1. Klimatsmart Bakgrund Problematiken bakom kampanjen Klimatsmart var att mycket mat gick till avfall på de kommunala skolorna i Halmstad. Idén föddes då kommunens Måltidsservice kontaktade Klimp-samordnaren på stadskontoret. Genom en informationskampanj skulle resursslöseriet och elevernas beteende lyftas. Kampanjens mål var att minska matavfallet i de kommunala gymnasie- och högstadieskolorna samtidigt som eleverna skulle börja reflektera över det egna beteendet. Kampanjen hade tre teman: Ät bra må bra, Ät mer grönt och Kasta inte mat. Klimatsmartkampanjen är en del i Halmstads klimatinvesteringsprogram, Klimp med Klimpsamordnare Marianne Olovson som koordinator. Inför kampanjen genomfördes en kommunikationsplan av Erik Kvarnling som då studerade kommunikation på Högskolan i Halmstad. En arbetsgrupp bestående av Eva Kjörling, till våren 2010 skolmåltidsansvarig på Måltidsservice, Iréne Bergman på Naturskolan,barn- och ungdomsförvaltningens miljösamordnare, David Hoff, skolinformatör på HEM, Eva Hessel från Hallands Hushållningssällskap samt Marianne Olovson, kommunens kommunikatör i klimatfrågor. Medhjälpare var även Catrine Karlsson som praktiserade på Klimp under 2009 och som till stor del utformat denna rapport. För att etablera kontakt ute på skolorna besöktes matråden och personalen ute på skolorna inför kampanjen Ett informationsbrev skickades ut till all måltidspersonal, lärare och rektorer, där kampanjen beskrevs närmare. Under 2009 genomfördes tre vägningsomgångar av matavfallet ute i de kommunala skolorna. Kampanjen har genererat olika infallsvinklar och återkommit i perioder. Totalt har matsvinnet från elevernas matsalar minskat med 13% under kampanjen 2009. Här ges en översikt av vad som inkluderats under kampanjen Klimatsmart. Klimatsmart del 1-3 Del 1, januari 2009 Det första vägningstillfället pågick tre veckor i januari 2009 och detta var starten för kampanjen. 1
För denna första del av kampanjen hade en broschyr tagits fram med information om kampanjen och konkreta miljötips. Högstadieskolorna och gymnasieskolorna fick varsin variant av broschyren, anpassad efter målgruppen. Tre olika affischer hade tagit fram, med kampanjens tre teman: Ät bra må bra, Ät mer grönt och Kasta inte mat och dessa var uppsatta i skolmatsalarna. Mindre skyltar med uppmaningar t.ex. Tack för att du inte slänger mat och Ta gärna en gång till, var strategiskt placerade i matsalen. Klimatsmart-kampanjen var utformad som en tävling skolorna emellan, där den skola som minskade sitt matavfall mest per portion vann. Resultatredovisning genomfördes genom att serveringspersonal dagligen noterade vikten på matavfallet i en tabell som var väl synlig för eleverna. I gymnasieskolorna var en känd fotbollsspelare från HBK engagerad och informerade i elevmatasalarna under lunchtid om vikten att äta bra för att klara av att prestera bra. För högstadiet ingick en seriestripstävling i kampanjen. Här kunde eleverna vinna biobiljetter genom att skicka in seriestrippar med ett av kampanjens teman. Lektionsmaterial fanns tillgängligt på kommunens hemsida för de lärare som var intresserade av att arbeta vidare med infallsvinkeln miljö och mat. Del 2, maj 2009 Den andra vägningsomgången varade i två veckor under maj 2009. Denna omgång var i det mindre formatet och hade mer karaktär av en kontrollvägning. De mindre skyltarna placerades ut på strategiska ställen i skolmatsalen och resultatredovisning via tabeller där måltidspersonal noterade de dagliga mängderna avfall synliggjordes för eleverna. Del 3, oktober 2009 Denna del av kampanjen inleddes med att Marianne Olovson och David Hoff besökte lärarna innan terminen påbörjats och informerade om Klimatsmart-kampanjen. Lärarna påvisades även vilka möjligheter det fanns för att inkludera kampanjens tema i undervisningen. Denna omgång av Klimatsmart fokuserades det mer på temat Ät mer grönt i ett försök att skapa klimatsmarta matvanor. Denna vägningsomgång påbörjades sista veckan i september och pågick i tre veckor. Återigen var det en tävling skolorna emellan och den skola som minskade matavfallet mest per portion vann. Inför denna vägningsomgång togs en affisch fram och även en ny broschyr, som denna gång fokuserade på resursslöseriet och ekologiska fotavtryck. Återigen redovisades resultaten till eleverna dagligen genom att serveringspersonal noterade mängden slängd mat. 2
2. Resultat Minskat matavfall Redan innan kampanjen genomfördes vägningar av matavfallet från skolorna i Halmstad, vilket gav en bas att utgå ifrån. Klimatsmart-kampanjen kunde på ett konkret sätt påvisa resultat i antal kilon som matavfallet minskat på skolorna. I den första omgången minskade matavfallet från skolorna med 11 procent. Getingeskolan var den skola som hade störst minskning per portion. Skolan slängde före kampanjen 28.1 gram/portion och efter avslutad kampanj 24.2 gram/portion, detta var en minskning på 14 %. Då Getingeskolan redan från början var bra på att inte kasta mat så var förändringen inte den procentuellt största. Den största minskningen i procent stod Kattegattgymnasiet för, som minskade sitt matavfall med hela 26 procent. Getingeskolans vinst bestod av en festlig Valborgsbuffé. Den andra vägningsomgången som genomfördes i maj, visade att resultatet från kampanjen bestod. Mängden matavfall låg generellt sett kvar på den lägre nivån. Resultatet från oktoberkampanjen blev att totalt, räknat från ursprungsvärdet före januarikampanjen, har matsvinnet i skolmatsalarna minskat med 13 procent. Vinnare för denna omgång var Österledskolan i Oskarström, detta firades med en festlig lunchbuffé för elever och lärare med musik och diplomutdelning som ägde rum i Österledskolans matsal. Vilka vinster ger Klimatsmart? Under Klimatmartkampanjen 2009 minskades matsvinnet i skolmatsalarna med 13 % jämfört med år 2008, från 44,7 g per ätande elev till 38,8 g per ätande elev, 5,8 g per ätande elev. Under senaste vägningsomgången unde Klimatsmartkampanjen hösten 2009 var det 6850 ätande elever per dag. Enl skolverket är det 173 skoldagar per läsår. Detta ger 1 185050 portioner per år. Minskningen blir 6873 kg per år, vilket motsvarar 17 180 portioner á 400g. Detta motsvarar en matkostnad på 137 500 kr beräknat på 8 kr per portion. Det motsvarar också en minskning av CO 2 - utsläppen med 6873 kg per år, cirka 7 ton, beräknat på Unilevers beräkning där traditionell skolmat motsvara CO 2 utsläpp med cirka 1 kg CO 2 per kg mat. 3
Enkät Efter de två första vägningsomgångarna skickades en enkät ut till ett utvalt antal klasser på såväl högstadiet som gymnasiet. 484 högstadieelever och 68 gymnasieelever besvarade enkäten. Då utformningen på kampanjen skiljde sig åt mellan högstadiet och gymnasiet gjorde även enkäten det. En av de viktigaste frågorna som enkäten inkluderade var om eleverna kastade mindre mat under kampanjen, 52 procent av högstadieeleverna och 57 procent av gymnasieeleverna svarade ja på denna fråga. 84 procent av de högstadieelever som svarat att de kastade mindre mat under kampanjen uppgav att de fortsatte med att kasta mindre mat även efter kampanjen. För gymnasiet var denna siffra ännu bättre, 92 procent som angett att de kastade mindre mat under kampanjen fortsatte med detta även efter den avslutats. Enkäten påvisade också att temat klimat och mat inte tagits upp på lektionerna. Utifrån denna vetskap inleddes kampanjens tredje del med att besök lärarna innan terminsstart. Broschyren fick inte högt betyg och inför tredje delen av Klimatsmart-kampanjen gjordes en helt ny broschyr. 3. Sidospår Seriestripsutställning Klimatsmart-kampanjens första del inkluderade en seriestripstävling för högstadiet. Eleverna tävlade med teckningsbidrag utifrån Klimatsmart-kampanjens teman. De bästa seriestripparna från teckningstävlingen bildade en skärmutställning som ambulerade mellan skolornas bibliotek och som även ställdes ut på påskmarknaden i Lilla Böslid. De vinnande seriestripsbidragen belönades med biobiljetter. Uppmärksamhet i media Klimatsmart kampanjen fick stor uppmärksamhet i media. Den lokala dagstidningen Hallandsposten, TV4 Halland och lokalradion följde kampanjen med positivt intresse. Flera kommuner har också visat intresse för kampanjen, och Laholms kommun genomförde också en liknande kampanj. Europa minskar avfallet Klimatsmart-kampanjen ingick i det europeiska projektet, Europa minskar avfallet som pågick under vecka 48, 21 29 november 2009. Denna europeiska satsning består av en kampanjvecka som ute i Europa kallas för European Week for Waste Reduction, EWWR. Inom projektet betonas speciellt vikten av att förhindra att avfall uppkommer och vikten av att minska halterna av farliga ämnen i avfallet. Fokus på årets vecka låg på hushållsavfall, vilket gjorde att Halmstads Klimatsmart kampanj, med syftet att minska mängden matavfall från skolorna, låg helt i linje med EU-kampanjen 4
4. Kampanjen lever vidare Getingeskolan Getingeskolan som vann första vägningsomgången har blivit en pilotskola. Måltidsservice testar här om det är möjligt att inom givna ramar erbjuda mer vegetarisk mat, laga mer mat på skolan och att använda mer närproducerade råvaror. I den mån råvaror är närproducerade märks detta ut, så att eleverna i matsalen vet varifrån maten kommer. Personalen i Getingeskolans kök har fått tillfällen att inspireras till vegetarisk matlagning. Studiebesök till en gymnasieskola i Halmstad som lagar mycket vegetarisk mat ska genomföras. Ett företag som riktar in sig på klimatsmart skolmat ska delta i skolans kök för att inspirera och serva med recept. Trygghetsvärdar Arbetsförmedlingen kommer under 2010 att genomföra ett projekt för arbetssökande, de så kallade Trygghetsvärdarna. Tanken är att Trygghetsvärdarna kommer att vara en extra resurs ute på skolorna och även i matsalarna. Innan de startar kommer de att få utbildning som inkluderar bl.a. miljö och avfall. Kommande satsning Nästa steg i Klimatsmart-kampanjen är att arbeta med två utvalda låg- och mellanstadieskolor. Inom ramen för klimatsmarts tre teman Ät bra må bra, Ät mer grönt, Kasta inte mat ska satsningar göras i dessa skolor. Än så länge är denna del i startgroparna, men personalen ute i skolmatsalarna har blivit kontaktade. Klimatsmart-kampanjen har påbörjats så smått, men fokus kommer att ligga på höstterminen 2010. Kontaktperson: Marianne Olovson Kommunikatör och samordnare för klimatinvesteringar Stadskontoret / Samhällsbyggnad Halmstads kommun, Box 153, 301 05 Halmstad Tel. 035-13 98 69 Mobil 076 763 7589 5