Årsredovisning Vi har bestämt oss vi tänker göra skillnad

Årsredovisning 2010 Vi har bestämt oss vi tänker göra skillnad

Innehållsförteckning VD kommentar 1 Förvaltningsberättelse 3 Fem år i sammandrag - nyckeltal 4 Resultat- och balansräkning 2010-2006 5 Resultaträkning 7 Balansräkning 8 Rapport över förändringar i eget kapital 9 Kassaflödesanalys 10 Noter 11 Underskrift av styrelsen 44 Revisionsberättelse 45 Företagsstyrning 46 Sparbankens huvudmän, styrelse och revisorer 47 Kontorsförteckning 48

VD kommentar Världsekonomin växte med 4,6 % under 2010, vilket betyder att den globala ekonomin återhämtade sig snabbare än förväntat. Konjunkturuppgången drivs av flera tillfälliga effekter, den högre tillväxten vilar därför på en ganska bräcklig grund. Låga nominella räntor och en omfattande lageruppbyggnad har påverkat den stigande ekonomiska aktiviteten. Utöver detta har finanspolitiken varit expansiv i många industriländer, vilket även skapar försämrade offentliga finanser, vilket på sikt naturligtvis inte är uthålligt. Risken för ett konjunkturbakslag har under 2010 präglat de globala finansmarknaderna. Den expansiva penningpolitiken driver upp råvarupriser, samtidigt som råvaruutbudet begränsas av bl a ogynnsamma väderförhållanden och otillräcklig produktionskapacitet. Den globala tillväxten har alltså stärkts det senaste året men det finns stora regionala skillnader. Den starkaste expansionen sker i tillväxtekonomierna med Kina, Indien och Brasilien i spetsen. Den höga tillväxten och ett växande inflöde av utländskt kapital innebär dock en ökad risk för överhettning och prisbubblor på fastigheter. De nordiska länderna och Tyskland har också uppvisat en återhämtning som varit väsentligt högre än genomsnittet för EU. I länder med stora privata eller offentliga skuldberg, såsom Irland, Grekland och Portugal har tillväxten varit låg och kommer att även framåt att vara svag när omfattande utgiftsnedskärningar kommer att genomföras. Kreditvärdigheten har för många länder skrivits ned och farhågorna för betalningsinställelse har ökat. Det allvarliga statsfinansiella läget har bidragit till att både Grekland och Irland har fått internationellt stöd från IMF och EU. Eftersom det finns flera och större ekonomier med stora budgetunderskott kvarstår det alltjämt en osäkerhet om styrkan i den globala konjunkturen. Detta medför risk för förnyad oro på de internationella finansmarknaderna. Den svenska ekonomin har stärkts påtagligt och tillhörde ifjol bland de snabbaste växande ekonomierna i Europa. En stor del av produktionsfallet under 2009 är därmed redan återhämtat. Industrin svarar för den största förbättringen och gynnas av en tilltagande global efterfrågan på insats- och investeringsvaror. En stark exportvolymökning och en kraftig industriproduktionsökning har satt igång de svenska företagens nyinvesteringar. Den högre aktivitetsnivån i näringslivet har följts av ett ökat nyanställningsbehov både inom den privata tjänstesektorn och i industrin, vilket har pressat ned den öppna arbetslösheten. Ljusare arbetsmarknadsutsikter, låga räntor och ett minskat sparande bidrog till att de svenska hushållens konsumtion växte med drygt 3,5 % under 2010. Konsumtionsökningen har skett samtidigt som hushållens skuldsättningsgrad växer i snabb takt. Det är framför allt hushållens bostadslån som ökar kraftigt och Riksbank m fl agerar för att finna vägar att begränsa risker för s k bubblor. Statsskulden, som i fjol beräknas ha sjunkit till strax under 40 % av BNP, förväntas sjunka ytterligare de närmaste två åren. Istället för budgetnedskärningar som flertalet EMU-länder tvingas genomföra under 2011 finns det således utrymme för fler svenska finanspolitiska stimulansåtgärder om den globala konjunkturen skulle bli sämre än förväntat. En penningpolitisk åtstramning har inletts efter den djupa konjunkturnedgången 2009. Riksbanken har höjt styrräntan vid fyra tillfällen under 2010 från 0,25 % till 1,25 % och fler räntehöjningar förväntas under 2011. Samtidigt kan den högre skuldsättningsgraden bland hushållen på sikt leda till en lägre framtida konsumtion när ränteläget gradvis höjs. En penningpolitisk åtstramning i Sverige innebär att räntedifferensen gentemot EMU-länderna vidgas, vilket tenderar att stärka den svenska kronan, med risk för negativa effekter för landets exportföretag. Som Hälsinglands enda lokala bank är det viktigt för oss att vi följer den ekonomiska utvecklingen även på det lokala planet. Ett viktigt inslag i Hudiksvalls Sparbanks bidrag till att stimulera den lokala utvecklingen är satsningen på Unga Jobb. Ett projekt där banken erbjuder ungdomsarbetslösa möjlighet till praktik och därmed en bättre grund för att söka jobb vidare. De ungdomar knappt 10

stycken som genomfört praktik i banken har samtliga jobb eller valt att fortsätta studera. Någon av praktikanterna har även erbjudits att stanna kvar i banken. Företagen inom bankens verksamhetsområde fortsätter att vara starka. Inom banken ser vi detta genom att företagen visar starka resultat. Sammanfattningsvis kan man säga att Hudiksvall och Järvsö har klarat sig bra genom lågkonjunkturen. Nu går vi in nästa fas där högre räntor kommer att påverka konsumenternas köpkraft och regleringar på bolånemarknaden kan komma att påverka fastighetspriserna. 2010 kan sammanfattas som ett normalt år i bankens historia. Det låga ränteläget medförde att bankens räntenetto pressats ner till en historiskt låg nivå. Men i takt med att räntan successivt stigit under hösten så förbättras räntenettot. Under 2010 tecknades också ett nytt 6 årsavtal med bankens huvudleverantör Swedbank. Under 2010 har vi haft som mål att konsolidera den historiskt stora tillväxt banken upplevt från 2007-2009. Ett förbättringsarbete som har som mål att göra våra kunder nöjdare, genom en högre proaktivitet från bankens sida har påbörjats. Två jurister har under 2010 knutits till banken. Juristerna erbjuder medborgare i bankens verksamhetsområde kvalificerad rådgivning inom området familjerätt. Vi har också fortsatt att ligga i framkant inom ny teknik genom att lansera Hudiksvalls och Järvsös första app för vår mobilbank. Sparbankens tre stiftelser firade under året 10 års jubileum. Totalt har Hudiksvalls Sparbank under de senaste 10 åren till sina stiftelser avsatt 33,1 mkr. Detta utöver alla andra bidrag och sponsring som fallit ut till fromma för de medborgare som är bosatta inom bankens verksamhetsområde. Under 2010 gjordes avsättningar till bankens stiftelser och lokal kontorsstyrelse i Järvsö om totalt 1,9 mkr. Viktiga projekt som fått bidrag är bl.a. Integrationsprojekt i Iggesund, Norra Hälsinglands konsertförening, Sommarlovsentreprenörerna och internationellt samarbete mellan Bromangymnasiet och Ruaha Secondary School i Tanzania. I Ljusdals Kommun har bandyklubben fått bidrag för att bedriva sportlovsaktiviteter samt att ungdomsgården Bergsjögården i Nordanstigs Kommun fått bidrag för att installera värme. Till stämman 2011 föreslår styrelsen en utdelning på 1 mkr. Vi går in i 2011 med en stark svensk ekonomi, liksom en hyggligt stark lokal ekonomi. Vi förväntar oss att räntorna fortsätter uppåt vilket leder till att förstärkningen av konjunkturen kanske inte blir så stark. Med en effektivare och mer målstyrd verksamhet och med kundens allra bästa i fokus, räknar jag med att banken fortsätter att utvecklas positivt och att bankens resultat 2011 överträffar föregående år markant. Hudiksvall i mars 2011 Anders Thorson

Förvaltningsberättelse Styrelsen för Hudiksvalls Sparbank, 587500-7196 får härmed avge årsredovisning för sparbankens verksamhet 2010, bankens 163:e verksamhetsår. Allmänt om verksamheten Hudiksvalls Sparbank med bifirma Järvsö Sparbank är en fristående, prisledande och en stark lokalt förankrad fullservicebank. Vi vänder oss till privatpersoner, företag och organisationer samt stiftelser, som vill ha djup kunskap, ekonomisk överblick och trygga och starka relationer. Bankens geografiska huvudmarknad är idag Hudiksvalls och Ljusdals kommuner. Utveckling av sparbankens verksamhet, resultat och ställning Räntenettot, d v s skillnaden mellan ränteintäkter och räntekostnader, uppgick 2010 till 81,5 mkr, en ökning med 1,6 mkr jämfört med 2009. Räntemarginalen mellan utlåning och inlåning har under året ökat något, reporäntan har under året ändrats från 0,25% vid årets ingång till 1,25% vid årets utgång. Erhållna utdelningar, under året har inga utdelningar erhållits avseende aktieinnehavet i Swedbank AB. Provisionsnettot har under året ökat med 4 mkr. Ökningen beror främst på ökade provisioner på fond- och försäkringssparandet, samt ökade volymer i Swedbank Hypotek. Övriga rörelseintäkter uppgår till 0,9 mkr, jämfört med 1,0 mkr år 2009. Rörelsekostnaderna exkl kreditförluster har under året ökat med 4 mkr. Kreditförlusterna uppgår under 2010 till 4,8 mkr, en ökning med 3,9 mkr Rörelseresultatet uppgår under 2010 till 26,2 mkr. Sparbankens ställning Inlåning från allmänheten ökade under året med 299 mkr och uppgick därmed vid årets slut till 3.309 mkr. Det förmedlade sparandet i aktie- och räntefonder samt aktieindexobligationer uppgår till årsskiftet till ett marknadsvärde av 2.360 mkr. Utlåning till allmänheten uppgick vid årets slut till 3.278 mkr, en ökning med 292 mkr. Summan av lån som förmedlats till Swedbank Hypotek AB uppgick vid årets slut till 1.871 mkr. Obligationer och andra räntebärande värdepapper. Under året har sparbankens företagsobligationer för nominellet 20 mkr förfallit och ytterligare 150 mkr har placerats. Aktier och andelar. Vårt innehav i Swedbank AB uppgick vid årsskiftet till 652.173 st Stamaktier och 254.346 st Preferensaktier. Aktieinnehavet i Bomäklarna AB har försålts. Eget Kapital ökar med 38 mkr, varav 21 mkr härrör sig till Fond för verkligt värde. Balansomslutningen uppgick vid utgången av 2010 till 3.849 mkr och den totala affärsvolymen till 11.847 mkr Kapitaltäckningskvoten per den 31 december 2010 uppgick till 1,8. Principer och processer för ersättningar och förmåner till ledningen. Uppgifter om ledande befattningshavares ersättningar återfinns i not 10. Ägarförhållanden Sparbanker har inga ägare, utan istället finns ett antal huvudmän som ska agera i insättarnas intresse. Som representant för insättarna har sparbanken 28 huvudmän. 12 av dessa tillsätts av Hudiksvalls kommun samt 2 av Ljusdals kommun, medan återstoden väljs av huvudmännen själva. Huvudmännen utövar sitt inflytande på sparbanksstämman som är sparbankens högsta beslutande organ. Information om risker och osäkerhetsfaktorer Sparbanken är i sin verksamhet utsatt för olika risker, vilka kan sammanfattas i rubrikerna kreditrisker, finansiella risker och operativa risker. I syfte att begränsa och kontrollera risktagandet har Hudiksvalls Sparbanks styrelse, som är ytterst ansvarig för verksamheten och den interna kontrollen i sparbanken, fastställt specifika riskpolicys och riktlinjer för kreditgivning, finansförvaltning och sparbankens verksamhet i sin helhet. Sparbanken har genomfört en intern, både kvalitativ och kvantitativ, utvärdering av sitt kapitalbehov visavi de risker sparbanken kan utsättas för och därvid funnit att sparbankens kapitalbas, tills nästa utvärdering sker, täcker såväl externa som interna krav. Förväntad framtida utveckling. 2011 ser ut att bli ett någorlunda stabilt år med en stark svensk ekonomi. Att räntorna kommer att stiga under året är de flesta eniga om vilket förstärker bankens räntenetto. Swedbank föreslår en utdelning på aktierna vilket stärker vårt resultat. 3

Fem år i sammandrag * * * * ** Nyckeltal 2010 2009 2008 2007 2006 Volym Affärsvolym ultimo, Mkr 11 847 10 785 8 590 8 759 6 952 förändring under året, % 9,8 25,6-1,9 26,0 11,5 Av sparbanken förvaltade och förmedlade kundvolymer Kapital Soliditet Beskattat eget kapital + 73,7 % av obeskattade reserver i % av balansomslutningen 11,1 11,4 12,1 14,2 14,7 Kapitaltäckningskvot Kapitalbas/Kapitalkrav 1,8 1,8 2,1 2,2 2,4 Primärkapitalrelation Primärkapital/Kapitalkrav 1,8 1,8 2,1 2,2 2,4 Resultat Placeringsmarginal Räntenetto [1] i % av MO 2,3 2,5 3,2 3,1 3,2 Rörelseintäkter/affärsvolym Räntenetto + rörelseintäkter i % av genomsnittlig affärsvolym 1,0 1,2 1,5 1,4 1,5 Rörelseresultat/affärsvolym Rörelseresultat i % av genomsnittlig affärsvolym Räntabilitet på eget kapital Rörelseresultat efter schablonskatt i % av genomsnittligt eget kapital K/I-tal före kreditförluster Summa kostnader exkl kreditförluster och värdeförändringar på övertagen egendom i relation till räntenetto + rörelseintäkter K/I-tal efter kreditförluster Summa kostnader inkl kreditförluster och värdeförändringar på övertagen egendom i relation till räntenetto + rörelseintäkter 0,2 0,3 0,1 0,5 0,6 4,7 6,8 0,9 7,8 11,1 0,7 0,7 0,6 0,7 0,6 0,8 0,7 0,7 0,7 0,6 Osäkra fordringar och kreditförluster Reserveringsgrad för osäkra fordringar Nedskrivning för sannolika förluster i % av osäkra fordringar brutto Andel osäkra fordringar Osäkra fordringar netto i % av total utlåning till allmänheten och kreditinstitut (exkl banker) Kreditförlustnivå Kreditförluster i % av ingående balans för utlåning till allmänheten, kreditinstitut (exkl banker) 72 63 78 64 62 0,2 0,2 0,1 0,2 0,4 0,2 0,0 0,3 0,2-0,1 Övriga uppgifter Medelantal anställda 74 69 66 63 54 Antal kontor 6 6 6 6 5 *Enligt lagbegränsad IFRS **Enligt lagbegränsad IFRS med undantag för IAS39 och IFRS7 4

Resultat- och balansräkning tkr * * * * ** 2010 2009 2008 2007 2006 Resultaträkning Räntenetto 81 464 79 906 88 604 77 568 59 506 Provisioner, netto 37 577 33 555 32 156 37 564 31 530 Nettoresultat av finansiella 384 293 466 395 175 transaktioner Övriga intäkter 939 8 106 4 161 3 838 8 183 Summa intäkter 120 364 121 860 125 387 119 365 99 394 Allmänna -78 477-74 566-69 360-69 575-53 953 administrationskostnader Övriga kostnader [1] -10 838-10 722-11 626-11 055-5 611 Kreditförluster -4 809-853 -6 864-3 863 1 621 Summa kostnader -94 124-86 141-87 850-84 493-57 943 Värdeförändring på finansiella tillgångar 0-1 600-32 992 0 0 Rörelseresultat 26 240 34 119 4 545 34 872 41 451 Skatter -7 221-7 573-9 915-9 196-11 116 Årets resultat 19 019 26 546-5 370 25 676 30 335 Balansräkning Kassa 24 341 24 245 25 764 33 488 27 676 Utlåning till kreditinstitut 235 369 248 330 226 102 236 989 348 606 Utlåning till allmänheten 3 277 530 2 985 160 2 439 908 2 089 198 1 455 739 Räntebärande 189 911 60 000 116 004 144 017 68 029 värdepapper Aktier och andelar 85 887 64 524 28 222 61 101 42 665 Materiella tillgångar 12 957 14 096 12 236 11 502 7 325 Övriga tillgångar 23 298 24 427 18 763 25 977 15 768 Summa tillgångar 3 849 293 3 420 782 2 866 999 2 602 272 1 965 808 Skulder till kreditinstitut 92 179 2 823 7 310 2 895 3 469 In- och upplåning från 3 309 071 3 010 321 2 481 562 2 202 626 1 656 310 allmänheten Övriga skulder 19 577 16 864 31 721 27 348 16 123 Avsättningar för pensioner 54 111 436 674 1 380 m m Summa skulder och 3 420 881 3 030 119 2 521 029 2 233 543 1 677 282 avsättningar Eget kapital 428 412 390 663 345 970 368 729 288 526 Summa skulder, 3 849 293 3 420 782 2 866 999 2 602 272 1 965 808 avsättningar och eget kapital *Enligt lagbegränsad IFRS **Enligt lagbegränsad IFRS med undantag för IAS39 och IFRS7 [1] inkl av- och nedskrivningar på materiella och immateriella anläggningstillgångar 5

Förslag till disposition beträffande bankens vinst Årets resultat enligt balansräkningen utgör, tkr. 19 019 Styrelsen föreslår att detta belopp disponeras enligt följande: - anslag till allmännyttiga eller därmed jämförliga ändamål 1 000 - överföring till reservfonden 18 019 Gällande regelverk för kapitaltäckning och stora exponeringar innebär att sparbanken vid varje tidpunkt skall ha en kapitalbas som motsvarar minst summan av kapitalkraven för kreditrisker, marknadsrisker och operativa risker och dessutom beräknat kapitalkrav för ytterligare identifierade risker i verksamheten i enlighet med sparbankens interna kapitalutvärderingspolicy. Sparbankens kapitaltäckningskvot efter föreslagen vinstdisposition uppgår till 1,8 (föregåendes års kapitaltäckningskvot 1,8 ). Kapitalbasen uppgår efter föreslagen vinstdisposition till 348 mkr (324 mkr) och slutligt minimikapitalkrav till 195 mkr (181 mkr). Specifikation av posterna framgår av not om kapitaltäckning Sparbankens ekonomiska ställning ger inte upphov till annan bedömning än att sparbanken kan förväntas fullgöra sina förpliktelser på såväl kort som lång sikt. Styrelsens bedömning är att sparbankens egna kapital såsom det redovisas i årsredovisningen är tillräckligt stort i förhållande till verksamhetens omfattning och risk. Vad beträffar sparbankens resultat och ställning i övrigt, hänvisas till efterföljande resultat- och balansräkningar med tillhörande bokslutskommentarer. 6

Resultaträkning 1 januari - 31 december tkr Not 2010 2009 Ränteintäkter Räntekostnader Räntenetto Erhållna utdelningar Provisionsintäkter Provisionskostnader Nettoresultat av finansiella transaktioner Övriga rörelseintäkter Summa rörelseintäkter Allmänna administrationskostnader Av- och nedskrivningar på materiella anläggningstillgångar Övriga rörelsekostnader Summa kostnader före kreditförluster Resultat före kreditförluster Kreditförluster, netto Nedskrivningar av finansiella tillgångar Rörelseresultat Skatt på årets resultat Årets resultat 100 781 98 238-19 317-18 332 4 81 464 79 906 5 0 7 100 6 45 970 41 197 7-8 393-7 642 8 384 293 9 939 1 006 120 364 121 860 10-78 477-74 566 21-1 836-1 700 11-9 002-9 022-89 315-85 288 31 049 36 572 12-4 809-853 13 0-1 600 26 240 34 119 14-7 221-7 573 19 019 26 546 Rapport över totalresultat 1 januari - 31 december tkr Not 2010 2009 Årets resultat 19 019 26 546 Övrigt totalresultat 29 Årets förändringar i verkligt värde på finansiella tillgångar som kan säljas 21 330 18 516 Årets övrigt totalresultat 21 330 18 516 Årets totalresultat 40 349 45 062 7

Balansräkning Per den 31 december tkr Not Tillgångar Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker 24 341 24 245 Belåningsbara statsskuldförbindelser m m 15 149 911 0 Utlåning till kreditinstitut 16 235 369 248 330 Utlåning till allmänheten 17 3 277 530 2 985 160 Obligationer och andra räntebärande värdepapper 18 40 000 60 000 Aktier och andelar 19 85 887 64 424 Aktier och andelar i koncernföretag 20 0 100 Materiella tillgångar 21 - Inventarier 4 866 5 628 - Byggnader och mark 8 091 8 468 Aktuell skattefordran 6 185 7 804 Övriga tillgångar 14, 22 448 411 Uppskjuten skattefordran 14 160 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 23 16 651 16 052 Summa tillgångar 3 849 293 3 420 782 Skulder, avsättningar och eget kapital Skulder till kreditinstitut In- och upplåning från allmänheten - Inlåning Övriga skulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser Summa skulder och avsättningar Eget kapital Bundet eget kapital Reservfond Fritt eget kapital Fond för verkligt värde Årets resultat Koncernbidrag Summa eget kapital Summa skulder, avsättningar och eget kapital Poster inom linjen Ställda säkerheter för egna skulder Ansvarsförbindelser - Accepterade och endosserade växlar - Garantier - Övriga ansvarsförbindelser Åtaganden - Åtaganden till följd av återköpstransaktioner - Övriga Åtaganden 24 92 179 2 823 25 3 309 071 3 010 321 26 7 526 6 957 27 12 051 9 907 28 54 111 3 420 881 3 030 119 428 412 390 663 370 462 346 885 370 462 346 885 57 950 44 147 29 38 931 17 601 19 019 26 546-369 428 412 390 663 3 849 293 3 420 782 inga inga 30 37 209 34 101 inga inga 19 524 16 627 17 685 17 474 31 inga inga 401 518 385 732 8

Rapport över förändringar i eget kapital Bundet eget kapital Fritt eget kapital Totalt eget kapital Verkligt värde Reserv- fond Årets resultat reserv 2009 Tkr Ingående eget kapital 2009-01-01 352 255-915 -5 370 345 970 Justering för retroaktiv tillämpning 0 0 0 0 Justerat eget kapital 2009-01-01 352 255-915 -5 370 345 970 Årets resultat 0 0 26 546 26 546 Årets övrigt totalresultat 0 18 516 0 18 516 Årets totalresultat 0 18 516 26 546 45 062 Vinstdisposition -5 370 0 5 370 0 Koncernbidrag 0 0-369 -369 Utgående eget kapital 2009-12-31 346 885 17 601 26 177 390 663 Bundet eget kapital Fritt eget kapital Totalt eget kapital Verkligt värde Reserv- fond Årets resultat reserv 2010 Tkr Ingående eget kapital 2010-01-01 346 885 17 601 26 177 390 663 Årets resultat 0 0 19 019 19 019 Årets övrigt totalresultat 0 21 330 0 21 330 Årets totalresultat 0 21 330 19 019 40 349 Vinstdisposition 26 177 0-26 177 0 Utdelningar -2 600 0 0-2 600 Utgående eget kapital 2010-12-31 370 462 38 931 19 019 428 412 9

Kassaflödesanalys (indirekt metod) 1 januari - 31 december tkr Den löpande verksamheten Rörelseresultat (+) Justering för poster som inte ingår i kassaflödet Orealiserad del av nettoresultat av finansiella transaktioner (+/-) Av-/nedskrivningar (+) Kreditförluster (+) Betald inkomstskatt (-) Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av 2010-12-31 2009-12-31 26 240 34 119 0 1 600 1 836 1 700-5 434-2 487-7 090-7 573 15 552 27 359 Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital Ökning/minskning av utlåning till allmänheten (+/-) -292 370-546 606 Ökning/minskning av värdepapper (+/-) 100 0 Ökning/minskning av in- och upplåning från allmänheten (+/-) 298 750 528 759 Ökning/minskning av skulder till kreditinstitut (+/-) 89 356 0 Förändring av övriga tillgångar (+/-) -1 129-5 350 Förändring av övriga skulder (+/-) 2 616-15 813 Kassaflöde från den löpande verksamheten ( Not 33 ) 112 875-11 651 Investeringsverksamheten Avyttring/inlösen av finansiella tillgångar (+) Investering i finansiella tillgångar (-) Avyttring av materiella tillgångar (+) Förvärv av materiella tillgångar (-) Kassaflöde från investeringsverksamheten Finansieringsverksamheten Utbetald utdelning (-) Kassaflöde från finansieringsverksamheten Årets kassaflöde Likvida medel vid årets början Likvida medel vid årets slut (not 47) 20 000 56 000-149 911-15 594 130 0-827 -3 560-130 608 36 846-2 600 0-2 600 0-20 333 25 195 269 753 244 558 249 420 269 753 tkr 2010-12-31 2009-12-31 Följande delkomponenter ingår i likvida medel Kassa och tillgodohavanden i centralbanker 24 341 24 246 Utlåning till kreditinstitut 0 0 Kortfristiga placeringar, jämstälda med likvida medel 225 079 245 507 Summa enligt balansräkningen 249 420 269 753 Checkräkningskrediter som är omedelbart uppsägningsbara (Avgår skuld på checkräkningskredit) 0 0 Summa enligt kassaflödesanalysen 249 420 269 753 Kortfristiga placeringar har klassificerats som likvida medel enligt följande utgångspunkter: -De har en obetydlig risk för värdefluktuationer. -De kan lätt omvandlas till kassamedel. -De har en löptid om högst tre månader från anskaffningstidpunkten. 10

Noter till de finansiella rapporterna 1 Uppgifter om sparbanken Styrelsen för Hudiksvalls Sparbank, org.nr 587500-7196, med säte i Hudiksvall får härmed avge årsredovisning för sparbankens verksamhet per 31 december 2010, bankens 163:e verksamhetsår. Intäkterna är i huvudsak härförliga till bankens verksamhetsområde. 2 Redovisningsprinciper (a) Överensstämmelse med normgivning och lag Sparbankens årsredovisning är upprättad enligt Lag om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (ÅRKL) samt Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om Årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (FFFS 2008:25 ) i enlighet med ändringsföreskrifterna i FFFS 2009:11 och Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 2.3 Redovisning för juridiska personer. Sparbankerna tillämpar därigenom s k lagbegränsad IFRS och med detta avses standarder som har antagits för tillämpning med de begränsningar som följer av RFR 2.3 och FFFS. Detta innebär att samtliga av EU godkända IFRS tillämpas så långt detta är möjligt inom ramen för årsredovisningslagen och med hänsyn till sambandet mellan redovisning och beskattning. Årsredovisningen har godkänts för utfärdande av styrelsen den 23 mars 2011. Resultat- och balansräkning blir föremål för fastställelse på sparbanksstämman den 6 maj 2011. De nedan angivna redovisningsprinciperna har tillämpats konsekvent på samtliga perioder som presenteras i de finansiella rapporterna, om inte annat framgår. (b) Värderingsgrunder vid upprättande av bankens finansiella rapporter Tillgångar och skulder är redovisade till historiska anskaffningsvärden. Finansiella tillgångar och skulder är redovisade till upplupet anskaffningsvärde, förutom vissa finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde (se not 32) eller när säkringsredovisning till verkligt värde tillämpas. Finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde består av derivatinstrument, finansiella instrument klassificerade som finansiella tillgångar eller finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen eller som finansiella tillgångar som kan säljas. (c) Funktionell valuta och rapporteringsvaluta Sparbankens funktionella valuta är svenska kronor och de finansiella rapporterna presenteras i svenska kronor. Samtliga belopp, om inte annat anges, är avrundade till närmaste tusental. (d) Bedömningar och uppskattningar i de finansiella rapporterna Att upprätta de finansiella rapporterna i enlighet med lagbegränsad IFRS kräver att sparbankens ledning gör bedömningar och uppskattningar samt gör antaganden som påverkar tillämpningen av redovisningsprinciperna och de redovisade beloppen av tillgångar, skulder, intäkter och kostnader. Uppskattningarna och antagandena är baserade på historiska erfarenheter och ett antal andra faktorer som under rådande förhållanden synes vara rimliga. Resultatet av dessa uppskattningar och antaganden används sedan för att bedöma de redovisade värdena på tillgångar och skulder som inte annars framgår tydligt från andra källor. Verkliga utfall kan avvika från dessa uppskattningar och bedömningar. Uppskattningar och antaganden ses över regelbundet. Ändringar av uppskattningar redovisas i den period ändringen görs om ändringen endast påverkat denna period, eller i den period ändringen görs och framtida perioder om ändringen påverkar både aktuell period och framtida perioder. 11

(e) Ändrade redovisningsprinciper (i) Ändrade redovisningsprinciper föranledda av nya eller ändrade IFRS Nedan beskrivs vilka ändrade redovisningsprinciper som företaget tillämpar från och med 1 januari 2010. Övriga ändringar av IFRS med tillämpning från och med 2010 har inte haft någon väsentlig effekt på företagets redovisning. Förändrad rapportstruktur RFR 2.3 Redovisning för juridisk person anger att ändrade IAS 1 Utformning av finansiella rapporter ska tillämpas även avseende juridisk person, med några undantag. En effekt av detta, jämfört med tidigare rapportering, är att en rapport över totalresultat tillkommit efter resultaträkningen. En annan effekt är att rapporten över förändringar i eget kapital har förändrats i och med att de intäkter och kostnader som förr redovisats direkt i eget kapital nu redovisas i övrigt totalresultat i rapporten över totalresultat. Vidare kommer även banken att redovisa en extra balansräkning, per ingången av jämförelseåret, i årsredovisningar då retroaktiva ändringar påverkat någon post i den extra balansräkningen i väsentlig utsträckning. Utformning av de finansiella rapporterna I IASBs årliga förbättringsprojekt ( annual improvements process ) som publicerades i maj 2010 ändrades kraven i IAS 1 Utformning av finansiella rapporter avseende uppställningen av rapporten över förändringar i eget kapital. Företaget har valt att förtidstillämpa dessa ändringar från och med årsredovisningen för 2010. Ändringarna innebär att avstämningen i rapporten över förändringar i eget kapital av årets förändring av varje komponent i eget kapital, såsom reserverna för ackumulerat övrigt totalresultat, inte behöver specificera varje post i övrigt totalresultat. Banken har, som tillåts enligt denna ändring, valt att lämna upplysningar med en sådan detaljerad avstämning av reserverna och andra komponenter i eget kapital i not istället för i rapporten över förändringar i eget kapital. I enlighet med formuleringarna i ändrade IAS 1 har i rapporten över förändringar i eget kapital årets totalresultat delats upp med separat specifikation av årets resultat respektive årets övrigt totalresultat. Denna presentation tillämpas för aktuellt år och jämförelseåret. (f) Nya IFRS som ännu inte börjat tillämpas Ett antal nya eller ändrade IFRS träder ikraft först under kommande räkenskapsår och har inte förtidstillämpats vid upprättandet av dessa finansiella rapporter. Nyheter eller ändringar som blir tillämpliga fr.o.m. räkenskapsår 2011 och framåt planeras inte att förtidstillämpas. Nedan beskrivs de förväntade effekterna på de finansiella rapporterna som tillämpningen av nedanstående nya eller ändrade IFRS väntas få på bankens finansiella rapporter. Utöver dessa bedöms inte de övriga nyheterna påverka bankens finansiella rapporter. IFRS 9 Financial Instruments avses ersätta IAS 39 Finansiella instrument: Redovisning och värdering senast från och med 2013. IASB har publicerat den första av minst tre delar som tillsammans kommer att utgöra IFRS 9. Denna första del behandlar klassificering och värdering av finansiella tillgångar. De kategorier för finansiella tillgångar som finns i IAS 39 ersätts av två kategorier, där värdering sker till verkligt värde eller upplupet anskaffningsvärde. Upplupet anskaffningsvärde används för instrument som innehas i en affärsmodell vars mål är att erhålla de kontraktuella kassaflödena; vilka ska utgöra betalningar av kapitalbelopp och ränta på kapitalbeloppet vid specificerade datum. Övriga finansiella tillgångar redovisas till verkligt värde och möjligheten att tillämpa fair value option som i IAS 39 behålls. Förändringar i verkligt värde ska redovisas i resultatet, med undantag för värdeförändringar på egetkapitalinstrument som inte innehas för handel och för vilka initialt val görs att redovisa värdeförändringar i övrigt totalresultat. Värdeförändringar på derivat i säkringsredovisning påverkas inte av denna del av IFRS 9, utan redovisas tillsvidare i enlighet med IAS 39. IASB har också beslutat att ändra sättet att redovisa förändringen i verkligt värde som beror på förändring i egen kreditvärdighet i de fall när fairvalue option tillämpas på egna skulder." Sparbanken har ännu inte gjort någon utvärdering av effekterna av de genomförda ändringarna och har heller inte kunnat beslutat om de nya principerna ska börja tillämpas i förtid eller från och med 2013 eftersom ändringarna ännu inte godkänts för tillämpning inom EU. (i) Utländsk valuta Transaktioner i utländsk valuta Sparbankens funktionella valuta är svenska kronor. Transaktioner i utländsk valuta omräknas till den funktionella valutan till den valutakurs som föreligger på transaktionsdagen. Monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta räknas om till den funktionella valutan till den valutakurs som föreligger på balansdagen. Valutakursdifferenser som uppstår vid omräkningarna redovisas i resultaträkningen. Icke-monetära tillgångar och skulder som redovisas till historiska anskaffningsvärden omräknas till valutakurs vid transaktionstillfället. Icke-monetära tillgångar och skulder som redovisas till verkliga värden omräknas till den funktionella valutan till den kurs som råder vid tidpunkten för värdering till verkligt värde. 12

(j) Ränteintäkter och räntekostnader, samt utdelning Ränteintäkter på fordringar och räntekostnader på skulder beräknas och redovisas med tillämpning av effektivräntemetoden. Effektivräntan är den ränta som gör att nuvärdet av alla uppskattade framtida in- och utbetalningar under den förväntade räntebindningstiden blir lika med det redovisade värdet av fordran eller skulden. Ränteintäkter och räntekostnader inkluderar i förekommande fall periodiserade belopp av erhållna avgifter som medräknas i effektivräntan, transaktionskostnader och eventuella rabatter, premier och andra skillnader mellan det ursprungliga värdet av fordran/skulden och det belopp som regleras vid förfall. Räntekostnader inkluderar periodiserade belopp av emissionskostnader och liknande direkta transaktionskostnader för att uppta lån. Ränteintäkter och räntekostnader som presenteras i resultaträkningen består av: - Räntor på finansiella tillgångar och skulder som värderas till upplupet anskaffningsvärde enligt effektivräntemetoden inklusive ränta på osäkra fordringar - Räntor från finansiella tillgångar som klassificerats som tillgängliga för försäljning - Räntor från finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde över resultaträkningen. - Betald och upplupen ränta på derivat som är säkringsinstrument och säkringsredovisning tillämpas. För räntederivat som säkrar finansiella tillgångar redovisas betald och upplupen ränta som ränteintäkt och för räntederivat som säkrar finansiella skulder redovisas dessa som en del av räntekostnaderna. Orealiserade värdeförändringar på derivat redovisas i posten Nettoresultat av finansiella transaktioner (se nedan). Utdelning från aktier och andelar redovisas i posten "Erhållna utdelningar" när rätten att erhålla betalning fastställts. Här ingår även utdelning från intresseföretag. I denna post redovisas även koncernbidrag som är att jämställa med utdelning. (k) Provisions- och avgiftsintäkter En provisions- och avgiftsintäkt redovisas när (i) inkomsten kan beräknas på ett tillförlitligt sätt, (ii) det är sannolikt att de ekonomiska fördelar som är förknippade med transaktionen kommer att tillfalla företaget, (iii) färdigställandegraden på balansdagen kan beräknas på ett tillförlitligt sätt och (iv) de utgifter som uppkommit och de utgifter som återstår för att slutföra tjänsteuppdraget kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Intäkterna värderas till det verkliga värdet av vad som erhållits eller kommer att erhållas. Intäktsredovisning redovisas enligt metoden successiv vinstavräkning vilket innebär att intäkterna som redovisas baseras på uppdragets eller tjänstens färdigställandegrad på balansdagen Sparbankerna erhåller avgifter och provisioner för utförda tjänster som intäktsredovisas på tre olika sätt enligt nedan: (i) Provisioner och avgifter som inräknas i den effektiva räntan Provisioner och avgifter som är en integrerad del av effektivräntan, redovisas inte som provisionsintäkt utan som justering av effektivräntan på resultatraden ränteintäkter. Sådana avgifter utgörs främst av; uppläggningsavgifter för lån samt avgifter för tillhandahållande av kreditfacilitet eller annan typ av lånelöfte i det fall som det är sannolikt att kreditfaciliteten kommer att utnyttjas. (ii) Provisioner och avgifter som är intjänade i takt med att tjänsterna löpande utförs Till dessa avgifter hör främst avgifter för kreditfaciliteter eller annan typ av lånelöfte när det inte är sannolikt att faciliteten kommer att utnyttjas samt avgifter och provisioner för ställande av finansiell garanti. Dessa avgifter och provisioner periodiseras som intäkt över den period som tjänsten utförs. Till dessa avgifter hör också de ersättningar som sparbanken erhåller vid förmedling av lån till annan bank. Vid förmedling av lån till annan bank som också inbegriper ett ansvar för kreditförluster på de förmedlade lånen (dock maximerat till en viss andel av under året intjänad förmedlingsprovision) redovisas intäkten löpande netto efter avräkning för kreditförlust. (iii) Provisioner och avgifter som är intjänade när en viss tjänst utförts Till dessa avgifter och provisioner hör olika typer av provisioner för köp av värdepapper för kunds räkning, aviseringsavgifter, betaloch kreditkortsavgifter i de fall som tjänsten utförs över en period som inte sträcker sig över ett kvartalsbokslut. Dessa provisioner och avgifter som i allmänhet är relaterad till en utförd transaktion redovisas omedelbart som intäkt. (l) Provisionskostnader Här redovisas kostnader för mottagna tjänster i den mån de inte är att betrakta som ränta, t ex kostnader för clearing och bankgiro, depåavgifter och avgifter till UC. Transaktionskostnader som beaktas vid beräkning av den effektiva räntan redovisas ej här. 13

(m) Nettoresultat av finansiella transaktioner Posten Nettoresultat av finansiella transaktioner innehåller de realiserade och orealiserade värdeförändringar som uppstått med anledning av finansiella transaktioner. Nettoresultat av finansiella transaktioner består av: - Realiserade och orealiserade förändringar i verkligt värde på de tillgångar och skulder som innehas för handelsändamål. - Realiserade och orealiserade förändringar i verkligt värde på de tillgångar och skulder som redovisas enligt fair value option. - Realisationsresultat från avyttring av finansiella tillgångar och skulder (inklusive ränteskillnadsersättning som erhållits vid kunders lösen av lån i förtid) - Realisationsresultat från sällsynta fall vid försäljning innan förfall av tillgångar som avses att hållas till förfall - Realisationsresultat från finansiella tillgångar som kan säljas - Nedskrivningar på finansiella tillgångar som kan säljas (aktieinstrument och skuldinstrument) - Återföring av nedskrivningar på finansiella tillgångar som kan säljas som är skuldinstrument. - Realiserade och orealiserade värdeförändringar på derivatinstrument som är ekonomiska säkringsinstrument. - Orealiserade förändringar i verkligt värde på derivat där säkringsredovisning till verkligt värde tillämpas. - Orealiserade förändringar i verkligt värde på säkrad post med avseende på säkrad risk i säkring av verkligt värde - Ineffektiv del av säkringsinstrument i kassaflödessäkring (utöver den del av värdeförändringen som har redovisats som ränta). - Valutakursförändringar (n) Allmänna administrationskostnader Allmänna administrationskostnader omfattar personalkostnader, inklusive löner och arvoden, pensionskostnader, arbetsgivaravgifter och andra sociala avgifter. Här redovisas också lokalkostnader, utbildnings-, IT, telekommunikations-, reseoch representationskostnader samt kassadifferenser. (p) Skatter Inkomstskatter utgörs av aktuell skatt och uppskjuten skatt. Inkomstskatter redovisas i årets resultat utom då underliggande transaktion redovisats i övrigt totalresultat eller i eget kapital varvid tillhörande skatteeffekt redovisas i övrigt totalresultat eller i eget kapital. Aktuell skatt är skatt som ska betalas eller erhållas avseende aktuellt år, med tillämpning av de skattesatser som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen, hit hör även justering av aktuell skatt hänförlig till tidigare perioder. Uppskjuten skatt beräknas enligt balansräkningsmetoden med utgångspunkt i temporära skillnader mellan redovisade och skattemässiga värden på tillgångar och skulder. Följande temporära skillnader beaktas inte; för temporär skillnad som uppkommit vid första redovisningen av goodwill, första redovisningen av tillgångar och skulder som inte är rörelseförvärv och vid tidpunkten för transaktionen inte påverkar vare sig redovisat eller skattepliktig resultat. Vidare beaktas inte heller temporära skillnader hänförliga till andelar i dotter- och intresseföretag som inte förväntas bli återförda inom överskådlig framtid. Värderingen av uppskjuten skatt baserar sig på hur redovisade värden på tillgångar eller skulder förväntas bli realiserade eller reglerade. Uppskjuten skatt beräknas med tillämpning av de skattesatser och skatteregler som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen. Uppskjutna skattefordringar avseende avdragsgilla temporära skillnader och underskottsavdrag redovisas endast i den mån det är sannolikt att dessa kommer att kunna utnyttjas. Värdet på uppskjutna skattefordringar reduceras när det inte längre bedöms sannolikt att de kan utnyttjas. Under Skatt på årets resultat redovisas aktuell skatt, uppskjuten skatt och skatt avseende tidigare år. (q) Finansiella instrument Finansiella instrument värderas och redovisas i enlighet med reglerna i IAS 39 och ÅRKL. Finansiella instrument som redovisas i balansräkningen inkluderar på tillgångssidan lånefordringar, aktier och andra egetkapitalinstrument, obligationsfordringar och räntebärande värdepapper samt derivat. Bland skulder och eget kapital återfinns leverantörsskulder, utgivna skuld- och egetkapitalinstrument, låneskulder samt derivat. 14

(i) Redovisning i och borttagande från balansräkningen En finansiell tillgång eller finansiell skuld tas upp i balansräkningen när sparbanken blir part enligt instrumentets avtalsmässiga villkor. En finansiell tillgång tas bort från balansräkningen när rättigheterna i avtalet realiseras, förfaller eller sparbanken förlorar kontrollen över dem. Detsamma gäller för del av en finansiell tillgång. En finansiell skuld tas bort från balansräkningen när förpliktelsen i avtalet fullgörs eller på annat sätt utsläcks. Detsamma gäller för del av en finansiell skuld. En finansiell tillgång och en finansiell skuld kvittas och redovisas med ett nettobelopp i balansräkningen endast när det föreligger en legal rätt att kvitta beloppen samt att det föreligger avsikt att reglera posterna med ett nettobelopp eller att samtidigt realisera tillgången och reglera skulden. Förvärv och avyttring av finansiella tillgångar redovisas på affärsdagen, som utgör den dag då bolaget förbinder sig att förvärva eller avyttra tillgången. Lånelöften redovisas inte i balansräkningen. Lånefordringar redovisas i balansräkningen i samband med att lånebelopp utbetalas till låntagaren. En avsättning för lämnat lånelöfte görs om löftet är oåterkallerligt och lämnas till en låntagare där ett nedskrivningsbehov identifieras redan innan lånet betalats ut eller när utlåningsräntan inte täcker sparbankens upplåningskostnader för att finansiera lånet. (ii) Klassificering och värdering Finansiella instrument redovisas initialt till instrumentets verkliga värde med tillägg för transaktionskostnader förutom för derivat och de instrument som tillhör kategorin finansiell tillgång som redovisas till verkligt värde via resultaträkningen, vilka redovisas till verkligt värde exklusive transaktionskostnader. Ett finansiellt instrument klassificeras vid första redovisningen delvis utifrån i vilket syfte instrumentet förvärvades, men också utifrån de valmöjligheter som finns i IAS 39. Klassificeringen avgör hur det finansiella instrumentet värderas efter första redovisningstillfället såsom beskrivs nedan. Inbäddade derivat Huvudregeln är att inbäddade derivat separeras från värdkontraktet och redovisas på motsvarande sätt som övriga derivat som inte ingår i säkringsförhållanden. Inbäddade derivat separeras inte om dess ekonomiska egenskaper och risker är nära förknippade med värdkontraktets ekonomiska egenskaper och risker eller om det finansiella instrumentet i sin helhet värderas till verkligt värde. Vissa sammansatta kontrakt, det vill säga kontrakt som innehåller ett eller flera inbäddade derivat, klassificeras som en finansiell tillgång eller en finansiell skuld värderad till verkligt värde via resultaträkningen. Detta val innebär att hela det kombinerade avtalet värderas till verkligt värde och att värdeförändringarna löpande redovisas i resultaträkningen. Samtliga derivat värderas initialt och löpande till verkligt värde i balansräkningen. Om säkringsredovisning inte tillämpas redovisas värdeförändringarna över resultaträkningen och derivaten kategoriseras på grund av reglerna i IAS 39 som innehav för handelsändamål, även i de fall som de ekonomiskt säkrar risk men där säkringsredovisning inte tillämpas. Om säkringsredovisning tillämpas redovisas värdeförändringarna på derivatet och den säkrade posten på sätt som beskrivs nedan. Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen Denna kategori består av två undergrupper: dels finansiella tillgångar som utgör innehav för handelsändamål, dels andra finansiella tillgångar som företaget initialt valt att placera i denna kategori (enligt den s k Fair Value Option). Finansiella instrument i denna kategori värderas löpande till verkligt värde med värdeförändringar redovisade i resultaträkningen. I den första undergruppen ingår derivat med positivt verkligt värde med undantag för derivat som är ett identifierat och effektivt säkringsinstrument. För finansiella instrument som innehas för handelsändamål redovisas såväl realiserade som orealiserade värdeförändringar i resultatposten Nettoresultat av finansiella transaktioner. Lånefordringar och kundfordringar Lånefordringar och kundfordringar är finansiella tillgångar som inte är derivat, som har fastställda eller fastställbara betalningar och som inte är noterade på en aktiv marknad. I balansräkningen representeras dessa av balansposterna Utlåning till kreditinstitut, Utlåning till allmänheten samt Övriga tillgångar. Dessa tillgångar värderas till upplupet anskaffningsvärde. Upplupet anskaffningsvärde bestäms utifrån den effektivränta som beräknades vid anskaffningstidpunkten. Kund- och lånefordran redovisas till det belopp som beräknas inflyta, dvs. efter avdrag för osäkra fordringar. Investeringar som hålles till förfall Investeringar som hålles till förfall är finansiella tillgångar omfattar räntebärande värdepapper med fasta eller fastställbara betalningar och fastställd löptid som företaget har en uttrycklig avsikt och förmåga att inneha till förfall. Tillgångar i denna kategori värderas till upplupet anskaffningsvärde. 15

Finansiella tillgångar som kan säljas I kategorin finansiella tillgångar som kan säljas ingår finansiella tillgångar som inte klassificerats i någon annan kategori eller finansiella tillgångar som företaget initialt valt att klassificera i denna kategori. Innehav av aktier och andelar som inte redovisas som dotterföretag, intresseföretag eller joint ventures redovisas här. Tillgångar i denna kategori värderas löpande till verkligt värde med periodens värdeförändringar redovisade i övrigt totalresultat och de ackumulerade värdeförändringarna i en särskild komponent av eget kapital, dock ej värdeförändringar som beror på nedskrivningar (se redovisningsprinciper) eller på valutakursdifferenser på monetära poster vilka redovisas i resultaträkningen. Vidare redovisas ränta på räntebärande instrument i enlighet med effektivräntemetoden i resultaträkningen likaså utdelning på aktier. För dessa instrument kommer eventuella transaktionskostnader ingå i anskaffningsvärdet vid redovisningen för första tillfället och därefter ingå vid löpande värdering till verkligt värde att ingå i fond för verkligt värde till dess att instrumentet förfaller eller avyttras. Vid avyttring av tillgången redovisas ackumulerad vinst/förlust, som tidigare redovisats i övrigt totalresultat, i resultaträkningen. Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen Denna kategori består av två undergrupper, dels finansiella skulder som utgör innehav för handelsändamål (se ovan), dels finansiella skulder som vid första redovisningstillfället identifierats som tillhörig till denna kategori (Fair Value Option). I den förstnämnda delkategorin ingår sparbankens derivat med negativt verkligt värde med undantag för derivat som är ett identifierat och effektivt säkringsinstrument. Förändringar i verkligt värde redovisas i resultaträkningen. Andra finansiella skulder Upplåning, inlåning samt övriga finansiella skulder, t ex leverantörsskulder, ingår i denna kategori. Skulderna värderas till upplupet anskaffningsvärde. (iii) Finansiella garantier Sparbankens garantiavtal innebär att sparbanken har ett åtagande att ersätta innehavaren när innehavaren gör en förlust på grund av att specifik gäldenär inte fullgjort sina betalningar vid förfall till innehavaren i enlighet med ursprungliga eller ändrade avtalsvillkor. Finansiella garantiavtal redovisas initialt till verkligt värde, dvs i normalfallet det belopp som utställaren erhållit i ersättning för den utställda garantin. Vid den efterföljande värderingen redovisas skulden för den finansiella garantin till det högre av de belopp som redovisas enligt IAS 37, Avsättningar, eventualförpliktelser och eventualtillgångar och det belopp som ursprungligen redovisades efter avdrag, i tillämpliga fall, för ackumulerade periodiseringar, som redovisats i enlighet med IAS 18, Intäkter. (r) Lånelöften Med lånelöfte avses i detta sammanhang dels (i) en ensidig utfästelse från sparbanken att ge ut ett lån med på förhand bestämda villkor (t ex ränta) där låntagaren kan välja om han/hon vill ha lånet eller inte och dels (ii) ett avtal där både sparbanken och låntagaren är bundna vid avtalsvillkoren i ett låneavtal som börjar löpa vid en tidpunkt i framtiden. För av sparbanken lämnade lånelöften gäller att (a) att det inte kan reglernas netto, (b) sparbanken har inte som praxis att sälja lånen när de lämnats enligt lånelöften och (c) låneräntan är inte lägre än marknadsräntan då lånelöftet lämnas. I det fall som lånelöftet lämnas till en låntagare där ett nedskrivningsbehov identifieras redan innan lånet betalats ut eller där utlåningsräntan inte täcker långivarens upplåningskostnader redovisar sparbanken en avsättning beräknad som det diskonterade värdet av framtida förväntade betalningar om detta belopp är större än det periodiserade värdet av eventuellt mottagna avgifter för det lämnade lånelöftet. (s) Derivat och säkringsredovisning Sparbankens derivatinstrument har anskaffats för att säkra de risker för ränte- och valutakursexponeringar som sparbanken är utsatt för. För att uppfylla kraven på säkringsredovisning enligt IAS 39 krävs att det finns en entydig koppling till den säkrade posten. Vidare krävs att säkringen effektivt skyddar den säkrade posten, att säkringsdokumentation upprättats och att effektiviteten kan mätas på ett tillförlitligt sätt. Säkringsredovisning får bara tillämpas om säkringsrelationen kan förväntas vara mycket effektiv och i efterhand ha haft en effektivitet som ligger inom spannet 80-125%. I de fall förutsättningarna för säkringsredovisning inte längre är uppfyllda redovisas derivatinstrumentet till verkligt värde med värdeförändringen via resultaträkningen. Sparbanken tillämpar säkringsredovisning för de ekonomiska säkringsrelationer där resultateffekten enligt sparbankens uppfattning skulle bli alltför missvisande om säkringsredovisning inte tillämpas. För andra ekonomiska säkringar där resultatkonsekvensen av att inte tillämpa säkringsredovisning bedöms som mer begränsad tillämpas inte säkringsredovisning mot bakgrund av det administrativa merarbete som säkringsredovisning innebär. Sparbankens säkringsinstrument vid säkringsredovisning av ränteswappar. De poster som säkras och där säkringsredovisning tillämpas är: 1. enskilt lån som löper med fast ränta (transaktionsbaserad säkringsrelation) Den säkrade risken i de ovanstående posterna är: a) risken för förändring i verkligt värde på grund av förändringar i swapräntan b) osäkerheten i framtida kassaflöden i upplåningen till följd av förändringar i upplåningsräntan 16