Beställning av utbildningsuppdrag inom Grundlärarprogrammet med inriktning mot fritidshem vid Linköpings universitet Detta dokument ger en kortfattad beskrivning av centrala utgångspunkter i Grundlärarprogrammet med inriktning mot fritidshem som startar ht 2011. Vidare redovisas de krav som måste uppfyllas vid medverkan i genomförandet av utbildningen. Avslutningsvis presenteras de institutioner som får ansvar för genomförandet av grundlärarutbildningen med inriktning mot fritidshem. Fokus ligger på beställning för budgetåret 2012, men i och med att kurserna i utbildningens huvudområde och i de praktiskt-estetiska ämnena löper över flera terminer omfattar beställningen i praktiken ett utbildningsuppdrag som sträcker sig 2 år framåt i tiden. Grundläggande principer för Grundlärarprogrammet med inriktning mot fritidshem De idéer och pedagogiska överväganden som formar det nya Grundlärarprogram med inriktning mot fritidshem har dels sin grund i politiska styrdokument dels i erfarenheter och insikter från en lång tradition av arbete med lärar- och fritidspedagogutbildning vid Linköpings universitet. Därtill har lärdomar från arbetet med ansökningarna om examenstillstånd spelat en viktig roll. Samtidigt som utbildningens övergripande idéer behöver preciseras är det viktigt att understryka medverkande institutioners roll i det fortsatta utvecklingsarbetet. De kurser som bygger upp utbildningen formas till stor del av medverkande lärare utifrån deras ämnesmässiga och pedagogiska överväganden samt i nära dialog med yrkespraktiken. På detta sätt präglas utbildningen av en nära samverkan mellan olika nivåer och aktörer. Vad är det då för idéer som utgör stommen i Grundlärarprogrammet? En akademisk professionsutbildning Utbildningen tar sin utgångspunkt i aktuell och relevant forskning i nära samspel med aktuell och beprövad yrkeserfarenhet. Kompetensmässigt vilar utbildningen på två ben: forskningsoch utbildningsmiljöer inom universitetet och fritidshems- och skolmiljöer i regionen. En ständig växelverkan och interaktion mellan dessa miljöer präglar utbildningen, vilket skapar goda förutsättningarna för den studerande att successivt utveckla sitt professionella kunnande. Professionsanknytningen stärks bland annat genom de kursmentorer som medverkar i kursernas planering, genomförande och uppföljning. Kursmentorerna är verksamma inom fritidshem och skola med dokumenterad erfarenhet av arbete i fritidshemmet och skolans verksamhet. Huvudområde i Grundlärarprogrammet med inriktning mot fritidshem är Pedagogiskt arbete inriktning fritidspedagogik (efterledet är ett arbetsnamn eftersom beslut om huvudområdets fullständiga namn ännu inte fattats). I Grundlärarprogrammet ingår även ett praktiskt-estetiskt undervisningsämne (vilket eller vilka är ännu inte beslutade) samt kurser i den utbildningsvetenskapliga kärnan. För att stärka integrationen mellan olika kompetenser och delmoment har det inrättats ett särskilt UK/FP-råd, vilket har till uppgift att planera, genomföra och följa upp de olika kurserna som ingår huvudområdet respektive den utbildningsvetenskapliga kärnan samt det praktiskt-estetiska ämnesblock som ingår i utbildningen. I UK/FP-rådet deltar kursansvariga för de delkurser som ingår inom såväl huvudområdet som den utbildningsvetenskapliga kärnan. I UK/FP-rådet ingår även en kursmentor som är verksam inom båda områdena. I anslutning till det praktiskt-estetiska ämnesblocket är UK/FP-rådet tänkt att utökas med en ämnesdidaktiker i ett praktiskt-estetiskt undervisningsämne.
Lärande Utbildningens mål är att optimera förutsättningarna för den studerandes lärande till lärare. En viktig förutsättning för detta är en aktiv dialog med de studerande i syfte att identifiera framgångsfaktorer såväl som svårigheter. Valet av arbetsformer vägleds av idéer om hur den studerandes lärande på bästa sätt kan stödjas och stimuleras, samt kännetecknas av höga förväntningar på de studerande genom tydliga krav, högt studietempo och markering av det egna ansvaret för studierna. Progression Utbildningen är strukturerad på ett sätt som stöttar den studerandes utveckling av grundläggande kunskaper inom olika områden och ämnen för att sedan alltmer stimulera den studerandes förmåga att självständigt kunna hantera de uppgifter som ingår i läraryrket. Två programövergripande progressionsstråk pekas ut: didaktiskt kunnande och vetenskapligt kunnande. I det didaktiska progressionsstråket utvecklar den studerande sin förståelse av det pedagogiska arbetets sociala och politiska förutsättningar samt förmågan att skapa goda betingelser för lärande. I det vetenskapliga progressionsstråket utvecklar den studerande ett kritiskt och reflekterande förhållningssätt samt förmågan till egen kunskapsproduktion med hjälp av vetenskapliga metoder. Samverkan Utbildningen utnyttjar LiU:s samlade kompetens samt uppmuntrar och skapar förutsättningar för samverkan mellan olika aktörer och miljöer. På detta sätt blir utbildningen hela universitetets angelägenhet och den studerande får tillgång till god kompetens inom samtliga ämnen och områden. Utbildningens organisering Värdinstitution För att skapa tydligt fokus i ansvaret för utbildningens huvudområde, den utbildningsvetenskapliga kärnan och de praktiskt-estetiska ämnena utses värdinstitutioner. Valet av värdinstitution baseras på en analys av lärarkapacitet och forskningsmiljöer inom området/ämnet och signalerar ett övergripande ansvar för utveckling och kvalitetssäkring av området/ämnet. I de fall relevanta samarbetspartners finns inom LiU har värdinstitutionen också ansvar för att organisera samverkan inom området/ämnet. Det praktiska ansvaret för utveckling och genomförande och uppföljning av de kurser som ingår i utbildningen kommer dock att ligga på ovan nämnda UK/FP-råd som etablerats. Inte minst handlar detta ansvar om att skapa en fungerande integration mellan utbildningens olika delar: mellan studier inom huvudområdet, den utbildningsvetenskapliga kärnan, ämnesstudier, ämnesdidaktiska studier och verksamhetsförlagd utbildning. Verksamhetsförlagd utbildning (VFU) Verksamhetsförlagd utbildning ska planeras och organiseras i linje med den övergripande tanken om verksamhetsförlagd utbildning som en integrerad del av studierna. Den del av kursen som utgör VFU genomförs i skola och fritidshem. Förberedelser inför och uppföljning
av VFU bör ske på campusförlagd tid. Det antal veckor VFU den studerande ska genomföra i huvudområdet respektive ämnesområdet framgår av aktuella studiegångar (bilaga 1). Innan utlägget av VFU-veckor fastställs måste UK/FP-rådet (se ovan) för huvudområdet föra diskussioner med VFU-organisationen. Ämnesdidaktiska kluster De ämnesdidaktiska inslag som sker inom ramen för studierna inom ett ämnesområde ska vara föremål för ämnesövergripande samverkan inom ramen för så kallade ämnesdidaktiska kluster. Följande kluster skrevs fram i ansökan om examensrätt för grundlärarutbildningen med inriktning mot fritidshem och håller nu på att ta form: Praktisk-estetiska ämnen Ämnesdidaktiska kluster handlar om samverkan mellan ämnen i syfte att säkra den akademiska nivån på ämnesdidaktiken inom de praktiskt-estetiska ämnesområdena i Grundlärarlärarprogrammet med inriktning mot fritidshem. Förutsättningar och krav för medverkan i Grundlärarprogrammet med inriktning mot fritidshem Den institution som önskar utföra utbildningsuppdrag i Grundlärarprogrammet med inriktning mot fritidshem måste ställa sig bakom utbildningens grundläggande idéer och i konstruktiv samverkan med programledningen och andra medverkande institutioner skapa goda förutsättningar för den studerande att uppnå utbildningens mål. Utgångspunkten är den ansökan om examenstillstånd som Linköpings universitet inlämnade till Högskoleverket juni 2010 och som beviljades i januari 2011. Denna ansökan har successivt kompletterats och reviderats genom beslut av Områdesstyrelsen för utbildningsvetenskap. Till exempel har Områdesstyrelsen, efter dialog med inblandade parter, reviderat de olika studiegångar som är aktuella för Grundlärarprogrammet. Aktuella studiegångar redovisas i bilaga 1. Vilka områden och ämnen avses? Beslut om beställning av utbildningsuppdrag rör kurser inom huvudområdet, kurs inom den utbildningsvetenskapliga kärnan samt kurs inom ett praktiskt-estetiskt ämnesblock om 15 hp. I och med att de två praktiskt-estetiska ämnesblocken betraktas som en helhet omfattar beställningen i praktiken också det andra blocket (15 hp) som genomförs under utbildningens tredje år. Utgångspunkten är de preliminära kursplaner som ingick i LiU:s ansökan till HSV om examenstillstånd för grundlärarprogrammet med inriktning mot fritidshem. Kursplaner bifogas i bilaga 2. Kursplanerna kommer att modifieras något inför kursstart för att kunna fungera som effektiva styrdokument. Det handlar dock i de flesta fall om finjusteringar snarare än radikala omarbetningar. Beslut om värdinstitution Det övergripande målet för beställningen är att erbjuda högsta möjliga kvalitet för de studenter som går utbildningen. Av tabellen nedan framgår vilka institutioner som får uppdraget som värdinstitution för de områden/ämnen, kurser, beställningen berör. Vägledande för beslutet om värdinstitution har varit de kompetenser som pekades ut i Högskoleverkets prövning av examenstillstånd för grundlärarutbildning med inriktning mot fritidshem. Områdes- eller ämneskompetens Vetenskaplig kompetens inom relevant område/ämne
Didaktisk kompetens Yrkeserfarenhet inom relevant stadium/verksamhetsområde Erfarenhet av lärarutbildning En viktig utgångspunkt har också varit att stötta en stark och nära relation mellan forskning och grundutbildning. Utvecklingsarbetet inför examensrättsansökan speglade vilka miljöer inom LiU som har kompetens inom de områden och ämnen som ingår i grundlärarutbildningen med inriktning mot fritidshem. Fortsatt samverkan mellan dessa miljöer bör också känneteckna genomförandet av den nya utbildningen. Därför framgår de relevanta utbildningsmiljöer som skrevs fram i examensrättsansökan av tabellen nedan. I vissa fall involverar samverkan hela miljöer och i andra fall kan det handla om enskilda personer med nyckelkompetenser för området/ämnet. Kurser Värdinstitution Relevanta samarbetspartners Vt-12 Utbildningsvetenskaplig kärna IBL 4, Sociala relationer och lärares redskap, 7.5 hp Vt-12 IBL Fritidspedagogik 2, Barnet, gruppen, grupprocesser och lärande, 22.5 hp (5 veckor vfu) Ht-12 Tema, NCU (IKK) Fritidspedagogik 3, Barn, miljö och utomhuspedagogik, 15 hp (5 veckor vfu) Ht-12 IKK Praktiskt estetiskt undervisningsämne musik, 15 hp 1 Eller Praktiskt estetiskt undervisningsämne Idrott, 15 hp 2 IKK Beslut att fastställa denna rambeställning har fattats vid styrelsens sammanträde. I beslutet har deltagit undertecknad dekanus samt ledamöterna Thomas Östholm, Andreas Fejes, Cecilia Lindgren, Birgitta Plymoth, Joaklim Samuelsson, Louise Malmström, Åsa Ridne, Niklas Cederwall, Tobias Karlsson och Linnéa Bodén samt tjänstgörande ersättarna Gunnel Colnerud och Jesper Thorén. 1 Beslut om vilka praktiska estetiska undervisningsämnens som skall ingå i Grundlärarprogrammet med inriktning mot fritidshem är ännu inte beslutade. 2 Beslut om vilka praktiska estetiska undervisningsämnens som skall ingå i Grundlärarprogrammet med inriktning mot fritidshem är ännu inte beslutade.
Därutöver har närvarit ersättaren Elisabeth Eriksson, programansvariga utbildningsledarna Anna Johnsson Harrie och Ragnhild Löfgren, fakultetskoordinatorerna Håkan Johanson, Caroline Kelly och Eva Tjernström, föredragande, controller Samuel Zethson och kanslichef Christina Åkerlund. Karin Mårdsjö Blume Eva Tjernström