Årsrapport 2011-02-22

Socialnämndens Årsrapport 2010 2011-02-22 Socialförvaltningen Box 834, 391 28 Kalmar Besöksadress Skeppsbrogatan 55 Tel 0480-45 00 00 vx Fax 0480-45 09 68 social@kalmar.se

Innehållsförteckning Innehållsförteckning...2 Sammanfattning...3 Viktiga händelser...3 Resultatredovisning, analys och måluppfyllelse...3 Framtiden...4 Förvaltningsgemensamt...5 Ekonomi...5 Personal...7 Gemensam administration (avd ekonomi, personal och utveckling/kvalitet/omvärld)...9 Viktiga händelser...9 Resultatredovisning, analys och måluppfyllelse...10 Framtiden...10 Verksamhetsområde 1 - förebyggande, mottagning och utredning...10 Viktiga händelser...11 Resultatredovisning, analys och måluppfyllelse...11 Framtiden...12 Verksamhetsområde 2 individ, familj och sysselsättning...13 Viktiga händelser...14 Resultatredovisning, analys och måluppfyllelse...15 Framtiden...16 Verksamhetsområde 3 - socialpsykiatri, personlig assistans, bemanningsservice...16 Viktiga händelser...17 Resultatredovisning, analys och måluppfyllelse...17 Framtiden...18 Verksamhetsområde 4 utvecklingsstörning och autism...18 Viktiga händelser...19 Resultatredovisning, analys och måluppfyllelse...19 Framtiden...20 Övrig verksamhet...21 Invandrarservice...21 Viktiga händelser...21 Resultatredovisning, analys och måluppfyllelse...22 Framtiden...23 Överförmyndarverksamheten...23 Viktiga händelser...23 Resultatredovisning, analys och måluppfyllelse...24 Framtiden...24 Bilaga 1 Volymökning LSS 2012-2014 2

Sammanfattning Viktiga händelser Arbetsåret 2010 har till stora delar präglats av omorganisation. Den 1 januari genomförde socialförvaltningen en stor omorganisation. Sektionerna avskaffades och helt nya verksamhetsområden bildades när kommunens LSS-verksamhet fördes över från omsorgsnämnden till socialnämnden. Mycket fokus har lagts på att forma organisationen och skapa stabilitet. Den nya organisationen har en tydligare inriktning mot beställare- och utförarorganisation i vilken man så långt som möjligt försöker särskilja myndighetsutövningen från utförandet av insatser. Helhetssynen på klienten/brukaren ska vara styrande. I stora drag är verksamheten uppdelad i mottagning, utredning, samordning och insatser. Genomförandet av organisationsförändringen har inte varit komplikationsfritt. Det har varit svårt att få flyt på flödet och tydlighet i vem som gör vad när ärenden ska föras över från mottagning till utredning och vidare till samordning och insatserna. Förslag till förtydliganden och korrigeringar i organisationen har arbetats fram och arbete pågår för att skapa samsyn och stabilitet. I övrigt har själva sammanslagningen mellan individ och familjeomsorgen och omsorgen om funktionsnedsatta fungerat bra. Samtidigt som mycket arbete har lagts på att forma den nya organisationen har också stora satsningar gjorts på att klara en externrevision. Socialförvaltningen har arbetat intensivt med att upprätta ett ledningssystem för kvalitet och miljö. Externrevision genomfördes i december, vilket ledde till att ett fåtal avvikelser påpekades. Avvikelserna har åtgärdats och socialförvaltningen kommer att kunna bidra till att Kalmar kommun blir certifierade. Mycket arbete har också lagts på diskussioner och utbildning i värdegrundsfrågor. En ny gemensam ledstjärna och verksamhetsidé har processats fram. Samtliga personal inom LSSverksamheten har genomgått utbildning i bemötande och professionellt förhållningssätt. Arbetslinjen har varit en prioriterad fråga. Socialförvaltningen har på ett framgångsrikt sätt genom ett flertal projekt lyckats få ut många långtidsarbetslösa personer i arbete eller studier. Empowerment har varit ett gemensamt synsätt i arbetet. Arbetet med uppdraget att kunna erbjuda samtliga anställda möjligheten att arbeta heltid har intensifierats. Projektplanen för önskad sysselsättningsgrad har arbetats om och det ser ut att falla väl ut för de verksamheter som är igång. Resultatredovisning, analys och måluppfyllelse Socialnämnden redovisar ett överskott på 2,9 mkr. LSS-verksamheten och gemensam verksamhet för IFO och LSS visar på ett överskott med +13,3 mkr medan IFO-verksamheten redovisar ett underskott på 8,3 mkr. Överförmyndarnämnden överskrider verksamheten med 2,1 mkr. Överskottet inom LSS beror till största delen på att behoven inte utökats i den omfattning som prognostiserats. Anmärkningsvärt är att nettoökningen på behovet av bostad med särskild service varit lägre än vad som planerats. Det normala är sedan flera år tillbaka att ökningen brukar vara 3

större än vad som prognostiserats. Till viss del beror överskottet också på att uppstart av ny verksamhet har fått skjutas upp på framtiden. Dessutom har sjukfrånvaron bland personalen varit lägre än tidigare år. Enheterna inom LSS visar överlag ett positivt resultat. Personlig assistans och Bemanningsservice är undantagen. Det största underskottet redovisas inom personlig assistans vilket beror på svårigheterna att beräkna ersättningarna från Försäkringskassan. Underskottet inom IFO beror främst på höga placeringskostnader i förhållande till budget. Det gäller både institutionsplaceringar och familjehemsplaceringar. Jämfört med utfallet 2009 har dock kostnaderna minskat. Det visar att de åtgärder som vidtagits under året för att begränsa antalet placeringar börjar ge effekt. Försörjningsstödet visar ett plus på 0,6 mkr och det är bl a ett resultat av effektiva sysselsättningsåtgärder och en relativt god arbetsmarknad i kommunen. Överförmyndarnämndens överskridande beror på att kostnader för arvoden ökar i takt med nya ärenden och ärendenas komplexitet. Under 2010 har verksamheten haft tillsyn över 850 ärenden. Framtiden Socialförvaltningen står inför en stor utmaning. Det är mycket som ska falla på plats inom den närmaste framtiden. Den nya organisationen kräver ett nytt sätt att tänka och arbeta. Det är viktigt att få stabilitet och tydlighet i alla roller och funktioner. Tydlighet, ordning och reda kommer att vara ledorden framöver. Grunden för detta är socialförvaltningens ledningssystem för kvalitet och miljö. Ledningssystemet behöver utvecklas och implementeras mer i verksamheten för att kvalitén systematiskt ska kunna förbättras. Verksamhetens olika processer och rutiner behöver bli tydligare och mer enhetliga, särskilt gällande rättsäkerheten. Även arbetet med verksamhetens mål behöver utvecklas och uppdragen behöver bli tydligare. När det gäller uppföljning av kvalitet och kostnader behöver nya metoder arbetas fram. Under året som gått har fördelarna med att samla individ och familjeomsorgen (IFOverksamheten) och omsorgen om funktionsnedsatta (LSS-verksamheten) i en och samma organisation blivit tydligare. Helhetssynen på klienten/brukaren har blivit mer framträdande i och med sammanslagningen av IFO och LSS, samt att de gamla sektionerna inom IFO avskaffades och ersattes med nya verksamhetsområden. Det är viktigt att arbetet framåt fokuseras ännu mer på hur socialförvaltningens samlade kompetens inom både IFO och LSS kan tas till vara på bästa sätt. De senaste årens utveckling är att behoven blir alltmer komplexa och svårdefinierade. Särskilt svårt blir det att möta personer som har omfattande funktionsnedsättningar i kombination med sociala problem. Diagnostiken utvecklas och fler personer får neuropsykiatriska diagnoser som synliggörs på ett annat sätt idag. Problematiken var för sig kan vara svår nog att hantera, men i kombination blir det ännu svårare. Även de nya vårdformerna ställer nya krav. Allt mer vård övergår till att ske utanför institutioner och slutenvård. Det är viktigt att kunna möta och ta hand om de nya krav som ställs. Genom att samla IFO och LSS i samma organisation ökar förutsättningarna, men det är inte tillräckligt. Förmågan till samverkan och samarbete med andra huvudmän och andra förvaltningar inom kommunen kommer att vara avgörande för att kunna möta volymutvecklingen och den komplexa problematik som finns idag. När det gäller insatser enligt LSS och boendestöd förväntas det en volymökning under perioden 2012-2014, se prognos och beräkningsunderlag i bilaga 1. Flera nya verksamheter projekteras. Utsatta barn och ungdomar är en central fråga för socialtjänsten. De senaste rapporterna visar på att barnfattigdomen har stabiliserats i Sverige, men att några grupper av barn har halkat efter i välfärdsutvecklingen. Det är framförallt barn med utländsk bakgrund och barn till ensamstående 4

föräldrar. Det är en angelägen fråga att minska barnfattigdomen och det finns goda exempel att hämta bl a från Helsingborgsmodellen. En oroväckande utveckling är också att psykisk ohälsa ökar bland ungdomar. Ett sätt att motverka detta är att komma igång med verksamheten för Unga vuxna. De viktiga uppgifter som socialnämnden har när det gäller alkohol och narkotika är att minska antalet nya missbrukare, mildra konsekvenser och att förmå personer med missbruksproblem att upphöra med sitt missbruk. Även inom detta område krävs det ett bra samarbete med andra huvudmän, inte minst landstinget. Kalmar kommun och Landstinget behöver, efter att samarbetet med Beroendecentrum upphörde, hitta nya former för samverkan inom detta område. Vikten av förebyggande och tidiga insatser behöver lyftas fram och utvecklas. Det är både ur samhällsekonomisk synvinkel och för den enskilde individen viktigt att möta behov och problem på ett tidigt stadium. Allt fler kommuner i Sverige för upp denna fråga på agendan och har börjat diskutera sociala investeringsfonder. Sociala investeringsfonder är till för att ställa om kommunernas arbete från ett reparativt arbetet till ett mer preventivt arbete. Kanske detta kan vara något även för Kalmar att titta vidare på. Flera satsningar har gjorts för att stödja personer att finna vägar till egenförsörjning. Flera framgångsrika projekt har bedrivits och nya medel har beviljats från EU. För att bibehålla kompetens och erfarenhet, från de projekt som bedrivits, har en särskild enhet tillskapats som heter Resurshuset. I Resurshuset finns socialförvaltningens arbete kring arbetsmarkandsfrågor samlat och där arbetar en fast personalstyrka med olika projekt. Samarbetet och samverkan med kommunens arbetsmarknadsenhet och andra huvudmän är viktigt för att möta och hjälpa dem som står långt från arbetsmarknaden. Risken är stor att resurssvaga personer hamnar i långvarigt beroende av försörjningsstöd om inte de olika myndigheterna tar ett samlat grepp i frågan. Förvaltningsgemensamt Ekonomi Nettobudget Kalmar kommun Södermöre kommundel Kommunledningskontoret 6% 6% Gymnasieförbundet Socialnämnden 11% 20% 3% Samhällsbyggnads nämnden 4% Servicenämnden 20% Omsorgsnämnden 4% 26% Barn- och ungdomsnämnden Kultur och fritidsnämnden Socialnämndens verksamhet utgör 20 % av nettobudgeten för Kalmar kommun. 5

Driftkostnader Sammanfattning av socialnämndens nettokostnader för 2010: Verksamhet BUDGET BOKSLUT DIFFERENS Gemensamt LSS och IFO 87 454 83 698 3 756 LSS Vård och omsorg enl SoL 25 829 22 903 2 926 Bostad särskild service vuxen 168 945 163 304 5 641 Bostad särskild service barn o unga 12 330 10 841 1 489 Personlig assistans 46 782 53 077-6 295 Korttidsvistelse 17 801 17 493 308 Daglig verksamhet 44 811 40 326 4 485 Bemanningsservice 1 000 1 731-731 Övriga LSS-insatser 13 965 12 718 1 247 Öppen verksamhet 4 539 4 095 445 Summa 336 002 326 488 9 514 IFO Institutionsvård vuxna missbrukare 10 026 12 797-2 771 Institutionsvård barn och ungdomar 21 353 26 519-5 166 Familjehemsvård barn och ungdomar 26 759 28 948-2 189 Öppna insatser vuxna missbrukare 10 015 9 940 76 Öppna insatser barn och ungdomar 15 537 14 224 1 313 Övrig vuxenvård 4 077 4 046 32 Ekonomiskt bistånd 59 604 58 934 670 Familjerätt och familjerådgivning 3 399 3 498-99 Sysselsättningsprojekt 1 213 1 354-141 Ensamkommande flyktingbarn 8 10-2 Invandrarservice 11 11 0 Summa 152 002 160 279-8 277 Överförmyndarnämnd 5 457 7 573-2 116 Totalt 580 915 578 038 2 877 Socialnämnden redovisar ett överskott på 2,9 mkr. LSS-verksamheten och gemensam verksamhet för IFO och LSS visar på ett överskott med +13,3 mkr medan IFO-verksamheten redovisar ett underskott på 8,3 mkr. Överförmyndarnämnden överskrider verksamheten med 2,1 mkr. Överskottet inom LSS beror till största delen på att behoven inte utökats i den omfattning som prognostiserats. Av budgeten för volymökning, 18,6 mkr återstår 8 mkr. Anmärkningsvärt är att 6

nettoökningen på behovet av bostad med särskild service varit lägre än vad som planerats. Det normala är sedan flera år tillbaka att ökningen brukar vara större än vad som prognostiserats. Till viss del beror den låga nettoökningen också på att uppstart av ny verksamhet har fått skjutas upp på framtiden. Dessutom har sjukfrånvaron bland personalen varit lägre än tidigare år. Enheterna inom LSS visar överlag ett positivt resultat. Personlig assistans och Bemanningsservice är undantagen. Det största underskottet redovisas inom personlig assistans vilket beror på svårigheterna att beräkna ersättningarna från Försäkringskassan. Underskottet inom IFO beror främst på höga placeringskostnader i förhållande till budget. Det gäller både institutionsplaceringar och familjehemsplaceringar. Jämfört med utfallet 2009 har dock kostnaderna minskat, förutom placeringar för vuxna missbrukare. Öppna insatser för barn och ungdomar visar plusresultat på 1,3 mkr pga att verksamheten Unga vuxna tillsammans med Landstinget ej kommit igång som planerat. Socialförvaltningens hälso- och sjukvårdsinsatser (HSL) i LSS-verksamheten utförs av omsorgsnämndens HSL-verksamhet, i habiliteringsteamet. Personalbudget och hjälpmedelskostnader för LSS är överförda till socialförvaltningen som tillskjuter nya resurser i samband med volymutveckling. För 2011 utökas bemanningen i habiliteringsteamet med en sjuksköterska och en arbetsterapeut. Det finns en hög ekonomisk medvetenhet hos chefer och medarbetare. Effektiviseringar och omdisponeringar av resurser och personal mellan olika verksamheter är något som sker ständigt för att hitta de bästa optimala lösningarna. Investeringskostnader Budget Bokslut Diff 2010 2010 Ers.inventarier 1 200 1 259,1-59,1 Investeringsbudgeten har i huvudsak använts till inköp av inventarier samt till anpassningar av verksamhetslokaler. Personal Eftersom organisationen är ny sedan 2010 kan inte jämförelser med tidigare år göras. Personalstatistik 2010 Antal tillsvidareanställda 970 Varav män % 25% Varav kvinnor 75% Medelålder tv 44 Antalet övertidstimmar 8 489 7

Antalet tillsvidareanställda inom LSS är ca 790 och inom IFO ca 180. Medelåldern är något lägre inom LSS än IFO. Andelen män är något högre inom LSS än inom IFO. Rekrytering Den centrala rekryteringen inom LSS har totalt arbetat med 345 anställningar. Av dessa har 131 personer anställts på tillsvidaretjänster. Inom IFO har ett 20-tal tjänster utannonserats. Det är framför allt socialsekreterartjänster. Ny titulatur Inom LSS-verksamheten har arbetats fram ny titulatur som gäller from 2010-10-01. för anställning som Omsorgspedagog krävs en högskoleutbildning och som Omsorgsassistent är utbildningskravet godkänd gymnasieutbildning med inriktning som är lämplig för verksamheten. Där inga krav ställs på formell utbildning är titulaturen Omsorgsbiträde. Mertid/övertid 2010 Timmar Kostnad Fyllnad 20 548 2 430 798 Övertid 8 489 2 175 538 Mertid (totalt) 29 037 4 606 336 Sjukfrånvaro Sjukfrånvaro i % av arbetstid Socialförv enligt organisation 20100101 8 7 2008 2009 2010 6 5 4 Jan Feb Mars Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Sjukfrånvaron är på 5 %, vilket var förvaltningens målsättning för 2010. Kostnaden för sjukfrånvaron är beräknad till 7,6 mkr för 2010. Tillbud Totalt har rapporterats in 411 tillbud. Av dessa kommer 95 % från verksamhetsområde 3 och 4. Vissa verksamheter sticker ut och det är framförallt inom autismboenden där hot och våldsituationer uppstår. Över hälften av rapporterna kommer från ett sådant boende. Problemen har uppmärksammats och handlingsplaner upprättats. 8

Arbetsskadeanmälningar Antalet arbetsskadeanmälningar under 2010 har varit 9 och det är inom LSS-verksamheten. I de flesta fall rör det sig om hot- och våldsituationer. Gemensam administration (avd ekonomi, personal och utveckling/kvalitet/omvärld) Avdelning ekonomi är en stödfunktion i ekonomifrågor till alla med budgetansvar, ger stöd åt socialsekreterare inom IFO i verksamhetssystemet Procapita, ansvarar för administration av andrahandsbostäder, ansvarar för administration av ersättningar från försäkringskassan för personlig assistans etc. Avdelning personal är en stödfunktion i personalfrågor till chefer och anställda, arbetar med kompetensutveckling, arbetsmiljö, rehabilitering, lönehantering, rekrytering etc. Avdelning utveckling, kvalitet och omvärld är en stödfunktion i kvalitet och miljöfrågor, ITfrågor, vaktmästarfunktion, alkohollagshandläggning/läkemedelshantering etc. Viktiga händelser Inom administrationen har stort fokus lagts på att få fram gemensamma rutiner samt hitta former för att ge bra stöd ut till verksamhetsområdena. Under året har mycket arbete lagts ner på att ta fram ett verksamhetsledningssystem. En verksamhetshandbok har byggts upp utifrån en gemensam kommunmodell. Inom IT-området har flera olika system inom LSS implementerats såsom Time Care Pool för vikariehantering, Time Care Planering för schemaläggning samt Intraphone inom personlig assistans för att mäta utförd tid. Olika utbildningssatsningar som bemanningsekonomi, utbildning i värdegrund och bemötande, LPA-lärande på arbetsplatsen, jämställdhetsutbildning (JGL), trainee-verksamhet inom omvårdnadsprogrammet, basutbildning i missbruk, önskad sysselsättningsgrad är exempel på satsningar där de tre avdelningarna varit involverade på olika sätt. Under året har en förstudie ang frivilligverksamhet presenterats. Rapporten har överlämnats till Kommunstyrelsen som får ta ställning till hur arbetet verksamheten ska utvecklas vidare framöver. 9

Resultatredovisning, analys och måluppfyllelse Inom avdelning ekonomi och personal har kostnaderna för personal överskridit budget pga behov av extra personal. Även IT-kostnaderna har överskridit budget något. Kontorsmaterial och andra administrationskostnader har redovisat plus. Framtiden Det finns stort behov av att utveckla administrativa verktyg för att på ett effektivt sätt kunna ta fram tillförlitliga och relevanta beslutsunderlag. Därför är det viktigt att avdelningarna med hjälp av sina olika professioner stöttar verksamheten i satsning på bl a följande: Dokumenthanteringssystem (Public 360 grader) System för att ta fram statistik över kostnad per brukare (KPB) Beslutsstödssystem för hantering av mål, ekonomi-, personal, och verksamhetsstatistik (Hypergene) Införandet av vikariehanteringssystem och schemaläggning (Time Care) Vidareutveckling av system för mätning av utförd tid inom personlig assistans (Intraphone) Digitalt system för bl a vårdplanering (Cosmic Link) Internethandel för olika boenden inom förvaltningen Utveckling av metoder för uppföljning och utvärdering Fortsätta utveckla verksamhetsledningssystemet Verksamhetsområde 1 - förebyggande, mottagning och utredning Verksamhetsområde 1 är indelat i tre delar; Förebyggande Det förebyggande arbetet är en service som riktar sig till alla invånare i Kalmar och det innebär ingen myndighetsutövning. Genom ett gott förebyggande arbete kan man undvika att individen får så stora behov att det behövs mer omfattande insatser. Vi har denna service inom sex olika områden; förebyggandeteamet, medling, familjerådgivning, familjecentral, budgetrådgivning och personliga ombud. Mottagning Inom mottagning finns det två enheter; en som arbetar med försörjningsstöd och en som arbetar med barn, unga och vuxna. På båda enheterna arbetar man med att ta nybesök, bedöma behov och ansvara för att eventuella insatser kan komma igång snabbt. I de ärenden man ser behov av en mer omfattande utredning flyttas ärendet vidare till en utredningsenhet. Utredning Även inom utredning finns flera enheter. enheten Utredning barn handlägger ärenden för personer upp till 18 år, en grupp arbetar med SoL och en med LSS. Utredning Vuxna som 10

handlägger de som är 18 år och äldre. Här finns grupper som jobbar med personer med långvarigt försörjningsstöd, både riktat mot ungdomar och äldre, en grupp arbetar med utredningar kring missbruk, en med LSS och en med socialpsykiatri. Inom enheten Familjerätt arbetar man med utgångspunkt från Föräldrabalkens lagstiftning. Viktiga händelser Arbetet med att få den nya organisationen att fungera har präglat året till allra största delen. Att få ordning på flöde och arbeta fram rutiner har varit ett prioriterat arbete. Det har handlat om flöde inom VO 1 där enhetscheferna inom området fått det att fungera till största delen. Men det handlar också om flöde mellan verksamhetsområdena där det finns mer att göra. Det har vidare handlat om att sammanfoga de olika kulturer som funnits både inom gamla sektionerna på IFO och de som fanns inom LSS-verksamheten. Många brister har blivit synliggjorda och åtgärdade. Parallellt med organisationsförändringen har mycket arbete lagt ner på kvalitetsledningssystemet. Inom utredning barn har gruppen gjort en studieresa till Uppsala för att få inspiration till arbete med föräldrar med funktionshinder. Med anledning av den nya organisationen finns det svårigheter att jämföra det statistiska materialet med tidigare år. Vi vet dock att inflödet varit stort. På Mottagning Barn, Ungdom och Vuxna har närmare 1500 ärenden tagits emot och bedömts. Inom Utredning Barn har 400 utredningar handlagts. 33 omedelbara omhändertagande har gjorts och 16 utredningar, ansökan LVU 1,2,3 har gjorts. Under 2009 gjordes 24 omedelbara och 14 blev fastställda av domstol. Under året har det gjorts fyra omedelbara omhändertaganden jml LVM, varav tre har blivit fastställda i domstol. Under 2009 gjordes två omedelbara och ingen blev fastställd i domstol. 246 ansökningar jml LSS för vuxna har inkommit, och inom socialpsykiatrin har 77 ansökningar inkommit jml SoL. Resultatredovisning, analys och måluppfyllelse Verksamhetsområdet har arbetat med nämndens mål enligt följande: Öka medborgarnas nöjdhet: Under 2010 har vi på olika sätt arbetat med att tydliggöra vår organisation för kommunens invånare. Som exempel kan nämnas att mottagningen har gjort en broschyr för att underlätta vägen in i vår organisation. För att säkerställa kvaliteten i vårt arbete har vi arbetat fram rutiner och flöden. Trots att mycket har klarnat under det gångna året finns det mycket kvar att göra. Öka antalet anmälningar om våldsbrott mot kvinnor i nära relationer: En samordnare i frågorna är utsedd i förvaltningen. För att fördjupa kunskapen inom området har stor del av handläggarna inom VO1 gått den utbildning som ordnats genom ATV. Inom förebyggandeteamet har en person arbetat aktivt med Brottsofferdagen som anordnats i syfte att synliggöra vad som sker i samband med brott. 11

Minska barnfattigdomen: Förnyat arbete enligt Helsingborgsmodellen har ännu inte planerats. Minskad alkoholkonsumtion bland åk 2-elever på gymnasiet och Minskat antal ungdomar som provat narkotika: Föräldrastödgrupper sker kontinuerligt. En person inom förebyggandeteamet arbetar tätt tillsammans med Kalmar mot droger. Budgetavvikelser Inför 2010 beviljade kommunfullmäktige en utökad ram för försörjningsstöd. Det var mycket osäkert hur inflödet av nya klienter skulle bli mot bakgrund av förändringar i socialförsäkringssystemet och tillgång till arbeten på arbetsmarknaden. Utvecklingen har varit gynnsam i Kalmar jämfört med många andra kommuner i landet. Kostnaderna har ökat med ca 2 mkr mellan 2009 och 2010. Jämfört med budget visar utfallet 0,7 mkr i överskott för själva försörjningsstödet. Antalet ungdomar med behov av försörjningsstöd har minskat jämfört med förra året. En faktor som påverkar försörjningsstödet negativt är bl a att möjligheten att få tidsbegränsad sjukersättning för personer över 30 år inte finns längre. Det har medfört att antalet hushåll i åldersgruppen 30-50 år har ökat. Många med aktivitetsstöd behöver söka kompletterande försörjningsstöd för att uppnå skälig levnadsnivå. Totalt sett är antalet unika hushåll i stort detsamma under 2010 som 2009. Inom utredning barn har arbetsbelastningen varit mycket hög, och personalförstärkning i olika former har varit nödvändig. Personalbudget har därför överskridits med 0,4 mkr. Framtiden Då största delen av verksamhetsområdet arbetar med myndighetsutövning är rättssäkerheten oerhört viktig. Fokus kommer därför att läggas på att förbättra detta område. Arbetet med kvalitetsledningssystemet är en del i detta arbete vilket medför en fortsättning med att ta fram rutiner och riktlinjer. Inflödet av ärenden förefaller inte minska framöver. Detta kräver att resurser används på allra bästa sätt. Att utveckla och förfina utredningsmetoder för att öka både kvaliteten och effektiviteten blir ett viktigt arbete framöver. Det är vidare viktigt att hitta samsyn inom förvaltningens olika enheter vilket bygger på ett aktivt förbättrande av samarbetet på olika plan. Genom att sträva efter en positiv arbetsmiljö för våra medarbetare kan vi nå långt på många olika sätt inom förvaltningen. Det ljusare konjunkturläget med bl a ett bättre arbetsmarknadsläge gör att det ser ganska positivt ut för försörjningsstödet framöver. Det är dock viktigt att satsa på åtgärder för de grupper som står längst från arbetsmarknaden. Antalet hushåll mellan 30-50 år har ökat under året och det är ett allvarligt tecken. Det är också mycket viktigt att arbetslösa ungdomar snabbt får sysselsättning och därmed egen försörjning. 12

Verksamhetsområde 2 individ, familj och sysselsättning Verksamhetsområdet är indelat enligt följande: Handläggning av ärenden Familjehemsteamet: Uppdraget är att rekrytera och utreda uppdragstagare samt att vid stadigvarande placering ansvara för hela ärendets handläggning. Målet är att tillgången på uppdragstagare skall motsvara behovet av familjehem eller kontaktfamiljer och att de placeras skall få sina behov tillgodosedda hos sin uppdragstagare. Samordningsgruppen: I enheten handläggs både barn- ungdoms- familje- och vuxenärenden. Det är socialsekreterare som arbetar med att utforma, verkställa och följa upp insatserför de personer som behöver stöd i olika former. Som grund för insatserna finns utredning genomförd enligt BBIC när det gäller barn och ungdomar och enligt ASI, ADAD samt MI när det gäller vuxna. Insatser för barn, ungdomar och deras familjer Det finns tre kommunala Hem för vård eller boende. Aquarellen som erbjuder boende och omvårdnad med kort varsel under en begränsad till för barn ungdomar och dras familjer. Villa Ossian som är ett boende för asylsökande ensamkommande ungdomar. Horisont är ett boende för ensamkommande ungdomar som har fått uppehållstillstånd. Målet för dessa boenden är att ge ungdomarna en trygg och stabil tillvaro och förbereda dem för en bra start i Sverige. UngBo är ett boende för ungdomar som av olika skäl inte kan bo hos sina föräldrar eller där det inte passar med ett familjehem. Ungdomarna bor i lägenheter ute på stan och tanken är att de skall ta över kontrakten när de blir myndiga. Ungdomarna får stöd och tillsyn av tre socialsekreterare. Familjehuset är en öppenvårdsenhet som har två behandlingsterapeuter med steg 2-utbildning samt tre Marte Meo-terapeuter och tre hemterapeuter. Målet med deras verksamheter är att stödja föräldrarna och ge dem verktyg att klara föräldrarollen. Multiversum är en öppenvårdsenhet som består av 5 behandlare som arbetar med ungdomar och deras familjer. Målet är att förhindra placeringar utanför hemmet genom förändringsarbete i familjen. Insatser för vuxna med missbruk/beroende av alkohol och/eller droger Smedbackens behandlingshem har 12 platser för personer med missbruk. På Smedbacken arbetar man utifrån en miljöterapeutisk inriktning. 13

Ekuddens behandlingsenhet är en öppenvårdsbehandling med sex platser riktad till kvinnor med missbruksproblematik. Narkomanvårdsenheten är en öppenvårdsmottagning för personer med narkotikaproblem samt deras anhöriga. Narkomanvårdsenheten erbjuder behandling, rådgivning och information. Alkoholpolikliniken är en öppenvårdsmottagning för personer med alkoholmissbruk/blandmissbruk. samt spelmissbruk. En av personalen på kliniken är sjuksköterska och ansvarar för provtagningar inom socialtjänstens individ- och familjeomsorg. Alkohol- och drogterapeuterna erbjuder en öppenvårdsbehandling med bland annat gruppterapi eller enskilda samtal för personer med alkohol-/drogberoende/missbruk. Målet är att erbjuda ett strukturerat, flexibelt, evidensbaserat behandlingsprogram. Skälby allé: Verksamheten på Skälby är en frivillig dagverksamhet för medelålders och äldre personer med behov av dagligt stöd för att förlänga de nyktra perioderna så mycket som möjligt. Boendetillsynen: Boendeassistenterna ansvarar för tillsyn av cirka 90 bostäder. I arbetet ingår att uppsöka, stödja och motivera personer som bor i övergångsbostad. Målet är att den som bor i en övergångsbostad skall ta över kontraktet efter att ha bott utan klagomål i två år. Alternativ till våld, ATV ATV är en samverkan mellan kommunerna i södra länet. ATV har två parallella uppdrag. Det ena är att erbjuda stödjande och bearbetande behandling för våldsutövare, våldsutsatta och barn som bevittnat och/eller själva utsatts för våld. Det andra uppdraget är att genom föreläsningar och workshops informera och ge verktyg för personal som möter våldsutsatta i sitt arbete. Daglig verksamhet och sysselsättning Daglig verksamhet är en lagstadgad rättighet enligt LSS för personer med utvecklingsstörning, autism eller förvärvad hjärnskada. Sysselsättning är en insats enligt SoL för personer med psykiska funktionshinder. Öppna verksamheter är Aktivitetshuset Valen och de olika kontaktgrupperna. För övriga verksamheter krävs ett biståndsbeslut. Verksamheterna anpassas till omsorgstagarnas behov alltifrån personer som behöver sinnesupplevelser och gemenskap till verksamheter som ligger mycket nära ett arbete exempelvis Företagsgrupperna och Gumsen. Viktiga händelser Den nya organisationen har präglat arbetet inom verksamhetsområdet under året. Både sammanslagningen av IFO och LSS-verksamheten samt förändringen inom IFO har inneburit att rutiner och flöden arbetats för att få den nya organisationen att fungera.. Det gamla behandlingshemmet Södertull lades ner och det nya Smedbacken öppnades under året. Ett skyddat kvinnoboende med 5 platser har projekterats under 2010 och startar upp under 2011. Inom Daglig verksamhet har Skapandehuset och Snäckan flyttat. En ny företagsgrupp på COOP har startat. En planering för flytt av Engelska vägen och Spiran har startat, flytten kommer att ske under 2011. 14

ATV startade upp gruppverksamheter, två barngrupper, två kvinnogrupper och en mansgrupp genomfördes under 2010. Dessutom har ATV arrangerat föreläsningar för IFO och LSSpersonal. Samordningsförbundets projekt KARB avslutades i oktober. Även ESF-projektet Resurscenter avslutades. Nytt ESF-projekt Jobhouse Kalmar startade upp i november. Beroendecentrum som drivits tillsammans med landstinget och kommuner i södra länet upphörde med sin verksamhet vid årsskiftet. Diskussioner förs för närvarande om hur samarbetet ska ske framöver. Resultatredovisning, analys och måluppfyllelse Verksamhetsområdet har arbetat med nämndens mål enligt följande: Narkomanvårdsenheten och alkoholpolikliniken har gjort brukarundersökningar under året. Deras resultat är mycket goda både när det gäller bemötande och tillgänglighet. Arbetet med att integrera daglig verksamhet med socialförvaltningens försörjningsstöd har pågått under året. Bland annat genom planeringen av uppstarten av den nya verksamheten Resurshuset med målsättning att hjälpa personer som står långt från arbetsmarknaden till jobb eller studier. ATV genomförde workshops med 40 socialsekreterare kring temat vad är våld, samtal om våld, svårigheter med bedömningar och bemötande. Budgetavvikelser Den största avvikelsen redovisas för externa institutionsplaceringar för barn och ungdomar som ger 5,2 mkr i underskott. Nettokostnaderna för extern institutionsvård har dock minskat med ca 5 mkr jämfört med 2009. Det innebär att de åtgärder som vidtagits har börjat ge resultat. Bl a har vård på hemmaplan alltmer kunnat utgöra ett alternativ till placeringar. Under 2010 har vi haft flera ungdomar födda 93 och 94 med stora svårigheter att klara ett eget boende. Flera av dem är aktuella för insatser enligt LSS. De ungdomar som är i behov av längre institutionsvård är oftast kriminella eller har svår missbruksproblematik. De flesta vårdas enligt LVU. Här är sällan vård på hemmaplan något alternativ till placering. Budgetavvikelsen för institutionsvård, vuxna missbrukare är ca 3 mkr. Detta beror delvis på flytten av Smedbacken, som under början på året tvingades flytta två gånger. Oron gjorde att flera personer avslutade sin behandling samtidigt som personalen inte klarade av att ta emot nya på grund av arbetet med att iordningställa de nya verksamhetslokalerna. Handläggarna hade svårt att hinna med att motivera och följa upp klienterna på grund av omorganisationen vilken innebar att mycket kraft gick till mottagning och utredning. Detta märktes mest under sommaren i samband med semestrarna då inflödet till Smedbacken var mycket lågt. Under året har tre omedelbara omhändertaganden enl LVM fastställts av domstol. (Under 2009 fastställdes ingen). Detta är en av anledningarna till de höga placeringskostnaderna. Kostnaderna för familjehemsvård har överskridit budgeten med 2,3 mkr. Jämfört med 2009 har dock kostnader minskat något. Det är framför allt yngre barn som placeras för stadigvarande vård 15

i familjehem. Behovet av familjehem har ökat jämfört med tidigare år. Framför allt har det funnits ett stort behov av jourfamiljehem. Enheten för Samordning har överskridit budgeten med 0,9 mkr då det funnits behov av personalförstärkning på handläggarsidan. Statsbidraget för Ensamkommande flyktingbarn har täckt kostnaderna för verksamheten. Utbetalt statsbidrag i december på 9,7 mkr har bokförts som inkomstförskott och ska tillsammans med nya återsökningar täcka kostnader för 2011. Framtiden Psykisk ohälsa och missbruk bland ungdomar tenderar att öka. Under 2011 kommer arbetet fortsätta med att vidareutveckla vårdkedjan när det gäller barn och ungdomar. Det gäller att hitta bättre och effektivare vård på hemmaplan för att förhindra externa institutionsplaceringar. Dessutom är det viktigt att samarbetet med andra myndigheter och aktörer fungerar på ett bra sätt för att kunna erbjuda hjälp och stöd till dessa grupper. Även vårdkedjan för vuxna missbrukare måste förbättras. Nedläggningen av Beroendecentrum innebär att socialnämnden måste hitta andra samarbetsformer med landstinget för att klara av avgiftning av klienter med alkohol och drogmissbruk. Det är viktigt att hitta bra boendealternativ för personer som inte klarar av vanligt lägenhetsboende. Behovet av andrahandskontrakt ökar och det är svårigheter att hitta lägenheter. Det finns behov av att vidareutveckla och utöka antalet sysselsättningsprojekt inom Resurshuset. T ex finns sysselsättning som vänder sig till personer i/eller efter missbruksbehandling Behovet av Daglig verksamhet och sysselsättning kommer att öka framöver. Strategi behöver tas fram för att hitta lösningar till hur dessa behov ska tillgodoses Verksamhetsområde 3 - socialpsykiatri, personlig assistans, bemanningsservice Verksamhetsområdet är indelat enligt följande: Team personlig assistans, bestående av sju enheter, verkställer personlig assistans och ledsagarservice enligt Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) och Lag om assistansersättning (LASS). Det finns en stor variation av funktionsnedsättningar och behov hos de assistansberättigade, därför är vissa enheter specialiserade på vissa funktionsnedsättningar, exempelvis autism eller hjärnskador. Inom assistansteamet läggs mycket tid på bemannings- och schemafrågor samt administration som följer med insatsen. Socialpsykiatriteamet har idag fyra enhetschefer som leder varsin enhet, vilka ger stöd till psykiskt funktionsnedsatta. Besluten de verkställer är bostad med särskild service enligt LSS alternativt särskilt boende eller boendestöd enligt Socialtjänstlagen (SoL). Inom socialpsykiatrin 16

krävs ett tätt samarbete med landstingets psykiatri, det finns lagkrav på att samordnad plan upprättas när någon behöver insatser från både hälso- o sjukvården och från socialtjänsten. Utöver detta finns också enheten bemanningsservice. Enheten har som uppgift att bl a tillhandahålla vikarier, hantera övertalighet och arbeta med rekrytering. Enheten har under 2010 haft två enhetschefer och enheten har varit uppdelad mellan VO3 och VO4. Bemanningsservice har också haft ansvar för vikariebemanning på dagliga verksamheterna i VO2. Viktiga händelser Organisationsförändringen har präglat året och mycket tid och energi har gått till att hitta vägar i den nya organisationen. Ett stort arbete har gjorts inom hela verksamheten med utbildning och implementering av värdegrund och ledstjärna. Arbete med förbättring av den sociala dokumentationen har också fortsatt från föregående år. Interna och externa revisioner samt deltagande i utvecklingen av verksamhetsledningssystemet har berört både chefer och medarbetare. Inom personlig assistans har stora förändringar skett. För att möta ökade behov utökades antalet enhetschefer successivt från 6 till 8 stycken. Efter att flera brukare med många assistenter avlidit, minskades åter till 7 enhetschefer. Under första halvåret fick alla personliga assistenter äntligen tillgång till datorer på sin arbetsplats. Alla enheter inom personlig assistans har infört användande av IntraPhone, som är en tjänst för att mäta utförd tid hos brukaren. Tekniken gör det möjligt att redovisa utförda timmar direkt till försäkringskassan, utan att använda pappersblanketter. Det går även att tala in dokumentation genom IntraPhone, för att sedan skrivas in i verksamhetssystemet Procapita. Denna tjänst kommer att fortsätta utvecklas. Utbildningsinsatser för användandet har krävts för enhetschefer, intraphonister samt alla personliga assistenter. Socialpsykiatrin har kämpat för att lösa stödbehov inom de befintliga stödformer som finns, exempelvis har ett boende även verkställt boendestöd i Södermöre. Gruppbostaden Skogsdal har utökats med två stugor på tomten. Resultatredovisning, analys och måluppfyllelse Verksamhetsområdet har arbetat med socialnämndens mål enligt följande: Under året har all personal inom LSS genomgått utbildning i Värdegrund. Frågor som behandlats under utbildningen har handlat om bemötande, etik och moral. Värdegrundsarbetet har sedan fortsatt ute på våra verksamheter och arbetsplatser. I utbildningsinsatsen har även en utbildning i Dokumentation ingått. Arbetet kommer att fortsätta under 2011. Inom socialpsykiatrin har också målet funnits att utveckla och ge ett bättre samlat stöd till personer med psykiska funktionsnedsättningar genom att medverka och vara aktiva i fördjupad samverkan med landstinget via det gemensamma projektet Ambition och ansvar. Projektplanen har följts och enhetschefer har varit delaktiga som projektledare eller deltagare i flera arbetsgrupper. Ett projekt om kost och motion har genomförts inom Ambition och ansvar, för att nå en bättre hälsa för deltagande brukare. projektet 17

Budgetavvikelser Verksamhetsområdet visar ett minus vilket till stor del beror på intäkterna från försäkringskassan för personlig assistans. Socialpsykiatrin visar ett plusresultat vilket bl a beror på att kostnader för vikarier blivit lägre än budgeterat. Verksamheten inom personlig assistans är svårplanerad. Kostnader för övertalighet har uppstått under året när brukare avlidit eller bytt assistansanordnare. Den snabba förändringstakten inom assistansen har gjort att schemahandläggare behövt utökas. Den avvikelsen finns under bemanning, och verksamheten har ett fortsatt behov av utökade schemahandläggning. Framtiden En stor utmaning under 2011 blir införandet av nytt system för schemaläggning och bokning av bemanningspool (Timecare/Timepool). Speciellt inom personlig assistans krävs det mycket förberedelse, extra utbildning och samordning. Att införa rörlig tid (önskad sysselsättningsgrad) blir även det en utmaning. Inom socialpsykiatrin planeras utökning av boenden. En bostad med särskild service med ca 10 platser kommer under våren 2011 att starta. I början av 2012 beräknas ett boende för 12 personer att stå färdigt norr om Lindsdal. En modell för sammanhållet stöd till personer med psykisk funktionsnedsättning i Kalmar län, Case Management, är beslutad av länets kommuner och landsting. Med start hösten 2010 och tre år framåt kommer ett antal personal från kommuner och landsting att utbildas till Case Managers. Om satsningen kommer att innebära kostnader för socialförvaltningen är oklart. Regeringen har gett Försäkringskassan i uppdrag att utreda och lämna förslag på hur ett system med differentierad timschablon för assistansersättning kan genomföras. Rapporten är redovisad och ute på remiss. Om förslaget går igenom beräknas Försäkringskassans förslag spara ca 230 miljoner kronor på assistansersättningen. Det är högst troligt att detta ger konsekvenser för de kommunala kostnaderna för personlig assistans. När det gäller insatser enligt LSS och boendestöd förväntas det en volymökning under perioden 2012-2014, se prognos och beräkningsunderlag i bilaga 1. Verksamhetsområde 4 utvecklingsstörning och autism Verksamhetsområdet är indelat enligt följande: På VO 4 finns Autismteamet med fem enheter och Boendeteamet med sex enheter. Här verkställs beslut enligt LSS i form av Bostad med särskild service, servicebostad, korttidsboende för barn, ledsagning, tillsyn mm. Dessutom verkställs även något beslut om personlig assistans. 18

Målgrupperna är personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (Asperger och autismliknande tillstånd), samt personer med lindrig, måttlig eller grav utvecklingsstörning. Det finns också personer i verksamheterna, som utöver ovanstående, även har psykiatriska besvär. Utöver detta finns också enheten Bemanningsservice. Enheten har som uppgift att bl a tillhandahålla vikarier, hantera övertalighet och arbeta med rekrytering. Enheten har under 2010 haft två enhetschefer och enheten har varit uppdelad mellan VO3 och VO4. Bemanningsservice har också haft ansvar för vikariebemanning på Dagliga verksamheterna i VO2. Viktiga händelser Vid ingången av 2010 innehöll autismteamet fyra enheter. En förändring gjordes i teamet under hösten då LSS 7 flyttades över från VO3. Bakgrunden till det var en kommande volymökning samtidigt som några enhetschefer varit/är partiellt tjänstlediga. Förändringen är gjord inom befintlig ram. I Boendeteamet startade en ny servicebostad, Team 16, i juni. Verksamheten ger f n 13 brukare stöd. Gruppbostaden Ljusstaden (Boendeteamet), med 7 platser, färdigställdes under hösten och är inflyttningsklart from feb 2011. I Autismteamet lades Tulpanen (korttidsverksamhet för barn) ned i juni pga vikande underlag. De boende har i huvudsak bestått av ungdomar från andra kommuner som gått i skola i Kalmar. I samma lokaler startade i november en ny verksamhet målgrupp yngre personer med NPdiagnos. Under våren startades Rörlig tid/önskad sysselsättningsgrad upp på två enheter inom autismområdet och i sep startade en tredje enhet. Projektet kommer att fortsätta under 2011 och ska omfatta hela VO 4. I samband med införandet görs en stor utbildningsinsats för baspersonal. Den ekonomiska utvecklingen på de här enheterna följs noggrant. Resultatredovisning, analys och måluppfyllelse Verksamhetsområdet har arbetat med socialnämndens mål enligt följande: Under året har all personal inom LSS genomgått utbildning i Värdegrund. Frågor som behandlats under utbildningen har handlat om bemötande, etik och moral. Värdegrundsarbetet har sedan fortsatt ute på våra verksamheter och arbetsplatser. I utbildningsinsatsen har även en utbildning i Dokumentation ingått. Arbetet kommer att fortsätta under 2011. Under året har det skett samarbete med IFO-verksamheten inom vår förvaltning. I LSSverksamheten finns brukare som också har stöd via IFO. Kostprojektet inom boendeteamet startade under våren 2010. Fyra verksamheter har tillsammans med dietist och HAB gått en utbildning och jobbar nu med att implementera sunda kostvanor/sund livsstil i resp verksamhet. Meningen är att projektet ska utvecklas till fler enheter under 2011. 19

Kultur- och fritidsprojektet i boendeteamet har pågått 2009-2010 och har syftat till att bidra till en meningsfull fritid för brukare inom LSS-området. Projektet har varit framgångsrikt och spridits i våra verksamheter på ett bra sätt. Projektet avslutades 101231 för att istället permanenta uppdraget. Budgetavvikelser Verksamhetsområdet redovisar ett plusresultat i bokslutet. Enhetscheferna arbetar mycket bra med sina budgetar och har fått medarbetarna ute i verksamheterna att tänka ur ett ekonomiskt perspektiv. Vid vakanser har enhetscheferna/verksamheterna varit mycket noggranna med att titta på behovet av ersättare. På boendesidan för vuxna finns ett resursfördelningssystem som ligger till grund för verksamheternas budgetstorlek. I några verksamheter, framförallt där flera brukare är hemma dagtid, är det svårt att klara den ekonomiska ramen. Det är en delförklaring till de minus som finns i några enskilda verksamheter. Arbete pågår med att hitta bättre resursfördelning mellan verksamheterna. Framtiden Under våren görs en förändring på Bemanningsservice genom att slå ihop ett delat ledarskap till att ha en ansvarig chef. En översyn av hur Bemanningsservices funktion ska se ut i framtiden ska ske av en utomstående revisionsbyrå. Ny Bostad med särskild service inom autismteamet kommer att startas upp under april-maj. Det finns 7-8 ansökningar/beslut klara. Intill Skogsbacka finns förhoppningar om att få bygga en bostad där vi kan möjliggöra personlig assistans enligt Socialförsäkringsbalken till sommaren. From april slås korttidsverksamheterna Stjärnan och Solrosen samman och flyttar till nyrenoverade lokaler på Björkenäs. Målsättningen är att skapa en bra miljö samt effektivisera resursutnyttjandet. Ev kommer någon verksamhet att kunna avvecklas under 2011. Det kan också finnas behov av ny gruppbostad inom området utvecklingsstörning och Solrosens lokaler skulle då kunna renoveras och användas till det. I början av 2011 ska internethandeln starta inom några verksamheter. Verksamheten, som ska bedrivas som en Daglig verksamhet, utgår från Målatorp och meningen är att de ska serva boenden/brukare med hemkörning av varor från butik. Syftet är att få en högre effektivitet jämfört med att personal från de olika verksamheterna gör inköpen. Det finns stora möjligheter att utveckla samarbetet med övriga verksamheter på förvaltningen, bl a inom IFO-verksamheten. Verksamhetsområden har flera beröringspunkter, bl a barnverksamheterna och unga vuxna med sociala och/eller sysselsättningsproblem. När det gäller insatser enligt LSS och boendestöd förväntas det en volymökning under perioden 2012-2014, se prognos och beräkningsunderlag i bilaga 1. 20

Övrig verksamhet Under det här avsnittet redovisas de verksamheter som inte tillhör något verksamhetsområde, Invandrarservice och Överförmyndarnämnden. Under 2011 kommer förändringar i organisationstillhörighet att ske för de här verksamheterna. Invandrarservice Invandrarservice samordnar flyktingars och andra nyanlända invandrares introduktion i Kalmar kommun. För varje vuxen nyanländ upprättas en individuell introduktionsplan vilket innebär att vi arbetar med bosättning, kartläggning, information, försörjningsstöd, kurativt arbete samt planering av den nyanländes fortsatta introduktion i det svenska samhället. Tillsammans med skola och barnomsorg planeras barn och ungdomars introduktion. Invandrarservice målgrupp är flyktingar mottagna i Kalmar kommun enligt överenskommelse med Länsstyrelsen och Migrationsverket samt andra nyanlända invandrare i behov av ett individuellt introduktionsprogram. Alla som behöver information och vägledning i migrationsfrågor, integrationsfrågor samt hjälp med myndighetskontakter. Kommunens introduktion skall ge nyanlända invandrare förutsättningar för att försörja sig själv och bli delaktiga i samhället. De behov individen har efter introduktion skall tillgodoses inom ramen för samhällets generella åtgärder. Efter introduktion ska nyanlända invandrare ha kunskaper om svenska förhållanden samt allmänna och specifika kunskaper i svenska språket relaterade till sin kompetens, sina förutsättningar och sin livssituation. Viktiga händelser Kalmar har under 2010 tagit emot färre flyktingar än vad överenskommelsen med Länsstyrelse och Migrationsverk anger. Antalet mottagna flyktingar uppgår till 114 (94 tom november) medan överenskommelsen är på 175 flyktingar. Däremot har det flyttat in något fler sekundära flyktingar än tidigare år, 40 flyktingar. Anledningen till det färre antalet är att det inte har funnits så många önskemål att flytta till Kalmar. Dessutom är det svårt att lösa bostadsfrågan inom kommunen. Under vissa perioder har det även varit svårt rent organisatoriskt att ta emot. Flyktingmottagandet genom Migrationsverket i jämförelse kommuner: Kommun Mottagna 2009 Mottagna 2010 tom nov. Halmstad 66 27 Kalmar 160 94 Karlskrona 164 73 Kristianstad 338 235 Växjö 318 255 21

Invandrarservice har sedan tidigare ett utarbetat måldokument. I kommunen finns också ett integrationspolitiskt program. Antalet individer i introduktion har ökat under 2010 med 18,6 %. Med arbetsförmedling och Kom Vux sker regelmässig samverkan både i enskilda ärenden och i projekt för att underlätta introduktionen. Tillsammans har Bilda Norrliden drivits med studieförbundet Bilda som projektledare vilket är en omvandling av tidigare verksamheter som Projekt Norrliden, Ny i Kalmar samt Västerports projektet. Där har funnits 30 platser för flyktingar och övriga nyanlända som ingår i introduktionsprogram. Där bedrivs också studiecirklar i Bildas regi såsom simundervisning, trafikkunskap, datakunskap, sömnad. Under 2007 startades gruppboende för ensamkommande asylsökande barn, villa Ossian, i Påryd. Flertalet är pojkar mellan 16-18 år och de får i allmänhet permanent uppehållstillstånd relativt snart efter ankomst. Invandrarservice har ansvar för utredning i samband med placering i boendet samt tar vid när pojkarna får sitt uppehållstillstånd och då skall introduceras i det svenska samhället. Detta sker i nära samarbete med socialförvaltning och gymnasieförbund. En särskild handläggare är avdelad för att arbeta med de ensamkommande barnen/ungdomarna. Resultatredovisning, analys och måluppfyllelse Statstbidraget som utbetalas vid mottagning av flyktingar är enligt följande: Schablonersättning: * Grundersättning 562.800 kronor * Vuxen 16-64 år 187.600 kronor * Barn under 16 år 115.200 kronor * Äldre från 65 år 69.200 kronor Ersättningen/individ utbetalas var 3:e månad under 2 års tid och skall täcka kostnader under mottagningsår plus 3 år. Om individen flyttar till annan kommun upphör ersättningen. För individer som är berättigade till ersättningar på grund av sjukdom eller funktionshinder kan kommunen återsöka försörjningskostnaderna då man som flykting vanligen står utanför socialförsäkringssystemen. Kommunen kan under vissa förhållanden även återsöka kostnader för vård/behandling samt hemtjänstkostnader. Under år 2010 har en särskild stimulansersättning utgått med 10 000 kronor/flykting för att stimulera kommuner till ett ökat mottagande. Man har också infört en extra ersättning för att påskynda etablering på arbetsmarknaden på ytterligare 20 000 kronor/flykting. Denna ersättning utbetalas efter ansökan för varje flykting mellan 18 och 65 år som inom en tolvmånaders period från första mottagandet i kommunen antingen har haft en arbetspraktik eller arbete på minst fem månader på halvtid eller mer, eller uppnått minst betyget Godkänd på SFI (svenskundervisning för invandrare). Budgetavvikelse Under året har försörjningsstöd på 16,9 mkr utbetalats till flyktingar. Det är en liten minskning jmf med 2009. 22