 Ls 83/2009 Verksamhetens intäkter 7 418 206 7 922 500 7 561 025 7 836 500 9 076 500 9 337 965 Personalens kostnader 3 688 292 4 100 600 3 982 795 4 116 000 4 756 000 4 898 465 Köp av tjänster 3 086 367 3 183 700 3 008 700 2 956 700 3 400 000 3 500 000 Leveranser 135 682 232 700 252 700 201 700 240 000 250 000 Bidrag 4 350 6 000 6 000 6 000 10 000 10 000 Hyror + övr. verksamhetskostnader 632 462 648 000 648 000 648 000 665 000 675 000 Verksamhetskostnader -7 547 154-8 171 000 7 898 195-7 928 400 9 071 000 9 333 465 VERKSAMHETSBIDRAG -128 948-248 500-337 170-91 900 5 500 4 500 Finansiella intäkter 63 110 12 200 12 200 12 000 15 000 15 000 Finansiella kostnaer -17 138-300 -300-300 -500 500 ÅRSBIDRAG -82 976-236 600-325 270-80 000 20 000 20 000 Avskrivningar och värdesänkningar -4 187-13 400-13 400-20 000-20 000-20 000 Förändringar i reserveringar och fonder 40 000 0 90 000 100 000 0 0 ÖVER- / UNDERSKOTT -47 163-250 000-248 670 0 0 0 Verksamhets- och ekonomiplan för 2010-2012 Nylands förbund : 17
Finansieringskalkyl Bokslut Budget Budget Ekonomiplan Ekonomiplan 2008 2009 2010 2011 2012 euro euro euro euro euro Egentlig verksamhet och investeringar Intern finansiering Årsbidrag -82 976-236 600-80 000 20 000 20 000 Investeringar Investeringar i anläggn.tillgångar 0-40 000 0 0 0 Egentlig verksamhet och investeringar, netto -82 976-276 600-80 000 0 0 Det finns ingen investeringsdel för perioden 2010 2012. 18 : Verksamhets- och ekonomiplan för 2010-2012 Nylands förbund
Betalningsandelar år 2010 för Nylands förbunds medlemskommuner MEDLEMS- Invånarantal Andelar Hfors I RÄKNING Budget 2009 Förändring II RÄKNING Betalnings- KOMMUNER 1.1.2009 enligt underskott Egentlig %-andelar (utan Kompe- 2009-2010 Motfinansiering andelar inv.antal, till andra, verksamhet, år 2010 tenscentra- % av Kompetens- sammanlagt (Hfors= 31 %) finansiering) centraprogr. HELSINGFORS 576 632 2 106 450 2 106 450 31,00 2 134 040-27 590-1,29 306 900 2 413 350 ESBO 241 565 1 165 775 196 513 1 362 288 20,05 1 378 191-15 903-1,15 198 479 1 560 767 HYVINGE 44 987 217 104 36 597 253 701 3,73 258 516-4 815-1,86 36 963 290 664 TRÄSKÄNDA 38 288 184 775 31 147 215 922 3,18 219 940-4 018-1,83 31 459 247 381 GRANKULLA 8 545 41 238 6 951 48 189 0,71 49 275-1 086-2,20 7 021 55 210 KERVO 33 546 161 891 27 290 189 180 2,78 192 104-2 924-1,52 27 563 216 743 KYRKSLÄTT 35 981 173 642 29 271 202 912 2,99 203 452-540 -0,27 29 563 232 475 MÄNTSÄLÄ 19 432 93 777 15 808 109 585 1,61 109 886-301 -0,27 15 966 125 551 NURMIJÄRVI 39 018 188 298 31 741 220 039 3,24 223 669-3 630-1,62 32 059 252 098 BORGNÄS 4 975 24 009 4 047 28 056 0,41 28 450-394 -1,38 4 088 32 144 SJUNDEÅ 5 871 28 333 4 776 33 109 0,49 33 464-355 -1,06 4 824 37 933 TUSBY 36 386 175 596 29 600 205 196 3,02 208 240-3 044-1,46 29 896 235 092 VANDA 195 397 942 971 158 955 1 101 927 16,22 1 114 622-12 695-1,14 160 546 1 262 472 KARISLOJO 1 481 7 147 1 205 8 352 0,12 8 482-130 -1,53 1 217 9 569 HÖGFORS 9 076 43 800 7 383 51 183 0,75 52 083-900 -1,73 7 457 58 641 LOJO* 39 133 188 853 31 835 220 688 3,25 223 975-3 287 32 153 252 841 NUMMI-PUSULA 6 013 29 018 4 892 33 910 0,50 34 905-995 -2,85 4 941 38 850 VICHTIS 27 628 133 331 22 475 155 806 2,29 156 550-744 -0,48 22 700 178 506 HANGÖ 9 657 46 604 7 856 54 460 0,80 56 205-1 745-3,10 7 935 62 394 INGÅ 5 575 26 905 4 535 31 440 0,46 31 611-171 -0,54 4 581 36 020 RASEBORG** 28 834 139 151 23 456 162 607 2,39 166 340-3 733-2,24 23 691 186 298 SAMMANLAGT 1 408 020 6 118 667 676 333 6 795 000 100,00 6 884 000-89 000-1,29 990 000 7 785 000 * Lojo och Sammatti gick samman fr.o.m. 1.1.2009. ** Karis, Pojo och Ekenäs gick samman och bildade Raseborgs stad fr.o.m. 1.1.2009. Verksamhets- och ekonomiplan för 2010-2012 Nylands förbund : 19
Budgetförslag för år 2010 NYLANDS FÖRBUNDS VERKSAMHET 01.01.2009 01.01.2010 SKILLNAD SKILLNAD SAMMANLAGT 31.12.2009 31.12.2010 % Verksamhetsintäkter Försäljningsintäkter Försäljningsintäkter av affärsverksamheten 28 500 31 500-3 000-10,5 Kommunernas andelar 7 874 000 7 785 000 89 000 1,1 Försäljningsintäkter 7 902 500 7 816 500 86 000 1,1 Understöd och bidrag 14 000 14 000 0 Övriga verksamhetsintäkter 6 000 6 000 0 Verksamhetsintäkter 7 922 500 7 836 500 86 000 1,1 Verksamhetskostnader Personalkostnader Löner och arvoden -3 099 000-3 104 500 5 500-0,2 Pensionskostnader -781 800-806 800 25 000-3,2 Övriga personalbikostnader -219 800-204 700-15 100 6,9 Personalkostnader -4 100 600-4 116 000 15 400-0,4 Köp av tjänster Köp av övriga tjänster -3 183 700-2 956 700-227 000 7,1 Köp av tjänster -3 183 700-2 956 700-227 000 7,1 Material, förnödenheter och varor Köp under räkenskapsperioden -232 700-201 700-31 000 13,3 Material, förnödenheter och varor -232 700-201 700-31 000 13,3 Bidrag Bidrag till samfunden -6 000-6 000 0 0,0 Bidrag -6 000-6 000 0 0,0 Övriga verksamhetskostnader Hyror -645 000-645 000 0 0,0 Övriga verksamhetskostnader -3 000-3 000 0 0,0 Övriga verksamhetskostnader -648 000-648 000 0 0,0 Verksamhetskostnader -8 171 000-7 928 400-242 600 3,0 Verksamhetsbidrag -248 500-91 900-156 600 63,0 Finansiella intäkter och kostnader Övriga finansiella intäkter 12 200 12 200 0 0,0 Övriga finansiella kostnader -300-300 0 0,0 Finansiella intäkter och kostnader 11 900 11 900 0 0,0 Årsbidrag -236 600-80 000-156 600 66,2 Avskrivningar och värdeminskningar Avskrivningar enligt plan -13 400-20 000 6 600-49,3 Avskrivningar och värdeminskningar -13 400-20 000 6 600-49,3 Räkenskapsperiodens resultat -250 000-100 000-150 000 Skillnad i fonderna 0 100 000-100 000 Räkenskapsperiodens överskott -250 000 0-250 000 20 : Verksamhets- och ekonomiplan för 2010-2012 Nylands förbund
FÖRVALTNING MED 01.01.2009 01.01.2010 SKILLNAD SKILLNAD FÖRTROENDEVALDA 31.12.2009 31.12.2010 % Verksamhetsintäkter Försäljningsintäkter Kommunernas andel 320 000 290 000-30 000-9,4 Försäljningsintäkter 320 000 290 000-30 000-9,4 Verksamhetsintäkter 320 000 290 000-30 000-9,4 Verksamhetskostnader Personalkostnader Löner och arvoden -108 000-116 000-8 000 7,4 Pensionskostnader -17 800-14 800 3 000-16,9 Övriga personalbikostnader -8 000-6 000 2 000-25,0 Personalkostnader -133 800-136 800-3 000 2,2 Köp av tjänster Köp av övriga tjänster -163 200-131 200 32 000-19,6 Köp av tjänster -163 200-131 200 32 000-19,6 Material, förnödenheter och varor Köp under räkenskapsperioden -12 000-11 000 1 000-8,3 Material, förnödenheter och varor -12 000-11 000 1 000-8,3 Bidrag Bidrag till samfunden -5 000-5 000 0 0,0 Bidrag -5 000-5 000 0 0,0 Övriga verksamhetskostnader Hyror -6 000-6 000 0 0,0 Övriga verksamhetskostnader -6 000-6 000 0 0,0 Verksamhetskostnader -320 000-290 000 30 000-9,4 Verksamhetsbidrag --- --- --- Årsbidrag --- --- --- --- Räkenskapsperiodens resultat --- --- --- --- Räkenskapsperiodens överskott --- --- --- --- Verksamhets- och ekonomiplan för 2010-2012 Nylands förbund : 21
EGENTLIG VERKSAMHET 01.01.2009 01.01.2010 SKILLNAD SKILLNAD 31.12.2009 31.12.2010 % Verksamhetsintäkter Försäljningsintäkter Försäljningsintäkter av affärsverksamheten 28 500 31 500-3 000-10,5 Kommunernas andelar 7 554 000 7 495 000 59 000 0,8 Försäljningsintäkter 7 582 500 7 526 500 56 000 0,7 Understöd och bidrag 14 000 14 000 0 Övriga verksamhetsintäkter 6 000 6 000 0 Verksamhetsintäkter 7 602 500 7 546 500 56 000 0,7 Verksamhetskostnader Personalkostnader Löner och arvoden -2 991 000-2 988 500-2 500 0,1 Pensionskostnader -764 000-792 000 28 000-3,7 Övriga personalbikostnader -211 800-198 700-13 100 6,2 Personalkostnader -3 966 800-3 979 200 12 400-0,3 Köp av tjänster Köp av övriga tjänster -3 020 500-2 825 500-195 000 6,5 Köp av tjänster -3 020 500-2 825 500-195 000 6,5 Material, förnödenheter och varor Köp under räkenskapsperioden -220 700-190 700-30 000 13,6 Material, förnödenheter och varor -220 700-190 700-30 000 13,6 Bidrag Bidrag till samfunden -1 000-1 000 0 0,0 Bidrag -1 000-1 000 0 0,0 Övriga verksamhetskostnader Hyror -639 000-639 000 0 0,0 Övriga verksamhetskostnader -3 000-3 000 0 0,0 Övriga verksamhetskostnader -642 000-642 000 0 0,0 Verksamhetskostnader -7 851 000-7 638 400-212 600 2,7 Verksamhetsbidrag -248 500-91 900-156 600 63,0 Finansiella intäkter och kostnader Övriga finansiella intäkter 12 200 12 200 0 0,0 Övriga finansiella kostnader -300-300 0 0,0 Finansiella intäkter och kostnader 11 900 11 900 0 0,0 Årsbidrag -236 600-80 000-156 600 66,2 Avskrivningar och värdeminskningar Avskrivningar enligt plan -13 400-20 000 6 600-49,3 Avskrivningar och värdeminskningar -13 400-20 000 6 600-49,3 Räkenskapsperiodens resultat -250 000-100 000-150 000 Skillnad i fonderna 0 100 000-100 000 Räkenskapsperiodens överskott -250 000 0-250 000 22 : Verksamhets- och ekonomiplan för 2010-2012 Nylands förbund
Indikatorer för en uppföljning av Nylands utveckling INDIKATOR 2000 2005 2006 2007 2008 2010 uppskattad 2010 mål trend Flyttningsrörelse och befolkning - befolkning 1 304 595 1 359 1 373 1 388 1 405 1 431 000 1 431 000 150 600 964 408 - personer med främmande språk (modersmål annat än finska el. svenska) % 4,0 5,6 6,1 6,7 7,2 7,7 7,7-75 år fyllda, % av befolkningen 5,0 5,4 5,5 5,6 5,7 5,7 5,7-20-35-åringar, nettoflyttning 7 590 6 024 7 142 7 793 8 206 8 500 8 500 - nettoflyttning, % av befolkningen 0,61 0,40 0,52 0,59 0,63 0,49 0,49 - naturlig befolkningsökning, % av befolkningen 0,47 0,50 0,54 0,50 0,54 0,47 0,47 - försörjningskvot (över 65-åringar / 15-64-åringar) 0,16 0,17 0,18 0,18 0,19 0,20 0,20 - befolkningsförändring, % av befolkningen* 1,08 0,90 1,04 1,09 1,17 0,90 0,90 Konkurrenskraft - BNP/invånare * 35 992 38 799 40 894 42 394 43 321 39 767 40 500 - ökning av omsättning, %.. 5,1 5,1 3,7 1,4-0,2 2 - nya företag.. 9 897 10 845 11 880 11 641 12 500 12 500 - nerlagda företag.. 6 642 7 254 7 369 9 542 7 500 7 500 - inkomstnivå 24 917 26 796 26 963 28 732.. Ekonomins balans - kommunernas årsbidrag euro/inv. 684 402 575 654.. Sysselsättning - 15-64-åringar, sysselsättningsgrad 74,4 73,9 74,7 75,3 76,0-15-64-åringar, arbetslöshetsgrad (december) 7,7 7,8 6,8 5,7 5,8 - under 25-åriga arbetslösa av samtliga arbetslösa, % 8,0 7,6 7,4 6,7 8,5 - långtidsarbetslösa av samtliga arbetslösa, % 31,4 29,3 27,7 25,0 19,0 - antal arbetsplatser 689 033 704 721 717 803.... 754 000 Skillnader inom regionen - inkomstnivån, standardavvikelse per kommun ( /inv.) 7030 4986 5942 7056.. - befolkningens ålderstruktur, standardavv. per kommun 2,59 2,68 2,69 2,68 2,65 (standardavv. av genomsnittsålder, år) - inkomstnivån, standardavvikelse per samarbetsområde ( /inv.) 2879 2097 1652 1889.. - befolkningens ålderstruktur, standardavv. per 1,52 1,56 1,53 1,51 1,47 samarbetsområde (standardavv. av genomsnittsålder, år) Utbildning - andelen personer med examen av 15 år fyllda 64 67 68 68.. 69 70 - andelen 25-29-åringar utan examen efter grundskolan, av personer i samma ålder, % 17 17 17 19.. - de tre största branschernas andel av samtliga arbetsplatser 70 72 72.... andelen personer med examen på högre nivå* 31,1 33,0 33,3 33,7.. 34,7 33 - andelen 17-24-åringar som fallit utanför utbildningen av personer i samma ålder, % 14,6 14,6 14,5 14,9.. 14,7 12 - studieplatser för 16-18-åringar i förhållanden till åldersklassen 1,24 1,26 1,22 1,22 1,28 1,33 Livsmiljö och regionstruktur - glesbebyggelsens andel av befolkningsförändringen, % 9,3 9,5 8,7 - andelen förnybar energi av energiförbrukning - punktbelastning av fosfor på vattendrag, tn 77 52 43 37 44 - punktbelastning av kväve på vattendragen, tn 2 478 1 500 1 287 1 449 1 548 Boende - bostadsproduktion 11 230 10 312 9 237 9 701 8 001 7 500 13 000 Välfärd - sjuklighetsgrad (index hela landet=100)* 89,2 88,7 88,6 88,1 87,7 88 87 - utkomststödstagarna av 25-64-åringar, % av befolkningen i samma ålder (år 2004)* 8,5 6,7 6,5.. 6 5,5 - andelen 0-17-åringar som placerats utanför hemmen (av personer i samma ålder) 1,3 1,4 1,5 1,5 1,5 1,3 * = siffrorna för 2008 och 2010 är Etlas prognoser.. = uppgiften har inte erhållits eller den är för osäker för att presenteras 2.9.1009 Källor: Statistikcentralen, Stakes och Finlands miljöcentral Verksamhets- och ekonomiplan för 2010-2012 Nylands förbund : 23
Verksamhets- och ekonomiplan för 2010-2012 Budget för 2010 D 55-2009 ISSN 1236-4096 Uudenmaan liitto Nylands förbund Aleksanterinkatu 48 A 00100 Helsinki Alexandersgatan 48 A 00100 Helsingfors Finland puh. tfn +358 (0)9 4767 411 fax +358 (0)9 4767 4300 toimisto@uudenmaanliitto.fi www.uudenmaanliitto.fi