Kommunicera förbättringar



Relevanta dokument
Välja säkerhetsåtgärder

Metodstöd 2

Metodstöd 2

Planera genomförande

Metodstöd 2

Utforma säkerhetsprocesser

Metodstöd 2

Utveckla LIS och skyddet

Ledningens genomgång

Konstruera och anskaffa

Utforma policy och styrdokument

Kompletteringsuppgift: Verksamhetsanalys och riskanalys

Fortsättning av MSB:s metodstöd

En introduktion till pr och mediebearbetning V 1.2

Metodstöd 2

Policy för Skånes Ridsportförbunds närvaro i sociala medier

Målgrupper Kommunens kommunikation och information berör många målgrupper.

Fortsättning av MSB:s metodstöd

KOMMUNIKATIONSPROGRAM FÖR STOCKHOLMS STAD

Xxxx Kommunicera förändring

Kommunikationspolicy för Linköpings kommun

Fria upphovsrättslicenser underlättar kunskapsdelning och lärande

Arbetsgivarverkets kommunikationsstrategi

Förvaltningen föreslår att Vård- och omsorgsnämnden beslutar

INFOKOLL. Formulera frågor Söka information

Informatören som coach och strategisk partner eller Från informationsproducent till kommunikationsstrateg. 18 juni Nina Åkermark

Lathund för webbpublicering av bilder

Svedala Kommuns 1:38 Författningssamling 1(1)

Instruktion till kommunikationsplan i Smart Built Environment version 1. Varför kommunicera?

Creative Commons. en guide för lärare. En guide för lärare

Kommunikationspolicy. policy. Diarie-/dokumentnummer: KS2018/0269

KOMMUNIKATION ATT SKAPA ETT BRA SAMTAL

Att använda sociala medier råd till verksamheter och medarbetare i Västra Götalandsregionen

Så utvecklar vi kommunikationen med hjälp av workshop

FÖRETAGARPAKETET WEB

Det är så lätt att glömma sånt där som kommunikation.

Checklista utbildningar och andra möten. Best practice 2013, Mongara AB

Riskanalys. Version 0.3

LEKTIONSTIPS. Lektionstips 2:4. Skribenten vill antingen uttrycka en åsikt för att få andra att reagera, eller

Klarspråk på nätet - Webbredaktörens skrivhandbok av Karin Guldbrand & Helena Englund Hjalmarsson

Creative Commons en guide för lärare

CHEFENS KOMMUNIKATIONSVERKTYG VERSION 2.2

Vad är sociala medier?

En Lathund. om kyrkans närvaro i Sociala medier. för anställda och förtroendevalda i Svenska kyrkan i Linköping

Creative Commons en guide för lärare

Workshop Kommunikationsplan

Policy för Linnéuniversitetets publicering av digitalt undervisningsmaterial

Regler för sociala medier i Kungsbacka kommun

Aktiv mot BRAND KAMPANJMANUAL 2014

Informations- och kommunikationspolicy för Hällefors kommun

Max18skolan årskurs 7-9. Delaktighet

Reflektion. Uppgift 7. Vår reflektion om två böcker som handlar om presentationsteknik. Tärna folkhögskola HT IT Pedagogutbildning

Så kan du arbeta med medarbetarenkäten. Guide för chefer i Göteborgs Stad

Ramverket för informationssäkerhet 2

Riktlinjer Kommunikationsplattform. Luleå kommun

Rapport uppdrag. Advisory board

KOMIN. UNF:s policy för intern kommunikation

Svenska kyrkan i Linköpings närvaro i Sociala medier. En lathund

Innehåll. Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8

Introduktion till MSB:s metodstöd

Riktlinjer för digitala medier

Att driva förändring med kommunikation

Aktiv mot BRAND KAMPANJMANUAL 2015

Riktlinjer. Medarbetarsamtal, lönesamtal och arbetsplatsträffar

Resultat- och. utvecklingssamtal

Rollen som kommunikationsrådgivare

Instruktion till kommunikationsplan i E2B2

Bildanalys. Några frågor: 1. Varför fotograferar vi? 2. Varför visar vi våra bilder för andra? Det handlar om allmänmänskliga behov...

Steg för steg-guide för. Medarbetarundersökning

VAD Förstå vad content marketing är och varför behovet är så stort just nu.

Några tips om du man kan jobba med media och PR

Riktlinjer för kommunikation

Vår satsning på Chefens kommunikativa uppdrag

Change management effectiveness.

Kommunikation. En aptitretare från VisVires AB

Du och ditt personliga varumärke LJK loredana jelmini kommunikation Malmö 7 oktober

Intern kommunikationspolicy Arbetsförmedlingen

1(11) Kommunstyrelsens förvaltning Kommunstyrelsens stab Pia Jexell, Kommunikationsstrateg

Nytt metodstöd för systematiskt informationssäkerhetsarbete. Revidering av MSB:s metodstöd. Per Oscarson, Oscarson Security AB Carl Önne, MSB

Kommunstyrelsens Ledningsutskott (18) HANTERING AV MASSMEDIA OCH AGERANDE PÅ SOCIALA MEDIER I

Policyn är antagen av KF 38/12 VÅREN 2012 VÅREN 2012

Pausen är ett mycket viktigt inslag vid intervjuer. Den kan skapa en spänning, som verkar förlösande på den som förväntas prata. Ta vara på det.

ANALYS & KONCEPT ETT DOKUMENT FRÅN NOC WEBBYRÅ

Riktlinjer Sociala medier

Kommunikationsplan. Nätverket för strategisk folkhälsoarbete i Gävleborg (NSFG)

Handledning och checklista för klarspråk

KOMMUNIKATIONSPOLICY FÖR HANINGE KOMMUN. Antagen av kommunstyrelsen ( 255) POLICY

Kommunikationsstrategi

LULEÅ KOMMUN DELRAPPORT 1 (6) Barn- & utbildningsförvaltningen DELRAPPORT KOMMUNIKATION

Resultat- och utvecklingssamtal MEDARBETARE

Personalidé Arvika kommun

mikom miljö kommunikation

Planering inför, under och efter en anställningsintervju

Informations- och kommunikationspolicy

FOTOGRAFISK BILD. Ämnets syfte

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT

FOTOGRAFISK BILD. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

1(8) Personalpolitiskt program. Styrdokument

Ur läroplanens kapitel 1: Eleverna kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt.

Transkript:

Kommunicera förbättringar

www.informationssäkerhet.se 2 Upphovsrätt Tillåtelse ges att kopiera, distribuera, överföra samt skapa egna bearbetningar av detta dokument, även för kommersiellt bruk. Upphovsmannen måste alltid anges som MSB, www.informationssäkerhet.se. Vid egna bearbetningar får det inte antydas att MSB godkänt eller rekommenderar bearbetningen eller användningen av det bearbetade verket. Dessa villkor följer licensen Erkännande 2.5 Sverige (CC BY 2.5) från Creative Commons. För fullständiga villkor, se http://creativecommons.org/licenses/by/2.5/se/legalcode. Författare Helena Andersson, MSB Jan-Olof Andersson, RPS Fredrik Björck, MSB konsult (Visente) Martin Eriksson, MSB Rebecca Eriksson, RPS Robert Lundberg, MSB Michael Patrickson, MSB Kristina Starkerud, FRA Publicering Denna utgåva publicerades 2011-12-15

www.informationssäkerhet.se 3 Innehållsförteckning 1. Inledning... 4 2. Kommunicera förbättringsåtgärderna... 5 2.1 Framgångsfaktorer... 7 2.2 Skriv lockande för att få ut budskapet... 8 3. Nästa steg... 9

www.informationssäkerhet.se 4 1. Inledning Resultaten från ledningens genomgång används för beslut om kommande förbättringar och prioriteringar i nästa verksamhetsplanering, samt för kompetensutveckling. Genom att arbeta med ständiga förbättringar utvecklas verksamheten samtidigt som arbetet leder till nya och bättre arbetsmetoder Allt detta ger ett stort behov av att på ett lätt och ändamålsenligt sätt kommunicera ut till verksamheten vad som är beslutat och när det ska genomföras. De nya arbetsmetoderna (det nya standardiserade arbetssättet) måste också kommuniceras ut till alla de som berörs för att arbetet ska genomföras enligt det just nu bästa kända sättet. Detta dokument handlar om hur man: analyserar kommunikationsbehovet kommunicerar förbättringar.

www.informationssäkerhet.se 5 2. Kommunicera förbättringsåtgärderna Innan man börjar med några förbättringsåtgärder är det lämpligt att analysera verksamhetens medvetenhetsnivå. I vilken utsträckning ska varje medarbetare förstå och respektera informationssäkerheten? Det handlar om att undersöka vilken betydelse informationssäkerheten har i verksamheten, vad medarbetarna vet om säkerhetsnivån och vilket ansvar medarbetarna ska ta för säkerheten. Verksamhetskulturen avgör om kommunikationen ska lyckas, och det finns ett beroende mellan sättet att arbeta och strukturen det görs på (styrande och stödjande), och den kultur som finns i verksamheten. Analysen ska värdera de olika delarna så att de åtgärder som ska införa inte krockar med verksamhetens kultur. Figur1. Sambandet mellan struktur och kultur I analysen är det också viktigt att fastställa var målgruppen finns i den uppochnervända kommunikationspyramiden i figur 2 nedan. Kommunikationen ska så långt som möjligt sträva efter en beteendeförändring i verksamheten. Om målgruppen inte kan något om informationssäkerhet måste man först exponera området för dem. Därefter går det att skapa ett intresse för ämnet och ge kunskap som kan få gruppen att ändra sin attityd. Till sist kan man skapa en intention till att ändra sitt beteende. Kommunikationssättet måste därför ta hänsyn till allt detta. Ett exempel på att börja exponera området kan vara att informera om de risker som barn löper på internet. Det brukar vara ett bra sätt att skapa ett intresse hos föräldrar som får

www.informationssäkerhet.se 6 ett konkret exempel att relatera till och sedan blir mottagligare för mer fördjupning i ämnet. Figur 2. Kommunikationspyramid Ofta är det bra om chefer också står som avsändare till kommunikationen, då är det viktigt att minska friktionen för att de ska kunna sprida budskapet. För att möjliggöra att chefen lyckas förmedla informationen på det sätt som avsetts får det inte kräva alltför mycket energi från honom eller henne. Då är risken att det görs så enkelt som möjligt och kanske inte med så mycket tanke bakom. Hur många gånger har vi inte fått vidarebefordrat underlag via mejl som de ska dra för sina medarbetare? Paketera därför budskapet med tanke på detta.

www.informationssäkerhet.se 7 Figur 3. Att leverera ett budskap 2.1 Framgångsfaktorer Det finns ett antal framgångsfaktorer för att lyckas med kommunikation: Vilka budskap ska föras ut? Vilka är mottagarna? Vad är mottagarens kunskapsnivå? Hur ska budskapet föras ut? Vad ska varje målgrupp göra, veta och känna efter kommunikationen? Hur ska olika nyckelpersoner engageras i arbetet? Vilka kanaler ska användas för att få ut budskapet? Hur ska resultatet följas upp och återkopplas till avsändaren? Svaren på alla dessa frågor bör sammanfattas i en kommunikationsplan som också beskriver budskapet samt hur och när det ska framföras till mottagarna. Skriv detta i en plan enligt nedan.

www.informationssäkerhet.se 8 Tabell 1. Exempel på kommunikationsplan Mål- grupp Budskap Tidpunkt/ frekvens Bud- bärare Kanal Diskussions- forum Reaktioner Upp- följning 2.2 Skriv lockande för att få ut budskapet Att nå ut med budskapet om informationssäkerhet är oerhört viktigt för verksamheten och för de säkerhetsåtgärder som ska införas eller användas. Här följer några tips för kommunikationen. 1. Har vi något att kommunicera? Det som är intressant för den som arbetar med informationssäkerhet är inte alltid lika intressant för verksamheten. Testa därför på några i den målgrupp du vill vända dig till. 2. Börja med själva nyheten. Förklara först nyheten, kort och tydligt, så att du fångar läsarens intresse. Ett vanligt problem är att man börjar PM eller brev med en bakgrund och kan läsarna tröttna innan de kommer till det viktiga. Ett tips är att göra tvärtom och ta bakgrunden sist i stället. 3. Anpassa budskapet. Anpassa budskapet till de olika mottagarna. Läsarna vill veta det som berör dem och inte om allt som händer i verksamheten. 4. Dra inte på för mycket. Var inte för säljande i ditt budskap. Var i stället saklig och intresseväckande, annars slutar målgruppen att lyssna. 5. Var tydlig. Ha en tydlig avsändare för budskapet och se till att det tydligt står hur läsaren kan nå dig. 6. Rubriker säljer. Tänk på att tydliga och bra rubriker drar till sig läsaren och gör det lättare att få fram budskapet. 7. Tänk i bilder. Uttrycket en bild säger mer än tusen ord är kanske lite slitet, men bilder ger ett professionellt intryck och hjälper mottagarna att komma ihåg informationen.

www.informationssäkerhet.se 9 8. Glöm inte siffrorna. Siffror och fakta är som kung och drottning i kommunikationen. Speciellt chefer tycker om att få presentationer i siffror och staplar för att lättare ta in ett budskap. 9. Sociala nätverk. Glöm inte bort de sociala nätverken inom verksamheten. Använd de olika nätverk som finns i organisationen för att få ut ditt budskap. Det kan vara intranätet, interna bloggar eller andra samarbetsytor. Glöm inte heller bort de fackliga organisationerna. 3. Nästa steg Nu har införandet av beslutade förändringar och förbättringar påbörjats och det har också kommunicerats ut till verksamheten på ett ändamålsenligt sätt. En del åtgärder kan inte genomföras under året, inom den fastlagda budgeten och verksamhetsplaneringen. De måste därför gå in i verksamhetsplaneringen för nästa år. Därmed sluts PDCA-cykeln och processen börjar om med att gå igenom planeringsfasen för sitt ledningssystem för informationssäkerhet