-01-31 Utmaning bostäder Handlingsprogram 2013 1
2
Verksamhetsplanering 13 Modellen för verksamhetsplaneringen baseras på 4 nivåer. Strategisk inriktning Handlingsprogram VP för styrkort Avdelnings-VP Den strategiska inriktningen pekar ut färdriktningen med utblick mot 2020. Handlingsprogrammen är kopplade till våra 5 utmaningar och syftar till att binda samman Länsstyrelsens insatser inom respektive utmaning oavsett på vilken avdelning arbetet utförs. Syftet är också att få en samlad bild som kan kommuniceras både internt och externt. VP för styrkort motsvarar den mer traditionella formen av VP där viktigare insatser som inte återfinns inom de 5 utmaningarna samlas i ett gemensamt dokument men uppdelad på respektive avdelning. Utöver detta har varje avdelning en avdelnings-vp som samlar avdelningens samtliga insatser oavsett om de är kopplade till handlingsprogrammen, VP för styrkort eller insatser av annan art. Handlingsprogram för utmaningen bostad Utmaningen i stort Att möjliggöra befolkningstillväxt och samtidigt förbättra regionens miljö och invånarnas hälsa I Stockholm finns kunskap, möjligheter, utmaningar och puls värden som många människor och företag söker. Samtidigt erbjuder staden unika gröna och blå värden. Det är alltid nära till natur, vatten och grönområden. Denna blandning av dynamik och närhet till natur gör regionen attraktiv och leder till att Stockholms läns befolkning ökar. Utgångspunkten är att en befolkningsökning utgör en grundläggande förutsättning för en positiv ekonomisk utveckling och ökad välfärd. Utmaningen är att befolkningen kan växa och regionens miljö förbättras så att välbefinnandet hos länets invånare ökar. En fortsatt befolkningstillväxt ger möjlighet till resurseffektiva lösningar som inte är möjliga i glesare regioner. Utsläppen per person är betydligt lägre i Stockholmsregionen än i riket som helhet. En hög tillväxt i Stockholm har därför en relativt låg miljöpåverkan. Men fler människor betyder dock ökad markexploatering, fler transporter och större energianvändning. Utmaningen ligger i att planera för en effektiv region, där resursförbrukningen är låg och transporter sker på ett effektivt sätt. 3
För att möta utmaningen behövs fokus på Energi och klimat, Bostäder samt Infrastruktur Luftkvalitet och buller är också viktiga aspekter i tätbebyggda stadsmiljöer. Det är viktigt att utnyttja och satsa på storstadens fördelar avseende miljövänliga lösningar för kollektivtrafik och energiförsörjning. Att minska klimatpåverkan och samtidigt utveckla en tillgänglighet som möjliggör ekonomisk tillväxt Stockholmsregionen ligger i utkanten av Europa, en bra bit ifrån andra stora städer och marknader. Inom regionen finns stora problem med trängsel. Utmaningen är att skapa en god tillgänglighet med mindre klimatpåverkan, såväl regionalt som globalt, som också gynnar en ekonomisk tillväxt. Hotet om framtida klimatförändringar och behovet att minska klimatpåverkan är central för vår utveckling. Både befintlig och planerad bebyggelse och infrastruktur måste anpassas till kommande klimatförhållanden. För att klara utmaningen att samtidigt minska vår miljöpåverkan behöver vi förändra vår energianvändning, våra resvanor, vårt sätt att transportera varor och gods och i vissa avseenden också vår livsstil. För att möta utmaningen behövs fokus på Energi och klimat, Infrastruktur och Bostäder Att åtgärda kapacitetsbrister samtidigt som behoven fortsätter att växa Stockholm växer rekordsnabbt. Transportinfrastrukturen, bostadsbeståndet och utbildningssystemets kapacitet har inte utvecklats i takt med befolkningsökningen. Utmaningen är att åtgärda kapacitetsbristerna samtidigt som behoven ökar. För att regionen ska klara den förväntade expansionen krävs högre kvalitet och kapacitet inom den högre utbildningen, det behöver byggas fler bostäder och det måste investeras i vägnätet och kollektivtrafikssystemet. I dag finns tendenser till att kapacitetsbristerna hämmar näringslivets tillväxt och minskar regionens attraktivitet. För att möta utmaningen behövs fokus på Bostäder och Infrastruktur 4
Bostäder En regions attraktionskraft kan definieras som dess förmåga att locka till sig företag och människor. Genom företagen skapas en arbetsmarknad som ger förutsättningar för att människor ska vilja bosätta sig i regionen. Den viljan måste mötas av en fungerande bostadsmarknad med god och varierad tillgång på bostäder. De senaste årens kraftiga befolkningsökning i kombination med ett lågt bostadsbyggande har lett till bostadsbrist i hela länet. Enligt befolkningsprognosen kommer länet fortsätta att växa kraftfullt och de senaste siffrorna visar att ökningstakten är större än någonsin. Länets aktörer står inför den stora utmaningen att bygga i den höga och jämna takt som behövs för att täcka behoven. Bostadsbristen utgör ett hinder både för dem som önskar komma in på länets bostadsmarknad och för dem med ändrade behov som behöver byta bostad. Bristen minskar också den viktiga rörligheten på marknaden. Nyproduktion av bostäder står för cirka 1 procent av beståndet varje år. Det är ett litet antal relativt sett, men på 20 år blir det cirka en fjärdedel av beståndet. Nyproduktionen skapar även viktiga dynamiska effekter på bostadsmarknaden i form av flyttkedjor. Länets bostadsbyggande sker med stora regionala skillnader. Förutom givna faktorer som attraktivitet, infrastrukturförsörjning och läge i regionen visar detta på en stor potential för ett ökat bostadsbyggande i många kommuner. Den stora bristen till trots får bostadsbyggandet inte enbart ses som en kvantitetsfråga utan även som en kvalitetsfråga. Nyproduktionen kan användas som verktyg för att korrigera tidigare misstag och bör inte ytterligare förstärka de regionala skillnaderna i länet. Regionens prioriteringar För att få en fungerande bostadsmarknad som motsvarar behovet hos den växande befolkningen behöver regionen prioritera följande: Ökat bostadsbyggande En fungerande bostadsförsörjning är avgörande för regionens långsiktiga utveckling och för näringslivets kompetensförsörjning. För aktörerna i Stockholms län gäller det att planera för en befolkningsökning på ytterligare en halv miljon nya invånare fram till år 2030. Då behövs minst 250 000 nya bostäder eller omkring 13 000 nya bostäder per år. Om de senaste årens höga befolkningsökning på mellan 30 000 till 40 000 personer per år kvarstår och med tanke på alla år bostadsbyggandet inte lyckats matcha befolkningsökningen kan behovet öka till cirka 20 000 nya bostäder per år. Tiden från idé till färdig bostad behöver kortas. Långa handläggningstider för planer och överklaganden hos såväl kommuner, Länsstyrelsen och övre 5
instanser samt överklaganden av detaljplaner och bygglov försenar, fördyrar och försvårar bostadsprojekt och utgör en osäkerhetsfaktor i processen. Även bristande planberedskap hos kommunerna och outnyttjade byggrätter hos byggherrarna leder till att potentiella bostäder försenas eller inte blir av. De verktyg som kommunerna har för att öka bostadsproduktionen skulle kunna synliggöras bättre. Metoder kan förmedlas i större utsträckning och gråzoner i exempelvis exploateringsavtal och konkurrensfrågor belysas. Likaså behövs större transparens vad gäller marktilldelning och planering, vilket alla byggherrar behöver för att skapa sin produkt. En översyn av statliga intressen i den kommunala planeringen, exempelvis vad gäller buller och områden för riksintressen och dess påverkan på bostadsbyggandet är mycket angelägen. Varierat bostadsbestånd Regionen behöver en väl fungerande bostadsmarknad med ett varierat bostadsbestånd. Det ökar möjligheterna för till exempel unga, svenska och utländska studenter, gästforskare och internationella experter att snabbt hitta en lämplig bostad. Exempelvis studentbostadsmarknaden är i behov av mer kreativa och dynamiska lösningar. Det finns ungefär 12 000 studentbostäder i länet idag och förhållandet studenter och studentbostäder är därmed cirka 16 procent. I Stockholms län, som har en ansträngd bostadsmarknad i övrigt, kan det finnas skäl att öka förhållandet till åtminstone 30 procent. Ett varierat bostadsbestånd är också viktigt för att bryta de negativa konsekvenserna av boendesegregationen och det är en uppgift för alla länets aktörer. Segregation är hämmande för regionens tillväxt när den leder till att människors fulla potential inte tillvaratas. De socioekonomiska skillnaderna mellan olika delar av regionen sammanfaller ofta med en etnisk segregation där till exempel etniska svenskar oftare än andra etniciteter bor i delar med en stor andel småhus och bostadsrätter. Nyproduktion av bostäder måste i större utsträckning användas som ett verktyg för att öka integrationen. Effektivisera det befintliga beståndet I länet finns nästan en miljon bostäder idag. Insatser i det befintliga beståndet blir därför viktigt både vad gäller energieffektivisering och åtgärder för att öka antalet boendetillfällen i de befintliga bostäderna. Kraven på energieffektivitet i nyproducerade bostäder har höjts. EU beslutade nyligen att alla nybyggda bostäder ska vara betydligt energisnålare och till stor del använda förnyelsebar energi år 2020. Eftersom bostadsbebyggelsen står för cirka 40 procent av energianvändningen, varav det mesta går åt till uppvärmning, är åtgärder i såväl nyproduktion som i det befintliga beståndet viktiga för att nå målen om minskad klimatpåverkan. 6
Nya bostäder behöver lokaliseras och utformas så att de klarar de effekter som ett förändrat klimat kan medföra. De bör också planeras så att kortare resor kan ske till fots eller cykel och att de samtidigt är kollektivtrafiknära. Det är viktigt att beståndet används så effektivt som möjligt. En ökad rörlighet måste främjas samtidigt som potentialen att hyra ut hela eller delar av sin bostad måste utnyttjas i större utsträckning. Ekonomiska incitament i kombination med en trygg andrahandsförmedling av bostäder blir då viktiga aspekter. Regionala prioriteringar Inom Bostäder är det särskilt viktigt med: Ökat bostadsbyggande. En fungerande bostadsförsörjning är avgörande för regionens långsiktiga utveckling och för näringslivets kompetensförsörjning. Bostadsbyggandet måste de närmaste tio åren vara på en nivå om15 00020 000 bostäder per år för att bygga ifatt regionens växande befolkning Varierat bostadsbestånd. Regionen behöver en väl fungerande bostadsmarknad med ett varierat bostadsbestånd som ökar möjligheter för till exempel unga, svenska och utländska studenter, gästforskare och internationella experter att snabbt hitta en lämplig bostad. Effektivisera det befintliga beståndet genom bland annat energieffektivisering för att nå uppsatta mål om minskade utsläpp av växthusgaser, samt förbättrad yteffektivitet. Övergripande idé för Länsstyrelsens arbete Halvera tiden från idé till färdig bostad Vad kan Länsstyrelsen göra 1. Handläggningstiderna för byggnads- och planärenden ska förkortas Det gäller både länsstyrelsen och kommunerna. Vad gäller länsstyrelsen kommer följande att gälla från den 1 september 2011: 7
Ärendegrupp Ny normaltid dagar Innebär jämfört med 2010 en minskning med Samråd FÖP 120 Knappt 6 månader Samråd ÖP 120 Knappt 3 månader Samråd Detaljplaner 40 1 månad Överklagan Detaljplaner 60 oförändrat Överklagande bygglov bostäder > 10 150 4 månader (jämfört 2009) 2. Avvägningarna mellan olika intressen behöver förändras till förmån för bostadsbyggande Följande principer kommer att tillämpas av länsstyrelsen. Bostäder ges tyngre vikt vid avvägning mot andra intressen, bland annat genom att hittills tillämpade policys och utgångspunkter ska omprövas Tillväxtfrågor inkl bostadsbyggande bevakas mer aktivt i ÖP-processen 3. Fler och bättre kunskapsunderlag Insats Vem När Rapport om klimatanpassning i den fysiska planeringen som bl.a. innehåller ett processverktyg för fysisk planering som kan användas för att hantera risker för exempelvis ras, skred, erosion och översvämning. Rekommendationer för fysisk planering gällande ras och skred, ett samarbete mellan 8 länsstyrelser i Mellansverige Strategi för transporter med farligt gods i samband överdäckningar Kunskapsunderlag om överdäckningar, d.v.s. överbyggda trafikleder. Rapport om riskhänsyn i samhällsplaneringen, med fokus på hänsyn till transporter med farligt gods på vägar och järnvägar. Ett kunskapsunderlag i form av översvämningskartering och kartläggning av hur samhällsviktig verksamhet kan påverkas av översvämning ska spridas till länets kommuner. Miljökvalitetsnormer för vatten B, PL B, PL B, PL,T B, PL, B, PL, B vintern vintern Riksintresse flyg, Arlanda-Bromma PL,M,B,T Förordnandeområden försvarsintressen PL,M 8
PM om markavvattning PM utformning av bullerskyddsbestämmelser Program för uppdragsarkeologi M, PL PL,M Samverkan om industribuller med storstadslänen PL M Bostadsmarknadsenkäten Läget i länet på bostadsmarknaden Minirapport/PM om markpolitik i länet Minirapport/PM om ungas boende Minirapport/PM om pågående projekt för studentbostäder i länets kommuner (från Bostadsmarknadsenkäten) Minirapport/PM om ägardirektiv till allmännyttan samt sammanställning av politiska mål för bostadsbyggande från budget/öp mm Minirapport/PM om planberedskap/outnyttjade byggrätter Minirapport/PM om andrahandsmarknaden och förmedlingsfrågor M m.fl. Påbörjat hösten 2011 Påbörjas våren febr Minirapport/PM om en utvecklad medborgardialog 2013 Utveckla och förbättra Bostadsmarknadsenkäten tillsammans med Boverket, departementen, myndigheter, kommuner och andra länsstyrelser Bidrag (200 000 kr) till södertörnskommunerna för att hitta gemensamma riktlinjer för energianvändning i nyproduktion Hösten -2013 m.fl. -2013 Mp Dec 2011 nov 2011 4. Information och utbildning till kommunerna i PBL Insats Vem När Kompletterande PBL-utbildning PL Pågår Mötesplats ny PBL (seminarium och rådgivning) PL Pågår Riktad information angående formkrav i samband med överklagande av bygglov Mer och bättre rådgivning i tidiga skeden av planprocessen RÄ Våren PL Hösten 9
5. Arena för kunskapsförmedling Insats Vem När Kunskapsförmedling markpolitik, byggrätter, medborgardialog m m Sob, PL Hösten 2011 Kommunbesök bl.a. om kraven på klimatanpassning B,M,PL Pågår Workshop med kommunernas ansvariga för bostadsförsörjningen kring kommunernas riktlinjer för bostadsförsörjning (tre tillfällen) Sob 14 november 2011 och våren 6. Koppling till andra utmaningar 6.1. Bättre koppling mellan infrastruktur och bostäder Tydlighet i transportinfrastrukturplaneringen när det gäller sambandet mellan infrastruktursatsningar och bostäder. Prioritera transportinfrastrukturobjekt som har tydlig koppling till bostadsbyggande, inte minst kollektivburna objekt. 6.2. Bättre koppling mellan innovationskraft och bostäder Studie av flaskhalsar inom bostäder och infrastruktur inom ramen för innovationskraft 7. Områdesspecifikt 7.1 Underlätta färdigställandet av studentboenden Prioriteringar av ärenden som rör studentbostäder och ge råd och stöd i tidigt skede kring allt från komplexa planeringsförutsättningar till BBR samt arbeta för att få fler kommuner i länet att planera för studentbostäder Härutöver genomförde länsstyrelsen under hösten 2011 en studie om byggföretagens syn på bostadsbyggandet i länet som kommer att vidareutvecklas under. Dessutom kommer länsstyrelsen att följa de olika uppdragen från regeringen och i den mån det är möjligt även medverka utifrån våra förutsättningar. 10
Vad kan regeringen göra Se över statliga intressen för bostadsbyggandet Riksintressen Buller Farligt gods Skyddsavstånd infrastruktur Prioritera bostadsbyggnadsbehov i samband med fördelning av resurser för transportinfrastruktur Se över lagen om kommunernas ostadsförsörjningsansvar Verka för att relevanta nationella kunskapsunderlag tas fram eller uppdateras. Medverka till en stabilare byggnadstakt oavsett konjunkturläge Exempelvis kreditgarantier 11