Linjär Algebra, Föreläsning 9

Relevanta dokument
Linjär Algebra, Föreläsning 2

Kontsys F7 Skalärprodukt och normer

SF1624 Algebra och geometri

LINJÄR ALGEBRA II LEKTION 6

Vi definierar addition av två vektorer och multiplikation med en reell skalär (tal) λλ enligt nedan

Linjär Algebra, Föreläsning 2

1 Ortogonalitet. 1.1 Skalär produkt. Man kan tala om vinkel mellan vektorer.

Linjär Algebra, Föreläsning 8

29 november, 2016, Föreläsning 21. Ortonormala baser (ON-baser) Gram-Schmidt s ortogonaliseringsprocess

Vektorgeometri för gymnasister

SF1624 Algebra och geometri

Uppsala Universitet Matematiska Institutionen Bo Styf. Sammanfattning av föreläsningarna

Matematiska Institutionen KTH. Lösning till tentamensskrivning på kursen Linjär algebra II, SF1604, den 9 juni 2011 kl

16.7. Nollrum, värderum och dimensionssatsen

Vektorgeometri för gymnasister

Studiehandledning till linjär algebra Avsnitt 4

19. Spektralsatsen Spektralsatsen SPEKTRALSATSEN

16.7. Nollrum, värderum och dimensionssatsen

{ 1, om i = j, e i e j = 0, om i j.

Övningar. MATEMATISKA INSTITUTIONEN STOCKHOLMS UNIVERSITET Avd. Matematik. Linjär algebra 2. Senast korrigerad:

8. Euklidiska rum 94 8 EUKLIDISKA RUM

Övningar. c) Om någon vektor i R n kan skrivas som linjär kombination av v 1,..., v m på precis ett sätt så. m = n.

6.1 Skalärprodukt, norm och ortogonalitet. TMV141 Linjär algebra E VT 2011 Vecka 6. Lärmål 6.1. Skalärprodukt. Viktiga begrepp

LINJÄR ALGEBRA TOMAS SJÖDIN

DEL I. Matematiska Institutionen KTH. Lösning till tentamensskrivning på kursen Linjär algebra II, SF1604, den 17 april 2010 kl

LINJÄR ALGEBRA. {x M : P (x)} = {x : P (x)}, TOMAS SJÖDIN. k j=1 Ofta betecknas mängder på följande sätt:

SF1624 Algebra och geometri

Om ortonormerade baser i oändligtdimensionella rum

Lösning till tentamensskrivning på kursen Linjär algebra, SF1604, den 12 mars 2013 kl

UPPSALA UNIVERSITET Matematiska institutionen Styf. Exempeltenta med lösningar Programmen EI, IT, K, X Linjär algebra juni 2004

Tentamen i Linjär algebra (TATA31/TEN1) ,

Egenvärden och egenvektorer

Inför tentamen i Linjär algebra TNA002.

Lösningar till MVE021 Linjär algebra för I

DEL I 15 poäng totalt inklusive bonus poäng.

DEL I. Matematiska Institutionen KTH. Lösning till tentamensskrivning på kursen Linjär algebra II, SF1604, den 15 mars 2010 kl

SF1624 Algebra och geometri

Vektorgeometri för gymnasister

Linjära avbildningar. Låt R n vara mängden av alla vektorer med n komponenter, d.v.s. x 1 x 2. x = R n = x n

SF1624 Algebra och geometri Tentamen med lösningsförslag onsdag, 11 januari 2017

Frågorna 1 till 6 ska svaras med ett kryss för varje korrekt påstående. Varje uppgift ger 1 poäng.

Stöd inför omtentamen i Linjär algebra TNA002.

Karta över Jorden - viktigt exempel. Sfär i (x, y, z) koordinater Funktionen som beskriver detta ser ut till att vara

Exempelsamling :: Gram-Schmidt

SF1624 Algebra och geometri

SF1624 Algebra och geometri Tentamen Torsdag, 9 juni 2016

Vektorgeometri för gymnasister

November 24, Egenvärde och egenvektor. (en likformig expansion med faktor 2) (en rotation 30 grader moturs)

Detta cosinusvärde för vinklar i [0, π] motsvarar α = π 4.

Tentamen i Linjär algebra (TATA31/TEN1) ,

GRAM-SCHMIDTS METOD ... Med hjälp av Gram-Schmidts metod kan vi omvandla n st. linjäroberoende vektorer. samma rum dvs som satisfierar

Chalmers tekniska högskola Datum: kl Telefonvakt: Linnea Hietala MVE480 Linjär algebra S

Linjär algebra F1, Q1, W1. Kurslitteratur

Tentamen i Linjär algebra (TATA31/TEN1) ,

TMV036 Analys och linjär algebra K Kf Bt, del C

TMV142/186 Linjär algebra Z/TD

SF1624 Algebra och geometri


A = (3 p) (b) Bestäm alla lösningar till Ax = [ 5 3 ] T.. (3 p)

Crash Course Algebra och geometri. Ambjörn Karlsson c januari 2016

Vektorgeometri för gymnasister

1. (a) (1p) Undersök om de tre vektorerna nedan är linjärt oberoende i vektorrummet

SF1624 Algebra och geometri

2x + y + 3z = 1 x 2y z = 2 x + y + 2z = 1

Föreläsningsanteckningar Linjär Algebra II Lärarlyftet

SF1624 Algebra och geometri Lösningsförslag till tentamen DEL A

Vektorgeometri för gymnasister

. b. x + 2 y 3 z = 1 3 x y + 2 z = a x 5 y + 8 z = 1 lösning?

KTH, Matematik. Övningar till Kapitel , 6.6 och Matrisframställningen A γ av en rotation R γ : R 2 R 2 med vinkeln γ är

SF1624 Algebra och geometri Lösningsförslag till tentamen DEL A

SF1624 Algebra och geometri Lösningsförslag till tentamen DEL A. t 2

Vektorgeometri för gymnasister

Matematiska Institutionen KTH. Lösning till tentamensskrivning på kursen Linjär algebra, SF1604, den 15 mars 2012 kl

17. Övningar ÖVNINGAR Låt F och G vara avbildningar på rummet, som i basen e = {e 1,e 2,e 3 } ges av. x 1 x 2 2x 2 + 3x 3 2x 1 x 3

Veckoblad 4, Linjär algebra IT, VT2010

Prov i matematik Civilingenjörsprogrammen EL, IT, K, X, ES, F, Q, W, Enstaka kurs LINJÄR ALGEBRA

MVE022 Urval av bevis (på svenska)

SF1624 Algebra och geometri Lösningsförslag till tentamen DEL A

1. Inledning. x y z. u = xe 1 + ye 2 + ze 3 = e

LÖSNINGAR LINJÄR ALGEBRA LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA MATEMATIK

September 13, Vektorer En riktad sträcka P Q, där P Q, är en pil med foten i P och med spetsen i Q. Denna har. (i) en riktning, och

Veckoblad 3, Linjär algebra IT, VT2010

Exempel :: Spegling i godtycklig linje.

M0043M Integralkalkyl och Linjär Algebra, H14,

Explorativ övning Vektorer

Vektorgeometri för gymnasister

Linjär algebra och geometri I

Linjär algebra och geometri I

LÖSNINGAR TILL LINJÄR ALGEBRA kl LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA MATEMATIK

Tentamen i Linjär algebra (TATA31/TEN1) ,

Föreläsning 3, Linjär algebra IT VT Skalärprodukt

Kryssproblem (redovisningsuppgifter).

Exempel :: Spegling i godtycklig linje.

Linjär algebra Föreläsning 10

ax + y + 4z = a x + y + (a 1)z = 1. 2x + 2y + az = 2 Ange dessutom samtliga lösningar då det finns oändligt många.

SF1624 Algebra och geometri

SF1624 Algebra och geometri Lösningsförslag till tentamen DEL A

Andragradspolynom Några vektorrum P 2

REPETITION. [F ] = a. a m1... a mn Sådan att [F (v)] = [F ][v].

Lösningsförslag till skrivningen i Vektorgeometri (MAA702) Måndagen den 13 juni 2005

Transkript:

Linjär Algebra, Föreläsning 9 Tomas Sjödin Linköpings Universitet

Euklidiska rum Vi ska nu införa en extra struktur på vektorrum, en så kallad skalärprodukt, vilken vi kan använda för att definiera längd och vinklar m.m. som inte har någon mening i ett allmänt vektorrum. Definition En skalärprodukt på ett vektorrum E är en funktion som tar två vektorer u, v E och ger ett reellt tal (u v), och som uppfyller följande för alla u, v, w E, λ R: (u v) = (v u), (u v + w) = (u v) + (u w), (u λv) = λ(u v), (u u) 0 med likhet om och endast om u = 0. E tillsammans med ( ) kallas för ett Euklidiskt rum.

R n (och M n 1 ) tillsammans med standardskalärprodukten som vi definierat tidigare är ett Euklidiskt rum. Detta rum betecknas även ibland E n. Vidare är det klart att ett delrum U till ett Euklidiskt rum E automatiskt är ett Euklidiskt rum med samma skalärprodukt som i E.

I ett Euklidiskt rum E definierar vi även följande begrepp via skalärprodukten: Längd/norm: u = (u u), Avstånd: d(u, v) = u v, u, v ortogonala om (u v) = 0, Vinkeln θ mellan u, v 0 definieras att vara den unika vinkel i [0, π] s.a. cos θ = (u v) u v.

Vidare har vi följande resultat: Pythagoras sats: (u v) = 0 u + v 2 = u 2 + v 2. Cauchy-Schwarz olikhet: (u v) u v. Triangelolikheten: u + v u + v.

Vi kan också precis som i R n införa den ortogonala projektionen av en vektor u på en vektor v 0 att vara den unika vektor u v som är parallell med v och sådan att u v := u u v är ortogonal mot v. Samma formel som i R n (med samma argument som i R n för att få fram den) gäller även här: u v = (u v) v 2 v.

ON-mängder/baser Definition {u 1, u 2,..., u m } i ett Euklidiskt rum kallas en ON-mängd (ortonormal mängd) om { 1 i = j (u i u j ) = 0 i j Om ( u 1 u 2 ) u m dessutom är en bas då kallas den en ON-bas. Notera att detta säger att en ON-mängd består av vektorer med längd 1 och som är parvis ortogonala mot varandra.

Sats En ON-mängd i ett Euklidiskt rum är alltid linjärt oberoende Normalt är det just ON-baser som är rätt baser att jobba med i Euklidiska rum, som följande sats förklarar. Sats Om u = ( ) u 1 u 2 u m är en ON-bas till det Euklidiska rummet E, då gäller följande för skalärprodukten: x 1 y 1 u x 2 y 2 u.. = x 1y 1 + x 2 y 2 +... + x m y m. x m y m D.v.s. när vi väl uttrycker allt i en ON-bas så är skalärprodukten samma som i R m.

Ortogonal projektion på delrum Definition Om U är ett delrum till det Euklidiska rummet E, då definierar vi det ortogonala komplementet till U: U = {v E : (v u) = 0 för alla u U}.

Det är lätt att kontrollera att U också är ett delrum till E. Sats Om U = [u 1, u 2,..., u m ] då gäller att U = {v E : (v u i ) = 0 för alla i = 1, 2,..., m}.

Sats Om ( u 1 u 2 ) u m är en ON-bas till delrummet U i E, då gäller att u U := (u u 1 )u 1 + (u u 2 )u 2 +... + (u u m )u m U, u U := u u U U. Vi kallar u U den ortogonala projektionen av u på U. OBS! Notera att uppdelningen u = v + w där v U, w U är unik. Notera även att om vi tillämpar satsen med U = E säger den att om ( u 1 u 2 u m ) är en ON-bas till E då gäller u = (u u 1 )u 1 + (u u 2 )u 2 +... + (u u m )u m.

Gram-Schmidts metod Gram-Schmidts metod tar en bas till ett Euklidiskt rum och skapar en ON-bas utifrån denna som följer. Låt ( u 1 u 2 u m ) vara en bas till det Euklidiska rummet E (alltså inte nödvändigtvis en ON-bas). Skapa nu vektorer e 1, e 2,..., e m som följer: e 1 := u 1 / u 1, e 2 := v 2 / v 2 där v 2 := u 2 (u 2 e 1 )e 1,. e m := v m / v m där v m := u m (u m e 1 )e 1 (u m e 2 )e 2... (u m e m 1 )e m 1 Denna bas uppfyller också följande för varje j = 1, 2,..., m: [e 1, e 2,..., e j ] = [u 1, u 2,..., u j ].

Om det är så att man har en mängd vektorer u 1, u 2,..., u m som man bara vet genererar E, men ej nödvändigtvis är linjärt oberoende kan man använda ovanstående metod också för att skapa en ON-bas med den skillnaden att om man i något steg får ett v j som är nollvektorn så kastar man helt enkelt bort den.

Exempel 1 Exempel 1: Låt U = {(x 1, x 2, x 3 ) : x 1 + x 2 + x 3 = 0} R 3. Bestäm en ON-bas till U samt beräkna u U och u U då u = (1, 1, 2).

Exempel 2 Exempel 2: Låt u 1 = (1, 1, 0, 0), u 2 = (1, 0, 1, 0), u 3 = (0, 0, 1, 1), u 4 = (0, 0, 0, 1) i R 4. Låt vidare U 1 = [u 1 ], U 2 = [u 1, u 2 ], U 3 = [u 1, u 2, u 3 ]. Skapa en ON-bas e 1, e 2, e 3, e 4 till R 4 sådan att U 1 = [e 1 ], U 2 = [e 1, e 2 ], U 3 = [e 1, e 2, e 3 ].