Intressentmöten om nulägesanalysen och havsplanering Stockholm, Skellefteå, Söderhamn, Göteborg, Kristianstad, Norrköping 20 mars - 10 april 2014 Rapport till Havs- och Vattenmyndigheten A member of the global AtKisson Group
Intressentmöten om nulägesanalysen och havsplanering Rapport till Havs- och Vattenmyndigheten Intressentmöten om nulägesanalysen och havsplanering Stockholm, Skellefteå, Söderhamn, Göteborg, Kristianstad, Norrköping 20 mars - 10 april 2014 SAMMANFATTNING I början av mars 2014 publicerade Havs- och Vattenmyndigheten (HaV) sin rapport Havsplanering Nulägesanalys 2014 i en preliminär dialogversion. fick uppdraget att samarbeta med HaV och Länsstyrelserna och medverka som processledaren under sex intressentmöten runt om i Sverige. Syftet med mötena var trefaldigt: (1) informera intressenter om havsplanering (Hp) och nulägesanalysen, (2) ta emot informella synpunkter, och (3) skapa ett fortsatt engagemang i havsplaneringsprocessen. Vi har tidigare rapporterat de individuella synpunkter och reflektioner som lämnades in vid respektive möte. I den här rapporten presenteras en övergripande analys av hela processen och dess återkommande teman. Detaljer som lokaler, deltagarlistor och dagordningar ingår inte i denna rapport. INNEHÅLL Möten... 3 Representation... 3 Stämning och deltagande... 3 Nulägesbeskrivningen: Återkommande teman... 4 Fördjupningsområden: Återkommande teman... 7 De regionala mötena och dess egenskaper... 7 Utvärdering av mötena och vägen framåt: Några reflektioner... 8 Omslaget: Intressentmöte i Skellefteå, 25 mars 2014 2
MÖTEN Processen inleddes med ett nationellt möte i Stockholm den 20:e mars 2014 med ca 70 deltagare som representerade en bra blandning av myndigheter och intresseorganisationer. Detta möte ägnade sig enbart åt havsplanering från ett nationellt perspektiv. De andra mötena fokuserade på det regionala perspektivet inklusive föreslagna regionala fördjupningsområden. Även nationella frågor kommenterades dock av deltagarna även vid dessa möten. De regionala mötena genomfördes enligt nedan tidtabell: 25 mar 2014 Skellefteå (ca 45 deltagare) 27 mar 2014 Söderhamn (ca 40 deltagare) 2 apr 2014 Göteborg (ca 80 deltagare) 3 apr 2014 Kristianstad (ca 45 deltagare) 10 apr 2014 Norrköping (ca 45 deltagare) REPRESENTATION Statliga, regionala och kommunala myndigheter var mest representerade (60-75% av deltagarna) och därmed var den offentliga sektorn dominerande. Däremot var perspektiven som framfördes av dessa representanter inte eniga på något sätt utan återspeglade olika åsikter som hörde till respektive sektorer (Försvarsmakten, Sjöfartsverket, kommunal miljöförvaltning osv). Från den civila sektorn representerades oftast miljöorganisationer (t ex Naturskyddsföreningen, WWF), jägare (Jägarförbundet), sportfiskare, och andra som engagerar sig kring friluftsliv och turism. Från den privata sektorn kom deltagare från framstående planerings- och konsultbolag (t ex Sweco, COWI), energibolag (Scanergy Wind AB), och några intresseorganisationer (t ex Sveriges redareförening). Forskare var välrepresenterade och kom från internationella forskningsinstitut, högskolor och universitet. STÄMNING OCH DELTAGANDE Deltagandet var mycket positivt på alla möten. Deltagare var engagerade, ställde många frågor och lämnade in många tankeväckande synpunkter. Det uppstod aldrig någon synlig konflikt utan var och en fick presentera sitt perspektiv, som togs emot med respekt. Det fanns tydliga skillnader mellan deltagare men mötena var utformade för att samla in och markera sådana skillnader utan att skapa debatt (som säkert kan uppstå vid senare tillfällen). 3
NULÄGESBESKRIVNINGEN: ÅTERKOMMANDE TEMAN Vid varje möte presenterades den preliminära Nulägesbeskrivningen och dess så kallade bubbeldiagram. Deltagarna fick i form av gruppövningar granska bubbeldiagrammen för minst 3 av rapportens ämnesområden. En bordsvärd antecknade deltagarnas synpunkter och frågor. Allmänt tyckte de flesta att bubbeldiagrammen var ett effektivt och pedagogiskt sätt att presentera komplexa uppgifter om havsplaneringsfrågor. Man kan säga att HaV fick godkänt av intressenterna när det gäller det allmänna upplägget av Nulägesbeskrivningen. Under varje ämnesrubrik (som motsvarade ett kapitel i Nulägesbeskrivningen) samlades specifika synpunkter in. Vi har granskat alla dessa individuella kommentarer och hittat några återkommande teman och mönster. Vår syntes presenteras nedanför som en komplettering till avrapporteringen som gjordes efter varje möte. OBS: Det fanns många intressanta och viktiga detaljer bland de synpunkter som rapporterades tidigare, men vi har valt att fokusera på teman som återkommit på de olika mötena. Allmänna reflektioner Flera nya aspekter skulle kunna läggas till i Nulägesanalysen: - Ett tids- och säsongsperspektiv (hur saker och ting ändras över tid, till ex. istäcket i Bottenhavet) - Påverkan av klimatförändringen (på många olika ämnen) - Det internationella perspektivet (till ex. hur finska insatser eller ryska fartyg påverkar nuläget i svenska områden) Flera regionala grupper kommenterade att underlag saknas, dvs. att de behövde flera detaljer för att kunna bedöma kvaliteten i Nulägesbeskrivningen. Flera kommenterade både en översiktsbild och lokala/regionala detaljerna är nödvändiga för att kunna förstå Hp och bilda sig en uppfattning om vägvalen. För vissa ämnnesområden presenterades mestadels negativa aspekter i bubbeldiagrammen trots att det även finns positiva aspekter, och ibland tvärtom. Presentationen i Nulägesbeskrivningen borde granskas en gång till för att säkerställa en mer balanserad bild som återspeglar alla relevanta positiva och negativa aspekter. Förhållanden mellan Havsplanering och andra relaterade processer (t ex Maritima strategin) skulle kunna kartläggas på ett tydligare sätt. I viss mån behövs det en relativ värdering av anspråk. Vilka är viktigare än andra, enligt vilka kriterier? Det finns en viss förvirring kring vem ska ta ansvar för olika delar av havsplaneringsprocessen. Det vore bra att publicera en enkel guide eller karta över hur det ska gå till, och vilka myndigheter (från regeringen ner till kommunnivå) som gör vad. Havet är ett dynamiskt och komplext system och riskerna ökar generellt med tiden. 4
Infrastruktur Kablar och ledningar måste vara med i nulägesbilden (t ex Gazprom piper). Möjliga infrastrukturprojekt i framtiden borde vara med i Nulägesanalysen (t ex en bro över Norra kvarken). Kategorinamnet Infrastruktur skulle kunna ersättas med Transport och kommunikation för att precisera ämnesområdet lite bättre och för att påvisa sambandet mellan transport och kommunikation. Energi Nulägesbeskrivningen fokuserar på vindkrafts negativa påverkan på turismen men det finns även positiva aspekter (vissa turister uppskattar sådana anläggningar, förnyelsebar energi kan bidra till en positiv image, osv). Även kumulativa effekter (stora parker, stora ytor) och den internationella aspekten bör tas upp i Nulägesbeskrivningen. Ny teknik kan påverka framtidsbilden, t ex flytande vindkraftsanläggningar (som inte behöver stå på grund). Det finns flera möjligheter för synergier inom Energi, t ex lokalisering av algodling eller fiske tillsammans med energianläggningar. Naturskydd Nulägesbeskrivning bör kompletteras med mer information om olika sorters skydd och relevanta naturvårdshanteringar. Dumpningsplatser och andra befintliga miljöfaror borde lyftas fram tydligare i Nulägesbeskrivningen. Friluftsliv och turism Det kommunala och regionala perspektivet är särskilt viktigt när det gäller turism och de borde ta mer plats i Nulägesbeskrivningen. Jakt lyftes ofta fram under mötena som en nytta som inte har uppmärksammats tillräckligt i rapporten. Flera markerade att tillväxtperspektivet inte utvecklats lika mycket inom friluftsliv och turism som t ex inom sjöfart. Det finns flera möjligheter att utvecklar synergier mellan friluftsliv och turism och andra sektorer, t ex fiske. Sjöfart Stranderosion, risk för oljeutsläpp, kollisionsrisker och andra risker kopplat till sjöfart nämndes vid flera intressentmöten och föreslogs läggas till i Nulägesbeskrivningen. 5
Flera kommenterade spänningen mellan ökad sjöfart och andra sektorer (t ex turism och fiske) och tyckte att Nulägesbeskrivningen borde fokusera mer på dessa möjliga framtidskonflikter och även på avvägningar mellan sjöfart och landtrafik. Yrkesfiske Det fanns mycket fokus bland intressenterna på avvägningar mellan yrkesfiske, fritidsfiske och annat småskaligt fiske. Nulägesbeskrivningen kan utveckla vidare möjliga synergier mellan yrkesfiske och t ex naturskydd och turism. Konflikt mellan yrkesfiske och säl togs upp av intressenter vid flera (i princip alla) av intressentmötena. Vattenbruk Kopplingen mellan vattendrag på land och havet kommenterades ofta; hur kan sambandet lyftas fram tydligare i ett havsplaneringsammanhang? Utvinning och lagring av material Nulägesbeskrivningen och dess kartor borde visa havets botten (en allmän begäran inte bara kopplad till utvinning och lagring av material). Det fanns inget stort motstånd när det gäller uttagning av grus osv. om det görs på rätt sätt. Däremot uttrycktes en viss tveksamhet när det gäller utvinning av naturgas från havets botten på grund av miljöriskerna. Försvar Flera kommenterade den möjliga synergin mellan försvar och biologisk mångfald / naturskydd. Militärsekretess gör det svårt att planera och bör minimeras så långt som möjligt. Kulturhistoria Synergier mellan turism och kulturhistoria togs upp av flera deltagare (framförallt dykning vid vrak). 6
FÖRDJUPNINGSOMRÅDEN: ÅTERKOMMANDE TEMAN Varje intressentmöte avslutades med en kartövning som fokuserade på de geografiska fördjupningsområdena som föreslagits av HaV. Upplägget av kartövningarna varierades en hel del och de specifika resultaten har redan dokumenterats. Nedanför presenteras en syntes av huvudrubrikerna för fördjupningsområden från hela mötesserien. Intressenterna vill ha bättre underlag. De vill se flera kartor och visualiseringar, mer om sambandet mellan hav och land, och mer tredimensionella bilder som visar hela strukturen från havets botten till luften ovanpå. Informationsgränserna borde förtydligas. Hur mycket vet vi, och vet vi inte, om olika havsplaneringsfrågor? En inventering skulle kunna hjälpa intressenterna att orientera sig och ställa in sina förväntningar på en lämplig nivå. Meningen med ekosystembaserad planering behöver förklaras. Ekosystemansatsen väckte flera frågor och skulle gynnas av en expanderad förklaring av hur detta ska implementeras i praktiken. Integrering med, och länken till, andra länder är en hög prioritering. Flera frågor och även kartläggningar kräver ett nära samarbete med våra grannländer. Hotspots och tematiska fördjupningsområden bör prioriteras. Inte bara geografiska områden som är självklara behöver tidig uppmärksamhet under havsplaneringsprocessen, utan även vissa små fokusområden och temabaserade områden (t ex dumpningsställen) behöver planeras parallellt. Ta med ett systemperspektiv in i målsättningsprocessen. Det är inte lätt att förstå hur saker och ting hänger ihop men det är viktigt att försöka utöka en sådan förståelse innan målen sätts. Stora regionala skillnader måste lyftas fram tydligare. Till exempel, havsplanering i Bottenhavet måste i beakta frågor kring is, isbildning, isvägar osv. DE REGIONALA MÖTENA OCH DESS EGENSKAPER Ovan beskrevs likheter mellan de regionala intressentmötena men självklart fanns det viktiga skillnader. Varje möte var ett unikt tillfälle när det gäller både deltagarna och de synpunkter som de lyfte fram. I Stockholm... var det en större fokus på grundkoncept såsom ekosystembaserad planering och ekosystemtjänster. Deltagarna efterfrågade tydligare definitioner av dessa samt av flera andra begrepp (energiproduktion, friluftsliv m m). Det var också ett mer nationellt och övergripande perspektiv som framfördes vilket också var syftet med det nationella mötet. Kunskapsbrist påpekades ofta som en begränsande faktor i havsplanering. I Skellefteå... uppmärksammades ofta ämnen som kan beskrivas som mer fysiska: isbildning, klimatförändringen, muddring osv. Tids- och säsongsaspekten betonades: förhållandet med havet ändras under året och över åren. Vissa problem som prioriteras i södra delen av Sverige (t ex fisk- 7
och musselodling) blir inte aktuella i norr. Förhållandet med Finland var också en stor fråga. Engagemanget var generellt lite svårare att väcka både i Skellefteå och Söderhamn. I Söderhamn... visades ett tydligare systemtänk bland deltagarna. De identifierade flera aspekter som inte hade påpekats tidigare (t ex stranderosion från båttrafik) samt nya möjliga kombinationer och synergier (t ex odling av alger i kombination med lokalisering av vindkraft). Eftersom farlederna genom Södra Kvarken är smala var gruppen mer medveten om hur olika intressen kunde krocka med varandra (fysiskt såväl som metaforiskt) och om riskbilden som blir resultat av detta. Gruppen var väl medveten om den allmänna konflikten mellan bruk [nyttjande] och natur. I Göteborg... samlades en mer inarbetad och erfaren grupp varav en tredjedel hade deltagit i ett liknande intressentmöte för ett år sedan. Energi och sjöfart tog mer plats och gruppen efterfrågade flera detaljer om elkablar, risken för oljeutsläpp och liknande frågor. Även yrkesfiske blev en större fråga än i andra regioner. Stämningen var bra men gruppen var väl medveten om konflikter mellan olika intressen i havet och efterfrågade kriterier för en relativ värdering av olika anspråk. I Kristianstad... blev det ett större fokus på internationella aspekter och sammankopplade frågor, t ex energiproduktion, kablage och lokalisering av vindkraft. Yrkesfiskefrågor väckte mycket intresse, inte minst när det gäller konflikter mellan yrkesfiske å ena sidan och småskaligt fiske och sportfiske å andra sidan. Mötet i Kristianstad och Norrköping visade ett stort intresse för fördelningen av ansvar mellan olika aktörer (kommuner, länsstyrelsen, och HaV). I Kristianstad efterfrågades lite mindre komplexitet i information som ska gå ut till allmänheten och lite mer vägledning när det gäller hur komplexiteten i havsplanering ska hanteras i en demokratisk process. I Norrköping... fanns flera aktörer vars intresse kan beskrivas som mer nationellt än regionalt, t ex Sjöfartsverket och även flera aktörer från Stockholmsområdet. Samtalet präglades något av dessa aktörer och gruppen identifierade flera Konkurrerande intressen som ingen annan grupp hade nämnt (t ex terrorister, katastrofberedskap). Möjliga krångligheter men även synergier i planeringsprocessen lyftes fram: havsplanering kan tvinga fram och även krocka med andra planeringsfrågor och processer på kommunal nivå. Samtalen blev betydligt mer komplicerade och nyanserade, vilket kan vara en bieffekt av att Norrköpingsmötet var sist i tågordningen. Upplägget av mötet präglades av allt annat som redan sagts och tyckts tidigare i andra regioner. UTVÄRDERING AV MÖTENA OCH VÄGEN FRAMÅT: NÅGRA REFLEKTIONER HaV samordnade dessa möten tillsamman med länsstyrelserna för att informera om Nulägesanalysen, få in synpunkter och engagera intressenter i en långsiktig havsplaneringsprocess. Lyckades möten att uppfylla dessa förväntningar? Det allmänna svaret måste vara ja. Ungefär 325 intressenter deltog i sex heldagsdialoger runt om i landet. De fick en ganska omfattande presentation om havsplanering och nulägesanalysen. De ställde många frågor, skrev på kartor och lämnade in hundratals informella förslag och synpunkter på nulägesbeskrivningen samt på havsplanering generellt. Intressentgrupperna verkade ganska nöjda med Nulägesbeskrivningens format, struktur, och innehåll. Deras klagomål och önskemål rörde sig mer på en detaljnivå. 8
Regeringen vill att processen ska leda fram så småningom till ett färdigt utkast till en havsplan där alla oklarheter är lösta. Skulle sådana dialogmöten kunna bidra även till detta krav? Svaret måste uttryckas med mer ödmjukhet. Mötesserien bekräftade att det finns svåra frågor som måste lösas. Självklart kan intressentmöten bidra till att lösa dessa, men i och med att det finns stora och komplexa intressekonflikter blir dessa en tung börda att lägga på dialogbordet. En mer realistisk väg framåt skulle vara att balansera professionella insatser med en förankringsprocess där förslag till kompromisser och lösningar presenteras till intressenter för dialog och synpunkter. Det kan behövas två eller tre varv innan alla känner sig hemma i ett slutresultat. Att lösa oklarheter betyder inte att alla blir överens utan att allt som behöver avgöras blir tydliggjort, och även att alla förstår besluten och varför de har tagits. Framtida dialogmöten kan och borde användas för att få in idéer om kreativa lösningar från intressenter. Men ansvaret för att få ihop pusslet måste ligga hos HaV och länsstyrelserna. Vad kan förbättras? Några tips: Framtida dialogmöten (eller snarare dialogprocesser) skulle vinna på en bredare intressentgrupp där myndigheterna är mindre dominanta. Korspollinering med de som utvecklar fram den Maritima strategin är ett måste. Förhoppningsvis kan framtida möten korta ner tiden för inledande presentationer och utöka tiden för dialog: den långa presentationen var nödvändig under den här serien men det vore bra om tiden för presentationer kan begränsas till max 90 minuter framöver. Vi upplevde (och även hörde) att grupperna blev mer engagerade ju mer diskussionsämnena kopplades till konkreta frågor, kartor, och visualiseringar. Det vore bra att koppla in mer dialog med grannländerna: alla uppskattade att en deltagare från Finland var med i Skellefteå, till exempel. Men processen i allmänhet var bra, resultatet blev bra, och nu har HaV det underlag som krävs för att ta havsplaneringen vidare till nästa boj. Kontakter: Alan AtKisson, VD, / AtKisson Group alan.atkisson@atkisson.com Kristina AtKisson, Seniorkonsult, Det Naturliga Steget (i samarbete med AtKisson Group) kicki@atkisson@detnaturligasteget.se 9