Rusta barn och unga för livet - Presentation av SAM-projektet. Linda Moestam 072-212 39 81



Relevanta dokument
samverkan motivera agerar

SAM, samverka, agera, motivera

Dansmetoden. Med dansen som verktyg

SAM Samverka Agera Motivera

Kan ett normkreativt förhållningssätt bidra till att främja ungas hälsa? Aktuell skolpolitik 2017

Välkomna! Ungas psykiska hälsa

LUPP Kungsbacka kommun. Hälsa

Depressioner hos barn

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län. Resultat från enkätundersökning 2012

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. vårdvetenskap- tvärvetenskap

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten

Ung på nätet. - Projektägare Folkhälsocentrum. Projekttid

Samordnade insatser för barn och unga

Sveriges bästa självskattade hälsa år 2020?

Känner vi varandra? Elevhälsans uppdrag. BUP-kongressen, Linköping maj 2015

Stark på insidan! Metoder för att främja ungas psykiska hälsa

DISA din inre styrka aktiveras

Satsning på ungdomsmottagningar i Norrbotten

Fjärilseffekten. Socioekonomisk analys av Dansa utan krav!

Pilotprojektet Första hjälpen till psykisk hälsa YMHFA i Jönköpings län

Länsenheten Föräldra- och Barnhälsan Region Norrbotten

BRIS 2007 BRIS hade kontakter med barn och unga under Så här var rangordningen på orsak till kontakten.

Modellområde Vänersborg

Björn Wickström, projektledare Barn- och utbildningsförvaltningen Östersunds kommun

Dansa utan krav EN METOD FÖR UNGAS HÄLSA

DISA Din Inre Styrka Aktiveras

Ansökan om utvecklingsbidrag till förstärkande & förebyggande insatser

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten

Barns och ungdomars kommentarer kring barn- och ungdomshälsan

Handlingsplan 2017 NOSAM Lundby

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten

FOLKHÄLSOPLAN. För Emmaboda kommun Antagen av kommunfullmäktige , 100 registernr

Programfolder En offentlig verksamhet i Fyrbodals kommunalförbund.

Ansökan & utvärdering för 2010 Danderyds kommun ansökte för 2010 om totalt 670,000 kronor och beviljades 500,000 kr.

Elevhälsoplan Öjersjö barn- och utbildningsområde

PSYKISK HÄLSA I SIFFROR NORRBOTTEN

Handlingsplan för självmordsförebyggande arbete inom utbildnings och arbetslivsförvaltningen, UAF,

Lärande och samverkan vid etablering av Vägledande samspel. Rickard Garvare

Depressioner hos barn och unga. Mia Ramklint Uppsala Universitet

Konferens Första linjen

Stockholmsenkäten avseende ANDT och psykisk hälsa i åk 9 i grundskolan samt åk 2 i gymnasiet

Skolbarns psykiska hälsa Nationella mätningen ht 2009

Cannabisprojekt. Ann-Sofie Nordenberg Magnus Wallgren

Medlem i en tennisklubb utifrån svensk respektive utländsk bakgrund

UTÅTRIKTAT, FÖREBYGGANDE ARBETE PÅ UNGDOMSMOTTAGNINGARNA I GÖTEBORG

Andel (procent) som för det mesta mår ganska eller mycket bra, elever i Norrbotten, Jämtland och Västernorrland, läsår

Inför en nollvision mot självmord i Huddinge - motion väckt av Lisbeth Krogh (HP)

Hälsosamtalet i skolan - resultat

Hur mår unga i Gävleborg?

De flesta av oss har någon erfarenhet av psykisk ohälsa, egenupplevd, närstående eller professionell.

Barns och ungas hälsa

Om Barn och Ungdom (0-24 år)

Modellområde Vänersborg

Strategi för hälsa. Skola Socialtjänst Vård och omsorg Hälso- och sjukvård

Hälsosamtalet i Skolan - ett verktyg i kvalitetsarbetet

Hälso- och sjukvårdsberedningarna

Utvärdering Gröna Kortet. Genomförd av Lena Hannu -utvecklingsledare Övertorneåkommun

Workshop 1: Vad är problemet? Huskurage - Hemlängtan fri från rädsla och våld

Det här är. Dans utan Krav. Med dansen som verktyg Uppsalamodellen

Föräldrastöd: Hur kan vi stödja föräldrar som är nya i Sverige

Välkomna till konferensen Ställer vi frågor om sex, våld och droger?

Psykisk ohälsa hos skolbarn

Plan mot kränkande behandling

Systematiskt arbete mot könsstympning inom elevhälsans medicinska insats, EMI i Göteborgs stad

Barn och ungdomars hälsa i Norrbotten

Förskolan Charlottenborgs plan mot diskriminering och kränkande behandling

Evidens på första linjen unga VISIT Hagfors. Ulf Hjelm Psykolog

Nationella riktlinjer. Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda

Verksamhetsplan för år 2014

Om mig. - En delaktig målgrupp ger ökad kunskap. Emma Hjälte Charlotta Lindell

Lite info om hälsa & livsstil

Barkarbyskolans plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

Stockholmsenkäten 2014

HANDLINGSPLAN BARN OCH UNGDOMAR ANTAGEN 2009 AV STYRGRUPP FOLKHÄLSA OCH LANDSTINGSDIREKTÖREN BARN OCH UNGDOMAR

Lokal närsjukvårdsgrupp Barn och unga

Psykisk ohälsa bland unga i Stockholm Betydelsen av skolors sociodemografiska egenskaper och arbetsmiljö

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Dansterapi för f r unga pojkar med diagnosen ADHD och dansterapi för f deprimerade tonårsflickor

Stöd till riktade insatser inom området psykisk hälsa redovisning av stimulansmedel utbetalad till arbete med psykisk hälsa på

Tar fram och förmedlar kunskap om ungas levnadsvillkor för att unga ska få tillgång till inflytande och välfärd

LIV & HÄLSA UNG Seminarium norra Örebro län 3 okt 2014 Församlingshemmet Nora

Så jämställdhetsintegreras genomförandet av Norrbottens folkhälsostrategi - för att förbättra jämställdheten i Norrbotten!

Varför föräldrastöd under hela barnets uppväxt?

Vårdrutin 1 (5) Godkänd av: Karin Malmqvist, divisionschef, Claus Vigsø, divisionschef

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

Välkomna! Tema- ledsna och oroliga barn. Till lärandeseminarium 1 om första linjens insatser till barn och unga med psykisk ohälsa

Förebyggandevecka på Fabriken.

Strukturen: Fakta (kring psykisk hälsa) Vad kan påverka unga och deras mående Mötet/dialogen med ungdomar kring mående

ELSA i Örebro län läsåret 2015/2016

norrbus.overkalix.se

Syftet men handlingsplanen

Varför traumakunskap i skolan? Åhörarkopior. psykologi.se/material/

Ledsna och oroliga barn och unga. Bedömning och behandling, BUP

Barns psykiska hälsa och. Evelinaarbetet och det nya

Dansa Pausa. Folkhälsonämnden

Ledning och styrning Nätverksmöte 13 april

Movements- ett dansprojekt

Hälsoutskottets motion

Kan politiken beställa och besluta om effektiva tidiga insatser?

Transkript:

Rusta barn och unga för livet - Presentation av SAM-projektet

Vad vi vill göra under projekttiden: Främja psykisk hälsa hos unga 0-20 år Pilotprojekt hösten 2014 sommaren 2017 Boden, Haparanda och Björknäsgymnasiet Beskriva, möjliggöra, utveckla och kommunicera ett evidensbaserat paket av åtgärder för att arbeta preventivt under barnets hela uppväxt Efter projektet i samarbete med utvalda aktörer erbjuda länets alla kommuner stöd för att kunna minska andelen unga 0-20 år som drabbas av psykisk ohälsa

Långsiktiga mål Att andelen elever i gymnasiets första år som de tre senaste månaderna ofta eller alltid känt sig ledsna eller nedstämda minskar Att minska andelen unga som tar sitt liv Att införa en nollvision gällande självmord i Norrbotten Ett väl fungerande samarbete med en klar ansvarsfördelning mellan landstinget, kommunförbundet, länsstyrelsen och eventuellt andra aktörer såväl centralt som lokalt kring främjandet av psykisk hälsa hos unga i Norrbotten

Varför behövs ett sådant projekt? 4

Ledsen och nedstämd ofta eller alltid, bland barn i Norrbottens län (Källa:Hälsosamtalet i skolan)

Ledsen och nedstämd ofta eller alltid Andel elever som ofta eller alltid känt sig ledsna eller nedstämda under de tre senaste månaderna läsår 2012-2013, kommuner i Norrbotten.

Självmordstankar Andel transpersoner som någon gång övervägt att ta sitt liv.

Rädsla för våld Andel transpersoner som är rädda för våld pga könsuttryck/könsidentitet

Antal per 100 000 i befolkningen Självmord bland unga 30, 4-årsmedeltal självmord unga (15-29 år), utveckling över tid. (Källa: Socialstyrelsen) 22,5 15, Män (BD) Kvinnor (BD) Män (RIKET) Kvinnor (RIKET) 7,5 0, 1997_2000 1999_2002 2001_2004 2003_2006 2005_2008 2007_2010 2009_2012

Självmord bland unga Självmordsförsök bland ungdomar är tre gånger så vanligt bland tjejer som killar 9 av 10 personer som försöker ta livet av sig och överlever dör av helt andra skäl senare i livet Att förebygga räddar liv! 12

Nöjdhet med livet vid 11 år - 13 år - 15 år (OECD) 13

Ökad psykisk ohälsa bland tjejer Största patientgrupp 15-24 år -Varför? 14

Att främja psykisk hälsa hos barn

Varför universella/generella preventionsprogram? Av de 12 barn som utvecklar normbrytande beteende kommer 9 stycken från normalgruppen (Sandell och Forster 2005) Proportionell Universalism: Generella åtgärder som i omfattning och utformning anpassas till de med störst behov (The Marmot Review 2010)

ICDP, vägledande samspel 3-12 år ABC, föräldrastöd 3-12 år KOMET-programmet Samverka Främja psykisk hälsa hos barn och unga och förebygga psykisk ohälsa 0-20 år DISA, högstadiet åk 8 Agera & motivera ACT Gymnasiet Dans-projektet Högstadiet Kunskapshöjande & långsiktigt förankrande HEL-projektet

Vad vi faktiskt kan GÖRA för att minska stress och psykisk ohälsa: Rusta unga i att klara livets utmaningar och stress Generella och förebyggande insatser Normkritiskt pedagogisk ingång - för ett inkluderande arbete Arbete i dialog med unga - inte enbart om

Checklista, inkluderar vi alla oavsett: Etnicitet Klass Sexuell läggning Kön Religion Funktionalitet

Långvarig stress ökar risken för depression Depression kan innebära: nedstämdhet minskat intresse och glädje motorisk oro eller hämning brist på energi extrem trötthet känsla av att vara värdelös minskad förmåga att koncentrera sig obefogade skuldkänslor

Målgrupp: flickor 13-18 år med återkommande psykosomatiska symtom stress oro nedstämdhet ont i huvudet ont i magen ont i nacke / rygg / skuldra trötthet / sömnbesvär flickor som frekvent besöker skolhälsovården

Dansprojektet Samarbete mellan Universitetssjukvårdens Forskningscentrum, USÖ, & Skolhälsovården, Örebro kommun. Utbildning framtagen i samarbete med Innovationskontoret, Örebro Universitet Handledare: Margareta Möller, Helena Sunvisson, Lars Hagberg

QOL Quality of life (QOL). Change since baseline, based on HUI3 0,125 0,094 0,063 Intervention Control 0,031 0, -0,031 Baseline 4 month 8 month 12 month 20 month Mätningar

Cost-utility analysis of a dance intervention for adolescent girls with internalizing problems Conclusions: Dance twice weekly in addition to usual school health services showed cost-effectiveness compared with usual school health services alone, for adolescent girls with internalizing problems. The costeffectiveness ratio was far below the recommended threshold value.

Utbildning för nya dansprojektinstruktörer: Tre har genomförts, två till 2015. (33 p.) Malmö, Lund, Göteborg, Kungsbacka, Älta, Botkyrka, Sundbyberg, Norrköping, Örebro, Nora, Askersund, Hällefors, Karlskoga, Linköping, Jönköping, Eksjö, Nässjö, Tranås. Under 2015; fler Stockholmsområden samt Haparanda och Boden.

Välfungerande projektstöd! Haparanda: Förvaltningschef Socialförvaltningen, Chef- IFO, För och Grundskolechef, Elevhälsochef, Chef Hälsocentralen, Chef BUM, Gymnasiet, Nämndsordförande BUN/SOC, Verksamhetsutvecklare Närsjukvården, Kulturchef. Boden: HELprojektet, Rektor på Björknässkolans gymnasium, Socialtjänsten, Elevhälsan och Utbildningsförvaltningen, MVC och Ungdomsmottagningen, BUP, NLL samt Rådet för trygghet och hälsa i Boden. Luleå: Folkhälsostrateg, Folkhälsocentrum, Landstingsråd, Verksamhetschef Närsjukvård, BVC & MHV, Närsjukvårdschef, Utvecklingsledare barn och unga Kommunförbundet, Utvecklingsstrateg barn och utbildning Kommunförbundet, Länsstyrelens ANDT-samordnare, Controller, Luleå kommun, handläggare för integrationsfrågor och föräldrastöd, genusvetare och projektledare. Referenspersoner: Karin Nordberg, Länssamordnare Psykiatri Närsjukvård Ullakarin Nyberg, Suicidforskare, psykiater Fredrik Livheim, Psykolog

Mer exempel på vad vi gör: Inspirationsdagar och föreläsningar Utbildning av utbildare för valda metoder Genomförande av metoder Suicidpreventionsplan HEL-projektet Film - ungas delaktighet Konferenser Samspel och samverkan: Generella insatser vs riktade, grupp vs individ Kunskapsspridning och synliggörande Gemensamma strategier

Lärdomar: Förankra kunskap om ungas psykiska hälsa i alla former av verksamheter Betydelsen av ett aktivt projektstöd med gemensamma målbilder Tänk utanför ramarna Låt processer växa och ta tid Granska verksamheter, inifrån - arbeta med värdegrunder Var noga med utvärdering - ha ett långsiktigt perspektiv i varje steg 33

Save the dates: 12 juni: NLL på Luleå Pride 6 oktober: Föräldrastödskonferens 9 november: Suicidpreventionskonferens Håll utkik efter datum för: Peppkväll för föräldrar Maskulinitet och normer konferens Öppna föreläsningar om att förebygga psykisk ohälsa Ungdomars verklighet på nätet

Det där kan vi faktiskt göra! 35

Samverka Agera- Motivera är våra ledord Tillsammans kan vi genom förebyggande insatser främja och stärka barn och ungas psykiska hälsa. 36

Tack! För mer information om projektet: www.nll.se/sam linda.moestam@nll.se