INTEGRATIONSBOKSLUT

INTEGRATIONSBOKSLUT 2014 2014-11-24

INLEDNING Syftet med den lokala överenskommelsen är att stärka och tydliggöra samarbetet mellan berörda myndigheter. Genom det fördjupade samarbetet ska respektive myndigheters resurser effektiviseras. Samverkan sker mellan Gislaveds kommun, Arbetsförmedlingen, Migrationsverket, Primärvården, Barnavårdscentralen, Kvinnohälsovården, Gislaved Näringsliv AB och AB Gislavedshus. Den lokala överenskommelsen är grunden för berörda parters samverkan kring insatser för målgruppen och även ett verktyg för avgränsning och prioritering av de frågor som ska arbetas med varje år. SYFTET MED INTEGRATIONSBOKSLUT Syftet med integrationsbokslutet är att belysa hur samverkan mellan myndigheter och andra aktörer fungerar. I integrationsbokslutet kommer aktiviteter som genomförs för att nå de fastlagda målen, att redovisas och utvärderas. I integrationsbokslutet redovisas även vilka mål som ska prioriteras under nästkommande år. UTVÄRDERING AV LÖK-ARBETET Under 2014 har den kommunala LÖKen reviderats. Den senaste revideringen gjordes i december 2010 och många förändringar har skett sedan dess. De tidigare utgångspunkterna har lagts in i parternas åtagande och de nya utgångspunkterna utgår från kommunens integrationsstrategis sex prioriterade områden; arbete, utbildning & språk, boende, socialt deltagande/inflytande, möteplatser samt attityd kring mångfald. De övergripande målen i den reviderade LÖKen är samma som i den kommunala integrationsstrategin: Kulturella och etniska skillnader ska utgöra möjligheter till delaktighet. Attityder kring mångfald och integration ska synliggöras som en viktig del av kommunens utveckling. Varje individ ska betraktas som en resurs och vara en del av kommunen. Integrationsperspektivet ska genomsyra den fysiska och sociala planeringen. Som vid all samverkan är prioriteringen av arbetet en svårighet, vilket i vissa avseenden även gäller verksamhetsgruppen. Styrgruppens deltagare bör därför tydliggöra för verksamhetsgruppens deltagare att arbetet med Löken ska prioriteras utifrån de åtagande som är fastställda i den Lokala överenskommelsen (reviderad 2014-10-24) samt de målområden som beslutats för kommande år. 2 [14]

SAMIN - SAMVERKAN KRING INTEGRATION Syftet med SAMIN är att berörda myndigheter ska få en samsyn på flyktingar och nyanlända i Gislaveds kommun. Att tillsammans fokusera på, den för individen bästa lösningen, en bra introduktion och integration i det svenska samhället. Detta ska uppnås genom att använda resurserna på ett så effektivt sätt som möjligt. Målgruppen för SAMIN-gruppen är alla sfi-studerande samt övriga invandrare i Gislaveds kommun, som behöver insatser från de medverkande myndigheterna. SAMIN-gruppen träffas en gång per månad. På agendan är uppföljning av mål och kopplingen till den lokala överenskommelsen, rapporter från våra olika verksamhetsområden, rapport från olika projekt som kommunen medverkar i, samt genomgång och diskussion om olika individuella lösningar. Gruppen uppdaterar varandra angående lagar, direktiv och förordningar, som berör samarbetet inom SAMIN. Medverkande Vuxenutbildningen: Utbildningsledare, Studie- och yrkesvägledare, SFI- pedagog Arbetsförmedlingen: Etableringshandläggare AMO: Integrationssamordnare och integrationshandläggare IFO: Ekonomihandläggare Utvärdering SAMIN-gruppens samverkan bygger på att vara informerade om de olika myndigheternas uppdrag och skapa förståelse för dessa, samt för att hitta bra lösningar för individen. Samverkan mellan de olika aktörerna fungerar bra och de svårigheter som uppstår diskuteras i gruppen. UTVÄRDERING AV MÅL, 2014 Nedan följer en redovisning av uppsatta mål och aktiviteter genomförda för att uppnå dessa samt en ansvarsfördelning. Revidera LÖK där kommunen är huvudman. Mål: Senaste revideringen av den lokala överenskommelsen där kommunen är huvudman gjordes 2010. Sedan dess har en hel del förändringar skett och därför är det läge att se över dokumentet och eventuellt återigen revidera det. Ansvar: Integrationssamordnare och utbildningsledare VUX Resultat: Löken har reviderats under året, för att följa intentionerna i integrationsstrategin, förslaget har godkänts av styrgruppen för vidare behandling av politiken. Den reviderade LÖKen presenterades för BUN i november, för SN i december och för kommunfullmäktige i januari. 3 [14]

Informationsspridning och förebyggande arbete kring hedersrelaterat våld och förtryck Sammanhållandeansvar: Integrationssamordnare och utbildningsledare VUX Mål: Att genomföra kompetenshöjande insatser för personalgrupper inom den lokala överenskommelsen. Resultat: Årets kompetenshöjande insats bestod av en föreläsningsdag: Arkan Asaad föreläste utifrån sin bok Stjärnlösa nätter. Anders Ivar presenterade handlingsplanen för Familjefrid, (socialnämnden 2013-04-30). Medverkande talade om hur de arbetar med hedersrelaterat våld och förtryck i nära relationer. Föreläsningsdagen mottogs mycket positivt. Blandningen av föreläsningar är ett bra koncept som ger en ökad kunskap om det interna arbetet och en inblick i hur det kan vara att leva i Sverige med dubbla kulturtillhörigheter. Länk till handlingsplanen: http://www.gislaved.se/download/18.417b9b114112c177461aa3/1380706544790/handlingspla n+f%c3%b6r+familjefrid%2c+2013-04-30.pdf Mål: Att genomföra en temadag/vecka för elever på högstadiet, gymnasiet samt SFI. Ansvar: Hedersgruppen (Integrationssamordnare, Utbildningsledare (vux), Sfi-pedagoger, Skolsköterska, Teamchef, Hälsostrateg). Resultat: Under året har gruppen arbetat fram ett underlag för en temavecka om hedersrelaterat våld och förtryck. Mål: Att undersöka behov och möjligheter att starta en tjejjour. Ansvar: Integrationshandläggare Resultat: Tjejjouren Mila har startat under året. De är i gång med chatt en kväll i veckan och har en Facebooksida för att nå ut till sin målgrupp. Arbeta med attitydförändringar genom att bl.a. informera om migration och flyktingsituationen. Mål: Under året ska en kartläggning göras för att se på vilket sätt olika verksamheter redan arbetar med attitydförändringar, för att sedan se hur vi kan vidareutveckla det arbetet. Därutöver ska integrationsteamet under året arbeta aktivt med att sprida information om migration och flyktingsituationen i olika verksamheter. Ansvar: Integrationssamordnare och utbildningsledare Resultat: Under framtagning av integrationsstrategin har det varit workshops och medborgardialoger som har påvisat attityderna i frågan hos olika verksamheter. Integrationssamordnaren har varit ute på flera olika verksamheter (bl.a. SFI, Navigatorcentrum och Familjecentralen) och berättat om kommunens flyktingmottagning och integrationsarbetet samt diskuterat skillnader mellan olika typer av migration. 4 [14]

Fortsatt samarbete med Josef Kurdman och Yassin Ekdahl utifrån frågeställningen Hur vi tar emot våra nyanlända på bästa sätt? med fokus på nyanlända barn och ungdomar. På Lundåkerskolan samarbetar man med integrationsrådgivaren Josef Kurdman och psykologen Yassin Ekdahl för att elever, personal och föräldrar ska få professionellt stöd i arbetet med integration. Josef Kurdman har lektioner med eleverna och tar upp ämnen som skolmiljö, rasism, barnuppforstran, integrations- och segregationsfrågor, invandrarnas återvändardröm till hemlandet och hederskulturer. Eleverna värdesätter dessa lektioner. På Lundåkerskolan arbetar man vidare i ledningsgruppen, trygghetsteamet och trygghetsrådet, med elevers inflytande och delaktighet samt med plan mot diskriminering och kränkande behandling. Josef Kurdman har även föreläst för personal på Gullviveskolan samt i Hestra. Samarbetet med Yassin Ekdahl, leg. psykolog, har fokuserats på samarbetet med Elevhälsan och särskilda ärenden kring somaliska familjer för att stärka Elevhälsans yrkesroller. Detta samarbete med Yassin gagnade såväl eleven och dennes familj som skolans förståelse för elevens svårigheter. Se över hur vi kan få med EKB (ensamkommande barn) i LÖK- arbetet. Ansvar: Integrationssamordnare Mål: Bjuda in enhetchef till möte för att se vilka samverkansmöjligheter som finns. Resultat: Verksamhetschefen för enheten EKB ingår i verksamhetsgruppen för LÖKen, vilket inneburit en tydligare bild av uppdraget kring ensamkommande barn/ungdom och hur det genomförs. Resultat för projekt som varit igång under året: Välkomsten är ett projekt för föräldralediga i etableringen. Det har varit ett mycket givande samarbete både inom kommunen och mellan deltagande kommuner. I Gislaveds kommun har mycket av arbetet och samverkan kretsat kring Familjecentralen och Öppna förskolans verksamhet. Spridningskonferensen var uppskattad. Gillis Herlitz föreläste och kommunerna presenterade olika arbetsmetoder för arbete kring föräldralediga/deras barn och nyanlända barn i skolan. Projektredovisning kommer i början på 2015. Bilaga 1: Familjecentralen under 2014. Empowerment by mentorship ska implementeras i arbetsmarknadsorganisationens ordinarie verksamhet 2015. Prioriterad målgrupp är ungdomar med utländsk härkomst. Syftet med insatsen är att det ska inspirera till arbete eller studier, att ungdomen får en inblick i arbetslivet samt kontakt i arbetslivet. Smålandsidrotten har under 2014 haft ett projekt där invandrare ges möjlighet att prova på aktiviteter i någon förening. De valde att inrikta sig mot boendet för ensamkommande barn. 5 [14]

Utökad målgrupp för samhällsorienteringen Ansvar: Utbildningsledare VUX Mål: Nya former för genomförande av samhällsorienteringen ska tas fram som bl.a. ska innehålla rutiner för hur vi ska arbeta med samhällsinformation till tredjelandsmedborgare. Resultat: En ny ansökningsblankett till SFI-studier har tagits fram, där anmälan till och information om samhällsorientering finns med. Det är en svårighet att få tag på samhällsinformatörer på elevernas modersmål. Samverkan med Studieförbundet Vuxenskolan kommer att fortgå. Fortsättningsvis vara behjälpliga i framtagandet av kommunens integrationsstrategi och dess handlingsplan. Ansvar: Integrationssamordnare och utbildningsledare VUX Mål: Integrationssamordnaren och utbildningsledaren ska medverka vid framtagandet av kommunens integrationsstrategi och påbörjat grund för dess handlingsplaner. Resultat: Det har varit ett bra samarbete med övriga i arbetsgruppen, projektledaren för integrationsstrategin och kommunens hälsostrateg. Stratgin är godkänd i kommunfullmäktige och arbetet med handlingsplanen fortsätter under 2015. Övrigt under 2014: Ekonomer och personal från SOC och BUN har varit på information hos Migrationsverket för att se över och lära mer om kommunens möjlighet till återsökning av pengar från Migrationsverket. PRESENTATION AV MÅL FÖR 2015 Informationsspridning och förebyggande arbete kring hedersrelaterat våld och förtryck Ansvar: Hedersgruppen Utbildningsledare VUX, Åsa Ekberg Svensson Integrationssamordnare, Sandra Junerud Teamchef, Ing-Marie Hansen Paulsen Hälsostrateg, Anna Gamlén Skolsköterska, Inga-Lill Lundqvist Sfi-pedagoger, Maria Haugeröd och Ann-Katrin Strand Temaveckan kommer att genomföras under vecka 10-2015. Arkan Asaad kommer och föreläser för elever och berörda lärare. Det kommer att vara en mässa på Gislaveds Gymnasium med berörda myndigheter och organisationer. Berörda lärare kommer att arbeta med olika frågeställningar både innan och efter Arkans föreläsning. Genom samverkan med biblioteket är det planerat att Arkan även kommer att föreläsa för allmänheten. Finansieringen kommer att sökas från flyktingfonden. 6 [14]

Arbeta med attitydförändringar genom att bl.a. informera om migration och flyktingsituationen Ansvar: Integrationssamordnare, Sandra Junerud Integrationsteamet ska under året fortsätta att arbeta aktivt med att sprida information om migration och flyktingsituationen i olika verksamheter. Fortsättningsvis vara behjälpliga i framtagandet av kommunens handlingsplan till integrationsstrategin Ansvar: Utbildningsledare Åsa Ekberg Svensson och integrationssamordnare Sandra Junerud Integrationsarbetet för individer med flyktingstatus Under 2015 är det två huvudområden som behöver tydliggöras. - Revidera lokala överenskommelsen med Arbetsförmedlingen Överenskommelsen med Arbetsförmedlingen behöver ses över, dels för att materialet har reviderats internationellt och att Gislaveds kommun (Integration/IFO), Arbetsförmedlingen och Primärvården behöver en tydligare rollfördelning. Ansvar: Integrationssamordnare, etableringshandläggare, primärvårdsrepresentant. - Individer med flyktingstatus utanför etableringen Övriga grupper som behöver belysas är bl.a. kvotflyktingar, individer med arbetsförmåga under 25 %, föräldralediga i etableringen, pensionärer, ungdomar som inte ha rätt till etablering. Framtagning av checklistor för att tydliggöra uppdraget samt ansvarsfördelning. Ansvar: Integrationssamordnare Sandra Junerud och enhetschef för försörjningsstöd Eva Vagnemark tillsätta en arbetsgrupp. Övergripande för 2015, Arbeta med frågor kring hälsofrämjande åtgärder Samverka kring de som är i utanförskap inom målgruppen för LÖKen. Övergripande ansvar: Integrationssamordnare Sandra Junerud - Workshop under temat hälsa: Hur samarbetar myndigheterna kring hälsofrågor, rehabilitering, barn och kvinnovård, utredningsarbete. Hälsovårdsinformation till nyanlända, självhjälp m.m., Elevhälsans roll. - Samanställning av insatser för målgrupperna och tydliggöra ansvarsfördelning genom kartläggning av befintliga insatser och uppdragsanalys. - Föreläsningsdag Samarbete med idéburna sektorn avseende integration Samarbetet med idéburna sektorn behöver utvecklas. Kontakt med föreningar för att informera om kommunens integrationsarbete och samla information om vad föreningarna har för pågående verksamheter. Föra en diskussion om hur samverkan med kommunen kan utvecklas inom olika områden. 7 [14]

Påbörja en samverkan med kultur- och fritidsförvaltningarna. Deras medverkan kring samverkan med idéburna sektorn är viktig. Använda erfarenheter från andra kommuner och verksamheter t.ex. NAD i Region Skåne. Ansvar: Integrationssamordnare Sandra Junerud och utbildningsledare Åsa Ekberg Svensson. Praktikplatser i kommunal verksamhet Samverka med personalavdelningen för att möjliggöra praktikplatser och/eller mentorer inom den kommunala verksamheten. Bjuda in akademiker med utländsk bakgrund till studiebesök på kommunhuset och förvaltningarna för att ge en bild av arbeten och yrkeskategorier som finns inom kommunal verksamhet. Ansvar: Vuxenutbildningen genom Studie- och yrkesvägledaren. Kommuninformation till boende på asylboenden För att motverka den negativa befolkningstrenden i Gislaveds kommun behövs marknadsföring gentemot boende i kommunens asylförläggningar. Individer med uppehållstillstånd på asylboendena ska informeras om de möjligheterna som finns i kommunen. Huvudansvar: Integrationssamordnare Sandra Junerud Bilagor: AF-löken Processchema Bilaga 1: Familjecentralens arbete under 2014 8 [14]

9 [14]

10 [14]

11 [14]

12 [14]

Till Integrationsbokslutet. Bilaga 1 Familjecentralen Gislaved har nu varit igång sedan december 2013 och verksamheten på Öppna förskolan startade i januari 2014. Vi är en fullvärdig FC med fyra "ben", Kvinnohälsovård (KHV) Barnhälsovård (BHV), Förebyggande Socialtjänst representerat av Socionom samt Öppen Förskola. FC är ett samarbete mellan Landstinget och Kommunen, där landstinget är huvudman för KHV och BHV och kommunen för Socialtjänst och Öppen förskola. Vi är samlokaliserade och har ett nära samarbete mellan professionerna vilket innebär många dagliga och långsiktiga vinster i integrationsarbetet. På KHV fångar man redan under graviditeten upp de föräldrar som behöver extra stöd ibland med hjälp av socionom eller psykolog. De blivande föräldrarna får information om de olika verksamheterna på vår FC på sina besök och i KHV-s föräldragrupper. När barnet är fött gör BHV-s Distriktssköterskor hembesök hos alla och träffar sedan barn och föräldrar kontinuerligt under barnens första sex år för kontroller och vaccinationer enligt BHV-s basprogram. Alla förstagångsföräldrar erbjuds 4 föräldraträffar i grupp under barnets första sex månader. Vid dessa olika möten med barn och föräldrar har Distriktssköterskorna stora möjligheter att upptäcka de familjer som är i behov av extra stöd och kan då berätta och visa dem vilka möjligheter vi kan erbjuda på FC, Öppna förskolan, Socionom och Psykolog. Öppna förskolan har blivit en arena med många fina möten mellan kulturerna. Vi för ingen speciell statistik för de besökare som är nysvenskar, men vi ser hela tiden en ökning och vi tror att det rör sig om 25-30 % och vissa dagar fler än så. Under våren hade vi en kurs i Samhällsorientering på Arabiska för de nyanlända syriska mammorna. Denna kurs hölls av Lanja som är lärare på SFI i SO. Tio mammor deltog och vi hade barnpassning under tiden på Öppna förskolan med hjälp av en arabisktalande praktikant från gymnasiet. Under hösten har vi startat upp med "Språkstuga" för föräldralediga. Vi har ca:10 mammor med barn under ett år som kommer till oss en gång i veckan. Vi följer ett material som heter Va med! Samhällsorientering för Öppna Förskolan. Vi bakar, sjunger, fikar och är lyhörda för vad mammorna själva vill lära sig. 13 [14]

Vi ser att de mammor som gick i Lanjas grupp under våren och de som går i vår Språkstuga nu kommer regelbundet till våra ordinarie grupper på Öppna förskolan, vilket naturligtvis är ett av våra mål med grupperna. Vi ser många fina möten varje dag på Öppna förskolan mellan våra besökare, många anstränger sig för att göra sig förstådda och vi har köpt in lexikon som används flitigt. Vi har gemensamma temaveckor där våra olika professioner delar med sig av sin kompetens vid temastunder på Öppna förskolan. Det kan handla om barnolycksfall, barnkonventionen, kroppen efter graviditeten. Vi sprider information på olika sätt om aktiviteter runt om i kommunen vilket vi tycker är viktigt ur integrationssynpunkt, att visa på vad som erbjuds och "puffa på" att alla tar del av vad som erbjuds. Under hösten har vi en COPE föräldrautbildningskurs förlagd här på Familjecentralen. Kursen håller till i vårt konferensrum och vi har barnpassning på Öppna förskolan, tisdagar 17.30-19.30 åtta gånger. I denna kurs är hälften av deltagarna nysvenskar vilket har inneburit många kulturmöten med fokus på barnen, och barnuppfostran. En av COPE-ledarna har somaliskt ursprung. Vi har startat upp med bytesverksamhet med barnkläder, föräldrarna får ta med kläder som är hela och rena som de inte längre behöver. De som behöver får sedan gratis ta med hem av de barnkläder de behöver och lämna andra i byte om de har. Siv Engström Förskollärare/samordnare Familjecentralen Gislaved 14 [14]