TMS136. Föreläsning 5

Relevanta dokument
TMS136. Föreläsning 5

Matematisk statistik för D, I, Π och Fysiker

TMS136. Föreläsning 4

Föreläsning 5, Matematisk statistik Π + E

Matematisk statistik 9 hp Föreläsning 4: Flerdim

SF1901: Sannolikhetslära och statistik. Flera stokastiska variabler.

Matematisk statistik 9hp Föreläsning 5: Summor och väntevärden

LINKÖPINGS UNIVERSITET EXAM TAMS 27 / TEN 2

TAMS79: Föreläsning 4 Flerdimensionella stokastiska variabler

Föreläsning 5, FMSF45 Summor och väntevärden

SF1901: Sannolikhetslära och statistik

Matematisk statistik 9hp Föreläsning 7: Normalfördelning

(a) på hur många sätt kan man permutera ordet OSANNOLIK? (b) hur många unika 3-bokstavskombinationer kan man bilda av OSANNO-

SF1901: SANNOLIKHETSTEORI OCH FLERDIMENSIONELLA STOKASTISKA STATISTIK VARIABLER. Tatjana Pavlenko. 8 september 2017

SF1901: Sannolikhetslära och statistik

SF1920/SF1921 Sannolikhetsteori och statistik 6,0 hp Föreläsning 6 Väntevärden Korrelation och kovarians Stora talens lag. Jörgen Säve-Söderbergh

SF1901: Sannolikhetslära och statistik

SF1901 Sannolikhetsteori och statistik I

Matematisk statistik för D, I, Π och Fysiker

Föreläsning 6, Matematisk statistik Π + E

6. Flerdimensionella stokastiska variabler

Stokastiska signaler. Mediesignaler

Exempel. Kontinuerliga stokastiska variabler. Integraler i stället för summor. Integraler i stället för summor

Föreläsning 1. Repetition av sannolikhetsteori. Patrik Zetterberg. 6 december 2012

Tentamen i matematisk statistik (9MA241/9MA341, STN2) kl 08-12

Kap 2. Sannolikhetsteorins grunder

Matematisk statistik 9 hp Föreläsning 6: Linjärkombinationer

Föreläsning 5, Matematisk statistik 7.5hp för E Linjärkombinationer

Stat. teori gk, ht 2006, JW F7 STOKASTISKA VARIABLER (NCT 5.7) Ordlista till NCT

SF1901 Sannolikhetsteori och statistik I

SF1901: SANNOLIKHETSTEORI OCH MER ON VÄNTEVÄRDE OCH VARIANS. KOVARIANS OCH KORRELATION. STORA TALENS LAG. STATISTIK.

SF1911: Statistik för bioteknik

Föreläsning 4: Konfidensintervall (forts.)

SF1901: SANNOLIKHETSTEORI OCH KONTINUERLIGA STOKASTISKA VARIABLER STATISTIK. Tatjana Pavlenko. 7 september 2016

Föreläsning 7: Punktskattningar

Kurssammanfattning MVE055

Föreläsning 7: Punktskattningar

Matematisk statistik för B, K, N, BME och Kemister

Tentamen MVE301 Sannolikhet, statistik och risk

Finansiell Statistik (GN, 7,5 hp,, HT 2008) Föreläsning 3

Tentamen MVE301 Sannolikhet, statistik och risk

SF1901: Sannolikhetslära och statistik. Väntevärde; Väntevärde för funktioner av s.v:er; Varians; Tjebysjovs olikhet. Jan Grandell & Timo Koski

Tentamen MVE302 Sannolikhet och statistik

SF1901: Sannolikhetslära och statistik

Föreläsning 7: Punktskattningar

Formler och tabeller till kursen MSG830

Väntevärde och varians

Matematisk statistik TMS063 Tentamen

Grundläggande matematisk statistik

Tentamen MVE301 Sannolikhet, statistik och risk

Föreläsning 6, FMSF45 Linjärkombinationer

LINKÖPINGS UNIVERSITET EXAM TAMS 27 / TEN 2

FACIT: Tentamen L9MA30, LGMA30

Demonstration av laboration 2, SF1901

Kapitel 5 Multivariata sannolikhetsfördelningar

Matematisk statistik för D, I, Π och Fysiker

STOCKHOLMS UNIVERSITET Statistiska institutionen Michael Carlson,

LINKÖPINGS UNIVERSITET EXAM TAMS 27 / TEN 2

Finansiell statistik, vt-05. Kontinuerliga s.v. variabler. Kontinuerliga s.v. F7 Kontinuerliga variabler

Envägs variansanalys (ANOVA) för test av olika väntevärde i flera grupper

Matematisk statistik KTH. Formelsamling i matematisk statistik

TMS136. Föreläsning 7

Oberoende stokastiska variabler

Tentamen MVE301 Sannolikhet, statistik och risk

TMS136. Föreläsning 13

MS-A0509 Grundkurs i sannolikhetskalkyl och statistik Sammanfattning, del I

MS-A0509 Grundkurs i sannolikhetskalkyl och statistik Sammanfattning, del I

Grundläggande matematisk statistik

1. För tiden mellan två besök gäller. V(X i ) = 1 λ 2 = 25. X i Exp (λ) E(X i ) = 1 λ = 5s λ = 1 5

Tentamen MVE301 Sannolikhet, statistik och risk

TAMS79: Föreläsning 6. Normalfördelning

TMS136. Föreläsning 10

(x) = F X. och kvantiler

SF1669 Matematisk och numerisk analys II Lösningsförslag till tentamen DEL A

Provmoment: Tentamen 6,5 hp Ladokkod: A144TG Tentamen ges för: TGMAI17h, Maskiningenjör - Produktutveckling. Tentamensdatum: 28 maj 2018 Tid: 9-13

Grundläggande matematisk statistik

Summor av slumpvariabler

Formel- och tabellsamling i matematisk statistik

Matematisk statistik TMS064/TMS063 Tentamen

2 x dx = [ x ] 1 = 1 ( 1 (1 0.9) ) 100 = /

Stokastiska vektorer

1 Föreläsning V; Kontinuerlig förd.

Laboration 2: Sannolikhetsteori och simulering

TENTAMEN MÅNDAGEN DEN 22 OKTOBER 2012 KL a) Bestäm P(ingen av händelserna inträffar). b) Bestäm P(exakt två av händelserna inträffar).

Tentamen i matematisk statistik (92MA31, STN2) kl 08 12

9. Konfidensintervall vid normalfördelning

Föreläsning 11: Mer om jämförelser och inferens

SF1901: Sannolikhetslära och statistik

Föreläsning 2, Matematisk statistik för M

Statistiska metoder för säkerhetsanalys

Tentamen MVE302 Sannolikhet och statistik

Övning 1 Sannolikhetsteorins grunder

0 om x < 0, F X (x) = x. 3 om 0 x 1, 1 om x > 1.

Föresläsningsanteckningar Sanno II

1. En kortlek består av 52 kort, med fyra färger och 13 valörer i varje färg.

Matematisk statistik KTH. Formel- och tabellsamling i matematisk statistik

Två parametrar: µ (väntevärdet) och σ (standardavvikelsen) µ bestämmer normalfördelningens läge

Matematisk statistik 9hp Föreläsning 2: Slumpvariabel

Stokastiska vektorer och multivariat normalfördelning

4.3 Stokastiska variabler (slumpmässiga variabler) 4.4 Väntevärde och varians till stokastiska variabler

Transkript:

TMS136 Föreläsning 5

Två eller flera stokastiska variabler I många situationer är det av intresse att betrakta fler än en s.v. åt gången Speciellt gör man det i statistik där man nästan alltid jobbar med stickprov Med ett stickprov menar vi här inte observerade data utan en uppsättning oberoende (definieras lite längre fram) och likafördelade s.v.

Till att börja med I vissa situationer är man intresserade av hur två s.v. beror av varandra Till exempel kan man vara intresserad av att prediktera ett aktiepris utifrån ett index

Två diskreta För två diskreta s.v. X och Y kan vi definiera en gemensam massfunktion (joint probability mass function) f XY (x, y) som är sådan att 1. f XY (x, y) 0 2. f XY (x, y) alla y alla x = 1 3. f XY x, y = P(X = x, Y = y)

Två kontinuerliga För två kontinuerliga s.v. X och Y kan vi definiera en gemensam täthetsfunktion (joint probability density function) f XY (x, y) som är sådan att 1. f XY (x, y) 0 2. f XY x, y dxdy=1 3. P X, Y B = f XY x, y dxdy B

Exempel Låt X vara tiden (i ms) tills din dator får kontakt med en viss server och Y vara tiden (i ms) (från dess du begärde kontakt med servern) tills servern släpper in dig. Det är klart att X < Y Baserat på historiska data har vi kommit fram till att f XY x, y = 6 10 6 exp ( 0.001x 0.002y) för x < y

Exempel fortsättning Observera att f XY x, y dxdy =6 10 6 exp 0.001x 0.002y dydx 0 x = 3 10 3 exp 0.003x dx = 1 0

Exempel fortsättning Vi har även att (kolla att integralerna stämmer ) P X < 1000, Y < 2000 1000 2000 =6 10 6 exp 0.001x 0.002y dydx 0 x 1000 = 3 10 3 exp 0.003x exp 4 0.001x dx 0 0.915

Marginaler Om man för en gemensam massfunktion summerar över den ena s.v. n:s möjliga värden får man (marginal)massfunktionen för den andra s.v. n och f X x = f XY (x, y) alla y f Y y = f XY (x, y) alla x

Marginaler Om man för en gemensam täthetsfunktion integrerar över den ena s.v. n:s värdemängd får man (marginal)tätheten för den andra s.v. n och f X x = f XY x, y dy f Y y = f XY x, y dx

Exempel fortsättning Om vi serverexemplet enbart är intresserade av P(Y > 2000) kan vi få denna ur (kom ihåg att Y > X) 2000 P Y > 2000 =6 10 6 exp 0.001x 0.002y dydx 0 2000 +6 10 6 exp ( 0.001x 0.002y) dydx 0.05 2000 x

Exempel fortsättning Vi kan också beräkna P(Y > 2000) ur marginaltätheten för Y Marginaltätheten fås ur (kom ihåg att X < Y) f Y y = f XY x, y dx y = 6 10 6 exp 0.001x 0.002y dx 0 = 6 10 3 exp ( 0.002y)(1 exp 0.001y )

Exempel fortsättning Vi har då att P Y > 2000 = 0.006 exp 0.002y 1 exp 0.001y dy 2000 0.05

Betingade fördelningar För diskreta s.v. X och Y kan vi definiera betingade massfunktioner enligt f X y x = P X = x Y = y = f XY(x, y) f Y (y) f Y x y = P Y = y X = x = f XY(x, y) f X (x)

Betingade fördelningar Det gäller att 1. f X y x 0 2. f X y x = 1 alla x Samma gäller så klart även för f Y x y

Betingade fördelningar För kontinuerliga s.v. X och Y kan vi definiera betingade täthetsfunktioner enligt f X y x f Y x y = f XY(x, y) f Y (y) = f XY(x, y) f X (x)

Det gäller att 1. f X y x 0 Betingade fördelningar 2. f X y x dx = 1 3. P Y B X = x = f X y x dx B Samma gäller så klart även för f Y x y

Exempel forts I serverexemplet har vi (kolla detta) f X x = 0.003exp ( 0.003x) Det följer (för x > 0 och x < y) att f Y x y = f XY(x, y) f X (x) = 0.002exp (0.002x 0.002y)

Exempel forts Till exempel kan vi beräkna P Y > 2000 X = 1500 = f Y 1500 y dy = 0.002e 3 e 0.002y dy 0.368 2000 2000

Betingat väntevärde/varians Man kan definiera betingat väntevärde enligt μ Y x = E Y x = alla y yf Y x y dy yf Y x y

Betingat väntevärde/varians Och betingad varians enligt σ 2 Y x = V Y x = alla y 2 y μ Y x fy x y dy y μ Y x 2 fy x y

Exempel forts. I serverexemplet kan vi till exempel beräkna (minns att Y > X och använd partiell integration) E Y X = 1500 = 0.002e 3 ye 0.002y dy = 2000 1500

Oberoende s.v. Vi säger att två s.v. X och Y om något (och därmed alla) av följande ekvivalenta samband gäller 1. f XY (x, y) = f X (x)f Y (y) 2. f X y (x) = f X (x) 3. f Y x (y) = f Y (y) 4. P X A, Y B = P X A P Y B

Exempel Antag att X och Y är längden respektive diametern för en viss typ av skruv Antag vidare att X och Y är oberoende, X är normalfördelad med väntevärde 10.5 mm och varians 0.0025 (mm)^2 och Y är normalfördelad med väntevärde 3.2 mm och varians 0.0036 (mm)^2 Beräkna P(10.4 < X < 10.6, 3.15 < Y < 3.25)

Exempel forts Vi har då att P(10.4 < X < 10.6, 3.15 < Y < 3.25) = P 10.4 < X < 10.6 P(3.15 < Y < 3.25) = P 10.4 10.5 0.05 < Z < 10.6 10.5 0.05 P 3.15 3.2 0.06 < Z < 3.25 3.2 0.06 P 2 < Z < 2 P( 0.83 < Z < 0.83) = 2Φ 2 1 2Φ(0.83 1) 0.57

Fler än två s.v. Man kan generalisera allt som gäller för två s.v. till att gälla flera s.v. Till exempel kan man definiera multivariata tätheter och massfunktioner analogt med det vi sett ovan Marginalerna (för en eller flera s.v.) fås genom att integrera/summera över den/de s.v. man vill ha bort

Fler än två s.v. Om mass-/täthetsfunktionen för X 1,, X p är f X1 X p x 1,, x p gäller att X 1,, X p är oberoende om och endast om f X1 X p x 1,, x p = f X1 x 1 f Xp x p för alla x 1,, x p