Rapport december 2011 KF-Fastigheter Konsekvensanalys Etablering av dagligvaruhandel i Spånga
Förord HUI Research AB har på uppdrag av KF Fastigheter genomfört en utredning av förutsättningarna för etablering aven dagligvarubutik i Spånga samt vilka konsekvenser det kan innebära för befintlig handel i Spånga centrum. Utredningen har genomförts av Henrik Vestin, analytiker vid HUI Research. Kontaktperson hos kunden har varit Gunnar Noren. Stockholm i december 2011 Henrik Vestin
Sammanfattning KF Fastigheter har förvärvat fastigheten Ferdinand 9, i Spånga, med avsikten att etablera en dagligvarubutik om ca 3 200 kvm, med öppning 2014. HUI har utrett förutsättningarna för etablering av butiken samt vilka konsekvenser detta kan innebära för befintlig dagligvaruhandel i Spånga centrum. Resultaten från utredningen visar att: Marknadsförutsättningarna i upptagningsområdet är goda o Köpkraften är i dagsläget betydligt större än omsättningen i de befintliga butikerna, vilket indikerar att det finns utrymme för mer dagligvaruhandel. o Bostadsbyggandet i upptagningsområdet innebär att köpkraften ökar och att utrymmet för mer dagligvaruhandel kommer att vara än större år 2017/2018 då Coops nya butik är färdigbyggd och har nått normalomsättningsnivå. o Det finns utrymme för tillväxt i befintlig handel och för en ny butik. Risken för negativa konsekvenser för befintlig handel är begränsad o Effekterna i form av minskad omsättning blir störst för storbutiker och stormarknader utanför upptagningsområdet. Effekterna sprids emellertid på ett flertal butiker. Dessutom sker det en kraftig ökning av köpkraften i dessa butikers upptagningsområden, vilket innebär att de har en god utveckl i ngspotenti a I. o Närheten mellan butikerna i Spånga centrum och Coops nya butik innebär att konkurrensen ökar då kunderna kan välja till viss del handla i den nya butiken i stället för i Spånga centrum. o Risken för att någon av butikerna i Spånga centrum skulle slås ut helt bedöms emellertid vara liten. o Det finns en möjlighet att någon av butikerna ställs om till ett mindre omsättningskrävande butiksformat, till exempel lågpris. Detta behöver inte vara negativt för de boende i upptagningsområdet. Etableringen av Coops butik innebär ett starkare och mer varierat utbud i upptagningsområdet o I upptagningsområdet finns i dagsläget endast lågprisbutiker och butiker av nära- eller supermarketformat. o Boende i upptagningsområdet handlar därför i hög utsträckning i storbutiker och stormarknader utanför upptagningsområdet. o Etableringen aven storbutik i Spånga skulle därför innebära att fler konsumenter kan välja att handla "på hemmaplan".
2 Dagligvarumarknaden i Sverige Dagligvarumarknaden i Sverige har under de senaste 100 åren utvecklats från en marknad som karakteriserats aven övervägande andel bostadsnära butiker av traditionell supermarketkaraktär (som Ica Supermarket, Coop Konsum med flera) till en marknad där nya butiksformat som stormarknader, lågprisbutiker, jourbutiker och trafikbutiker har växt fram. Nedan följer en kort beskrivning av de butiksformat som finns i Sverige enligt den indelning som HUI utgår ifrån. 1. Servicebutik Servicebutiken är lokaliserad stadskärna eller bostadsområde. Dess främsta konkurrensmedel är tillgänglighet, både vad gäller lokalisering och öppettider, snarare än utbud och pris. Utbudet består uteslutande av dagligvaror av kompletterande karaktär och det är vanligt förekommande att servicebutiken även säljer fast food. Exempel på butikskoncept är 7-Eleven och Pressbyrån, men här återfinns även de flesta av landets icke-kedjeanslutna handlare. Servicebutiken kännetecknas främst av: Dagligvarusortiment av kompletterande karaktär Generösa öppettider Kundfrekvent lokalisering centralt eller bostadsnära 2. Trafikbutik Trafikbutiken har ett produktutbud som huvudsakligen består av dagligvaror och har ofta mycket generösa öppettider. Butiksformatet har mycket gemensamt med servicebutiken med den skillnaden att trafikbutiken ligger i anslutning till en bensinstation. Trafikbutiken har nästan uteslutande dagligvaror i sortimentet och säljer ofta fast food. Inom detta butiksformat återfinns i stort sett endast handlare anslutna till något av de stora bensinbolagen. Exempel på butikskoncept är OKQ8, Statoil, Preem och Shell. Trafikbutiken kännetecknas främst av: Att det är en servicebutik i anslutning till en bensinstation 6
3. Utpräglade lågprisbutiker (Hard Discount) Detta butiksformat dök upp på den svenska dagligvarumarknaden under 2002. I dagsläget finns närmare 300 hard discount-butiker i Sverige. Butiksformatet domineras i Sverige helt av två aktörer, Lidl och Netto. Hard discount-butiken kännetecknas främst av: Avsaknad av manuella diskar Enkel inredning Aggressiv prisstrategi där låga priser är det helt dominerande marknadsföringsargumentet Begränsat sortiment 4. Allivsbutiker De flesta av Sveriges dagligvarubutiker kan klassificeras som allivsbutiker. En allivsbutik är vad man skulle kunna kalla en "vanlig" matbutik. Inom detta butiksformat finns en stor spridning. Allivsbutikerna differentierar sig genom faktorer som butikens storlek, lokalisering, prisnivå, utbud och primär målgrupp. Nära - Allivs Nära-butikerna är lokaliserade centralt eller bostadsnära. Den primära målgruppen är personer som bor eller arbetar i närheten av butiken och butikens främsta konkurrensmedel är just närheten. Nära-butikerna har ett fullvärdigt utbud av dagligvaror, men utbudet kan inte ses som ett konkurrensmedel gentemot övriga allivs-format. Exempel på butikskoncept som tillhör detta butiksformat är ICA Nära, Coop Nära, Willys Hemma och Tempo. Nära-butiken kännetecknas av: Central lokalisering i stadskärna eller i bostadsområdes-/stadsdelscentrum Fullvärdigt, men något begränsat, utbud av dagligvaror Att den övervägande delen av kunderna bor eller arbetar nära butiken 7
Supermarket - Allivs Supermarket-butikerna är lokaliserade centralt eller bostadsnära. Den primära målgruppen är personer som bor eller arbetar i närheten av butiken. Supermarket-butikerna har ett fullvärdigt utbud av dagligvaror. Det är svårt att peka på en faktor som Supermarketbutikernas främsta konkurrensmedel, snarare är det så att dessa butiker konkurrerar genom att vara tillräckligt bra vad gäller lokalisering, pris och utbud. Exempel på butikskoncept som tillhör detta butiksformat är ICA Supermarket, Coop Konsum och Hemköp. Supermarket-butikerna kännetecknas av: Central lokalisering i stadskärna eller i bostadsområdes-/stadsdelscentrum Fullvärdigt utbud av dagligvaror med kompletterande utbud av sällanköpsvaror Att den övervägande delen av kunderna bor eller arbetar i närheten av butiken Storbutik - Allivs Storbutikerna är lokaliserade halvexternt eller externt och riktar sig i stor utsträckning till bilburna kunder. Till skillnad från övriga allivs-butiker är storbutikernas främsta konkurrensmedel ett brett och djupt utbud. Storbutikerna har ett fullvärdigt utbud av dagligvaror med många valmöjligheter inom varje produktkategori. 8 Exempel på butikskoncept som tillhör detta butiksformat är Willys, ICA Kvantum och Coop Extra. Storbutiken kännetecknas av: Ofta halvexterna och externa lokaliseringar Fullvärdigt utbud av dagligvaror med många valmöjligheter inom varje produktkategori Kompletterande utbud av sällanköpsvaror I stor utsträckning bilburen kundkrets
5. Stormarknader Stormarknaderna är lokaliserade i halvexterna eller externa lägen och riktar sig huvudsakligen till bilburna kunder. Stormarknaderna har ett fullvärdigt utbud av dagligvaror med många valmöjligheter inom varje produktkategori och erbjuder även ett betydande utbud av sällanköpsvaror. Stormarknadens främsta konkurrensmedel är det breda utbudet i kombination med låga priser. Exempel på butikskoncept som tillhör detta butiksformat är ICA Maxi, Coop Forum och City Gross. Stormarknaderna kännetecknas av: Halvexterna och externa lokaliseringar Fullvärdigt utbud av dagligvaror med många valmöjligheter inom varje produ ktkategori Betydande utbud av sällanköpsvaror Övervägande andel bilburna kunder God tillgång till parkeringsplatser Butiksformaten fyller olika funktioner för konsumenterna. Service- och trafikbutikerna har jämförelsevis höga priser och ett starkt begränsat utbud av varor. Dessa butiksformat fungerar därför huvudsakligen som komplement till de övriga butiksformaten och snittköpen är lägst av samtliga butikskoncept. Hard discount-butikerna har ett större sortiment än service- och trafikbutikerna. Det är emellertid få konsumenter som gör merparten av sina inköp i dessa butiker. Snittköpen är högre än i service- och trafikbutikerna men lägre än i övriga butiksformat. Nära- och Supermarketbutikerna ligger oftast nära bostaden och de är de butiker som konsumenterna besöker mest frekvent. Närheten till butiken väger tungt för konsumenten och kompenserar för att varuutbudet är mindre än hos de större butiksformaten. Andelen kunder som storhandlar i dessa butiker är liten och snittköpen är också lägre än för storbutiker och stormarknader. 9
De flesta konsumenter handlar i flera butiksformat. De kan veckohandla på [DOp Extra, kompletteringshandla några gånger i veckan på [DOp Nära och hitta prisvärda produkter på Lidl och så vidare. Detta innebär att konkurrensen i dagligvaruhandeln sker efter principen att lika slår mot lika, det vill säga att konkurrensen huvudsakligen sker mellan butiker inom samma format och i mindre utsträckning mellan de olika butiksformaten. Diagrammen nedan visar genomsnittlig omsättning och storlek för de olika butiksformaten. Genomsnittlig omsättning för olika butik,format. Mkr. ink!. moms. '" 265 165 64 10 10 37 24 Trafikbutik n セ Se",icebutik Hard discount Allivs Allivs Supermarket Allivs Sto rbulik StDrmorl<nad Genomsnittlig för>äljningsyta, kvm. (För<ii ljrling'yu.: ca. W P [ ovtot, lyt' ) 3750 Kvm. ;00 T,"fikb utik Serv;[ebulik Hard diswunl Alliv. N;; ra Alliv s Supermarket 10 AllivsStorbutik s ャ イュ イォョセ
Coop Konsum och Ica Supermarket är likvärdiga avseende storlek och utbud även om Konsum har en lägre omsättning. HUI bedömer att båda butikerna är välskötta och att omsättningsutvecklingen och lönsamheten är god. Uppgifterna om Ica har inhämtas från butikens årsredovisning medan uppgifterna om Konsum kommer från Delfi Marknadspartners produkt Databas Livs. Figur 5 Livsmedelsbutiker i Spånga centrum. Butik Säljyta, kvm o ュセ エエョゥョァ mkr. inkl.!toms Utveckl. 2008-201O ICA Supernarke t 560 62 11% CoopKonsum 584 40-50 posi:iv 3.3 Försörjningsgrad Försörjningsgraden uttrycks som relationen mellan köpkraften och butikernas försäljning i upptagningsområdet. Försörjningsgraden uppgår till 30-40 procent, vilket innebär att 60-70 procent av köpkraften upptagningsområdet går till butiker utanför upptagningsområdet. Eftersom det i dagsläget inte finns någon storbutik eller stormarknad i upptagningsområdet samtidigt som det finns ett flertal sådana butiker i närheten av upptagningsområdet är det rimligt att anta att större delen av köpkraftsutflödet går till dessa butiker. Tabell 2 Försörjningsgrad för dagligvaruhandeln i upptagningsområdet år 2010. Köpkraft, mkr. Försäljning, mkr. Försörjningsgrad, % Dagligvaror 540 170-210 30-40 % 15
Anledningen till detta är att ju bättre förutsättningar (etableringsutrymme) det finns för den nya butiken desto mindre köpkraft behöver den ta från den befintliga handeln och därmed blir konsekvenserna för befintlig handel mindre. Som visats ovan växer köpkraften i upptagningsområdet med cirka 160 miljoner kronor och uppgår till cirka 700 miljoner kronor år 2018. Den befintliga dagligvaruhandeln i upptagningsområdet omsätter idag 170-210 miljoner kronor. Genom effektivitetsökningar bedöms befintlig handel kunna omsätta 190-230 miljoner kronor år 2018. Om inga nya butiker etableras i upptagningsområdet kommer försörjningsgraden år 2018 att uppgå till 25-35 procent. Detta innebär en minskning jämfört med dagens nivå, vilket betyder att utflödet av köpkraft från upptagningsområdet ökar. Detta beror på att köpkraften i upptagningsområdet växer betydligt kraftigare än vad försäljningen i de befintliga butikerna bedöms kunna göra. De butiker som gynnas mest av köpkraftsökningen är de storbutiker och stormarknader som ligger i närheten av upptagningsområdet, det vill säga butiker som redan idag tar en betydande del av köpkraften. Tabell 3 4 Försörjningsgrad för dagligvaruhandeln i upptagningsområdet år 2010 och 2018 om inga nya butiker etableras i upptagningsområdet. 2010 2018 Dagligvaror 30-40 % 25-30 % I och med att det redan idag finns ett stort utflöde av köpkraft från upptagningsområdet och att utflödet kommer att öka om det inte etableras fler butiker finns det god potential för etablering av Coops butik. HUI:s bedömning är att etableringen kan ske utan att butiken behöver ta omsöttning från de befintliga butikerna i upptagningsområdet. 17
4.4 Konsekvenser för befintlig handel Etableringen av [oops butik innebär att många av de som bor i upptagningsområdet får kortare avstånd till närmaste storbutik eller stormarknad. Detta kommer att påverka de storbutiker och stormarknader ligger närmast utanför upptagningsområdet. Det blir en "osthyveleffekt", vilket innebär att effekten fördelas på flera butiker. Dessutom växer köpkraften i dessa butikers upptagningsområden och de har goda möjligheter att öka sin omsättning trots konkurrensen från Coops nya butik i Spånga. För de befintliga butikerna i upptagningsområdet innebär den låga försörjningsgraden och den starka köpkraftstillväxten att Coops nya butik i Spånga endast i begränsad omfattning påverkar deras möjligheter till en god försäljningsutveckling. Det finns köpkraft så det räcker till både befintlig handel och till Coops nya butik. Det är emellertid inte så enkelt att om det finns köpkraft så att det räcker till alla butiker så uteblir konsekvenserna för befintlig handel vid etablering aven ny butik. Avståndet mellan olika butiker har alltid betydelse för i vilken utsträckning de konkurrerar med varandra. Butikerna i Spånga centrum ligger endast 600 meter från platsen där den nya butiken ska etableras. Det innebär att det är lätt för kunderna att byta en del av sina inköp som idag görs i Spånga centrum mot att i stället handla i den nya butiken. Det korta avståndet till [oops nya butik innebär därför att det kan bli konsekvenser för de båda butikerna i Spånga centrum trots att det finns gott om köpkraft i upptagningsområdet I vilken utsträckning de befintliga butikerna påverkas är emellertid inte bara beroende av avståndet till [oops nya butik. Av stor betydelse är också vilken profil butikerna har och vilken funktion de fyller för kunderna. Butikerna i Spånga centrum är traditionella allivsbutiker som riktar sig till boende i närområdet och till resande till och från Spånga station. Butikerna har ett mindre utbud än större butiker och deras funktion är inte att vara butiker där kunderna storhandlar, vilket till viss del är fallet med den planerade nyetableringen. 18
I det fall detta inträffar kommer utbudet av dagligvaruhandel i Spånga centrum att förändras, men det behöver inte innebära att förändringen innebär en försämring eftersom utbudet också blir mer varierat. Etableringen av Coops nya butik medför dessutom positiva konsekvenser för boende i upptagningsområdet. Utbudet i upptagningsområdet blir, i och med etableringen aven storbutik, mer varierat och heltäckande eftersom det kommer att finnas butiker som fyller fler funktioner än vad dagens utbud gör. De boendes totala tillgänglighet till dagligvaruhandelsbutiker ökar därmed eftersom de får närmare till Coops nya butik än till de storbutiker och stormarknader där de handlar idag. Etableringen aven storbutik Spånga skulle därför innebära att fler konsumenter kan välja att handla "på hemmaplan". 20
Bilaga Om HUI Research HUI Research (tidigare Handelns utredningsinstitut) har över 40 års samlad erfarenhet av konsult- och forskningsverksamhet om den svenska tjänstesektorn i allmänhet och den svenska detaljhandeln i synnerhet. Historik Handel och turism är två näringar som knyts allt närmare varandra. Därför gick Handelns Utredningsinstitut, HUI, och Turismens Utredningsinstitut, TUI, 2010 samman i ett nytt bolag - HUI Research AB. Branschorganisastionerna Svensk Handel och Sveriges Hotelloch Restaurangföretagare, SHR, äger gemensamt bolaget. HUI grundades 1968 när Detaljhandelns- och Grosshandelns Utredningsinstitut (DUIoch GUl) slogs samman. TUI startades 2002. Konsult och forskning Att ha både forskning och konsultverksamhet under samma tak är unikt och en styrka. Våra konsulter hjälper kunderna att göra bättre affärer genom att öka förståelsen för vilka drivkrafter som påverkar konsumtionen och samhällsekonomin. Den forskningsbaserade konsultverksamheten erbjuder avancerade beslutsunderlag i form av fakta, analys och rådgivning. HUI Research inbegriper också akademisk forskning med bransch nytta och är en ledande institution för forskning om detalj- och partihandel. Våra forskare finns publicerade i ett stort antal internationella vetenskapliga tidsskrifter och vårt nätverk av associerade forskare spänner över hela världen. Turismforskning kommer att påbörjas inom kort. Samtliga våra forskare och konsulter har en gedigen akademisk bakgrund och arbetslivserfarenhet. De flesta har en utbildning med en samhällsekonomisk eller företagsekonomisk inriktning. Flera har doktorsexamen eller licentiatexamen och övriga har magister- eller kandidatexamen. Handel och turism Fler och fler inser vikten av att se handel och turism som nära sammanlänkade. Att så är fallet märks inte minst genom shoppingturismens starka utveckling. Turisterna står för 13 procent av den totala detaljhandeln i Sverige och andelen är växande. Varken turism eller handel är isolerade företeelser och allt fler agerar utifrån det. Behovet av rådgivning är dock stort och vi kan erbjuda en kompetensbredd som kommer hela besöksnäringen till gagn. Våra kunder Konsultverksamhetens kunder återfinns bland annat inom detaljhandeln, besöksnäringen, myndigheter, branschorganisationer och kommuner. Uppdragsgivare för forskningen är olika forskningsstiftelser och myndigheter. Kontakt: HUI Research AB 103 29 Stockholm Tel: 08-7627280 E-post: info@hui.se 21