Underlag för kompletterande samråd - passage mellan markustorp och nybro station

Underlag för kompletterande samråd - passage mellan markustorp och nybro station september 2016 dnr 2016/691 Underlag för samråd enligt 6 kapitlet miljöbalken E.ON Elnät Sverige AB för sambyggnad respektive underlag för kompletterande samråd om val av sträckning förbi passage Markustorp - Nybro, inför upprättande av miljökonsekvensbeskrivning för planerad 400 kv-växelströmsledning mellan station Ekhyddan och station Nybro i Kalmar län,

2 Förord Med anledning av synpunkter som inkommit under samrådsprocessen har Svenska kraftnät i detta kompletterande samrådsunderlag studerat nya alternativa ledningsdragningar mellan Markustorp och station Nybro i Nybro kommun. Sträckningen passerar byarna Östra Bondetorp och Östra Resebo och ytterligare ett antal hus, både permanentboende och fritidsboende. Den nya utredda ledningsdragningen går i en vinkel sydost om Östra Bondetorp. I detta samrådsunderlag beskrivs miljökonsekvenserna för den utredda ledningsdragningen, liksom för den sträckning som presenterades som preliminär i det tidigare samrådsunderlaget (daterat januari 2015) Svenska kraftnät utreder också möjligheten att sambygga den planerade ledningen med befintlig 130 kv-ledning i nya gemensamma stolpar some ett alternativ för den aktuella sträckan. Denna ledning ägs av E:ON Elnät Sverige AB och berör således även deras koncession. Om alternativet skulle genomföras skulle även E.ON Elnät Sverige AB behöva göra en ny koncessionsansökan. Därför genomfös nu ett gemensamt samråd av Svenska kraftnät och E.ON Elnät. De utredda alternativa ledningsdragningarna redovisas i figur 3. Projektorganisation 400 kv-ledningar Svenska kraftnät Box 1200 172 24 Sundbyberg Besöksadress: Sturegatan 1 Organisationsnummer 202100-4284 Tel 010-475 80 00 Fax 010-475 89 50 www.svk.se Projektledare Eva Jönsson Kommunikatör Joel Nylin Tillstånd Helén Mårtensson Markåtkomst och skadereglering Lars Palmqvist 130 kv-ledningar E.ON Elnät Sverige AB Nobelvägen 66 205 09 Malmö Organisationsnummer 556070-6060 Tel 040-25 50 00 www.eon.se Tekniskt sakkunnig Göran Andersson Tillståndssakkunnig Johanna Brodd kompletterande samrådsunderlag WSP Sverige AB 121 88 STOCKHOLM-GLOBEN Uppdragsledare Jonas Rune Biträdande uppdragsledare Emma Rådahl GIS Helge Hedenäs Layout Jenny Jonsson, Inger Poveda Björklund Foton, illustrationer och kartor har tagits fram av WSP Sverige AB och Svenska kraftnät. Kartmaterial har använts med tillstånd från Lantmäteriverket: Lantmäteriverket / Svk-GSD

3 Bakgrund tidigare samråd i ärendet I samrådsunderlag, daterat maj 2014, presenterades flera utredningsområden inom vilka Svenska kraftnät föreslog att anlägga den planerade ledningen. Vid Nybro station fanns två alternativ, ett som sträckte sig ner från nordväst via Knalltorp och Västra Resebo och ett som sträckte sig ner från nordost via Markustorp, Östra Bondetorp och Östra Resebo, se figur 1. I den första samrådsprocessen valdes alternativet via Knalltorp och Västra Resebo bort, främst på grund av påverkan på boendemiljöer vid bland annat Alsterbro, Skedebäckshult och Knalltorp och påverkan på naturmiljövärden vid Smedjevik och Skedebäckshult. sträckningsförslag under samrådsskedet Under samrådet som utgick från samrådsunderlag 2 yttrade sig bland annat Östra Smålands Ornito- logiska förening och Nybro-Emmaboda fågelklubb. Föreningarna föreslår att från 130 kv-ledningen väster om Markustorp bör den ny a ledningen dras söderut till korsningen Dackeleden/vägen Alsterbor-Nybro och öster om Månsamåla ner till befintlig 130 kv-ledning norr om Flyebo. Då undviks bondeskogarna runt Ö Bondetorp och Ö Resebo där småskaligt skogsbruk bedrivs, det finns ett stort inslag av lövskog och det är rikt på hackspettar och hålbyggande fåglar t.ex. gröngöling, skogsduva och flera mesarter. Ö Bondetorp är bland de artrikaste områdena i Nybro kommun vad gäller fåglar (flera rödlistade). Svenska kraftnät skriver i sitt svar i samrådsredogörelsen at föreningarnas förslag sydost om Ö Bondetorp och Ö Resebo är tekniskt komplicerat med ett antal stora vinklar som både gör ledningssträckan längre, markbehovet större och är avsevärt mycket dyrare att bygga. Det medför dessutom att flera boendemiljöer utsätts för magnetfält som överskrider Svenska kraftnäts magnetfältspo- Figur 1: Utdrag ur karta från samrådsunderlag 1, maj 2014. Utredningsområdet (inom ljusgrön streckade linjer) passerar dels från nordväst via Knalltorp och Västra Resebo, dels från nordost via Markustorp, Östra Bondetorp och Östra Resebo.

Figur 2: Utdrag ur karta från samrådsunderlag 2, januari 2015. I samrådsunderlag 2 låg huvudalternativet till största deleen i befintlig ledningsgata.

Figur 3. Utredda alternativ i det kompletterande samrådsunderlaget. Alternativ 1, i rött, är det alternativ som tidigare presenterats i samrådsunderlag 2, där den nya 400 kv-ledningen anläggs söder om befintlig 130 kv-ledning och viker av något åt sydost från befintlig ledningsgata vid Ö Resebo. I alternativ 2, med grå markering, anläggs den nya 400 kvledningen i ny ledningsgata sydost om Ö Bondetorp. I alternativ 3, med gul markering, anläggs ledningen norr om befintlig 130 kv-ledning förbi Ö Bondetorp och korsar sedan 130 kv-ledningen och följer samma linje som alternativ 1 in till station Nybro.

6 licyvärde på 0,4 mikrotesla. En sträckning enligt föreningarnas förslag har därför avförts, men ett alternativt förslag sydost om Ö Bondetorp kommer att utredas. Det presenteras i detta samrådsunderlag som alternativ 2. Även markägare i Bondetorp har inkommit med förslag som i första hand förordar markkabel, men också anger att om luftledning väljs anser fastighetsägarna att denna skall dras i ny ledningsgata ca 400-500 m sydost om byn och ansluta till Nybro och Markustorp enligt två till yttrandet bifogade bilder för att påverka boende- och naturmiljöer samt skogsbruk så lite som möjligt. Svenska kraftnät svarar i samrådsredogörelsen att förslaget kommer att utredas vidare. Förslaget alternativet redovisas som alternativ 2 i figur 3 nedan. Ytterligare en markägare i Bondetorp har inkommit med ett alternativ där ledningen anläggs på nordvästra sidan om befintlig 130 kv-ledning genom Östra Bondetorp. Svenska kraftnät har även i detta fall svarat att alternativet ska utredas vidare. Det utredda förslaget redovisas som alternativ 3 i figur 4 nedan. Utöver det har Svenska kraftnät även utrett sambyggnad med befintlig 130 kv-ledning, se figur 3 nedan, alternativen redovisas som alternativ 2b respektive 3b. Förordat förslag från samrådsunderlag 2 redovisas som alternativ 1 nedan. sambyggnad Sambyggnad planerad 400 kv-luftledning och 130 kv-luftledning Den planerade 400 kv-luftledningen Ekhyddan Nybro Hemsjö går på tre sträckor parallellt med E.ON Elnät Sverige AB: s (E.ON Elnät) 130 kv-ledningar. De tre sträckorna är passage Markustorp Nybro station, Nybro station Vackamo och Öjasjön. På dessa sträckor har Svenska kraftnät utrett och funnit det möjligt att sambygga den planerade ledningen med E:ON Elnäts ledningar. En förutsättning för en sambyggnad är att varje sträcka i sin helhet sambyggs. Att sambygga korta delar är inget alternativ eftersom det skulle försämra driftsäkerheten samt försvåra underhållet. Svenska kraftnät tillåter inte sambyggnad mellan den planerade 400 kv-ledningen och en annan 400 kv-ledning av driftssäkerhetsskäl för det svenska stamnätet. Ny ledningata krävs Sambyggnaden innebär att E.ON Elnäts befintliga träportalsledningar ersätts med gemensamma julgransstolpar i stål för både E.ONs och Svenska kraftnäts ledningar. Det innebär också att en sambyggd ledning måste byggas i en ny ledningsgata, den befintliga ledningsgatan kan alltså inte användas för detta. Orsaken är att den befintliga 130 kvledningen måste vara i drift under byggtiden och avbrott kan endast tillåtas kortare perioder. För att minska avbrottstiden på befintlig 130 kv-ledning under byggfasen förbereds i princip hela den sambyggda ledningssträckan parallellt med befintlig ledning, medan befintlig 130 kv ledning är i drift. En sambyggd ledning kräver cirka 45 meter bred ny skogsgata/ledningsgata. Som resultat av stolpkonstruktionen tar den nya ledningen cirka 30 meter mindre skogsgata i anspråk än om den nya 400 kv ledningen byggts parallellt med befintlig 130 kv ledning. När den sambyggda ledningen är byggd och i drift kommer den befintliga 130 kv ledningen att raseras och dess befintliga skogsgata/ledningsgata återlämnas till berörda fastighetsägare. Julgransstolpar Julgransstolparna är högre och kraftigare än Svenska kraftnäts vanliga portalstolpar eftersom de bägge ledningarnas linor placeras vertikalt på vardera sidan om stolpkroppen, istället för horisontellt. Stolpkonstruktionen klarar längre linspann än E.ONs befintliga träportalstolpar och möjliggör därför glesare avstånd mellan stolparna än för befintlig 130 kv ledning. Byggtid och byggsätt För att minska avbrottstiden på befintlig 130 kvledning under byggfasen förbereds i princip hela den sambyggda ledningssträckan parallellt om befintlig ledning, medan befintlig 130 kv-ledning är i drift. Julgransstolparnas fundament byggs, stolparna monteras samt reses, linor dras för hela sträckan och detaljer monteras som färdig ledning mellan två spännstolpar. Därefter tas E.ONs befintliga ledning ur drift och under avbrottet ansluts den sambyggda sträckan till befintlig ledning. Där den sambyggda ledningssträckningen vinklar in mot befintlig ledning med större vinkel än vad som be-

7 fintlig trästolpe är konstruerad för, kommer sannolikt befintlig stolpe behöva ersättas med en ny stolpe som klarar de större lasterna. gel upp i sin helhet ur marken och endast i undantagsfall får man lov att kapa en stolpe vid roten. Trästolpar har vanligtvis inga fundament. Borttagning (rasering) Fotomontage När den sambyggda sträckan anslutits till ursprunglig ledning tas E.ON Elnät åter i drift och de delar av den ursprungliga ledningen som inte längre används raseras. Vid raseringen tas stolpar som re- I figur 4-5 visar fotomontage för hur det kan se ut med 400 kv- och 130 kv-ledningar som är sambyggda och parallellförlagda. Figur 4: Fotomontage på en sambyggd ledning i julgransstolpar. Observera att stolparna byggts bredvid den ursrungliga 130 kv-ledningen. Figur 5: Fotomontage över ledningsgata med en 400 kv-ledning och en 130 kv-ledning.

8 Alternativ Alternativ 1 Alternativ 1 innebär parallellförläggning, där ledningen anläggs sydost om nuvarande 130 kv-ledning längs hela sträckan. E.ON Elnäts nuvarande 130 kv-ledning berörs inte. Total sträckningslängd är ca 4,7 kilometer. Alternativ 2 Alternativ 2 innebär att ledningen byggs i ny ledningsgata sydost om Ö Bondetorp. I alternativ 2a byggs ledningen med portalstolpar, i alternativ 2b med sambyggs ledningen i julgransstolpar. E.ON Elnäts nuvarande 130 kvledning berörs i alternativ 2b. Total sträckningslängd är ca 4,9 kilometer. Alternativ 3 Alternativ 3 innebär parallellförläggning på nordvästra sidan av den nuvarande 130 kv-ledningen vid Ö Bondetorp och sydost om nuvarande 130 kv-ledning vid Ö Resebo. I alternativ 3a byggs ledningen med portalstolpar, i alternativ 3b sambyggs ledningen i julgransstolpar. E.ON Elnäts nuvarande 130 kv-ledning berörs i alternativ 3b. Total sträckningslängd är ca 4,7 kilometer. Nulägesbeskrivning och förväntade miljökonsekvenser Bedömningar för samtliga aspekter är gjorda utifrån Svenska kraftnäts bedömningsgrunder, dessa finns sammanställda i bilaga 1. Boendemiljö och bebyggelse Boendemiljöer Boendemiljöer, både permanentoch fritidshus kommer att beröras av de alternativa ledningsdragningarna. Boendemiljöer finns såväl sydost om befintlig 130 kv-ledning i Östra Bondetorp som nordväst om befintlig 130 kv-ledning i Östra Resebo, se figur 3 och kartan i bilaga 3. Alternativ 1 och 3 berör ovanstående boendemiljöer, alternativ 2 undviker direkt påverkan på boendemiljöer, dock ger alternativ 2b där ledningen byggs med julgransstolpar en påverkan då stolparna kommer att bli synliga från boendemiljöer i både Östra Bondetorp och Östra Resebo. Svenska kraftnät följer hela tiden forskningen och utvecklingen när det gäller elektriska och magnetiska fält. Myndigheternas rekommendationer och miljöbalkens regler om försiktighet innebär att risker för människors hälsa och miljö ska undvikas så långt som det kan anses ekonomiskt rimligt. Med utgångspunkt i myndigheternas rekommendationer och miljöbalkens försiktighetsprincip har Svenska kraftnät formulerat en magnetfältspolicy: Vid planering av nya ledningar ska Svenska kraftnät se till att magnetfälten normalt inte överstiger 0,4 mikrotesla där människor varaktigt vistas. Vid omprövning av koncessioner för befintliga kraftledningar ska Svenska kraftnät överväga åtgärder som minskar exponeringen för magnetfält. Åtgärder ska genomföras där människor varaktigt exponeras för magnetfält som avviker väsentligt från det normala. En förutsättning är att kostnaderna och konsekvenserna i övrigt är rimliga. De närbelägna bostäder som kan komma att påverkas av den planerade kraftledningen har bedömts utifrån Svenska Kraftnäts magnetfältspolicy och genom beräkningar. Generellt är ca 100 meter den gräns där magnetfältet understiger Svenska kraftnäts policyvärde 0,4 µt för ledning i ny ledningsgata. För de bostadshus där årsmedelvärdet av magnetfältet överskrider policyvärdet erbjuder Svenska kraftnät förvärv av bostaden. Inga boendemiljöer kommer att utsättas för magnetfält som överskrider Svenska kraftnäts policyvärde. Miljökonsekvenser för boendemiljön utifrån bedömningsgrunderna är således att utsikten från bostäderna försämras. Alternativ 2a bedöms medföra liten påverkan eftersom inga bostäder kommer att påverkas av utsiktsförsämring. Alternativ 1, 2b och 3a medför måttlig påverkan då mellan 6 och 7 hus i Björkelund, Östra Bondetorp och Östra Resebo påverkas och alternativ 3b medför också måttlig påverkan enligt bedömningsgrunderna, men julgransstolparna kommer att bli synliga från 11 till 12 hus, även i Mellan-Resebo och Bondetorp. Landskapsbild En luftledning ger en oundviklig påverkan på landskapsbilden, såväl genom stolparna som genom den avverkade delen av ledningsgatan. Hur omfattande påverkan anses bli beror på hur väl luftledningen följer landskapsformen, omgivande markanvänd-

9 ning och närhet till bebyggelse. Generellt exponeras luftledningen mindre när den går genom skogsmark och följer områdets landskapsformer som dalgångar, vattendrag eller skiftesgränser. En luftledning som går i öppna landskap, över höjder och som avtecknar sig mot himlen blir däremot mer synlig. Även i ett skogslandskap kan påverkan från en ledning bli stor om den till exempel blir synlig i små landskapsrum som sjöar, vattendrag eller mindre, uppodlade dalgångar. En luftledning blir ofta mindre framträdande i ett storskaligt landskap jämfört med ett småbrutet mosaiklandskap. I landskap där det redan finns mycket synlig infrastruktur kan ytterligare stråk smälta in bland befintliga, men det finns också en risk att de förstärker varandras påverkan och blir dominerande i landskapsbilden. Med infrastruktur menas i huvudsak andra kraftledningar, vägar, järnvägar, sjövägar samt flygplatser och flygstråk. Påverkan på landskapsbilden blir generellt sett mindre vid parallellförläggning, där den nya ledningen anläggs invid en redan befintlig ledning, i jämförelse med om luftledningen byggs genom obruten mark. Vid parallellförläggning förstärks endast den påverkan som redan finns och sett utifrån ett landskapsperspektiv bedöms detta medföra en liten förändring. Jämfört med alternativ 2a med portalstolpar i ny ledningsgata är såväl alternativ 1, 2b, 3a och 3b ur landskapsbildssynpunkt mer framträdande för boende i närområdet, då de går i öppna områden, närmare boendemiljöer. I alternativ 2b och 3b byggs ledningen i julgransstolpar som ger en betydligt större påverkan på landskapsbilden på grund av sin höjd. Området har inga särskilda skydd eller utpekade områden med avseende på landskapsbild eller visuella kvalitéer. För alternativ 1 och 3 är värdet av landskapsbilden måttligt (Småskaliga områden i ett homogent landskap (t.ex. hag- och betesmarker i ett skogslandskap, gårdsmiljöer och sjöar) och för alternativ 2 är värdet litet (skogslandskap). Påverkan är måttlig för portalstolpar och stor för julgransstolpar. Detta medför sammantaget en obetydlig konsekvens för alternativ 2a, små konsekvenser för alternativ 2b, små-måttliga konsekvenser för alternativ 1 och 3a samt måttliga konsekvenser för alternativ 3b. Naturmiljö Begreppet naturmiljö syftar här främst på växter, djur och deras livsmiljö på land och i vatten. Bevarandet av värdefulla naturmiljöer är en förutsättning för biologisk mångfald och ekologisk balans. Påverkan på naturmiljön bestäms främst av hur brett område i ledningsgatan som krävs. Hur stor påverkan detta medför är helt beroende av naturtypen som genomkorsas. Ledningen kan orsaka förlust av värdefulla biotoper, framförallt gamla skogsmiljöer, naturliga bryn och skogbärande hagmark. Ledningen kan även påverka öppna, naturliga miljöer, som till exempel fågelrika strandängar och öppna myrar. Samtliga alternativ passerar stenmurar som vid anläggning kan komma att kräva dispens frånbiotopskydd. Alternativ 1 och 3 passerar sju områden utpekade i ängs- och betesmarksinventeringen. Naturvärden inom dessa finns beskrivna i registreringen av objekten och även i yttranden från fågelklubbar och närboende. I övrigt passeras inga utpekade nyckelbiotoper, naturreservat, natura 2000-områden eller andra för naturvården särskilt utpekade områden. Detaljerad naturinventering har inte utförts än, men det är osannolikt att ytterliga höga naturvårdsintressen påträffas. För alternativ 1 och 3 bedöms värdet av naturmiljön på passagen mellan Markustorp och station Nybro vara högt (ängs- och betesmarksområden (svagt hävdade och hävdade) och påverkan är liten för eftersom naturvärden i öppna områden till stor del kan undvikas genom en väl planerad stolpplacering. För alternativ 2 bedöms värdet av naturmiljön på passagen mellan Markustorp och station Nybro vara litet-måttligt (produktionsskog/skogliga naturvärden) påverkan är måttlig eftersom alla skogliga naturvärden försvinner i skogsgatan. Detta medför sammantaget små konsekvenser för samtliga alternativ. Kulturmiljö Med kulturmiljö menas de fysiska spår som människan åstadkommer, vilka vittnar om historiska skeenden och geografiska sammanhang. Kulturmiljön är en viktig del av vårt kulturarv, som utgörs av traditioner, idéer och värden som vi medvetet eller omedvetet förmedlar mellan generationer.

10 Landskapet utgör en plattform för samhällsutvecklingen och är en viktig del av kulturarvet. Inga särskilt utpekad områden med kulturvärden finns längs sträckningarna. Detaljerad arkeologisk inventering har inte utförts än, men det är högst osannolikt att intressen påträffas som inte går att undvikas med en väl genomtänkt stolpplacering. Detta innebär att kulturmiljön vid passage Markustorp till station Nybro enligt bedömningsgrunderan har ett obetydligt värde, och påverkan är liten. Detta medför sammantaget obetydliga konsekvenser för samtliga alternativ. Rekreation och friluftsliv Med rekreation menas avkopplande aktiviteter som sker utomhus. Med friluftsliv menas i detta sammanhang vistelse i naturen för naturupplevelse och fysisk aktivitet. Rekreation och friluftsliv påverkas främst visuellt av en luftledning. Påverkan på rekreation och friluftsliv kan även uppkomma under anläggningsarbetet genom buller och damning och genom att arbetena tillfälligt kan hindra framkomligheten. En skogsgata med tätväxande slyvegetation kan vara svår att korsa och fungerar som en barriär för de som rör sig i området. En ledning kan även påverka upplevelsen och känslan av orördhet i t.ex. äldre skogsområden. Skogsgatan kan dock även öka framkomligheten i ett område och ge upphov till t.ex. nya vandringsleder eller stigar. På platser där friluftslivets värde till viss del består i utsikt över öppet landskap kan utblickar över kraftledningar upplevas negativt. Skogsgator på sluttningar och berg skapar utblickar som annars inte skulle uppstå p.g.a. skymmande skog. För jakten kan störningar uppstå under byggtiden. Ledningsgator kan dock i driftfasen locka till sig vilt och ge nya möjliga skjutriktningar vilket gör att de kan ha ett positivt värde ur jaktsynpunkt. Området vid passagen från Markustorp till station Nybro har enligt bedömningsgrunderna ett måttligt värde, det omfattar områden av värde för jakt, svamp- och bärplockning och närrekreation som har uppmärksammats vid bl.a. samrådet. I alternativ 2b och 3b finns en positiv effekt av att nuvarande 130 kv-ledning försvinner, men i och med att alternativet byggs med julgransstolpar kommer påverkansområdet för kvarvarande ledning bli större, upplevelsevärdet störs alltså på en större yta. Detta medför sammantaget små-måttliga konsekvenser för alla alternativ. Naturresurser Naturresurser likställs här med markanvändning som kan generera ett ekonomiskt värde t.ex. skogseller jordbruksproduktion. Även vattentäkter, jaktbart vilt, grus- och bergtillgångar samt vindenergi faller inom begreppet naturresurser. Nya ledningar i skog medför att produktiv skogsmark tas i anspråk. Vid lokalisering av en ny ledning i anslutning till en befintlig ledningsgata blir åtgången av skogsmark något mindre än vid anläggning av en helt ny ledningsgata. Även tillsynsvägar till en ny kraftledning kan minska arean av produktiv skogsmark. Dessa tillsynsvägar kan emellertid ha ett värde för skogsbruket då åtkomst till skogsområden kan underlättas. Vid lokalisering av nya ledningar eftersträvas så små intrång som möjligt i skogsmark. Särskild hänsyn tas om möjligt till små skiften som kan bli svåra att bruka efter en uppdelning i mindre delar. Även i Tabell 1: Sammanställning av markanspråk för de olika alternativen. Alternativ Leningsgatans bredd (ny/parallell) Total sträcka Varav ny ledningsgata Varav mark öppen Återförd 130 kv ledningsgata Totalt markanspråk 1 50 m/40 m 4,7 km 1,6 km 1,7 km 0 Ca 20 ha 2a 50 m/40 m 4,9 km 4,3 km 0,3 km 0 Ca 24 ha 2b 45 m/35 m 4,9 km 4,3 km 0,3 km 16-19 ha Ca 20 ha (5-8 ha netto) 3a 50 m/40 m 4,7 km 1,6 km 1,7 km 0 Ca 20 ha 3b 45 m/35 m 4,7 km 1,6 km 1,7 km 16-19 ha Ca 20 ha (1-3 ha netto)

11 jordbruksmark uppstår ett intrång även om påverkan är mindre än i skogsmark ur ett naturresursperspektiv. Intrånget begränsas till ytorna närmast stolparna vilket innebär att jordbruksverksamheten kan fortgå på övriga ytor under ledningen. Alternativ 1 och 3 anläggs i huvudsak i anslutning till E.ON Elnäts befintliga 130 kv-ledning. I alternativ 3b byggs ledningen i julgransstolpar bredvid nuvarande ledning. När ledningen är färdigbyggd kan nuvarande 130 kv-ledning rivas och marken återgå till oinskränkt skogs- eller jordbruksmark. Total sträcklängd för båda alternativen är ca 4,7 km, varav ca 1,6 km i ny ledningsgata. Ca 1,7 km av sträckningen består av öppna områden. Påverkan m a p naturresurser är större i skogsmark. I skogsmark omöjliggörs rationellt skogsbruk i hela skogsgatan (stor påverkan), medan jordbruk endast omöjliggörs vid stolparna öppna marker (mindre påverkan). Alternativ 2 byggs huvudsakligen i ny ledningsgata. I alternativ 2b byggs ledningen i julgransstolpar i ny ledningsgata. När ledningen är färdigbyggd kan nuvarande 130 kv-ledning rivas och marken återgå till oinskränkt skogs- eller jordbruksmark. Total sträcklängd för båda alternativen är ca 4,9 km, varav ca 4,3 km i ny ledningsgata. Ca 0,3 km av sträckningen består av öppna områden. I öppna områden sker endast ett markanspråk invid stolparna, markanvändning med avseende på utnyttjande av naturresursen påverkas inte i övrigt. Alternativ 1 och 3a parallellförläggs till största delen intill befintlig 130 kv-ledning, vilken medför att skogsgatan utökas med ca 40 meter. Vid delsträckor där ledningen byggs i ny ledningsgata blir skogsgatan, det kalavverkade området under ledningen, 50 meter brett. Sträckningslängden från norr till söder är ca 4,7 km, varav 1,7 km i öppna områden och 1,6 i ny ledningsgata, vilket ger ett totalt markanspråk på ca 20 hektar. Alternativ 3b parallellförläggs på samma sätt som ovan, men där utgör bredden på skogsgatan ca 45 meter i ny ledningsgata. Utöver detta kommer nuvarande 130 kv-ledning kunna rivas på motsvarande sträcka vilket ger en återföring av mark på ca 35-40 meters bredd längs 130 kv-ledningens sträckning. Ledningen kommer att ha ett markanspråk på ca 20 hektar, rivningen av 130 kvledningen medför att ca 16-19 hektar kan återföras. Totalt markanspråk netto för 3b blir därför ca 1-4 hektar, det är dock viktigt att poängtera att ny mark måste tas i anspråk och att det är den nuvarande skogsgatan vid befintlig 130 kv-ledning som kan återföras. Alternativ 2a förläggs nästan uteslutande i ny ledningsgata förutom vid station Nybro, ca 4,3 km av totalt ca 4, 9 km består av ny ledningsgata, och ca 0,3 km av alternativet utgörs av öppen mark. Totalt markanspråk blir då ca 24 hektar. För alternativ 2b, där mark kan återföras, blir markanspråket netto ca 5-8 hektar. Bedömningsgrundernas kriterier för klassificering av värdet på naturresurser utgår när det gäller skogsmark utifrån bonitet, det vill säga skogsmarkens virkesproducerande förmåga. Alternativen går igenom områden med olika bonitet, och en del områden där boniteten inte är relevant ur naturresursperspektiv eftersom skogsbruk inte bedrivs där (ängs- och betesmarksinventeringar, våtmarker, biotopskydd). Sammantaget bedöms värdet vara måttligt Skogsmark med genomsnittlig bonitet (C), medan påverkan är stor i skogsmark och liten på ängs- och betesmarker (sammantaget måttlig när alternativen går genom både ängs- och betesmarker samt skogsmarker). Ur naturresursperspektiv bedöms därför alternativ 2b och 3b vara mest fördelaktigt. Samlad bedömning Nedan görs först en jämförande beskrivning och samlad bedömning av de olika alternativens samlade påverkan för människor och miljö. Inget alternativ förordas, utan vi vill nu, genom detta kompletterande samråd, få direkt berörda och andras synpunkter på de olika alternativen. Miljökonsekvenser I en jämförelse mellan de fem alternativ för passage mellan Markustorp och station Nybro bedöms alternativ 2a vara bäst med avseende på boendemiljö och landskapsbild. För dessa aspekter är alternativ 3b sämst. För naturresurser är alternativ 2b och 3b bäst, medan 2a istället bedöms medföra störst konsekvenser för denna aspekt. Avseende övriga aspekter är konsekvensbedömningen liknande för de olika alternativen även om typen av påverkan inte är densamma.

12 Samlad bedömning Utifrån den samlade miljöpåverkan bedömer Svenska kraftnät preliminärt att alternativ 2a är det alternativ som medför minst konsekvenser för människor och miljö. Detta baseras på att boendemiljö är en prioriterad miljöaspekt att ta hänsyn till. Vi tar dock inte ställning i detta för passagen mellan Markustorp och station Nybro, utan önskar berördas och andras synpunkter innan vi tar beslut om vilken sträckning vi förordar. En sammanställning av bedömningar enligt bedömningsgrunder ges i tabell 2 nedan. Tabell 2: Sammanställning av bedömningar enligt bedömningsgrunder. Mycket stora konsekvenser Stora konsekvenser Måttliga konsekvenser Små-Måttliga konsekvenser Små konsekvenser Obetydliga konsekvenser Aspekt Alternativ Alternativ 1 Portalstolpar sydväst om nuvarande 130 kvledning Alternativ 2a Portalstolpar i ny ledningsgata sydväst om Ö Bondetorp Alternativ 2b Julgransstolpar i ny ledningsgata sydväst om Ö Bondetorp Alternativ 3a Portalstolpar norr om och sedan sydväst om nuvarande 130 kv-ledning Alternativ 3b Julgransstolpar norr om och sedan sydväst om nuvarande 130 kvledning Boendemiljö Måttlig påverkan, skär genom samlad bebyggelse vid Ö Bondetorp och Ö Resebo. Magnetfältspolicy innehålls. 6-7 bostadshus påverkas visuellt. Liten påverkan, undviker samlad bebyggelse. Magnetsfältspolicy innehålls. Liten-Måttlig påverkan, undviker samlad bebyggelse. Magnetfältspolicy innehålls. Visuell påverkan svår att avgöra, men ledningen kommer att bli mer synlig i förhållande till alternativ med portalstolpar Måttlig påverkan, skär genom samlad bebyggelse vid Ö Bondetorp och Ö Resebo. Magnetfältspolicy innehålls. 6-7 bostadshus påverkas visuellt. Måttlig påverkan, skär genom samlad bebyggelse vid Ö Bondetorp och Ö Resebo. Magnetfältspolicy innehålls. 11-12 bostadshus påverkas visuellt. Landskapsbild Små-Måttliga konsekvenser. Måttlig påverkan på ett måttligt värde Obetydliga konsekvenser. Liten påverkan på ett litet värde Små konsekvenser, måttlig påverkan på ett litet värde. Positiv påverkan när 130 kv-ledning försvinner från bymiljöer. Små-Måttliga konsekvenser. Måttlig påverkan på ett måttligt värde Måttliga konsekvenser. Stor påverkan på ett måttligt värde Naturmiljö Små konsekvenser. Liten påverkan på ett högt värde (ängs- och betesmarksområden (svagt hävdade och hävdade) Små konsekvenser. Måttlig påverkan på litet-måttligt värde (skogliga naturvärden, produktionsskog) Små konsekvenser. Måttlig påverkan på litetmåttligt värde (skogliga naturvärden, produktionsskog). Liten positiv påverkan när 130 kvledning försvinner från ängs- och betesmarksområden. Små konsekvenser. Liten påverkan på ett högt värde (ängs- och betesmarksområden (svagt hävdade och hävdade) Små konsekvenser. Liten påverkan på ett högt värde (ängs- och betesmarksområden (svagt hävdade och hävdade). Marginellt bättre än alternativ 3a eftersom 130 kv-ledningen rivs och mark frigörs. Kulturmiljö Obetydlig konsekvens. Obetydlig påverkan på litet värde. Obetydlig konsekvens. Obetydlig påverkan på litet värde. Obetydlig konsekvens. Obetydlig påverkan på litet värde. Obetydlig konsekvens. Obetydlig påverkan på litet värde. Obetydlig konsekvens. Obetydlig påverkan på litet värde. Rekreation och friluftsliv Små-måttliga konsekvenser, måttlig påverkan på måttligt värde Små-måttliga konsekvenser, måttlig påverkan på måttligt värde Små-måttliga konsekvenser, måttlig påverkan på måttligt värde. Positiv påverkan när 130 kv-ledning försvinner från bymiljöer. Små-måttliga konsekvenser, måttlig påverkan på måttligt värde Små-måttliga konsekvenser, måttlig påverkan på måttligt värde. Positiv påverkan när 130 kv-ledning försvinner från bymiljöer. Naturresurser Små-måttliga konsekvenser, Måttlig påverkan på ett litet-måttligt värde Måttliga konsekvenser, Stor påverkan på ett måttligt värde Små konsekvenser, Stor påverkan på ett måttligt värde. Positiv påverkan när 130 kv-ledning försvinner. Små-måttliga konsekvenser, Måttlig påverkan på ett litet-måttligt värde Små konsekvenser, Måttlig påverkan på ett litet-måttligt värde. Positiv påverkan när 130 kv-ledning försvinner. Infrastruktur Obetydlig konsekvens, temporär störning Obetydlig konsekvens, temporär störning Obetydlig konsekvens, temporär störning Obetydlig konsekvens, temporär störning Obetydlig konsekvens, temporär störning

Tidigare utredningar Samrådsunderlag 1, 2014-05-22 http://www.svk.se/siteassets/natutveckling/utbyggnadsprojekt/ekhyddan-nybro/dokument/samradsunderlag-ekhyddan-nybro.pdf Samrådsredogörelse 1, 2015-01-05 http://www.svk.se/siteassets/natutveckling/utbyggnadsprojekt/ekhyddan-nybro/dokument/150716-rattad-samradsredogorelse-for-ekhyddan-nybro.pdf Samrådsunderlag 2 2015-02-01 http://www.svk.se/siteassets/natutveckling/utbyggnadsprojekt/ekhyddan-nybro/dokument/samradsunderlag-2-ekhyddan-nybro.pdf Samrådsredogörelse 2, 2015-12-04 http://www.svk.se/siteassets/natutveckling/utbyggnadsprojekt/ekhyddan-nybro/dokument/samradsredogorelse-2/samradsredogorelse-2-ekhyddan---nybro.pdf Bilagor Bilaga 1. Bedömningsgrunder Bilaga 2. Kommentarer till vanliga frågor och synpunkter, utdrag ur samrådsredogörelse 2, 2015-12-22 Bilaga 3. Karta över alternativ

SvensKa Kraftnät Box 1200 172 24 Sundbyberg Sturegatan 1 Tel 010 475 80 00 Fax 010 475 89 50 www.svk.se