BESLUT Västra och Inre Finland Nr 172/2012/1 Dnr LSSAVI/406/04.08/2010 Givet efter anslag 20.11.2012 ÄRENDE SÖKANDE VERKSAMHET Justering av tillståndsbestämmelserna i miljötillstånd för uppfödning av pälsdjur, Nykarleby Sandhagen Ab/Christian Wikblom Gråsövägen 436 66900 Nykarleby Ansökan gäller hållande av 700 rävavelshonor med valpar, maximalt 4 788 rävar och 1 676 avelsminkhonor med valpar, maximalt 10 476 minkar. Enligt det befintliga tillståndet får på farmen hållas högst 1 100 avelshonor av räv med valpar eller totalt 5 800 rävar och högst 1 993 avelshonor av mink med valpar eller totalt 12 456 minkar. FÖRLÄGGNINGSPLATS Den befintliga pälsdjursfarmen är belägen på lägenheterna Mickels RN:r 10:21 och Sandhaga RN:r 9:33 i Socklot by i Nykarleby stad. GRUNDER FÖR ANSÖKAN OM TILLSTÅND Verksamheten är tillståndspliktig enligt 28 1 mom. i miljöskyddslagen och 1 1 mom. 11 b-punkten i miljöskyddsförordningen, eftersom det är frågan om en pälsdjursfarm som är avsedd för minst 250 avelshonor av mink eller minst 50 avelshonor av räv. Enligt Västra Finlands miljöcentrals beslut Dnr 0801Y4246, givet 15.1.2002, bör verksamhetsutövaren före 1.3.2006 göra en ny ansökan för justering av tillståndsbestämmelserna. Närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Österbotten har i ett brev (Dnr EPOELY/946/07.00/2010) uppmanat verksamhetsidkaren att senast 15.8.2010 inlämna en ansökan om justering av tillståndsbestämmelserna till Regionförvaltningsverket i Västra och Inre Finland. REGIONFÖRVALTNINGSVERKET I VÄSTRA OCH INRE FINLAND tfn 0295 018 450 Huvudverksamhetsstället fax +358 6 317 4817 i Vasa registratur.vastra@rfv.fi Wolffskavägen 35 www.rfv.fi PB 200, 65101 Vasa
2 TILLSTÅNDSMYNDIGHETENS BEHÖRIGHET ÄRENDETS ANHÄNGIGGÖRANDE TILLSTÅND OCH AVTAL FÖR VERKSAMHETEN OMRÅDETS PLANLÄGGNING FÖRLÄGGNINGSPLATSEN OCH DESS MILJÖ Regionförvaltningsverket är behörig tillståndsmyndighet i ärendet enligt 5 1 mom. 11 b-punkten i miljöskyddsförordningen. Enligt förordningen avgör regionförvaltningsverket ärenden som gäller pälsdjursfarmer som är avsedda för minst 2 000 avelshonor av mink eller minst 600 avelshonor av räv eller andra pälsdjursfarmer som med avseende på stallgödselproduktionen motsvarar en pälsdjursfarm för minst 2 000 avelshonor av mink. Enligt miljöskyddslagen är närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Österbotten tillsynsmyndighet till detta beslut. Miljötillståndsansökan har blivit anhängig 12.8.2010 vid Regionförvaltningsverket i Västra och Inre Finland. För den befintliga pälsdjursfarmen har Västra Finland miljöcentral, beviljat miljötillstånd 15.1.2002 (Dnro 0801Y4246-131). Detta miljötillstånd har beviljats åt Wikbloms pälsfarm Ab. Enligt beslutet skulle verksamhetsutövaren före 1.3.2006 göra en ny ansökan för justering av tillståndsbestämmelserna. För området där lägenheten Sandhaga RN:r 9:33 är belägen finns en generalplan med rättsverkan, delgeneralplanen för havsnära byar i Nykarleby. Lägenheten utgör en del av ett större område för pälsdjursfarmer (ME). Närliggande områden till lägenheten har i planen huvudsakligen reserverats som jord- och skogsbruksområden (M) eller jordbruksområden (MT). För området där lägenheten Mickels RN:r 10:21 är belägen finns en generalplan utan rättsverkan, delgeneralplanen för Socklot by. I planen har området utvisats som en del av ett större farmområde (TP). Omgivningen kring pälsdjursfarmen består av åker och skog. I närområdet finns många pälsdjursfarmer. Nykarleby älv är belägen ca 740 m sydväst om anläggningen. Avståndet från pälsdjursfarmen till havet är ca 930 m i nordvästlig riktning. Avståndet från pälsdjursfarmen till närmaste bostadsfastighet är ca 560 m i nordvästlig riktning.
UPPGIFTER OM VERKSAMHETEN Pälsdjursfarmen är inte belägen på grundvattenområde. Grundvattenområdet Västerskogen, som är viktigt för vattenanskaffningen, är beläget ca 1,4 km nordost om anläggningen. Det naturskyddsområde som är beläget närmast anläggningen är Bådaviken-Lappo ås mynning. Området är beläget ca 800 m väster om anläggningen och hör till fågelskyddsprogrammet. Sandhagen Ab:s verksamhet gäller uppfödning av pälsdjur. I den befintliga pälsdjursfarmen finns plats för ca 700 avelshonor av räv med valpar och ca 1 676 avelshonor av mink med valpar. På farmområdet finns 15 st skugghus för rävar med en sammanlagd längd på ca 1 459 m och 10 st skugghus för minkar med en sammanlagd längd på ca 888 m. Farmområdet är omkretsdikat och dränerat med täckdiken. Avrinningsvattnet från området vid skugghusen nr 1-6 och nr 14-18 leds ut från farmområdet via en ca 72 m 3 stor utjämningsbassäng till en ca 75 m 2 stor markbädd. Avrinningsvattnet från området vid skugghusen nr 7, nr 11-13 och nr 19-28 leds ut från farmområdet via en ca 115 m 3 stor utjämningsbassäng till en ca 105 m 2 stor markbädd. Enligt ansökan är skugghusens gödselunderlag förhöjda med ca 30 cm jämfört med den omkringliggande marken. Skugghusens takutskjut är enligt ansökan ca 30-35 cm från burarnas ytterkant. Enligt ansökan används under burarna halm som strö. Ströskiktets tjocklek är ca 2x5 cm och strö tillsätts 2 ggr/år. Gödsel under skugghusen för räv borttas 1-2 ggr/år och under skugghusen för mink 4-5 ggr/år (vår och/eller höst med tyngdpunkt på hösten). Mängden strö som används är ca 500 m 3 /år. Skugghusen nr 12, 13 och 28 är försedda med vattentäta gödsel- och urinuppsamlingssystem. Urin/lakvattnet från underlagen leds till en sluten brunn på ca 5 m 3. Burarna i skugghusen är försedda med året runt fungerande vattennipplar. Rävarna pälsas på farmområdet och minkarna pälsas vid Oy Furfix Ab. Pälsningen av mink kan även utföras i egen regi. Farmområdet är ca 3 ha stort och jordmånen består av sandig silt och siltmorän. Pälsdjursfarmen är ansluten till det kommunala vattenledningsnätet. Behandling av gödsel, urin och avloppsvatten Största delen av gödseln används som gödselmedel på åkern. Sökanden har ett avtal med Andelsslaget Socklot Biocompost om 3
4 leverans av 150 m 3 gödsel per år. Gödseln mellanlagras på farmområdet i ett täckt gödsellager. Enligt ritningen ARK 03080604, daterad 3.8.2006, är gödsellagrets areal 250 m 2. Enligt ansökan är gödsellagrets botten av betong. Gödsellagrets väggar består av 1,5 m höga betongsocklar och ovanför dem 1,5 m, 27 mm tjock filmfaner. Enligt ansökan är höjden på gödsellagrets körramp 20 cm. Gödsellagret saknar tät lastningsplatta. Sökanden har sammanlagt 60,83 ha åkerareal till förfogade för spridning av gödsel och urin. Urin/lakvatten från de vattentäta underlagen under skugghusen nr 12, 13 och 28 används som gödselmedel på åker. Fodersilorna är placerade på en betongplatta med kant. Tvättvattnet från fodersilorna och foderutdelningsutrustningen leds till två slutna brunnar. Brunnarnas sammanlagda volym är ca 3,5 m 3. Avloppsvattnet från de sociala utrymmena leds via tre slamavskiljare ut i dike. Avfall Verksamheten ger upphov till följande avfall: Självdöda djur, ca 250 st/a, levereras till Honkajoki Oy. Rävkroppar, ca 4 200 st/a, och pälsningsfett, ca 15 t/a, levereras till Feora Ab Oy. Minkkroppar, ca 7 500 st/a levereras till Furfix Oy eller Honkajoki Oy för destruktion. Putsningsspån utan fett, ca 7 t/a, och träavfall, ca 500 kg/a, återvinns som bränsle. Plastavfall, ca 300 kg/a, batterier och lysrör, ca 150 kg/a och spillolja, ca 200 l/a, levereras till Ekorosk Ab. Självdöda djur förvaras i frysbox och levereras till Honkajoki Oy. Pälsdjurskroppar upplagras under tak på betongplatta invid gödsellagret och kropparna levereras till Feora Ab Oy 2 ggr/vecka under pälsningstiden. Bränslecisterner På farmområdet finns en ca 1 500 l stor bränslecistern, som är försedd med låsmekanism. I servicehuset på farmen förvaras högst 200 l andra oljeprodukter Trafik De tunga transporterna består av fodertransporter en gång per dygn med tonvikt på hösten och gödseltransporter, ca 450 m 3 per år. De lätta transporterna består av paket- och personbilar ca 8 gånger per dygn med tonvikt på mars-maj och oktober- december.
5 BEHANDLING AV ÄRENDET Komplettering av tillståndsansökan Miljötillståndsansökan har kompletterats 16.5.2011, 17.6.2011 och 10.10.2012. Kungörelse av tillståndsansökan Ansökan har kungjorts på de officiella anslagstavlorna i Nykarleby stad och vid Regionförvaltningsverket i Västra och Inre Finland under tiden 26.9 26.10.2012. Ansökningshandlingarna har funnits till påseende under kungörelsetiden vid miljövården, Nygårdsvägen 5 i Nykarleby. De parter som särskilt berörs av ärendet har informerats särskilt per brev. Utlåtanden Regionförvaltningsverket har med anledning av miljötillståndsansökan begärt utlåtande av miljövårdsmyndigheten och stadsstyrelsen i Nykarleby stad samt Närings- trafik- och miljöcentralen i Södra Österbotten, ansvarsområdet för miljö och naturresurser. Närings- trafik- och miljöcentralen i Södra Österbotten, ansvarsområdet för miljö och naturresurser, miljöskyddsgruppen för vatten och jordbruk framför följande i sitt utlåtande: WC-avloppsvattnet från sociala utrymmen skall ledas till separat sluten tank och transporteras till anläggning med tillstånd att behandla i fråga varande avfall. Avloppsvattnet kan även behandlas på annat av Nykarleby stad godkänt sätt, i enlighet med stadsrådets förordning om behandling av hushållsavloppsvatten i områden utanför vattenverkens avloppsnät. För att kontrollera markbäddarnas reningseffekt på avrinningsvattnet bör avrinningsvattnet kontrolleras genom vattenprovtagning minst två gånger per år. Vattenprover tas på våren och hösten. I vattenproverna bör analyseras följande: fosfor (total P), kväve (total N) och biologisk syreförbrukning (BOD 7 ) och vattenföring. Vattenproverna tas före och efter markbädden. Provtagningen bör utföras av en certifierad person eller person med utbildning inom området. Vattenproverna bör analyseras av ett ackrediterat laboratorium. Analysresultaten bör sändas för kännedom till övervakningsmyndigheten årligen. För vatten som passerat reningsverket är målvärdet för fosforns del 2 mg/l.
Filtermaterialet i markbäddarna skall bytas ut med minst 5 års mellanrum för att upprätthålla reningseffekten. Om verksamhetsidkaren på basen av analysresultaten av avloppsvattnet kan påvisa att markbäddarna fungerar bra kan utbytesintervallerna vara längre. Pälsdjurskroppar, fett och fetthaltigt pälsningsspån samt enskilda döda djur bör så snabbt som möjligt föras till en anläggning som har miljötillstånd att behandla avfallet. Djuravfall eller annat avfall får inte grävas ner. Fett och fetthaltigt spån får inte brännas. Miljö- och byggnadsnämnden i Nykarleby stad framför följande i sitt utlåtande: Om analysresultaten från farmens utgående lakvatten börjar visa förhöjda värden kan det vara skäl att byta grusmassorna i reningsanläggningarna eller på annat vis effektivera reningen av det utgående vattnet. I övrigt förordar miljö- och byggnadsnämnden en förnyelse av Sandhagen Ab:s miljötillstånd enligt de handlingar som bifogats ansökan. Stadsstyrelsen i Nykarleby stad framför följande på basen av byggnadskontorets utlåtande: Det ansökta projektet befinner sig invid stadens farmområde i Soklot. Farmområdet är beläget norr om Åminne gårdsgrupp och väster om den befintliga bosättningen i Soklot-byområde. I områdets närhet finns endast spridd bosättning, jord- och skogsbruksmark och områden för pälsfarmer. För området finns en generalplan med rättsverkan, delgeneralplanen för havsnära byar i Nykarleby (godkänd SFM 19.6.2008, HFD 11.5.2012) samt en generalplan utan rättsverkan (Gp nr 6, godkänd av SFM 24.3.1983), delgeneralplan för Socklot by. Närliggande områden har i delgeneralplanen för havsnära byar i Nykarleby huvudsakligen reserverats som jord- och skogsbruksområden (M) eller jordbruksområden (MT). Fastigheten RN:r 9:33 områden ingår i denna generalplan och utgör en del av ett större område för pälsdjursfarmer (ME). Grannfastigheten RN:R 10:21 är belägen på det andra generalplaneområdet (GP nr 6) och i planen har området utvisats som en del av ett större farmområde (TP). Stadens farmområde i Soklot finns även på TP-området. I planen har närliggande byggplatser reserverats med beteckningen AO-1, område för fristående småhus inom skyddszon för djurstall eller pälsfarm. Beteckningen har tillkommit med anledning av befintliga pälsdjursfarmer. Farmerna finns norr och söder om denna pälsdjursfarm. Bosättning finns i tre riktningar från farmområdet. Gårdsgrupper finns både i nordväst, sydväst och även öster om farmen. Avståndet till 6
samtliga bostadsområden är ca 1 km. Kortaste avståndet från farmområdet till bosättningen är ca 600 m (enskild byggplats) och drygt 700 m till i planen reserverade nya fritidsbyggnadsplatser. Byggnadskontoret anser att bedömningen av allmän miljöpåverkan och gransknig av tillståndsvillkor främst hör till miljö- och byggnadsnämndens avgörande. Byggnadskontoret föreslår att miljö- och byggnadsnämnden/regionförvaltningsverket granskar/uppdaterar tillståndsvillkoren så att de motsvarar nu gällande normer. Stadsstyrelsen förordar ansökan på basen av byggnadskontorets utlåtande. Anmärkningar och påminnelser REGIONFÖRVALTNINGSVERKETS BESLUT Med anledning av ansökan har inga skriftliga anmärkningar eller åsikter inlämnats till regionförvaltningsverket. Hörande av verksamhetsidkaren och bemötande Sökanden har med ett brev daterat 5.11.2012 reserverats möjlighet att bemöta de utlåtanden som har getts om ansökan. Sökanden har inte inkommit med något bemötande. Avgörande TILLSTÅNDSBESTÄMMELSER Regionförvaltningsverket i Västra och Inre Finland justerar tillståndsbestämmelserna i Västra Finlands miljöcentrals beslut Dnr 0801Y4246, givet 15.1.2002. Beslutet gäller verksamheten vid Sandhagen Ab:s pälsdjursfarm på lägenheterna Mickels RN:r 10:21 och Sandhaga RN:r 9:33 i Socklot by i Nykarleby stad. Förläggningsplatsen framgår av situationsplanen ARK 12051101 (daterad 12.5.2011) och av lägeskartan som medföljer beslutet. Verksamheten skall bedrivas i enlighet med tillståndsansökan och med iakttagande av nedanstående tillståndsbestämmelser. De justerade tillståndsbestämmelserna ersätter de tillståndsbestämmelser som givits i Västra Finlands miljöcentrals beslut 15.1.2002 i sin helhet och lyder på följande sätt: 1. Djurantal och skugghusens längd Pälsdjursfarmens verksamhet får omfatta en produktion av högst 700 avelshonor av räv med valpar, totalt högst 4 778 rävar och högst 1 676 avelshonor av mink med valpar, totalt högst 10 476 minkar. Farmen 7
får omfatta högst 15 skugghus för räv med en med en sammanlagd längd på 1 459 m och högst 10 skugghus för mink med en sammanlagd längd på 888 m. 2. Skugghusens konstruktion Skugghusens takutskjut bör vara minst 30 cm från burarnas yttre kant. Alternativt skall skugghusen förses med takrännor. Skugghusens gödselunderlag bör vara 30 cm högre än den omkringliggande markytan och förhöjningen skall upprätthållas. Vattentäta underlag, under skugghusen, skall alltid installeras när gamla skugghus grundrenoveras eller förnyas. De vattentäta underlagen skall installeras i enlighet med jord- och skogsbruksministeriets byggbestämmelser och anvisningar (JSM- BBA-C4). De vattentäta dukarna bör vara av minst 0,5 mm tjock HDPE eller annat motsvarande material. Urinen och lakvattnet från det täta underlaget bör tas till vara i tillräckligt stora vattentäta urinbrunnar. Brunnarnas volym bör motsvara 12 månader lagringskapacitet. Volymen bör vara minst 0,01 m 3 /meter skugghus. De vattentäta urinbrunnarna bör förses med fast täckning. Skugghusen skall också i fortsättningen vara utrustade med året runt fungerande vattennipplar. Drickanordningarnas skick skall kontrolleras dagligen och eventuella läckage skall omedelbart repareras. Dricksvattenanordningar bör skötas omsorgsfullt så att dricksvattnet inte bidrar till urlakning av gödseln. 3. Gödselborttagning samt lagring och användning av gödsel och urin Gödseln under burarna i rävskugghusen bör avlägsnas minst 2 gånger per år och under burarna i minkskugghusen minst 3 gånger per år. Bortagningen av gödseln skall göras vid en sådan tidpunkt då området mellan skugghusen är torrt och bär. Gödseln skall tas bort omsorgsfullt på ett sådant sätt att den inte förorenar marken eller miljön. På gödselunderlaget bör det användas rikligt med strö, i synnerhet torv. Strö bör alltid tillsättas i samband med borttagningen av gödsel och därefter bör ett lager av strö spridas minst 1 gång mellan juli och november. Då strö tillsätts bör ströskiktets tjocklek vara minst 15 cm. Gödseln som uppkommer vid farmningen bör lagras i ett gödsellager med fast täckning och med vägg- och bottenkonstruktioner av vattentätt material på ett sådant sätt att gödsel inte kommer ut i miljön. För den ansökta djurmängden bör det finnas en total lagringsvolym för gödsel på minst 619 m 3 samt ett avtal om leverans av 150 m 3 gödsel till en anläggning som har miljötillstånd att ta emot och behandla gödseln. 8
Gödsellagret bör tömmas grundligt en gång per år. Gödsellagret bör regelbundet kontrolleras och eventuella brister åtgärdas. Lastning av fast gödsel till transportfordon skall ske på tätbottnad lastningsplatta av t.ex. asfalt eller betong. Utanför gödsellagret bör en tätbottnad lastningsplatta anläggas före 1.12.2013. Gödsellagret skall vara försett med en 20 cm hög körramp. En del av gödseln som uppkommer vid pälsdjursfarmen bör, i enlighet med ansökan, levereras till en komposteringsanläggning som har miljötillstånd att ta emot och behandla gödseln. Ett leveransavtal bör finnas för minst 150 m 3 gödsel per år. För spridningen av resten av gödseln samt urinen, som samlats upp från de täta underlagen, bör det oavbrutet finnas 57,24 ha lämplig åker till förfogande. Om det sker ändringar i gödselhanteringen bör det skriftligen anmälas åt övervakaren av tillståndet på närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Österbotten. Urin/lakvatten som samlas upp i den vattentäta urinbrunnen från de täta underlagen under skugghusen bör användas som gödselmedel på åker eller föras till anläggning som har miljötillstånd att behandla urin/lakvattnet. Brunnen ska tömmas vid behov, dock minst en gång per år och de bör regelbundet kontrolleras och eventuella bristfälligheter omedelbart åtgärdas. Vid spridning av gödsel/urin bör bestämmelserna i statsrådets förordning 931/2000 om begränsning av utsläpp i vatten av nitrater från jordbruket följas. Vid spridningen bör man också ta i beaktande markkarteringen av åkern, kväve- och fosforinnehållet i gödseln/urinen samt växternas näringsbehov. Hantering och lagring av gödsel/urin bör ske på ett sådant sätt att det inte uppstår förorening, sanitär olägenhet eller uppkommer annan väsentlig olägenhet för grannarna. Lastningen och transporten av gödsel/urin bör ske på ett sådant sätt att det inte uppstår utsläpp i miljön, diken, vattendrag, grundvatten eller på vägar. Anordningarna och fordonen som används vid transport av gödsel/urin skall vara sådana att det under transporterna inte inträffar utsläpp. Om gödsel kommer ut i miljön bör gödseln omedelbart avlägsnas och området städas. Gödseltransporterna bör ordnas så att den inte medför oskäliga men för övriga väganvändare. För att minska olägenheterna vid spridning av urin bör urinen nedmyllas omedelbart, dock senast inom ett dygn efter att urinen spridits ut. Vid spridning av urin rekommenderas placeringsgödsling. Gödsel/urin får inte spridas på frusen eller snötäckt mark och inte heller på vattenmättad mark. Gödsel/urin får inte spridas under tiden 9
mellan den 15 oktober och den 15 april. Om marken är ofrusen och torr så att inget rinner ut i vattendrag eller det inte finns någon risk för alvförtätning, kan gödsel spridas ut på hösten högst till den 15 november och utspridningen på våren påbörjas tidigast den 1 april. När det gäller vallväxtlighet får ytgödsling inte ske efter den 15 september. På åkerområden som gång på gång översvämmas av vårfloden är kvävegödsling förbjuden under tiden mellan den 1 oktober och den 15 april, med undantag för det växtbestånd som anläggs. Gödsling med kvävegödselmedel närmare ett vattendrag än fem meter är förbjuden. Därefter är ytgödsling med kvävegödselmedel förbjuden på en sträcka av fem meter, om åkerns lutning överstiger 2 procent. Vid spridning av gödsel/urin lämnas runt brunn för hushållsvatten ett minst 30-100 meter brett område, som inte gödslas för att förhindra att näringsämnen kommer ut i vattnet. Spridning av urin och andra flytande organiska gödselmedel är förbjudet på åkrar på grundvattenområde. Spridning av urin är tillåtet endast i specialfall, om man på grund av markundersökningar eller motsvarande utredningar kan påvisa att spridningen inte orsakar fara för grundvattnet och tillsynsmyndigheten har godkänt spridningen. Vid överlåtelse av gödsel/urin bör verksamhetsidkaren försäkra sig om att mottagarna är informerade om urinanvändningen och har för avsikt att sprida gödseln/urinen enligt gällande bestämmelser. 4. Behandling av avrinningsvatten Farmområdet bör vara omkretsdikat för att förhindra att vatten från omgivningen rinner in på farmområdet. Områdena mellan skugghusen bör vara täckdikade. Avrinningsvattnet från farmområdet skall ledas ut från området enligt ritningen, schema över befintliga grusfilter ARK 06101201, daterad 6.10.2012. Avrinningsvattnet från området vid skugghusen nr 1-6 och nr 14-18 skall ledas ut från farmområdet via den ca 72 m 3 stora utjämningsbassängen och ca 75 m 2 stora markbädden. Avrinningsvattnet från området vid skugghusen nr 7, nr 11-13 och nr 19-28 skall ledas ut från farmområdet via den ca 115 m 3 stora utjämningsbassängen och 105 m 2 stora markbädden. Kontrollbrunnar för vattenprovtagning skall finnas före och efter markbäddarna. Verksamhetsidkaren skall försäkra sig om att täckdikena fungerar och att lutningen från området mellan skugghusen och omgivande diken är tillräcklig, för att vattnet skall rinna via utjämningsbassängerna till markbäddarna. 10
För att kontrollera markbäddarnas reningseffekt på avrinningsvattnet bör avrinningsvattnet kontrolleras genom vattenprovtagning enligt tillståndsbestämmelsen 9. Filtermaterialet i markbäddarna skall bytas ut med minst 3 års mellanrum för att upprätthålla reningseffekten. Om verksamhetsidkaren på basen av analysresultaten av avloppsvattnet kan påvisa att markbäddarna fungerar bra kan utbytesintervallet vara längre. Utjämningsbassängerna skall tömmas på fast substans vid behov dock minst med två års mellanrum. Den fasta substansen från utjämningsbassängerna och materialet som borttas ur markbäddarna skall föras till anläggning som har miljötillstånd att behandla ifrågavarande material eller användas som gödselmedel på åker. 5. Behandling av tvätt- och avloppsvatten Lastningsområdena vid fodersilorna bör vara utrustade med vattentät botten. Tvättvatten från fodersilorna och foderutdelningsutrustningen bör lagras i tillräckligt stora vattentäta täckta brunnar. Brunnarna skall tömmas vid behov, dock minst en gång per år. Brunnarnas innehåll skall transporteras till ett reningsverk eller till en anläggning som har miljötillstånd för att ta emot och behandla ifrågavarande avfall. WC-avloppsvattnet från de sociala utrymmena skall behandlas i enlighet med statsrådets förordning om behandling av hushållsavloppsvatten (209/2011), genom att t.ex. leda avloppsvattnet till separat sluten behållare och transportera det till anläggning med miljötillstånd, senast 15.3.2016. 6. Behandling av avfall Lagringen och behandlingen av avfallet från verksamheten skall ordnas så, att det inte medför sanitär olägenhet, osnygghet, nedskräpning eller förorening av marken, yt- eller grundvattnet eller andra olägenheter för hälsan eller miljön. Pälsningsavfall, pälsdjurskroppar, fett och fetthaltigt pälsningsspån samt enskilda döda djur bör så snabbt som möjligt föras till en anläggning som har miljötillstånd att behandla avfallet. Djuravfall eller annat avfall får inte nedgrävas. Fett och fetthaltigt spån får inte brännas. Pälsade kroppar bör lagras på ett med kanter försett underlag av vattentätt material på ett sådant sätt att de är skyddade för regnvatten. Underlaget skall hållas rent och efter pälsningsperioden bör underlaget städas grundligt. Kroppar och annat pälsningsavfall får inte förvaras längre tider vid pälsdjursfarmen. Under pälsningstiden bör kroppar hämtas från farmen minst en gång per vecka och under varma 11
perioden minst två gånger per vecka. Alla kroppar bör köras bort före utgången av februari. För lagring av självdöda djur bör det finnas ändamålsenliga kylutrymmen på farmområdet. Pälsningsfett och pälsningsspån med fett skall förvaras i täta med kanter försedda behållare på ett sådant sätt att det är skyddat för regnvatten. Farligt avfall (tidigare problemavfall) t.ex. spillolja, lysrör och ackumulatorer bör föras till ett mottagningsställe för farligt avfall. I övrigt skall avfallshanteringen ske enligt Nykarleby stads avfallshanteringsbestämmelser. 7. Förvaring av foder Foder skall förvaras i täta silon eller täckta behållare på ett sådant sätt att inte fåglar eller andra skadedjur kan komma i kontakt med fodret. 8. Lagring av kemikalier och bränsle Kärlen som används för förvaring av kemikalier bör vara försedda med lock och av kärlen bör innehållet framgå. Kemikalierna bör förvaras i låsta utrymmen. Bränslecisternen bör vara dubbelmantlad eller placerad i en skyddsbassäng så att bränsle inte kan rinna ut i omgivningen, vid eventuella läckage. Med tak eller motsvarande anordning skall regnvatten hindras från att nå skyddsbassängen. Alternativt kan skyddsbassängen förses med oljeavskiljningsbrunn. Bränslecisternen skall vara utrustad med spärrmekanism för hävert, överfyllningsskydd och låsmekanism. Åtgärderna skall vara utförda senast 1.12.2013. Cisternens anordningar bör låsas mellan tankningarna och cisternen bör hållas i gott skick. I närheten av bränslecisternen bör det finnas tillräckligt med torv eller annat material för att suga upp bränsle vid läckage. Eventuella läckage skall omedelbart anmälas till brand- och räddningsmyndigheten. 9. Kontroll och rapportering av verksamheten Markbäddarnas reningseffekt på avrinningsvattnet, gödsellagrets, urinbrunnens, dricksvattenanordningarnas och bränslecisterns skick skall kontrolleras tillräckligt ofta. Ifall i konstruktionerna eller anordningarna upptäcks skador eller störningar som kan leda till utsläpp eller olägenhet, skall de genast åtgärdas. För att kontrollera markbäddarnas reningseffekt på avrinningsvattnet bör avrinningsvattnet kontrolleras genom vattenprovtagning minst två gånger per år (vår och höst) med början från våren 2013. Vattenproverna bör analyseras med avseende på följande parametrar: 12
fosfor (total P), kväve (total N) och biologisk syreförbrukning (BOD 7ATU ). Dessutom bör vattenföringen vid provtagningstidpunkten uppskattas. Vid behov kan tillsynsmyndigheten ändra antalet provtagningstillfällen och de parametrar som skall analyseras. Vattenproverna tas före och efter markbädden. Provtagningen bör utföras av en certifierad person eller person med utbildning inom området. Vattenproverna bör analyseras av ett ackrediterat laboratorium. Analysresultaten bör sändas för kännedom till tillsynsmyndigheten årligen. För det från markbädden utgående vattnet är målvärdet för den totala fosforns del under 2 mg/l. Om den totala fosforhalten räknad som årsmedeltal överskrider målvärdet 2 mg/l skall verksamhetsidkaren framlägga en plan, för tillsynsmyndigheten, för effektiverad behandling av vattnen. Den effektiverade reningsmetoden bör tas i bruk så fort som möjligt. Gödseln skall analyseras med avseende på totalkväve, löslig kväve, total fosfor samt löslig fosfor åtminstone vart femte år. Urin/lakvatten, från de täta underlagen under skugghusen som samlas upp i den vattentäta urinbrunnen, skall analyseras med avseende på totalkväve, löslig kväve, total fosfor samt löslig fosfor åtminstone vart femte år. Verksamhetsidkaren ska föra bok över verksamheten och årligen rapportera följande uppgifter om föregående års verksamhet. -Uppgifter om djurmängder (honor och valpar) -Uppgifter om vart gödseln/urinen har förts och hur stora mängder -Uppgifter om mängden tvätt- och avloppsvatten som tömts (m 3 /år), antalet tömningar, tidpunkt och leveransplats/mottagare -Uppgifter om förändringar i gödselhanteringen -Uppgifter om tidpunkten för gödselborttagning -Analysresultaten av vattenprovtagningen -Analysresultaten av gödseln och urinen -Uppgifter om döda djur (st/år), mängden fett och fetthaltigt spån (ton/år) och leveransplats/mottagare -Uppgifter om avfallsmängder och leveransplatser -Uppgifter om störningar i verksamheten eller andra avvikande situationer Uppgifterna om verksamheten bör årligen sändas till närings-, trafikoch miljöcentralen i Södra Österbotten, ansvarsområdet för miljö- och naturresurser före utgången av februari månad om inte tillsynsmyndigheten besluter annorlunda. Rapporten bör i första hand skickas i elektronisk form via ItellaTYVI-systemet (www.tyvi.fi) eller annat motsvarande system, enligt tillsynsmyndighetens direktiv. 13
14 MOTIVERING TILL AVGÖRANDET 10. Övriga bestämmelser och ändring av tillstånd Farmområdet bör vara inhägnat eller skugghusen vara byggda så att de är rymningssäkra. Förekomsten av skadedjuren på farmområdet bör förhindras med tillräcklig renlighet och snygghet. Verksamhetsidkaren skall tillräckligt väl känna till den för branschen bästa tillgängliga tekniken och vara beredd att ta i bruk den. Om utsläppen kan minskas utan oskäliga kostnader på grund av att den bästa tillgängliga tekniken har utvecklats, kan yrkan framföras på att tillståndsbeslutet skall ändras. Vid utvidgning av verksamheten, ändring av verksamheten eller nedläggning av verksamheten bör en anmälan göras i god tid till tillsynsmyndigheten. Om tillståndshavaren ändras skall den nya tillståndshavaren skriftligen meddelas till tillsynsmyndigheten. Ifall verksamheten ändrar eller väsentligt utvidgas ska nytt miljötillstånd sökas för verksamheten. 11. Anmälan om ibruktagandet Verksamhetsidkaren bör anmäla om ibruktagandet av den täta lastningsplattan utanför gödsellagret till tillsynsmyndigheten minst 30 dagar före den tas i bruk. Motiveringar till justering av tillståndsbestämmelserna Förutsättningarna för beviljande av tillstånd för verksamheten har avgjorts i miljötillståndsbeslutet, som beviljats tillsvidare av Västra Finlands miljöcentral 15.1.2002. I verksamheten har inte skett sådana förändringar som skulle ha ändrat på förutsättningarna att bevilja tillstånd för den tillståndspliktiga verksamheten. Regionförvaltningsverket anser, att om verksamheten bedrivs i enlighet med detta beslut, inte i sig eller tillsammans med andra verksamheter medför 1) olägenhet för hälsan, 2) annan betydande förorening av miljön eller risk för sådan, 3) konsekvenser som förbjuds i 7-9 i miljöskyddslagen, 4) leder till försämring av speciella naturförhållanden eller till att vattenförsörjningen eller någon annan från allmän synpunkt viktig användningsmöjlighet äventyras inom det område som påverkas av verksamheten, 5) sådant oskäligt besvär som avses i 17 1 mom. lagen angående vissa grannelagsförhållanden. Enligt 43 1 mom. i miljöskyddslagen skall tillståndet förenas med behövliga villkor om hindrande av förorening bland annat om utsläpp, hindrande och begränsning av utsläpp och utsläppsstället, avfall samt
minskning av avfall och dess skadlighet. Tillståndsbestämmelserna som gäller hindrande och begränsning av utsläpp skall grunda sig på den bästa tillgängliga tekniken. Enligt 46 1 mom. i miljöskyddslagen skall tillståndet förenas med behövliga villkor om driftskontroll, kontroll av verksamhetens utsläpp och avfall samt verksamhetens miljöpåverkan. Tillståndbestämmelserna behövs för att verksamheten skall uppfylla kraven i miljöskyddslagen. Avsikten med tillståndsbestämmelserna är att på förhand hindra skadlig miljöpåverkan eller begränsa den så att påverkan blir så lindrig som möjlig. Tillståndbestämmelserna har uppdaterats bl.a. på grund av förändringar i miljöförvaltningen och ändrade författningar och anvisningar. Motivering till tillståndsbestämmelserna Tillståndsbestämmelse 1. Verksamheten på pälsdjursfarmen får omfatta högst 700 avelshonor av räv med valpar, totalt högst 4 778 rävar och högst 1 676 avelshonor av mink med valpar, totalt högst 10 476 minkar, vilket överensstämmer med ansökan. Antalet avelshonor med valpar motsvarar skugghusens längd, då de nuvarande bestämmelserna angående djurhållning och burstorlekar tagits i beaktande. Tillståndsbestämmelse 2. Kravet på förhöjning av skugghusens gödselunderlag, tillräckligt långa takutskjut eller takrännor på skugghusen har ställts för att förhindra att regn- och smältvatten kommer i kontakt med gödseln och att marken och grundvattnet inte utsätts för miljöbelastning från gödselunderlagen. Kravet på vattentäta underlag under skugghus som byggs/grundrenoveras eller förnyas har ställts för att förhindra förorening av grund- och ytvatten. Urin/lakvatten, från de vattentäta underlagen under skugghusen, skall ledas till vattentäta brunnar med fast täckning för att förhindra att urin/lakvatten rinner ut i miljön. För lagring av gödsel och urin från pälsdjurfarmen bör lagringsvolymen motsvara 12 månaders lagringsbehov (statsrådets förordning om begränsning av utsläpp i vatten av nitrater från jordbruket, 931/2000). Tillståndsbestämmelse 3. Kravet på att gödseln skall tas bort regelbundet och vid lämplig tidpunkt samt kravet på användning av tillräckligt med strö, främst torv, har ställts för att förhindra att det uppstår olägenheter för hälsan och för att främja den allmänna trivseln i området samt för att minska näringsbelastningen på yt- och grundvattnet. 15
Med kravet på att gödsellagret och urin/lakvattenbrunnen skall tömmas grundligt en gång per år försäkrar man sig om att gödsellagret/ brunnens nettovolym består. I samband med tömningen kan man också kontrollera gödsellagrets/brunnens skick. Djurantalet enligt miljötillståndet producerar kalkylmässigt 769 m 3 gödsel per år. Gödsellagrets volym är tillräckligt då man beaktar att 150 m 3 gödsel per år levereras till Socklot Biocompost. För spridning av gödsel/urin bör det finnas tillräckligt med åkerareal till förfogande för att undvika risk för urlakning av näringsämnen och övergödsling. Verksamhetsidkaren har framställt 60,83 ha spridningsareal för gödseln/urinen vilket är tilltäckligt för ifrågavarande verksamhet. Behovet av spridningsareal, för den mängd gödsel och urin som det ansökta djurantalet producerar, är kalkylmässigt uträknat 57,24 ha eftersom verksamhetsidkaren har ett avtal med Andelslaget Socklot Biocompost om leverans av 150 m 3 gödsel/år. Bestämmelserna om spridning av gödsel/urin har givits för att minska urlakningen av nitrater i vattendragen och bestämmelsen grundar sig på statsrådets förordning (931/2000). Begränsningen, angående spridning av gödsel på grundvattenområden, har utfärdats för att förhindra förorening av grundvatten. Tillståndsbestämmelse 4. Kravet på att farmområdet skall vara omkretsdikat har ställts för att förhindra att vatten från omgivningen kommer in på farmområdet. Kravet på att avrinningsvattnet från det befintliga farmområdet skall ledas via utjämningsbassänger till markbäddar har ställts för att förhindra förorening av marken, yt- eller grundvattnet. Med fungerande täckdiken och lutningar försäkra man sig om att avrinningsvattnet rinner till markbäddarna. Behandlingen av avrinningsvattnet från pälsdjursfarmen är nödvändig därför att avrinningsvattnet innehåller näringsämnen som belastar vattendraget och jordmånen. Kravet på kontroll av markbäddarnas reningseffekt har ställts för att ge myndigheterna information om markbäddarnas funktion och förhindra förorening av yt- och grundvatten eller andra olägenheter. Kravet på att filtermaterialet i markbäddarna skall bytas ut med minst 3 års mellanrum har ställts för att säkerställa markbäddarnas reningseffekt. Om verksamhetsidkaren på basen av analysresultaten av avloppsvattnet kan påvisa att markbäddarna fungerar bra kan utbytesintervallet vara längre. Kravet på att utjämningsbassängerna skall tömmas på fast substans har ställts för att bibehålla markbäddarnas funktionsförmåga. Tillståndsbestämmelse 5. Tvätt- eller avloppsvatten får inte ledas obehandlat till dike eller annan fåra, utan ska behandlas på ett godkänt 16
sätt såsom att leda tvättvattnet och avloppsvattnet till en vattentät brunn och leverera det till en anläggning som har miljötillstånd att behandla ifrågavarande avfall. Tillståndsbestämmelse 6. Enligt Europaparlamentets och rådets förordning (1069/2009) skall djurkroppar och annat djuravfall behandlas vid en anläggning för förbränning eller bearbetning av djuravfall. Bestämmelsen om lagringen och behandlingen av djurkroppar och annat djuravfall har utfärdats för att förhindra olägenhet för hälsan och miljön och luktolägenhet. Tillståndshavaren är skyldig att ombesörja att farligt avfall och annat avfall inte orsakar förorening av mark, yt- och grundvattnet. Tillståndsbestämmelse 7 har utfärdats för att förhindra att det uppstår olägenheter för hälsan och för att främja den allmänna trivseln i miljön samt för att förhindra att det uppstår problem med fåglar och andra skadedjur vid pälsdjursfarmen. Tillståndsbestämmelse 8 om lagring av kemikalier och bränsle har utfärdats för att förhindra att lagringen förorsakar förorening av marken eller yt- och grundvattnet. Tillståndsbestämmelse 9. Kraven på att markbäddarnas reningseffekt, gödsellagrets, urinbrunnens, bränslecisternens och dricksvattenanordningarnas skick skall kontrolleras regelbundet och eventuella brister åtgärdas omedelbart har ställts för att förhindra förorening av marken samt yt- och grundvattnet, olägenheter för hälsan och för att främja den allmänna trivseln i miljön. Med regelbundna vattenprover från markbäddarna säkerställer man att reningen fungerar. Den årliga bokföringen över verksamheten bör göras för att tillsynsmyndigheten skall få den information som behövs för att övervaka verksamheten. Bestämmandet av näringsämnena i gödsel och urinen grundar sig på kraven i nitratförordningen (931/2000). På basen av analysresultaten kan man kontrollera att spridningsarealen är tillräcklig. Tillståndsbestämmelse 10. Genom att inhägna farmområdet eller bygga skugghusen rymningssäkra förhindrar man djuren från att kommer ut i omgivningen. Kravet på allmän snygghet vid pälsdjursfarmen och kravet på sakenlig förvaring av fodret har utfärdats för att förhindra förorening av miljön och för att förhindra förekomsten av skadedjur. Verksamhetsutövaren skall tillräckligt väl känna till verksamhetens konsekvenser och risker för miljön samt möjligheterna att minska verksamhetens negativa miljöpåverkan. Den för verksamheten och miljön bästa tillgängliga teknik utvecklas småningom. Den bästa 17
tillgängliga tekniken bör tas i bruk, om utsläpp eller avfall kan minskas märkbar och den inte förorsakar oskäliga kostnader. Genom anmälan om förändringar i verksamheten, såsom utvidgning eller upphörande av verksamheten och förändringar i verksamhetens inriktning eller andra för tillsynen väsentliga förändringar upprätthålls kontakten till tillsynsmyndigheten. På basen av anmälan granskar myndigheten förändringens inverkan på givna tillståndsvillkor och huruvida det är skäl att ändra tillståndet. Tillståndsbestämmelse 11. Anmäla om ibruktagandet av den tätbottnade lastningsplattan utanför gödsellagret har utfärdats av tillsynsmässiga skäl. Anmälan kan göras antingen skiftligt eller muntligt. SVAR PÅ KRAV SOM FRAMLAGTS I DE GIVNA UTLÅTANDENA Det som framförts i närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Österbotten, ansvarsområdet för miljö och naturresurser, miljöskyddsgruppen för vatten och jordbruks utlåtande om att WCavloppsvattnet från de sociala utrymmena skall ledas till en separat sluten tank eller behandlas på annat av Nykarleby stad godkänt sätt har tagits i beaktande i tillståndsbestämmelsen 5. Kravet på att markbäddarnas reningseffekt på avrinningsvattnet bör kontrolleras genom vattenprovtagning, vad som skall analysera och målvärdet för fosforns del har tagits i beaktande i tillståndsbestämmelsen 9. Kravet på att filtermaterialet i markbäddarna skall bytas har tagits i beaktande i tillståndsbestämmelsen 4. Kravet på att pälsdjurskroppar, fett och fetthaltigt pälsningsspån samt enskilda döda djur så snabbt som möjligt bör föras till en anläggning som har miljötillstånd att behandla avfallet, kravet på att djuravfall och annat avfall inte får grävas ner och att fett och fetthaltigt spå inte får brännas har tagits i beaktande i tillståndsbestämmelsen 6. Det som framförts i Nykarleby stads miljö- och byggnadsnämnds utlåtande angående att grusmassorna i reningsanläggningarna bör bytas, om analysresultaten från farmens utgående lakvatten börjar visa förhöjda värden, har tagits i beaktande i tillståndbestämmelse 4. Det som framförts i Nykarleby stads stadsstyrelses utlåtande om att regionförvaltningsverket bör granska/uppdatera tillståndsvillkoren, så att de motsvara nu gällande normer, har tagit i beaktande i tillståndsbestämmelserna 1 11. 18
19 BESLUTETS GILTIGHET OCH JUSTERING AV TILLSTÅNDSBESTÄMMELSERNA Beslutets giltighetstid Detta beslut är i kraft tills vidare. Om det sker en väsentlig förändring i verksamheten, skall nytt miljötillstånd sökas. Detta beslut är i kraft tills ett beslut över en ny tillståndsansökan vunnit laga kraft. Efter att detta beslut vunnit laga kraft ersätter det miljötillståndet som Västra Finlands miljöcentral beviljat 15.1.2002. Justering av tillståndsbestämmelserna Verksamhetsidkaren bör före 30.11.2022 till tillståndsmyndigheten inlämna en ny miljötillståndsansökan för justering av tillståndsbestämmelserna. Ansökningsblanketten ifylls i huvudsak på samma sätt som då miljötillstånd söks. Till ansökan skall bifogas utredningar som krävs enligt gällande bestämmelser och bokföringen över verksamheten för år 2021, de senaste analysresultaten av gödseln och urinen samt en plan hur möjliga miljöolägenheter från verksamheten kan minskas. T Iakttagande av förordningar Om genom en förordning utfärdas bestämmelser som är strängare än villkoren i ett tillstånd som redan har beviljats med stöd av denna lag eller avfallslagen, eller sådana bestämmelser om tillståndets giltighet eller justering som avviker från tillståndet, skall förordningen iakttas utan hinder av tillståndet (56 i miljöskyddslagen). TILLÄMPADE LAGRUM Miljöskyddslagen 2, 3, 6 8, 28, 31, 35 38, 41 43, 45-46, 52 56, 58, 81, 96-97, 103 och 105 Miljöskyddsförordningen 1, 5, 15 19, 21-22 och 30 Avfallslagen (1072/1993) 6, 15, 17, 19 och 51 Statsrådet förordning om avfall (179/2012) 4 och 7 Lag angående vissa grannelagsförhållanden 17 Statsrådets förordning om begränsningar av utsläpp i vatten av nitrater från jordbruket (931/2000) Därtill har följande beaktats: Jord- och skogsbruksministeriets byggnadsbestämmelser och byggnadsanvisningar (JSM-BBA C4) Miljöministeriets arbetsgrupps förslag (31.5.2000) till miljöskyddsanvisningar för pälsdjursfarmer
AVGIFT OCH GRUNDER FÖR AVGIFTEN INFORMATION OM BESLUTET Förordning om hälsobestämmelser för animaliska biprodukter som inte är avsedda att användas som livsmedel (1069/2009) och kommissionens förordning (142/2011) om verkställandet av den Statsrådets förordning (209/2011) om behandling av hushållsavloppsvatten i områden utanför avloppsnätet Statsrådets förordning om skydd av pälsdjur (1084/2011) Avgift 870 euro Fakturan sänds senare från Servicecentret för statens ekonomi- och personalförvaltning i Joensuu. Enligt 105 i miljöskyddslagen tas för behandlingen av tillståndsansökan ut en avgift som fastställs enligt vad som bestämts i lagen om grunderna för avgifter till staten (150/1992) och med stöd av den i förordning av statsrådet eller miljöministeriet. Enligt avgiftstabellen i bilagan till statsrådet förordning om avgifter till regionförvaltningsverket (1145/2009) är den avgift som tas ut för behandlingen av tillståndsansökan för pälsdjursfarmar av denna storlek 1 740 euro. För behandlingen av en ansökan som gäller justering av ett tillstånd tas en avgift ut vars storlek är 50 % av avgiften enligt tabellen. Regionförvaltningsverket i Västra och Inre Finland informerar om detta beslut genom kungörelse på de officiella anslagstavlorna i Nykarleby stad och vid Regionförvaltningsverket i Västra och Inre Finland. 20 DISTRIBUTION Beslut Sökanden För kännedom Stadsstyrelsen i Nykarleby Miljövårdsmyndigheten i Nykarleby Närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Österbotten (elektroniskt) Finlands miljöcentral (elektroniskt) Meddelande om beslutet Parterna, som särskilt fått meddelande om miljötillståndsansökan.
21 SÖKANDE AV ÄNDRING Ändring i detta beslut får sökas genom besvär hos Vasa förvaltningsdomstol. BILAGOR 1. Besvärsanvisning 2. Lägeskarta 3. Situationsplan Mikaela Rudnäs Åsa Eriksson Ärendet har avgjorts av miljöråd Mikaela Rudnäs och föredragits av miljöinspektör Åsa Eriksson.
22 BESVÄRSANVISNING Bilaga 1 Besvärsmyndighet Besvärstid Besvärsrätt Ändring i Västra och Inre Finlands regionförvaltningsverks beslut får sökas genom besvär hos Vasa förvaltningsdomstol. Besvär över den avgift som tas ut för handläggningen av ärendet anförs i samma ordning som besvär över huvudsaken. Tiden för anförande av besvär är trettio (30) dagar från den dag då beslutet gavs, dock så att sagda dag inte räknas med. Besvärstiden utgår 20.12.2012. Besvär med anledning av beslutet kan anföras av dem vilkas rätt eller fördel saken kan beröra, samt av registrerade föreningar eller stiftelser vilkas syfte är att främja miljöskydd, hälsoskydd eller naturvård eller trivseln i boendemiljön inom det område som påverkas, av vederbörande kommuner, närings-, trafik- och miljöcentraler, kommunala miljövårdsmyndigheter och av andra myndigheter som bevakar allmänt intresse i ärendet. Besvärsskriftens innehåll I besvärsskriften, som riktas till Vasa förvaltningsdomstol, skall anges - det beslut i vilket ändring söks - ändringssökandens namn och hemkommun - den postadress och det telefonnummer samt den eventuella e-postadress under vilka ändringssökanden kan tillställas meddelanden i saken (om kontaktinformationen ändras skall Vasa förvaltningsdomstol, PB 204, 65101 Vasa, e-postadress vaasa.hao@oikeus.fi, underrättas) - till vilka delar ändring söks i beslutet - vilka ändringar som yrkas i beslutet - de grunder på vilka ändring yrkas - ändringssökandens, den lagliga företrädarens eller ombudets underskrift, om inte besvärsskriften tillställs elektroniskt (per telefax eller e-post) Bilagor till besvärsskriften Till besvärsskriften skall fogas - de handlingar som ändringssökanden åberopar till stöd för sina yrkanden, om dessa inte redan tidigare har tillställts myndigheten - fullmakt för eventuellt ombud eller, om besväret tillställs elektroniskt, en utredning över ombudets behörighet. - Hur besvärsskriften skall tillställas Västra och Inre Finlands regionförvaltningsverk Besvärsskriften med bilagor skall lämnas in till Västra och Inre Finlands regionförvaltningsverk. Besvärsskriften skall vara framme under tidsfristens sista dag före tjänstetidens slut. Besvärsskriften med bilagor kan också sändas per post, telefax eller e-post. En besvärsskrift som tillställs elektroniskt (per telefax eller e-post) skall tillställas så att den finns till förfogande i den mottagande anordningen eller datasystemet under tidsfristens sista dag före tjänstetidens slut. Kontaktinformation för Västra och inre Finlands regionförvaltningsverk besöksadress: postadress: Wolffskavägen 35, 65200 Vasa PB 200, 65101 Vasa telefon: 020 6361 060 telefax: 06-317 4817 e-post: registratur.vastra@rfv.fi öppettid: kl. 8 16.15 Rättegångsavgift För behandlingen av ärendet vid Vasa förvaltningsdomstol tas av ändringssökanden ut en rättegångsavgift på 90 euro. I lagen om avgifter för domstolars och vissa justitieförvaltningsmyndigheters prestationer bestäms särskilt om vissa fall i vilka avgift inte uppbärs
23
24