-2, STST 2015-04-13 16:00 Möteskallelse Måndagen den 13.4.2015 kl. 16:00 i stadsstyrelsens sammanträdesrum Ordinarie ledamöter Peter Boström, ordförande Ulla Hellén, I viceordförande Jarmo Ittonen, II viceordförande Mona Vikström Kenneth Holmgård Maria Lunabba Owe Sjölund Christina Helsing Kari Koskela Tua Mäenpää Eero Luomala Personliga ersättare Markus Granholm Pentti Silvennoinen Anna-Maija Lyyra Bo Forsman Marcus Suojoki Annica Haldin Brita Brännbacka-Brunell Bjarne Kull Mervi Rantala Kurt Hellstrand Marita Salmu Övriga deltagare Anne Ekstrand, stadsdirektörens ersättare Milla Kallioinen, stadssekreterare Carola Sundqvist, stadsfullmäktiges ordförande Richard Sjölund, stadsfullmäktiges I viceordförande Markus Karlsson, stadsfullmäktiges II viceordförande Ärenden Enligt bifogade föredragningslista. Enligt uppdrag: Milla Kallioinen stadssekreterare
-1, STST 2015-04-13 16:00 FEL! HITTADE INGA POSTER FÖR INNEHÅLLSFÖRTECKNING.
160, STST 2015-04-13 16:00 SAMMANTRÄDETS LAGENLIGA SAMMANKALLANDE OCH BESLUTFÖRHET
161, STST 2015-04-13 16:00 PROTOKOLLJUSTERING Stadssekreteraren: Protokolljustering äger rum i stadskansliet måndagen den 20 april 2015. Förslag Stadsdirektörens ersättare: Stadsstyrelsen utser Mona Vikström och Eero Luomala till protokolljusterare.
162, STST 2015-04-13 16:00 ANMÄLNINGSÄRENDEN Stiftelsen Aspegrens trädgård har sänt ett brev med önskan om att staden skulle utse en ny person till ordinarie medlem i stiftelsens styrelse. Anne Ekstrand har avsagt sig uppgiften. Handlingarna finns till påseende i stadskansliet. Förslag Stadsdirektörens ersättare: Stadsstyrelsen antecknar ärendet för kännedom.
163, STST 2015-04-13 16:00 CFV: 49/2015 ÖVERTAGANDE AV ÄRENDEN TILL BEHANDLING I STADSSTYRELSEN Stadsdirektörens ersättares beslut: Bilaga 163 A Stadssekreterarens beslut: Bilaga 163 B Stadssekreteraren: Enligt 51 i kommunallagen kan kommunstyrelsen, dess ordförande, kommundirektören eller en tillförordnad tjänsteman överföra av en nämnd redan avgjort ärende till behandling i styrelsen. Styrelsen kan, med vissa undantag, upphäva nämndens beslut eller återföra ärendet till ny behandling. När rätten utövas skall det anses att ett beslut är fattat när protokollet är justerat. Rätten skall utövas inom den tid som gäller för framställande av rättelseyrkande. Enligt förvaltningsstadgan för staden Jakobstad 45 skall nämnd eller direktion meddela stadsstyrelsen senast inom fyra dagar efter att protokollet justerats om beslut i sådana ärenden som kan tas till behandling i stadsstyrelsen. Beträffande social- och hälsovårdsnämndens beslut har staden Jakobstad, Larsmo kommun, Nykarleby stad och Pedersöre kommun i samarbetsavtalet inom detta område avtalat att värdkommunens (staden Jakobstads) styrelse inte utnyttjar den rätt som den har, i egenskap av högre organ, att till behandling i stadsstyrelsen överta ärenden som den gemensamma nämnden eller dess sektioner fattat beslut i. Undantaget är de fall där övervakningen av beslutens laglighet kräver det. Protokoll från tekniska nämndens sammanträde 24.3.2015 finns till påseende på sammanträdet, samt på http://webmap.jakobstad.fi/ktweb/ Förslag Stadsdirektörens ersättare: Stadsstyrelsen beslutar att inte utöva sin rätt att överta behandlingen av något av de tjänstemannabeslut som nämns i bilagorna ovan samt ej heller överta något av de ärenden som det fattats beslut om på tekniska nämndens sammanträde 24.3.2015.
163, STST 2015-04-13 16:00 / :s bilaga: Bilaga 163 A, stst 13.4.2015 Staden Jakobstad BESLUTSFÖRTECKNING, KORT 09.04.2015 1 stadsdirektörens ersättare/kaupunginjohtajan sijainen Anne Ekstrand/sd:s ersättare 31.03.2015 02.04.2015 9 / 2015 10 / 2015 Jan Levander, anhållan om semester Susanna Melender, loma-anomus
163, STST 2015-04-13 16:00 / :s bilaga: Bilaga 163 B, stst 13.4.2015
164, STST 2015-04-13 16:00 CFV: 341/2015 ANDELSLAGET VIEXPO: KALLELSE TILL ORDINARIE ANDELSSTÄMMA 23.4.2015 Stadssekreteraren: Andelslaget Viexpo kallar till ordinarie andelsstämma 23.4.2015 kl. 10.00 vid Evald i Karleby (Ristrandsgatan 1). Förslag Stadsdirektörens ersättare: Stadsstyrelsen utser stadens representant till den ordinarie andelsstämman 23.4.2015.
165, STST 2015-04-13 16:00 CFV: 351/2015 REGIONFÖRVALTNINGSVERKET: FRAMSTÄLLNINGAR AV HEDERS- OCH UT- MÄRKELSETECKEN Regionförvaltningsverkets i Västra och Inre Finland skrivelse: Bilaga 165 Stadssekreteraren: Regionförvaltningsverket i Västra och Inre Finland ber kommunerna sända sina framställningar om heders- och utmärkelsetecken till regionförvaltningsverket senast den 22 maj 2015. Framställningar för personal inom undervisningssektorn bör dock insändas senast fredagen den 8 maj 2015. Förslag Stadsdirektörens ersättare: Stadsstyrelsen befullmäktigar stadsstyrelsens presidium, stadsdirektörens ersättare och stadssekreteraren att inkomma med förslag till framställning om heders- och utmärkelsetecken till Regionförvaltningsverket i Västra och Inre Finland.
165, STST 2015-04-13 16:00 / :s bilaga: Bilaga 165, stst 13.4.2015
165, STST 2015-04-13 16:00 / :s bilaga: Bilaga 165, stst 13.4.2015
166, STST 2015-04-13 16:00 CFV: 352/2015 FORTSATTA FÖRHANDLINGAR OM KOMMUNSTRUKTURUTREDNINGEN: EVIJÄRVI OCH JAKOBSTAD Stadssekreteraren: Kommunstrukturutredningen inleddes för kommunerna i Jakobstadsregionen i början av år 2014. I utredningen deltog Evijärvi, Larsmo, Kronoby, Pedersöre, Jakobstad och Nykarleby. För utredningen tillsattes fem arbetsgrupper och som styrgrupp fungerade Kommunala samarbetsnämnden i Pedersörenejden. Tjänstemannaarbetet koordinerades av Jakobstads stadssekreterare Milla Kallioinen. I arbetet anlitades också en utomstående konsult, som utarbetade en omfattande ekonomiutredning för kommunerna i regionen. Alla kommuner har behandlat arbetsgruppernas slutrapporter och ekonomiutredningen i sina fullmäktige. Kommunstrukturutredningen i den här formen fyller de krav som ställs i lagen, eftersom det slutliga resultatet också omfattade ett preliminärt sammanslagningsavtal, som kommunernas fullmäktige tog ställning till. Av de kommuner som var med i utredningsarbetet godkände fullmäktige i Evijärvi och i Jakobstad det förslag som gick ut på att fullmäktige godkände det föreslagna sammanslagningsavtalet som underlag för fortsatta förhandlingar, vars syfte är en kommunsammanslagning. När tjänstemännen träffades 25.3.2015 för att diskutera de fortsatta förhandlingarna, kom man överens om att tillsätta arbetsgrupper för de delområden som är viktigast för båda eller endera parten: 1. Jordbrukstjänster avbytarservice, sammankallare Evijärvi 2. Skolor, sammankallare Jakobstad 3. Social- ja hälsovårdstjänster, sammankallare Jakobstad Arbetsgruppernas sammansättning: Till varje arbetsgrupp väljs två tjänstemän och två förtroendevalda. Den ena tjänstemannen fungerar som sammankallare för gruppen. Arbetsgrupperna samlas 1-2 gånger i april-maj och sammanställer bakgrundsmaterialet för de slutliga förhandlingarna. I juni ordnas en hel dag före midsommar (preliminärt onsdag 17.6), då man går igenom ämnena för förhandlingarna och övriga öppna frågor med en bredare sammansättning. I mötesdagen deltar arbetsgruppernas medlemmar samt vardera fullmäktiges och styrelses presidium. Förslag Stadsdirektörens ersättare: Stadsstyrelsen beslutar utse två förtroendevalda och två tjänstemän till varje arbetsgrupp (jordbrukstjänster, skolor samt social- och hälsovårdstjänster).
167, STST 2015-04-13 16:00 TV: 78/2014 DETALJPLANEFÖRSLAG FÖR VÄSTRA FÅRHOLMEN, GENOM VILKET SKAPAS KVARTEREN 1-19 SAMT REKREATIONS-, GATU- OCH TRAFIK-, SPECIAL-, SKYDDS- SAMT VATTENOMRÅDEN I JAKOBSTADS STADSDEL 28 FÅRHOLMEN TN 28.1.2014 31 Bilaga 31 A: karta Bilaga 31 B: detaljplaneskiss Bilaga 31 C: Eero Nieminens skrivelse Beredning: Stadsplanearkitektens ersättare Ben Griep, tfn 044 785 1328 Planläggningsavdelningen har utarbetat ett utkast till detaljplaneförslag för ett nytt bostadsområde på Västra Fårholmen. I terrängen bakom strandområdet som används för sommarstugor skulle det bildas ny småhusbebyggelse, som skulle omfatta 61 tomter för egnahemshus, 13 tomter för parhus och 3 tomter för småhus som rymmer flera hushåll. Befintliga sommarstugetomter skulle anvisas rätt till åretruntboende. Området skulle bli tillgängligt via en anslutning till Omfartsvägen. Beredningen av planen visade sig vara en krävande uppgift p.g.a. planområdets betydande naturvärden och andra egenskaper. Förpliktelserna i lagen ställer mycket strama randvillkor för planeringen. Man har likväl inte prutat på de kvalitativa målen, utan man har lyckats svara på utmaningarna genom att vända dem till fördelar. Enligt utkastet till detaljplan skulle det nya bostadsområdets väganslutning till Omfartsvägen byggas på det ställe där det för närvarande står ett obebott bostadshus invid Omfartsvägen. Ifrågavarande hus har i de inventeringar som utförts konstaterats vara en sådan rastplats för fladdermöss som det enligt naturvårdslagen 49 1 mom. är förbjudet att förstöra eller försämra. Trots det har planeraren kommit fram till att det i det här fallet är motiverat att placera den nya väganslutningen just vid fladdermushuset. Utkastet till detaljplan ger möjligheter att ersätta den rastplats som går förlorad genom att skapa nya, potentiella rastplatser för fladdermössen. Efter noggrant övervägande har man stannat för den här lösningen, som grundar sig på en heltäckande granskning av alla delfaktorer. I kapitel 4.5.2 finns en redogörelse för ärendet i sin helhet. Dödsboet, som äger fastigheten där rastplatsen för fladdermöss befinner sig, har meddelat sig vara missnöjd med lösningen. (Bilaga 31 C) Eftersom planlösningen leder till att fladdermössens rastplats förstörs, behöver den stöd av ett i naturvårdslagen 49 3 mom. avsett undantagslov från förbudet att förstöra eller försämra en rastplats för fladdermöss, för att man ska kunna lägga fram planförslaget till påseende. Miljöcentralen i Västra Finland beslutar om undantagslov.
167, STST 2015-04-13 16:00 TV: 78/2014 Det är skäl att utnyttja den tid som går åt till behandlingen av undantagslovet till att höra intressenterna på utkaststadiet genom att framlägga beredningsmaterialet till påseende som utkast och genom att inbegära utlåtanden samt genom att ge möjlighet att framföra åsikter om det. I det här fallet är det på sin plats att satsa på växelverkan i utkastskedet, innan det egentliga planförslaget blir klart, eftersom det har gått en lång tid sedan beredningen av planen anhängiggjordes och eftersom den pågående planläggningen har förgreningar som visat sig vara mer komplicerade än vanligt. Responsen på utkastet kommer att beaktas och det egentliga planförslaget kommer att beredas för att framläggas till påseende, när frågan om undantagslov har avgjorts. Stadsplanearkitektens ersättare: Tekniska nämnden - föreslår för stadsstyrelsen, att staden Jakobstad ansöker hos NTM-centralen om ett i naturvårdslagen 49 3 mom. avsett undantagslov från förbudet att förstöra eller försämra rastplatser för fladdermöss - till stöd för det planförslag som bereds för Västra Fårholmen, - antecknar för kännedom, att planläggningsavdelningen kommer att framlägga detaljplaneutkastet till påseende under en månads tid för hörande av intressenter under den tid detaljplanen bereds och - antecknar för kännedom, att planläggningsavdelningen kommer att inbegära utlåtanden om detaljplaneutkastet av -miljö- och byggnadsnämnden -räddningsdirektören -Säkerhets- och kemikalieverket Tukes -hälsoinspektionen -Jakobstads energiverk -Jakobstads Vatten -NTM-centralen -Österbottens förbund och -Jakobstads Natur rf. Förslag Beslut Tf. tekniska direktören: Tekniska nämnden beslutar i enlighet med stadsplanearkitektens ersättares förslag. Tekniska nämnden: Tekniska nämnden godkände förslaget. Stst 17.2.2014 60 Karta: Bilaga 60 A Detaljplaneskiss:
167, STST 2015-04-13 16:00 TV: 78/2014 Bilaga 60 B Eero Nieminens skrivelse: Bilaga 60 C Förslag Beslut Stadsdirektören: Stadsstyrelsen besluter att staden Jakobstad ansöker hos NTM-centralen om ett i naturvårdslagen 49 3 mom. avsett undantagslov från förbudet att förstöra eller försämra rastplatser för fladdermöss, till stöd för det planförslag som bereds för Västra Fårholmen. Stadsstyrelsen: Stadsstyrelsen godkände förslaget. TN 20.1.2015 13 Detaljplanekarta: Bilaga 13 A Detaljplanebeskrivning: Bilaga 13 B Beredning: Stadsplanearkitekt Pekka Elomaa, tel. 044-7851230 Planläggningsavdelningen har utarbetat ett detaljplaneförslag för ett nytt bostadsområde på Västra Fårholmen. I terrängen bakom strandområdet som används för sommarstugor skulle det bildas ny småhusbebyggelse, som skulle omfatta 58 tomter för egnahemshus, 14 tomter för parhus och 5 tomter för småhus som rymmer flera hushåll. Befintliga sommarstugetomter skulle anvisas rätt till åretruntboende. Området skulle bli tillgängligt via en ny anslutning till Omfartsvägen. Planläggningsavdelningen hade berett sitt utkast till plan för Västra Fårholmen redan 16.1.2014, men förmodade att det innehöll betydande osäkerhetsfaktorer. Under beredningen av planen hade det framgått att lagenliga förpliktelser ställer ovanligt stränga och delvis motstridiga randvillkor för planeringen av Västra Fårholmen, och att omständigheterna kring planläggningen är mer komplicerade än vanligt. Planläggningsavdelningen beslutade be om feedback på sin plan redan på förhand genom att framlägga den till påseende på utkaststadiet och inbegära utlåtanden. Det kom konstruktiv feedback från flera sommarstugeägare på Fårholmen i form av anmärkningar, som gjorts antingen enskilt eller i grupp. Utlåtanden gavs av miljö- och byggnadsnämnden, hälsoinspektionen, Jakobstads Energiverk, Österbottens förbund, Säkerhets- och kemikalieverket Tukes samt Jakobstads Natur rf. Miljöcentralen i Västra Finland gav inget utlåtande om
167, STST 2015-04-13 16:00 TV: 78/2014 planutkastet, men miljöcentralens Naturvårdsgrupp fattade 27.10.2014 beslut om staden Jakobstads ansökan om tillstånd att avvika från det förbud att förstöra eller försämra rastplatser för fladdermöss som avses i naturvårdslagen, 49 1 mom. Ansökan gällde den rastplats för fladdermöss som finns på Fårholmen. Miljöcentralen avslog ansökan. Det planförslag som nu ska behandlas är daterat 9.1.2015 och det har utarbetats utgående från det planutkast som är daterat 16.1.2014 och från responsen på detsamma. Den största ändringen orsakades av Miljöcentralen i Västra Finlands avslag på ansökan om undantag. Fårholmens väganslutning till Omfartsvägen har som en följd av det flyttats längre norrut, för att det s.k. fladdermushuset ska kunna bevaras. En områdesreserveringsplan för den nya anslutningen har utarbetats i samarbete med trafikmyndigheterna på Miljöcentralen i Västra Finland. Miljö- och byggnadsnämnden ansåg att lägsta golvnivån på de obebyggda strandtomterna bör bestämmas och att bostadsområdets nya väganslutning till Omfartsvägen bör flyttas. Båda sakerna har tagits i beaktande i det planförslag som nu ska behandlas. Hälsoinspektionen uttryckte sin oro över det trafikbuller som Omfartsvägen orsakar för de bostadstomter som är belägna intill vägen. Bullernivån som trafiken orsakar har utretts, behovet av bullerbekämpning har konstaterats och bullerbekämpningslösningar har planerats redan när planen bereddes. Ett omnämnande om det här finns också i beskrivningen och bestämmelserna i planutkastet som är daterat 16.1.2014. Hälsoinspektionens utlåtande gav inte anledning till ändringar. Säkerhets- och kemikalieverket hade ingenting att anmärka på planutkastet, eftersom de objekt som Tukes övervakar (OSTEP Finland Oy Ab:s och UPM-Kymmene Abp:s Jakobstadsfabriker) är på tillräckligt långt avstånd från Västra Fårholmen. Energiverkets önskemål om att det i planförslaget skulle anvisas plats för några transformatorer har kunnat beaktas i det planförslag som nu ska behandlas. Dessutom bedömer Energiverket att området inte är lämpligt för fjärrvärme. Enligt utlåtandet från Österbottens förbund försvårar inte detaljplanen genomförandet av landskapsplanen. Utlåtandet avslöjade likväl en del brister och oklarheter i planutkastet och planbeskrivningen, och dem har planläggningsavdelningen nu korrigerat. Jakobstads Natur rf. ifrågasätter i sitt utlåtande den inventering av flygekorrar som gjordes under beredningen av planen. Inventeringen borde enligt föreningen vara mer detaljerad och uppföljningen borde vara återkommande för att klarlägga den årliga utvecklingen. En betydligt större del av planområdet bör
167, STST 2015-04-13 16:00 TV: 78/2014 besparas från bebyggelse. Föreningen anser att flygekorrskogen på Fårholmen är den viktigaste i Jakobstad och den måste kunna fungera som källpopulation, dvs. ge upphov till extra ungar som kompletterar de andra förekomsterna i östra Jakobstad. I de myndighetsförhandlingar som har hållits om planläggningen har Miljöcentralen i Västra Finland likväl konstaterat att flygekorrarna på Fårholmen har inventerats i rätt tid och att de planförslag som gjorts utgående från inventeringen har varit motiverade. Utlåtandet från Jakobstads Natur rf. gav därför inte anledning till några ändringar i planförslaget. Med anledning av de frågor som lyftes upp i intressenternas anmärkningar och i annan respons gjordes också flera justeringar av planförslaget. Modellen för beräkningen av byggnadsrätten på befintliga villatomter justerades så, att små oklarheter och fel rättades till och för det mesta steg byggnadsrätterna något. Planbestämmelserna för kvarteren med villatomter uppluckrades. Strandområdet vid Fattigviken utnyttjades mer effektivt genom att ändra största delen av kvartersområdet för egnahemshus till kvartersområden för småhus som rymmer flera hushåll. De här kvartersområdena erbjuds dessutom möjlighet att på Fattigvikens strand anlägga en gemensam strandplats som betjänar boendet. Fattigvikens småbåtshamn blev kvar i planförslaget, men p.g.a. att vattenområdet är så smalt, flyttades den helt och hållet till det nuvarande fastlandet, dvs. vattenområdet för båthamnen förverkligas genom att utvidga Fattigvikens nuvarande vattenområde. Fastighetsägare som står utanför planområdet har framfört önskemål om att få komma med i den detaljplan som är under beredning. Det här önskemålet undersöktes också, men det ledde inte till några åtgärder i det här skedet. Detaljplaneområdet på Fårholmen kan utvidgas som ett separat projekt också i ett senare skede, om man så vill, bara förutsättningarna för det här föreligger. Planläggningsavdelningen anser att planförslaget nu är färdigt för behandling. Stadsplanearkitekten: Tekniska nämnden framlägger förslaget till påseende under tiden 26.1 25.2.2015, samt inbegär utlåtanden av: - miljö- och byggnadsnämnden, - räddningsdirektören, - hälsoinspektionen samt - Jakobstads energiverk - Jakobstads vatten - Österbottens förbund - NTM-centralen och - Jakobstads Natur rf. Förslag T.f. tekniska direktören: Tekniska nämnden beslutar i enlighet med stadsplanearkitektens förslag.
167, STST 2015-04-13 16:00 TV: 78/2014 Beslut Tekniska nämnden: Tekniska nämnden godkände förslaget. TN 24.3.2015 63 Bilagor A-B anmärkningar Bilagor C-J utlåtanden Bilaga K 16.3.2015 uppdaterad trafikbullutredning Bilaga L 17.3.2015 tilläggsutredning flygekorre Beredning: Stadsplanearkitekt Pekka Elomaa, tfn 044-7851230 Förslaget till ändring av detaljplanen har varit framlagt till påseende 16.1 25.2.2015 och 8 utlåtanden har inbegärts om förslaget. Medan förslaget var framlagt till påseende inlämnades 2 anmärkningar mot förslaget. Alla begärda utlåtanden om förslaget har inkommit (8 st.). Bemötande av anmärkningar och utlåtanden Fastighetsägare Helena Hietamäki kräver i sin anmärkning att de delområden vid vattengränsen som anvisats strandtomterna i kvarter 17, 18 och 19 befrias från de byggnadsbegränsningar som anges i planförslaget. Det faktum att man på strandtomterna vid Fattigviken kan bygga bastur och båtskjul vid vattengränsen, men inte på strandtomterna vid Östanfjärden, strider enligt Hietamäki mot principen om jämlik behandling. Bemötande: Även om det fanns motiveringar för byggnadsbegränsningarna på ifrågavarande strandområden och ärendet ursprungligen inte var förknippat med några orättvisor, är saken i praktiken inte helt klar. Definitionen av strandzonen är ställvis en tolkningsfråga och inte alltid entydigt klar; därför kan man inte vara helt säker på att alla grannar har behandlats likvärdigt. Hietamäkis anmärkning ifrågasatte på nytt om bestämmelsen var nödvändig och ändamålsenlig. Slutsatsen är att vi i den här frågan kan lita på markägarnas omdöme och byggnadstillsynens tillståndsprövning. Planbestämmelsen kan tas bort ur planförslaget, så som Helena Hietamäki önskar. Dagvårdschefen Tom Enbacka, som ansvarar för den dagvård som ordnas av staden, inlämnade på tjänstens vägnar en anmärkning, där han hänvisar till den höga användningsgraden i Sveden och Permo daghem. Dagvårdschefen anser att planförslaget borde ge möjlighet att använda en del av byggrätten på en viss parhustomt till utrymmen för en daghemsgrupp. Bemötande: Enbackas förslag är bra. Befolkningsunderlaget på Fårholmens bostadsområde kommer inte att räcka till för ett
167, STST 2015-04-13 16:00 TV: 78/2014 helt daghem, men det mest intensiva byggnadsskedet kan orsaka en topp i efterfrågan, som kan bli besvärlig att sköta för anordnaren av dagvård, ifall inte den möjlighet som Enbacka föreslår finns till förfogande. Det är skäl att komplettera planförslaget med en planbestämmelse, som möjliggör att en del av byggnadsrätten på en viss parhustomt används till utrymmen för en daghemsgrupp. Den bästa tomten för det här ändamålet är tomt 11 i kvarter 1. Miljö- och byggnadsnämnden förordar planförslaget i sitt utlåtande, med det tillägget att man borde förse skyddsgrönområdet EV-1 med byggnadsrätt för ett tekniskt utrymme i anslutning till den telemast som ska placeras på området. Bemötande: Miljö- och byggnadsnämndens förslag är bra. Det är skäl att komplettera planförslaget med en tilläggsbestämmelse, som ger byggnadsrätt för ett tekniskt utrymme i anslutning till den telemast som ska placeras på skyddsgrönområdet EV-1. Hälsoinspektionen påpekar att enligt den trafikbullerutredning som gjordes för planförslaget överskrider trafikbullret riktvärdena för utomhusområden nattetid på tre tomter, även om man skulle bygga en bullervall enligt alternativ VE 1. Bemötande: Planläggningsavdelningen anser att Hälsoinspektionens synpunkt är en tolkningsfråga och att saken bör utredas genom en uppdatering av trafikbullerutredningen. De ändringar som gjorts i planförslaget efter utkaststadiet skulle samtidigt beaktas. Uppdateringen av trafikbullerutredningen, som färdigställdes 16.3.2015, bekräftade entydigt att statsrådets riktvärden nu uppfylls till alla delar i planförslaget. Österbottens förbund klagar i sitt utlåtande på att det inte framgår av planbeskrivningen hur man ämnar behandla dagvattnet på planområdet. Det är också oklart om man har beaktat rekreation i tillräcklig utsträckning i planförslaget. Bemötande: I planförslaget bör redogöras också för saker som inte utgör något problem och som är självklara, det har Österbottens förbund rätt i. Ett omnämnande om behandlingen av dagvatten och beaktandet av rekreation bör läggas till i planbeskrivningen. Jakobstadsnejdens Natur rf. ifrågasätter i sitt utlåtande den inventering av flygekorrar som utfördes under beredningen av planen. Utredningarna borde enligt föreningen vara mer detaljerade och uppföljningen borde vara återkommande för att klarlägga utvecklingen år för år. En betydligt större del av planområdet bör besparas från bebyggelse. Enligt föreningen är flygekorrskogen på Fårholmen den viktigaste i Jakobstad och den bör kunna fungera som källpopulation, dvs. ge upphov till extra ungar som kompletterar de andra förekomsterna i östra Jakobstad. Sammanfattningsvis kräver Jakobstadsnejdens Natur rf.
167, STST 2015-04-13 16:00 TV: 78/2014 att områdets natur- och rekreationsvärden borde tas bättre i beaktande att planen borde kompletteras med mer detaljerade kartläggningar av flygekorrarnas boträd och att placeringen av byggplatserna borde justeras så, att de följer naturvårdslagen betydelsen av ihåliga träd för fladdermössen borde utredas sällsynta och utrotningshotade arter i skogarna som är i naturtillstånd borde kartläggas, likaså områdets fågelbestånd. Bemötande: Planområdets naturvärden har utretts och beaktats i den omfattning och så detaljerat som det har varit nödvändigt och ändamålsenligt i samband med detaljplaneringen. Avsikten med de utredningar som görs i samband med planläggningen är ju att de ska utgöra underlag för motiverade och lagenliga planlösningar. Att en intressent är missnöjd med de mål som uppställts för planläggningen betyder inte att miljövärdena inte skulle ha beaktats på det sätt som avses i lagen. Naturtyperna och olika arter utreddes under planprocessen för Fårholmen i den omfattning och så detaljerat som det var nödvändigt med tanke på planlösningarna. NTM-centralen i Södra Österbotten har inte haft något att anmärka i det här hänseendet. Av många olika orsaker har planläggningen av Fårholmen tyvärr blivit en utdragen 3½-årsprocess, och under den tiden kan naturtillståndet på planområdet redan ha förändrats och också omsorgsfullt gjorda kartläggningar kan ha föråldrats. Det är mycket möjligt att man nu kunde hitta nya ihåliga träd som används av flygekorrar och som inte tidigare fanns. Till den delen ansåg planläggningsavdelningen att saken ska skötas genom en uppdatering av den inventering av flygekorrar som gjordes i april 2012. Resultaten av den inventering av flygekorrar som daterats 17.3.2015 och de justeringar av förslaget till detaljplan som gjorts med anledning av den behandlas i följande bemötande av utlåtandet från NTM-centralen i Södra Österbotten. NTM-centralen i Södra Österbotten anser att innan planen fastställs bör man genom en undersökning i terrängen kontrollera om de träd som nämns i utlåtandet från Jakobstadsnejdens Natur rf. och som står på områden som anvisats för byggande eller i omedelbar närhet av dem är förökningsställen för flygekorrar samt kontrollera deras position i förhållande till planbeteckningarna. Om utredningen bekräftar att det finns boträd för flygekorre på (gatu)områden som anvisats för bostadstomter eller som ska bebyggas på annat sätt, bör man se till att de bevaras genom att precisera planbeteckningarna och -bestämmelserna objektvis. Förutom frågan om flygekorrar framför NTM-centralen många detaljerade behov av precisering som gäller byggnadsrätten på AH-kvartersområdet och formen av användning
167, STST 2015-04-13 16:00 TV: 78/2014 sättet att förverkliga bryggkonstruktionerna och fylla ut stränderna vid Östanfjärdens och Fattigvikens vattenområden en komplettering av planbeskrivningen i fråga om en värdering av den gamla villabebyggelsen och dess historia läget, byggnadsrätten och anslutningsarrangemangen för den telemast som ska placeras på EV-1-området, riktlinjer för körförbindelser/servitut på kvartersområdena VL och AO-2, och angivning av det maximala antalet bostäder på APkvartersområdena. Bemötande: Den synpunkt som NTM-centralen i Södra Österbotten framför om behovet att kontrollera inventeringen av flygekorrar är motiverad. Planläggningen av Fårholmen har tagit betydligt längre tid än väntat och det har redan gått tre år efter den inventering av flygekorrar som gjordes i april 2012. Det är möjligt att man nu hittar nya ihåliga träd som används av flygekorrar och som inte fanns tidigare. Planläggaren gav Mattias Kanckos i uppdrag att utföra den tilläggsinventering som NTM-centralen kräver. Enligt den inventering av flygekorrar som daterats 17.3.2015 finns det nu 5 nya förökningsställen på området, och dessa bör beaktas i planförslaget på det sätt som NTM-centralen kräver. Man blir därför tvungen att ta bort en del byggplatser eller att flytta gränser. Största delen av de talrika, detaljerade preciseringsförslag som NTM-centralen framför bör beaktas i planförslaget. Sättet att förverkliga bryggkonstruktionerna och fylla ut stränderna samt förslagen som berör AP-kvartersområdena föranleder likväl inga åtgärder i förhållande till planförslaget. Räddningsmyndigheten, Jakobstads Energiverk och Jakobstads Vatten föreslår i sina utlåtanden inga behov av ändringar i planförslaget. Planläggningsavdelningen anser att förslaget till detaljplan bör korrigeras och kompletteras på det sätt som ovan beskrivits, varefter det skulle vara klart för fortsatt behandling. Stadsplanearkitekten: Tekniska nämnden beslutar - att med anledning av anmärkningar och utlåtanden ska förslaget till detaljplan korrigeras och kompletteras enligt stadsplanearkitektens förslag förrän förslaget skickas för vidare behandling till stadsstyrelsen, och - föreslå för stadsstyrelsen att stadsstyrelsen för det korrigerade planförslaget till stadsfullmäktige för godkännande i enlighet med Markanvändningsoch bygglagen 52.
167, STST 2015-04-13 16:00 TV: 78/2014 Förslag Beslut Tf. tekniska direktören: Tekniska nämnden beslutar i enlighet med stadsplanearkitektens förslag. Tekniska nämnden: Tekniska nämnden godkände förslaget. Paragrafen behandlades före 49 (efter 53). Stst 13.4.2015 167 Detaljplanekarta (korrigerad 16.3.2015): Bilaga 167 A Detaljplanebeskrivning: Bilaga 167 B Förslag Stadsdirektörens ersättare: Stadsstyrelsen beslutar föreslå för stadsfullmäktige - att stadsfullmäktige enligt 52 i markanvändnings- och bygglagen godkänner förslaget till detaljplan för Västra Fårholmen genom vilket skapas kvarteren 1-19 samt rekreations-, gatu- och trafik-, special-, skydds- och vattenområden i stadsdel 28, Fårholmen, i Jakobstad.
167, STST 2015-04-13 16:00 / :s bilaga: Bilaga 167 A, stst 13.4.2015 2 0 5 0 0 0 0 5 as 5 t t as 5 0 JAKOBSTAD PIETARSAARI AP-1 AP-1/pk AP-2 AO-1 AO-2 AH-1 KVARTERSOMRÅDE FÖR SMÅHUS. KVARTERSOMRÅDET ÄR AVSETT FÖR PARHUS. ASUINPIENTALOJEN KORTTELIALUE. KORTTELIALUE ON TARKOITETTU PARITALOILLE. KVARTERSOMRÅDE FÖR SMÅHUS. KVARTERSOMRÅDET ÄR AVSETT FÖR PARHUS. HÖGST 50% AV TOMTENS TILLÅTNA VÅNINGSYTAN FÅR ANVÄNDAS SOM UTRYMME FÖR DAGHEMVERKSAMHET. ASUINPIENTALOJEN KORTTELIALUE. KORTTELIALUE ON TARKOITETTU PARITALOILLE. ENINTÄÄN 50% TONTIN SALLITUSTA KERROSALASTA SAA KÄYTTÄÄ TILOINA PÄIVÄKOTITOIMINTAA VARTEN. KVARTERSOMRÅDE FÖR SMÅHUS. ASUINPIENTALOJEN KORTTELIALUE. KVARTERSOMRÅDE FÖR FRISTÅENDE SMÅHUS. ERILLISPIENTALOJEN KORTTELIALUE. KVARTERSOMRÅDE FÖR FRISTÅENDE SMÅHUS. BEFINTLIGA FRITIDSBOSTÄDER VILKA BEVILJATS BYGGNADSLOV FÖRE DETALJPLANEN GODKÄNTS FÅR GRUNDRENOVERAS, TILLBYGGAS OCH FORTFARANDE ANVÄNDAS SOM FRISTIDSBOSTÄDER OBEROENDE AV ATT DE FINNS PÅ ETT KVARTERSOMRÅDE FÖR FRISTÅENDE SMÅHUS. ERILLISPIENTALOJEN KORTTELIALUE. OLEMASSA OLEVIA, ENNEN TÄMÄN ASEMAKAAVAN HYVÄKSYMISTÄ RAKENNUSLUVAN SAANEITA VAPAA-AJAN ASUNTOJA SAA PERUSKORJATA, LISÄRAKENTAA JA KÄYTTÄÄ EDELLEEN VAPAA-AJAN ASUNTOINA SIITÄ HUOLIMATTA, ETTÄ NE SIJAITSEVAT ERILLISPIENTALOJEN KORTTELIALUEELLA. KVARTERSOMRÅDE I SAMBRUK SOM BETJÄNAR BOENDET. KVARTERSOMRÅDET FÅR ANVANDAS FÖR ATT BYGGA ELLER ANLÄGGA EN STRANDPLATS, SOM MÖJLIGGÖR STRANDBINDANDE AKTIVITETER, SÅ SOM GEMENSKAP OCH UMGÄNGE VID STRANDEN, BASTUBAD, VINTERBAD OCH BÅTAKTIVITETER. PÅ KVARTERSOMRÅDET FÅR MAN UPPFÖRA EN EKONOMIBYGGNAD VARS VÅNINGSYTA HÖGST FÅR VARA 15M2. ASUMISTA PALVELEVA YHTEISKÄYTTÖINEN KORTTELIALUE. KORTTELIALUETTA SAA KÄYTTÄÄ YHTEISKÄYTÖSSÄ OLEVAN RANTAPAIKAN RAKENTAMISEEN, JOKA MAHDOLLISTAA RANTASIDOTTUJA TOIMINTOJA, KUTEN YHDESSÄOLOA TAI KANSSAKÄYMISTÄ ULKONA RANNAN TUNTUMASSA, KESÄSAUNOILUA, AVANTOUINTIA TAI YHTEISVENEELLÄ RANTAUTUMISTA. KORTTELIALUEELLE SAA RAKENTAA TALOUSRAKENNUKSEN, JONKA KERROSALA SAA OLLA ENINTÄÄN 15M2. (3,6) SIFFRORNA INOM PARENTES ANGER DE KVARTER TILL VILKAS ANVÄNDNING OMRÅDET ÄR ÄMNATS. SULUISSA OLEVAT NUMEROT OSOITTAVAT KORTTELIT, JOIDEN KÄYTTÖÖN ALUE ON TARKOITETTU. VP-1 VL VL/s-1 VL/s-2 LT EV-1 EV/s-1 EV/s-2 STRANDPARK, SOM SKALL HÅLLAS GALLRAD FÖR ATT BEVARA UTSIKTEN MOT ÖSTANPÅFJÄRDEN RANTAPUISTO, JOTA TULEE HOITAA PUOLIAVOIMENA NÄKYMÄT ITÄLAHTEEN SÄILYTTÄEN. OMRÅDE FÖR NÄRREKREATION; TÄTORTSKOG. LÄHIVIRKISTYSALUE; TAAJAMAMETSÄ. NÄRREKREATIONSOMRÅDE, SOM INNEHÅLLER EN BIOTOP SOM ÄR LÄMPLIG FÖR FLYGEKORRAR, MED PLATSER DÄR FLYGEKORRAR FÖRÖKAR SIG OCH RASTAR. OMRÅDET SKALL SKÖTAS SÅ, ATT FLYGGEKORRARNAS BIOTOP INTE FÖRSTÖRS ELLER FÖRSÄMRAS. LÄHIVIRKISTYSALUE, JOKA SISÄLTÄÄ LIITO-ORAVILLE SOPIVAN ELINYMPÄRISTÖN LIITTO-ORAVIEN LEVÄHDYS- JA LISÄÄNTYMISPAIKKOINEEN. ALUE ON HOIDETTAVA NIIN, ETTEI LIITO-ORAVIEN ELINYMPÄRISTÖ HÄVIÄ EIKÄ HEIKKENE. NÄRREKREATIONSOMRÅDE, SOM INNEHÅLLER EN KÄLLA MED OMGIVANDE LUND SOM KLASSIFICERATS SOM EN VÄRDEFULL BIOTOP. I DEN SUMPIGA OCH FRODIGA LUNDEN KAN FINNAS SÄLLSYNTA ELLER HOTADE ARTER AV MOSSOR, KÄRLVÄXTER OCH INSEKTER.OMRÅDET SKALL SKÖTAS SÅ, ATT DESS NATURVÄRDEN BEVARAS. LÄHIVIRKISTYSALUE, JOKA SISÄLTÄÄ LÄHTEEN JA SITÄ YMPÄRÖIVÄN LEHDON, JOKA ON LUOKITELTU ARVOKKAAKSI ELINYMPÄRISTÖKSI. SUOPERÄISESSÄ JA REHEVÄSSÄ LEHDOSSA SAATTAA ESIINTYÄ HARVINAISIA TAI UHANALAISIA SAMMAL-, SUPPILOKASVI- JA HYÖNTEISILAJIA. ALUE ON HOIDETTAVA NIIN, ETTÄ SEN LUONTOARVOT SÄILYVÄT. OMRÅDE FÖR ALLMÄN VÄG. YLEISEN TIEN ALUE. SKYDDSGRÖNOMRÅDE, PÅ VILKET FÅR PLACERAS TELEMAST MED EN HÖJD AV HÖGST 50 METER. SUOJAVIHERALUE, JOLLE SAA SIJOITTAA ENINTÄÄN 50 METRIÄ KORKEAN TELEMASTON. SKYDDSGRÖNOMRÅDE, SOM ÄVEN FUNGERAR SOM VIKTIG EKOKORRIDOR MELLAN FLYGEKORRARNAS BIOTOPER PÅ VÄSTRA FÅRHOLMEN, ÖSTRA FÅRHOLMEN OCH ALIGRUNDET. SKYDDSSKOGEN SKA SKÖTAS MED FÖRSIKTIGA SKOGSVÅRDSÅTGÄRDER SÅ, ATT DEN HELA TIDEN HAR TILLRÄCKLIGT MED TRÄDBESTÅND, ÄR TÄT, HÖG OCH BRED OCH PÅ SÅ SÄTT BEHÅLLER BÅDE SIN SKYDDANDE EFFEKT OCH SIN BETYDELSE SOM EKOKORRIDOR FÖR FLYGEKORRAR. SKYDDANDET BERÖR INTE OMRÅDETS ÖSTRA KANT MOT OMFARTSVÄGEN, DÄR EN BULLERVALL FÅR PLACERAS. SUOJAVIHERALUE, JOKA TOIMII MYÖS TÄRKEÄNÄ EKOKÄYTÄVÄNÄ LÄNTISELLÄ LAMMASSAARELLA, ITÄISELLÄ LAMMASSAARELLA JA ALIGRUNDETILLA SIJAITSEVIEN LIITO-ORAVIEN ELINYMPÄRISTÖJEN VÄLILLÄ. SUOJAMETSÄ TULEE HOITAA VAROVAISIN METSÄNHOIDOLLISIN TOIMENPITEIN NIIN, ETTÄ SE JATKUVASTI PYSYY RIITTÄVÄN HYVÄPUUSTOISENA, TIHEÄNÄ KORKEANA JA LEVEÄNÄ, NÄIN SÄILYTTÄEN SEKÄ SUOJAAVAN VAIKUTUKSENSA ETTÄ MERKITYKSENSÄ LIITO-ORAVIEN KULKUYHTEYTENÄ. SUOJELU EI KOSKE ALUEEN ITÄISTÄ REUNAA OHIKULKUTIETÄ VASTEN, JOHON SAA SIJOITTAA MELUVALLIN. SKYDDSGRÖNOMRÅDE, SOM INNEHÅLLER EN GAMMAL BYGGNADSPLATS (FASTIGHETER 598-401-11-90 OCH 598-401-11-324) FRÅN TIDEN FÖRE DETALJPLANEN VUNNIT LAGA KRAFT. BOSTADSHUSET PÅ BYGGNADSPLATSEN HAR I EN 22.11.2012 UTFÖRD INVENTERING KONSTATERATS VARA EN SÅDAN RASTPLATS FÖR FLADDERMÖSS SOM ENLIGT NATURVÅRDSLAGEN 49 1 MOM. INTE FÅR FÖRSTÖRAS ELLER FÖRSÄMRAS. TRÄDBESTÅNDET PÅ BYGGNADSPLATSEN ÄR EN DEL AV EV/s-1-OMRÅDETS VIKTIGA EKOKORRIDOREN MELLAN FLYGEKORRARNAS BIOTOPER PÅ VÄSTRA FÅRHOLMEN, ÖSTRA FÅRHOLMEN OCH ALIGRUNDET. ANVÄNDNING AV BYGGNADSPLATSEN FÖR BOENDE FÅR FORTSÄTTA SÅ LÄNGE SOM BOSTADSHUSET STÅR KVAR, MEN INGA NYA BYGGLOV BEVILJAS. TRÄDBESTÅNDET PÅ BYGGNADSPLATSEN BÖR SKÖTAS PÅ SAMMA SÄTT SOM HAR BESTÄMTS FÖR EV/s-1-OMRÅDET. SUOJAVIHERALUE, JOKA SISÄLTÄÄ VANHAN RAKENNUSPAIKAN (KIINTEISTÖT 598-401-11-90 JA 598-401-11-324) ASEMAKAAVAN VOIMAAN TULON EDELTÄVILTÄ AJOILTA. RAKENNUSPAIKAN PÄÄRAKENNUS ON 22.11.2012 SUORITUSSA KARTOITUKSESSA TODETTU LEPAKKOJEN LEVÄHDYSPAIKAKSI, JONKA HÄVITTÄMINEN TAI HEIKENTÄMINEN ON LUONNONSUOJELULAIN 49 1MOM. NOJALLA KIELLETTY. RAKENNUSPAIKAN PUUSTO ON OSA EV/s-1-ALUEEN TÄRKEÄÄ EKOKÄYTÄVÄÄ LÄNTISEN LAMMASSAAREN, ITÄISEN LAMMASSAAREN JA ALIGRUNDETIN SIJAITSEVIEN LIITO-ORAVIEN ELINYMPÄRISTÖJEN VÄLILLÄ. RAKENNUSPAIKAN KÄYTTÖ ASUMISEEN SAA JATKUA NIIN KAUAN KUIN ASUINRAKENNUS ON OLEMASSA MUTTA UUSIA RAKENNUSLUPIA EI MYÖNNETÄ. RAKENNUSPAIKAN PUUSTO ON HOIDETTAVA SAMALLA TAVALLA KUIN EV/s-1-ALUEELLE ON SÄÄDETTY. S-1 SKYDDSOMRÅDE, VARS LANDSKAP OCH BIOTOPER BEVARAS. SKYDDSOMRÅDET INNEHÅLLER EN BIOTOP SOM ÄR LÄMPLIG FÖR FLYGEKORRAR MED PLATSER DÄR FLYGEKORRAR FÖRÖKAR SIG OCH RASTAR, SAMT ÄLDRE BARRSKOG I NÄRA NATURSTÅND (VÄSTLIG TAIGA), DÄR DET KAN FINNAS SÄLLSYNTA ELLER HOTADE ARTER AV SVAMPAR, MOSSOR OCH INSEKTER. SUOJELUALUE, JONKA MAISEMA JA ELINYMPÄRISTÖT SÄILYTETÄÄN. SUOJELUALUE SISÄLTÄÄ LIITO-ORAVILLE SOPIVAN ELINYMPÄRISTÖN LIITO-ORAVIEN LEVÄHDYS- JA LISÄÄNTYMISPAIKKOINEEN, SEKÄ LÄHES LUONNONTILASSA OLEVAA VANHAA HAVUMETSÄÄ (LÄNTISTÄ TAIGA), JOSSA SAATTAA ESIINTYÄ HARVINAISIA TAI UHANALAISIA SIENI-, SAMMAL- JA HYÖNTEISILAJIA. LV-1 W SMÅBÅTSPLATS. VENEVALKAMA. VATTENOMRÅDE. VESIALUE. LINJE 3 M UTANFÖR PLANEOMRÅDET GRÄNS. 3 M KAAVA-ALUEEN ULKOPUOLELLA OLEVA VIIVA. STADSDELSGRÄNS. KAUPUNGINOSAN RAJA. KVARTERS-, KVARTERSDELS- OCH OMRÅDESGRÄNS. KORTTELIN, KORTTELINOSAN JA ALUEEN RAJA. GRÄNS FÖR DELOMRÅDE. OSA-ALUEEN RAJA. RIKTGIVANDE GRÄNS FÖR DELOMRÅDE. OHJEELLINEN OSA-ALUEEN RAJA. TOMTGRÄNS OCH -NUMMER ENLIGT BINDANDE TOMTINDELNING. SITOVAN TONTTIJAON MUKAISEN TONTIN RAJA JA NUMERO. RIKTGIVANDE TOMTGRÄNS. OHJEELLINEN TONTIN RAJA. STADSDELSNUMMER. 28 KAUPUNGINOSAN NUMERO. FÅRHOLMEN STADSDELS NAMN. KAUPUNGINOSAN NIMI. 3 KVARTERSNUMMER. KORTTELIN NUMERO. LOVÄGEN NAMN PÅ GATA ELLER PARK. KADUN TAI PUISTON NIMI. 220 BYGGNADSRÄTT FÖR BOSTADSBYGGNADERNA I KVADRATMETER VÅNINGSYTA. ASUINRAKENNUSTEN RAKENNUSOIKEUS KERROSALANELIÖMETREINÄ. t 70 as180+t70 II II I 1/2 en as t BYGGNADSRÄTT FÖR EKONOMIBYGGNAD I KVADRATMETER VÅNINGSYTA. TALOUSRAKENNUKSEN RAKENNUSOIKEUS KERROSALANELIÖMETREINÄ. TALSERIE, DÄR FÖRSTA TALET ANGER TOMTENS, FÖR BOSTADSBYGGNADEN STÖRSTA TILLÅTNA VÅNINGSYTA I KVADRATMETER, OCH DET ANDRA TALET TOMTENS, FÖR EKONOMIBYGGNADERNA, SAMMANLAGDA STÖRSTA TILLÅTNA VÅNINGSYTA I KVADRATMETER. LUKUSARJA, JOSSA ENSIMMÄINEN LUKU OSOITTAA TONTIN ASUINRAKENNUKSEN SUURIMMAN SALLITUN KERROSALANELIÖMETRIMÄÄRÄN, JA TOINEN LUKU TONTIN TALOUSRAKENNUSTEN YHTEENLASKETUN SUURIMMAN SALLITUN KERROSALANELIÖMETRIMÄÄRÄN. ROMERSK SIFFRA ANGER STÖRSTA TILLÅTNA ANTALET VÅNINGAR I BYGGNADERNA, I BYGGNADEN ELLER EN DEL DÄRAV. ROOMALAINEN NUMERO OSOITTAA RAKENNUSTEN, RAKENNUKSEN TAI SEN OSAN SUURIMMAN SALLITUN KERROSLUVUN. UNDERSTRECKAD ROMERSK SIFFRA ANGER ANTAL VÅNINGAR I BOSTADSBYGGNADER SOM OVILLKORLIGEN BÖR FÖLJAS. ALLEVIIVATTU ROOMALAINEN NUMERO OSOITTAA ASUINRAKENNUSTEN EHDOTTOMASTI KÄYTETTÄVÄN KERROSLUVUN. ETT BRÅKTAL EFTER EN ROMERSK SIFFRA ANGER HUR STOR DEL AV AREALEN I BYGGNADENS STÖRSTA VÅNING MAN FÅR ANVÄNDA I VINDSPLANET FÖR UTRYMME SOM INRÄKNAS I VÅNINGSYTAN. MURTOLUKU ROOMALAISEN NUMERON JÄLJESSÄ OSOITTAA, KUINKA SUUREN OSAN RAKENNUKSEN SUURIMMAN KERROKSEN ALASTA ULLAKON TASOLLA SAA KÄYTTÄÄ KERROSALAAN LUETTAVAKSI TILAKSI. BYGGNADSYTA. RAKENNUSALA. INSTRUKTIV BYGGNADSYTA. OHJEELLINEN RAKENNUSALA. RIKTGIVANDE BYGGNADSYTA FÖR TRANSFORMATOR ELLER PUMPHUS. OHJEELLINEN MUUNTAJAN TAI PUMPPAAMON RAKENNUSALA. BYGGNADSYTA FÖR BOSTADSBYGGNADER. ASUINRAKENNUKSEN RAKENNUSALA. BYGGNADSYTA, DÄR EKONOMIBYGGNAD FÅR PLACERAS. RAKENNUSALA, JOLLE SAA SIJOITTAA TALOUSRAKENNUKSEN. w-1 DEL AV VATTENOMRÅDE DÄR MAN FÅR PLACERA EN GÅNGBRO ELLER BRYGGA I LÄTTKONSTRUKTION. VESIALUEEN OSA-ALUE, JOLLE SAA SIJOITTAA KEVYTRAKENTEISEN KÄVELYSILLAN TAI LAITURIN. en-1 vk-1 DEL AV OMRÅDE DÄR MAN FÅR PLACERA EN TRANSFORMATOR ELLER EN PUMPSTATION. ALUEEN OSA-ALUE, JOLLE SAA SIJOITTAA MUUNTAJAN TAI PUMPPAAMON. DEL AV OMRÅDE DÄR MAN FÅR PLACERA EN LEKPARK SOM FÅR INGÄRDAS MED HÄCK ELLER SPJÄLSTAKET. ALUEEN OSA-ALUE, JOLLE SAA SIJOITTAA PENSAS- TAI SÄLEAIDATUN LEIKKIPUISTON. LINJEN ANGER TAKÅSENS RIKTNING. RAKENNUKSEN HARJANSUUNTAA OSOITTAVA VIIVA. ev-1 ev-2 pp/h+t ajo-1 jk pp a dba PILEN ANGER DEN SIDA AV BYGGNADSYTAN SOM BYGGNADEN SKALL TANGERA. NUOLI OSOITTAA RAKENNUSALAN SIVUN, JOHON RAKENNUS ON RAKENNETTAVA KIINNI. DEL AV OMRÅDE SOM BÖR PLANTERAS. ISTUTETTAVA ALUEEN OSA. DEL AV OMRÅDE SOM SKALL UPPRÄTTHÅLLAS SOM SKYDDSGRÖNOMRÅDE MELLAN GATUOMRÅDE OCH STRANDBEBYGGELSEN. ALUEEN OSA JOKA TULEE YLLÄPITÄÄ SUOJAVIHERALUEENA KATUALUEEN JA RANTA-ASUTUKSEN VÄLILLÄ. TRÄDRAD SOM BÖR PLANTERAS. ISTUTETTAVA PUURIVI. DEL AV OMRÅDE PÅ VILKET FÅR PLACERAS EN TELEMAST MED TILLHÖRANDE TEKNISKA UTRYMME AV HÖGST 10M2 VÅNINGSYTA. ALUEEN OSA, JOLLE SAA SIJOITTAA TELEMASTON KERROSALTAAN ENINTÄÄN 10M2 SUURUISINE TEKNILLISINE TILOINEEN. GATA. KATU. FÖR GÅNG- OCH CYKELTRAFIK RESERVERAD GATA, DÄR SERVICETRAFIK OCH INFART TILL TOMT ÄR TILLÅTEN. JALANKULULLE JA POLKUPYÖRÄILYLLE VARATTU KATU, JOLLA HUOLTOAJO JA TONTILLE AJO ON SALLITTU. TILL PLACERINGEN RIKTGIVANDE KÖRFÖRBINDELSE. SIJAINNILTAAN OHJEELLINEN AJOYHTEYS. FÖR ALLMÄN GÅNGTRAFIK INSTRUKTIVT RESERVERAD DEL AV OMRÅDE. OHJEELLINEN YLEISELLE JALANKULULLE VARATTU ALUEEN OSA. FÖR ALLMÄN GÅNG- OCH CYKELTRAFIK INSTRUKTIVT RESERVERAD DEL AV OMRÅDE. OHJEELLINEN YLEISELLE JALANKULULLE JA POLKUPYÖRÄILYLLE VARATTU ALUEEN OSA. BETECKNINGEN ANGER RIKTGIVANDE LÄGE FÖR GÅNG- OCH CYKELFÖRBINDELSE UNDER TRAFIKOMRÅDE. MERKINTÄ OSOITTAA LIIKENNEALUEEN ALITTAVAN KEVYEN LIIKENTEEN YHTEYDEN OHJEELLISEN SIJAINNIN. UNGEFÄRLIGT LÄGE FÖR IN- OCH UTFART. AJONEUVOLIITTYMÄN LIKIMÄÄRÄINEN SIJAINTI. DEL AV GATUOMRÅDES GRÄNS DÄR KÖRFÖRBINDELSE ÄR FÖRBJUDEN. KATUALUEEN RAJAN OSA, JONKA KOHDALTA EI SAA JÄRJESTÄÄ AJONEUVOLIITTYMÄÄ. BETECKNINGEN ANGER DEL AV TRAFIKOMRÅDESGRÄNS, DÄR TRAFIKOMRÅDET LIGGER I NÄRHETEN AV BOSTADSKVARTER. MED BULLERHINDER ELLER ANDRA ARRANGEMANG BÖR OMBESÖRJAS ATT STATSRÅDETS NORMER FÖR BULLERVÄRDEN I BOSTADSKVARTER INTE ÖVERSKRIDS. MERKINTÄ OSOITTAA LIIKENNEALUEEN RAJAN OSAN, JONKA KOHDALLA LIIKENNEALUE KULKEE LÄHELLÄ ASUINKORTTELEITA. MELUESTEILLÄ TAI MUILLA JÄRJESTELYILLÄ ON HUOLEHDITTAVA SIITÄ, ETTEIVÄT VALTIONEUVOSTON ASUINKORTTELEILLE ASETTAMAT MELUARVOT YLITY. PLANBETECKNINGEN ANGER ETT BOTRÄD FÖR FLYGEKORRAR, VILKEN I DE INVENTERINGAR SOM HAR UTFÖRTS I SAMBAND MED FÖRBEREDNING AV DELTALJPLANEN KONSTATERATS VARA EN SÅDAN RAST- OCH FÖRÖKNINGSPLATS FÖR FLYGEKORRARNA SOM ENLIGT NATURVÅRDSLAGEN 49 1 MOM. INTE FÅR FÖRSTÖRAS ELLER FÖRSÄMRAS. KAAVAMERKINTÄ OSOITTAA LIITO-ORAVIEN PESÄPUUN, JOKA ON ASEMAKAAVAN VALMISTELUN YHTEYDESSÄ SUORITUISSA KARTOITUKSISSA TODETTU SELLAISEKSI LIITO-ORAVIEN LISÄÄNTYMIS- JA LEVÄHDYSPAIKAKSI, JONKA HÄVITTÄMINEN TAI HEIKENTÄMINEN ON LUONNONSUOJELULAIN 49 :N 1 MOM. NOJALLA KIELLETTY. SKÄRSILDA BESTÄMMELSER: 1 BYGGNADERS MÅTT OCH TAKVINKLAR I KVARTEROMRÅDEN AO-1, AP-1, AP-2 Byggnaderna bör förses med åstak. Brutet sadeltak tillåts men inte valmat eller mansardtak. Vattentakets lutning bör vara: - I- och I½-plans bostadsbyggnader 34-38 grader - I 2/3-plans bostadsbyggnader 22-34 grader - II-plans bostadsbyggnader 18-22 grader - biltak, garage och övriga ekonomibyggnader högst 11 grader. Takvinklarna gäller inte tak för bostadsbyggnaders kvistar eller skyddstak. Byggnader för biltak, garage och andra ekonomibyggnaders stomdjup får högst vara 7,0 m och höjden på takkanten högst 2,5 m. 2 MATERIAL OCH FÄRGSÄTTNING PÅ FASADER OCH VATTENTAK I KVARTERSOMRÅDEN AO-1, AP-1 och AP-2 Som byggnadernas fasadmaterial kan användas med täckfärg målat trä (bräder), bränt tegel, eller rappning. Fasadpanelen bör ha samma riktning i hela fasaden från takkant till sockel. Alla ekonomibyggnader på tomten bör förses med fasadmaterial och -färg som passar ihop med huvudbyggnaden. Lador utan fasadpanel är inte tillåtna. Vid färgsättning av bostads- och ekonomibyggnaderna samt staket bör användas mörkgråa och blågråa nyanser, varma röda och mörkbruna nyanser samt nyanser av terrakotta och gulockra. Som vattentakets material kan användas taktegel eller valsad plåt. Vattentakets färg bör närmast vara svart med små nyanser av grått eller brunt. 3 PLACERING OCH RIKTNING AV BILTAK OCH GARAGE I AO-1-KVARTERSOMRÅDEN Kvarter 1, 4, 11 och 15: Biltak/garage med uteförråd bör tangera byggnadsytans gräns mot gatan (byggnadslinjen), och gatufasaden bör fortsättas med ett tätt/kompakt trästaket som är minst 150 cm hög. Bilförvaringsplatsens köröppning får inte riktas mot gatan. Takåsens riktning bör vara samma som gatans riktning i kvarteren 1, 11 och 15, och mot gatans riktning i kvarteret 4. Kvarter 12, 13 och 14 Biltak/garage bör tangera tomtens bakre- och sidogräns så att tomtens hörn är bebyggt. Kvarter 16: Biltak/garage med uteförråd placeras i norra ändan av bostadsbyggnaden. Från bilgarage mot gata får byggas biltak högst 5m utanför den egentliga byggnadsytan. Takkonstruktionen bör formas som en helhet tillsammans med tomtens staket mot gata. 4 KÖRFÖRBINDELSE; MÅTT OCH ANTAL I kvartersområden för fristående småhus AO-1 och AO-2 får varje tomt endast ha en infart för fordon. I kvartersområden för parhus AP-1 får båda bostäderna på tomten ha var sin infart. I kvartersområden för småhus AP-2 får varsin tomt ha högst två infarter. I alla kvartersområden gäller, att infarten till tomten får högst vara 3,9 meter bred. 5 INGÄRDNING AV TOMTER AO-2, AP-1 och AP-2-kvartersområden i kvarter 7, 8, 9, 10, 17, 18 ja 19: Tomter får ingärdas med klippt häck, fritt växande buskar eller med ett 90-120 cm högt spjälstaket, som inte får vara kompakt, och som passar in i strandvillamiljö. AO-1-kvartersområden i kvarter 5, 12, 13 och 14: Tomternas förträdgårdar får ingärdas mot gata och mot granntomt med klippt häck, fritt växande buskar eller med ett 90-120 cm högt spjälstaket, som inte får vara kompakt. Ingårdningssättet av de bakre trädgårdarna är fritt. AO-1-kvartersområden i kvarter 1, 4, 11 och 15: Tomternas förträdgårdar skall ingärdas mot gata som bestämts enligt specialbestämmelse i 3. Ingårdningssättet av de bakre trädgårdarna är fritt. AO-1-kvartersområden i kvarter 16: Tomternas förträdgårdar mot gata bör åtminstone delvis ingärdas mot gatan med ett trästaket, som inte får vara kompakt, och som sammansluts med biltaksbyggnaden som tillåts enligt specialbestämmelse i 3. Trästaketet får i slutet av förträdgården kombineras eller ersättas med häck. Ingårdningssättet av de bakre trädgårdarna är fritt. 6 ANPASSNING AV BYGGNADER I EXISTERANDE TERRÄNGFORMATION Speciell uppmärksamhet bör fästas på att anpassa byggnaderna till den existerande terrängformationen. Vid byggande på sluttningstomter bör man sträva till att utnyttja tomtens naturliga höjdskillnader. Naturliga höjdskillnader på de tomtdelar som ligger utanför byggnadsytorna skall i mån av möjlighet bevaras. 1 17 15:345 150 0 876:4 3 83 724 3.905 2 21 2 08 69 3151 1 71 12:203 3 11:479 11:479 5 10 5 193 6 66 6 49 11:215 4 18 7 BYGGNADE PÅ STRANDOMRÅDERNAS LÅGLÄNTA MARKOMRÅDEN (KVARTER 17, 18 OCH 19) Byggnadens golvnivå och övriga byggnadsdelar som kan skadas av fukt bör ligga minst 1,15 meter ovanför havsytan N60. 72 3 50 70 3137 3 23 12:203 2 15 191 7 49 182 5 ERITYISMÄÄRÄYKSET: 85 2 16 189-190 95 1 67 45 93 151 4 15:3 152 33 5 83 6 15:4 876:2 5 153 0 10 62 1 87 12:188 2 1 67 1 1 22 2 36 12:65 414 5 11:215 2271 7 15:5 1:141 26 0 14 69-0 08 98 96 0 16 2595 0 189-190 44 43 0 38-0 13 91 0 32 2273 1:140 1 44 24 81 57-0 09 0 08 0 92 2274 0 0-0 08 3 2276 12:511 50 0 83 4 7 25:3 5 6 11 Östanfjärden 30:0 876:4-0 06 as 170+t 79 11:417 6:327 as 255+t 121 as182+t 85 11:418 1 73 0 30:0 1 51 10 6:326 0 3143 11:81 as II 2 55 11:416 11:419 9 2 76 6:323 2 98 1 76 11:420 2 01 0 08 3 18 6:342 30:0 11:427 6:343 30:0 1 49 2 68-0 12 6:328 2 08-0 10 3 77 0 2 16-0 07 6:329 1 75 3142 0 81 6:349 as 216+t 102 11:440 6:340 2 53 11:171 1 45 30:0 11:422 11:217 4 07 0 6:340 2 68 11:423 0 76 6:348 t 75 6:340 47 11:421 0 74 6:333 6:331 t 69 327 1 28 3 AO-2 11:470 11:53 vk-1 2 85 4 86 12:126 2 60 2 67 3 26 1 93 2 2 43 2 53 6 04 5 3 61 2 88 3 55 6 5 11:436 6 58 7 92 3 29 11:216 5 7 22 11:423 11:171 8 75 6 48 6 21 7 88 5 8 83 8 54 8 53 11:400 7 52 4 26 6 84 11:479 4 41 7 11:479 11:400 11:324 3 86 5 11:90 3 27 4 07 4 88 2 94 5 59 3 90 6 36 2:3 4 56 8 3147 703103 8.663 8 92 9 37 186 7 77 184 8 87 6 39 1 RAKENNUSTEN MITAT JA KATTOMUODOT KORTTELIALUEILLA AO-1, AP-1 ja AP-2 Rakennuksissa tulee olla harjakatto. Murrettu harjakatto on sallittu mutta auma- ja mansardikattoja ei. Vesikaton kaltevuuden tulee olla: - I- ja I½-kerroksissa asuinrakennuksissa välillä 34 ja 38 astetta. - I 2/3 -kerroksisissa asuinrakennuksissa välillä 22 ja 34 astetta. - II-kerroksissa asuinrakennuksessa välillä 18 ja 22 astetta. - autosäilytyspaikoissa ja muissa talousrakennuksissa loivempi kuin 11 astetta. Kattokaltevuudet eivät koske asuinrakennusten kuistien ja katosten kattoja. Autokatosten, auotallien ynnä muiden talousrakennusten runkosyvyys saa olla enintään 7,0 metriä, ja räystäskorkeus enintään 2,5 metriä. 0 10 52 18 48:1 62 91 47 1 93 0 81 17 17 2272 0 32 19 2 1 42 2 W 48 28 45 92 319 98 19 as II t 6 7 as 27 61 322 17 AO-2 II 5 62 +t 31 172 80 as +t 99 8 t 153 71 as 67 68 4 t 726 2.889 +t as 92 133 62 t 92 1 16 94 80 3 +t 67 323 198 93 3144 t as 98 II 36 15 40 93 47 27 as 94 as as as 2 10 108 51 t t +t 38 VL FÅRHOLMSTRANDEN LAMMASSAARENRANTA as 69 21 +t +t 137 64 197 93 ajo-1 215 101 as ev-1 VP-1 t ajo-1 60 as 11 14 as 27 +t Rp60 3 ajo-1 t VL 26 12 53 69 4 91 Rp51 51 GRANLUNDEN KUUSISTO t 205 97 75 ajo-1 jk +t VL 90011 4.044 2 t 3145 26 1 99 18 AO-2 75 t 43 II as 228+t 108 as 201 94 as w-1 as as 280 91 VL 1 t 2 en-1 15 29 75 280 45 49 62 22 3 50 61 97 4 280 75 95 25 1 1 68 90012 3.415 24 280 AP-1 II 491 487 6 AP-2 II 4 490 90 4 1 58 3141 43 75 5 57 43 AP-2 II 485 as 600+t 200 19 FÅRHOLMSTRANDEN LAMMASSAARENRANTA as198+t 93 t as VP as t as en-1 VL jk t as as VP-1 9 t 104 t 118 VL as t II 8 190 190 6 6 16 t 109 328 14 91 4 3 300 16 1 43 88 413 VÄSTRA FÅRHOLMSVÄGEN LÄNTINEN LAMMASSAARENTIE as as 5 ev-1 as 220 as 148 as 160 21 2 FLADDERMUSVÄGEN as 280 jk 492 as 229 190 as t 50 484 II as 248 as t 50 p t 50 7 725 3.375 t 250 as 3140 AP-2 II t t 90 90 70 t as 75 10 300 3 320 as 7 16 AO-1 I 2/3 en-1 as 28 28 7 AP-1 I 2/3 13 t 250 6 23 8 180 3136 9 VL 70 t t 75 jk t t 180 t 10 t 180 32 5 32 32 180 90 t 180 32 as t 180 as as t 32 32 250 300 as as 4 as 32 180 t GRÄVLINGSVÄGEN as 75 32 t LEPAKKOTIE 3 180 2 VL/s-1 AP-1 I 2/3 VL/s-1 as 20 as t 1 as FLYGEKORRSLUNDEN LIITO-ORAVANLEHTO 40 2 195 t 4 1 t 19 40 195 481 15 1 1 1 t t 3 70 2 280 70 AP-1 1 2 t t 7 2 70 70 472 t 190 70 280 2 3 6 t t 70 18 4 3135 t t t 2 3 4 70 70 70 JÄRVVÄGEN AHMANTIE 280 t t 70 VL 70 70 YXHUVUDET KIRVEENPÄÄ FÅRHOLMEN LAMMASSAARI jk 190 190 as 12 as t as t 14 70 AO-1 I 1/2 70 t MÄYRÄNTIE tt FLYGEKORRSLUNDEN LIITO-ORAVANLEHTO 70 70 as 70 t 320 190 4 AO-1 I 1/2 - II AO-1 II 190 190 I 2/3 190 190 190 AO-1 I 1/2 70 10 9 t 3 5 8 5 70 HJORTVÄGEN PEURANTIE VL/s-1 AP-1 I 2/3 220 70 70 S-1 as as 220 as as as as 190 as as 70 as t as as as 320 as 220 t 220 220 70 t as t 70 190 t t t 70 320 t 6 7 7 EKORRVÄGEN ORAVANTIE t 70 70 as t 190 190 as 12 as 13 70 70 4 90013 6.901 8 9 190 3 6 4 10 AO-1 I 2/3 3 t 190 70 11 5 tt 70 70 LOVÄGEN ILVEKSENTIE 170 180 t AO-1 II 70 t 70 t 70 as as 70 as t as 70 70 as t t 195 70 t 70 as 70 t t 70 220 VL 4 AO-1 I 1/2 - II AP-1 I 1/2 - II 320 AO-1 70 as 70 195 11 asas 190 as t as 220 as 1 70 as t 320 195 70 3 2 1 5 4 t 70 AP-1/pk I 2/3 I 1/2 - II as 5 as as as 220 220 220 t as t 70 t 70 t 70 70 t 70 195 as en-1 t 70 6 as 195 as as EKORRVÄGEN ORAVANTIE 195 180 170 3112 5 pp EV/s-2 2 EV/s-1 473 3 14 3111 712 4.258 4 1 6 10 3134 179 179a 181 467 ev-2 0 183 3110 470 717 7.220 a 210 6 91 5 45 7 ajo-1 7 22 9 5 99 206 7 40 LT 70 6 26 3152 10 50 EV-1 7 60 6 52 204 3 46 4 59 7 94 6 82 11:222 11:367 Insaml.p 11:435 73 8 52 7 16 202 188 9 52 PIETARSAAREN OHIKULKUTIE 7 41 10 2 92 10 51 8 31 11:222 5 3108 5 56 4 10 12 9 98 200 31 10 02 198 188 10 90 10 77 4 17 11:215 21 10 7 79 997 5.509 4 34 68 75 3 22 2 JULKISIVU- JA VESIKATTOMATERIAALIT JA VÄRIT KORTTELIALUEILLA AO-1, AP-1 ja AP-2 Rakennusten julkisivumateriaalina voidaan käyttää peittomaalattua puuverhousta, poltettua savitiiltä tai rappausta. Julkisivulaudoitus on oltava yhdensuuntainen koko julkisivussa katosta sokkeliin. Tontin kaikki talousrakennukset on verhottava päärakennuksen kanssa yhteensopivilla julkisivumateriaaleilla ja väreillä. Verhoamattomia latoja ei sallita. Asuinrakennusten, talousrakennusten ja aitausten yleisvärityksessä on käytettävä tummanpuoleisia harmaita ja siniharmaita sävyjä sekä lämpimiä punaisia tai tummanruskean, terrakotan ja keltaokran sävyjä. Vesikattomateriaalina saa käyttää kattotiiltä tai sileää peltiä. Vesikaton värin tulee olla harmaalla tai ruskealla taitettu musta. 3 AUTOKATOKSEN JA AUTOTALLIN SIJAINTI JA SUUNTAUS AO-1-KORTTELIALUEILLA Korttelit 1, 4, 11 ja 15: Autokatos/talli on rakennettava kiinni rakennusalan kadunpuoleiseen rajaan (rakennuslinja), ja katujulkisivu on jatkettava vähintään 150 cm korkealla umpinaisella puuaidalla. Auton säilytyspaikan kulkuaukkoa ei saa suunnata kadulle päin. Katon harjan tulee olla kadunsuuntainen kortteleissa 1,11 ja 15, ja poikittain katua vasten korttelissa 4. Korttelit 12, 13 ja 14: Autokatos/-talli on rakennettava kiinni tontin taka- ja sivurajaan niin, että tontin kulma on rakennettu. Kortteli 16: Autokatos/-autotalli ulkovarastoineen on sijoitettava asuinrakennuksen pohjoispäätyyn. Autotallin saa jatkaa kadun suuntaan autokatoksena enintään 5 metriä varsinaisen rakennusalan ulkopuolelle. Katosrakenteen tulee muodostaa yhtenäisen kokonaisuuden tontin katusivun aidan kanssa. 4 TONTTIEN AJONEUVOLIITTYMIEN MÄÄRÄT JA MITAT AO-1 ja AO-2-korttelialueiden erillispientalotontit saavat ainoastaan yhden ajoneuvoliittymän. AP-1-korttelialueiden paritalotonttien molemmat asunnot voivat saada oman liittymänsä. AP-2-korttelialueiden tontit voivat saada enintään kaksi ajoneuvoliittymää. Tontin ajoneuvoliittymä saa olla korkeintaan 3,90 metriä leveä; määräys koskee kaikkea korttelialueita. 5 TONTTIEN AITAAMINEN AO-2, AP-1 ja AP-2-korttelialueet kortteleissa 7, 8, 9, 10, 17, 18 ja 19: Tontit saa aidata leikattavalla pensasaidalla, vapaasti kasvavilla pensailla tai 90 120 cm korkealla säleaidalla, joka ei saa olla umpinainen ja joka sopii rantahuvilaympäristöön. AO-1-korttelialueet kortteleissa 5, 12, 13, ja 14: Tonttien etupihat saa aidata katua ja naapuritonttia vasten leikattavalla pensasaidalla, vapaasti kasvavilla pensailla tai 90 120 cm korkealla säleaidalla, joka ei saa olla umpinainen. Tonttien taempien osien aitaustapa on vapaa. AO-1-korttelialueet kortteleissa 1, 4, 11 ja 15: Tontin etupiha on aidattava katua vasten niin kuin erityismääräyksellä 3 on säädetty. Tontin taempien osien aitaustapa on vapaa. AO-1-korttelialueet korttelissa 16: Tontin etupiha katua vasten on ainakin osittain aidattava puuaidalla joka ei saa olla umpinainen, ja joka on yhdistettävä etupihalle sallitun autokatoksen rakenteisiin niin kuin erityismääräyksessä 3 on säädetty. Puuaidan saa etupihan loppuosassa yhdistää pensasaitaan tai korvata sillä. Tontin taempien osien aitaustapa on vapaa. 6 RAKENTAMISEN SOPEUTUMINEN OLEMASSA OLEVIIN MAASTOMUOTOIHIN Erityistä huomiota tulee kiinnittää siihen, että rakentaminen sopeutuu olemassa oleviin maastomuotoihin. Rinnetonteille rakennettaessa on pyrittävä hyödyntämään tontin luonnollisia korkeuseroja. Rakennusalojen ulkopuolella olevien tonttiosien luonnolliset korkeusasemat on mahdollisuuksien mukaan säilytettävä. 7 RAKENTAMINEN RANTATONTTIEN ALAVILLE MAILLE (KORTTELIT 17, 18 JA 19) Rakennusten lattiatason ja muiden kosteudesta vahingoittuvien rakennusosien tulee sijaita vähintään 1,15 metriä merenpintatason N60 yläpuolella. TOMTINDELNINGEN HAR GODKÄNTS I DETALJPLANEN FÖR KVARTERER 1,2,3,4,5,6,8,9,11,12,13,14,15 JA 16. TONTTIJAKO ON HYVÄKSYTTY ASEMAKAAVASSA KORTTELEIDEN 1,2,3,4,5,6,8,9,11,12,13,14,15 JA 16 OSALTA. GODKÄND AV STADSFULLMÄKTIGE I JAKOBSTAD PIETARSAAREN KAUPUNGINVALTUUSTON HYVÄKSYMÄ JAKOBSTAD PIETARSAARI ANNE EKSTRAND tf. stadsdirektör / vt. kaupunginjohtaja DETALJPLANENS BASKARTA UPPFYLLER DE KRAV SOM STÄLLS PÅ DEN ASEMAKAAVAN POHJAKARTTA TÄYTTÄÄ SILLE ASETETUT VAATIMUKSET MILLA KALLIOINEN stadssekreterare / kaupunginsihteeri 30:0 290 291 11:8 13 2 97 3 3 310 2 84 3 29 311 6 3 16 1 3 59 0 105 3016 2 19 2 06 3 79 3293 0 88 5 318 16 LV-1 w-1 17 6:340 0 1 18 2 AH-1 (3,6) 19 317 20 1 VÄSTRA FÅRHOLMSVÄGEN LÄNTINEN LAMMASSAARENTIE 11:422 3146 AP-2 II as 600 +t 200 ev-1 1 as 5 28 3 2 220 ev-1 t 70 3 11:217 AO-1 I 1/2 - II 4 54 ev-1 t 70 220 as 4 1 483 ev-1 t 70 t 70 2 482 3 97 t 30 t 4 70 4 19 t 5 70 6 70 t as 7 70 as as 220 as 220 220 as 29 220 4 3 3113 28 2 60 1 74 2 26 JAKOBSTADS OMFARTSVÄG 39 72 2 27 198 9:403 235 0 236 16.03.2015 JAKOBSTAD PIETARSAARI JAKOBSTAD ANDERS BLOMQVIST fastighetsingenjör / kiinteistöinsinööri PIETARSAARI 0 1 56-0 13 30:0 0 63 8 3 24 2 14 3 11 10 1 0 23K5 rp 4 1 16 11:119 8 11:122 11 24 11:123 1 23 222 64 3019 90009 3.786 3 97 23K13 3020 2 94 9 5 14 3 21 12 2 84 15 13 3 74 2 72 3018 4 62 7 12 3 21 7 19 4 43 4 58 3 11:161 11 30201 3 49 3 51 11:173 4 51 11:208 18 7 11:165 5 21 5 28 3035 5 81 8 5 76 9 4 11:162 5 31 11:164 6 10 3 11:176 3 23K4 3 23P3 0 68 4 02 3015 23K2 4 24 11 6 16 12 13 6 38 28 Björnholmen 1 Karhusaari 16 5 55 2 5 32 11:188 34 4 6 73 16 6 24 11:211 11:213 3036 5 80 Köyhäinlahti 4 4 27 11:172 12 108 109 11:172 1 6 15 0 36 2 90 4 23 4 35 3292 5 34 90010 6.141 6 64 9 7 5 6 49 6 0915 10 6 2 87 7 23 23K3 6 08 13 14 11 Fattigviken 5 5 14 3014 8 0 11:211 3 53 3 94 12 3029 6 04 2 3291 5 48 7 316 30:0 4 47 12 8 11 19 15 VL/s-2 jk 3 21 23P3 3 57 1 23 0 3290 1 2 0 73 1 79 5 22 315 6:136 as 220 FATTIGVIKSSTARANDEN KÖYHÄINLAHDENRANTA 314 1 39 4 3 29 7 3115 as 9 6 3012 220 727 3.682 2 43 pp/h+t 2 84 3 24 t 1 2 70 11:217 2 33 VL 3 t 70 as 11:171 6:136 as 220 220 220 64 2 89 65 6:340 5 9:403 66 68 11:400 67 EV/s-1 9:403 30:0 0-0 06 170 69 172 1 74 1 76 2:3 174 1 47 2 04 1 29 212 1 77 1 00 1 13 214 876:1 216 0 63-0 14 3-0 10 876:1 60-0 05 4 3116 5 4 97 8:158 876:1 6-0 09-0 06 62 311 DETALJPLAN BERÖR: JAKOBSTAD KYRKOBY Rnr: 6:136,6:323,6:326,6:327,6:328,6:329,6:331,6:333,6:340,6:342,6:343,6:348,6:349,9:403,11:53,11:81, 11:90,11:171,11:215,11:216,11:217,11:222,11:324,11:367,11:400,11:416,11:417,11:418,11:419,11:420,11:421,11:422,11:423, 11:427,11:435,11:436,11:440,11:470,11:479,12:126,12:188, allmän väg 598:895:2:3. och allmän vattenområden 30:0 och 876:4. GENOM DETALJPLANEN BILDAS: STADSDEL 28 FÅRHOLMEN KVARTER 1-19 SAMT SKYDDS-, REKREATIONS-, SPECIAL-, TRAFIK-, VATTEN- OCH GATUOMRÅDEN. ASEMAKAAVA KOSKEE: PIETARASAAREN KIRKONKYLÄN RN:oita: 6:136,6:323,6:326,6:327,6:328,6:329,6:331,6:333,6:340,6:342,6:343,6:348,6:349,9:403, 11:53,11:81,11:90,11:171,11:215,11:216,11:217,11:222,11:324,11:367,11:400,11:416,11:417,11:418,11:419,11:420,11:421,11:422, 11:423,11:427,11:435,11:436,11:440,11:470,11:479,12:126,12:188, yleistä tietä 598:895:2:3. ja yleisiä vesialueita 30:0 ja 876:4. ASEMAKAAVALLA MUODOSTUU: KAUP.OSAN 28 LAMMASSAAREN KORTTELIT 1-19 SEKÄ SUOJELU-, VIRKISTYS, ERITYIS-, LIIKENNE-, VESI- JA KATUALUEITA. SKALA / MITTAKAAVA RITARE / PIIRTÄJÄ PLANERARE / SUUNNITTELIJA 1:2000 16.03.2015 KORR./KORJATTU 09.01.2015 JAKOBSTAD PIETARSAARI JYRKI KARJALAINEN BEN GRIEP PEKKA ELOMAA stadsplanearkitekt/asemakaava-arkkitehti 2 2 77 2 63 1 13 3 77 2 34 37 37a 14 25 24 3 11:213 3 5 7 4 8 5 69 5 60 501 6.185 14 9 5 55 10 5 10 12 3 70 23K2 3 12 9 3 2 75 3 23P3 3 94 169 1 48 1 04 218 2 1 2 62 STADEN JAKOBSTADS PLANLÄGGNINGSAVDELNING PIETARSAAREN KAUPUNGIN KAAVOITUSOSASTO