GYMNASIERAPPORTEN VINTER ELEVERNA OCH GYMNASIEVALET VÄSTRA GÖTALANDS LÄN

Relevanta dokument
GYMNASIERAPPORTEN VINTER ELEVERNA OCH GYMNASIEVALET STOCKHOLMS LÄN

GYMNASIERAPPORTEN VINTER ELEVERNA OCH GYMNASIEVALET

GYMNASIERAPPORTEN 2018

GYMNASIERAPPORTEN 2016 "YRKESUTBILDNING GER INGA JOBB"

Ungdomars kommentarer om skolk Hösten 2013

APRIL När föräldrarna själva får välja. Attityder och åsikter om barnens gymnasieval

Hur viktigt har följande varit för ditt val av gymnasieutbildning?

Intervjumetod: Fältperiod: Målgrupp: st.

Worldskills Yrkes-SM i Uppsala 2018

Ungdomars kommentarer om patientjournalen på nätet Våren 2014

KULTUR OCH FRITID Ung i Gävle

Tidigare elever berättar Teknikprogrammet

Lokal uppföljning av ungdomspolitiken 2015

Totalt personer har svarat (1.265 tjejer och 588 killar), jämt fördelade över hela riket.

Vad behöver jag veta inför mitt gymnasieval?

Ungdomars inställning till IT

Ungdomars kommentarer om stress och återhämtning Hösten 2013

Patent och registreringsverket Statens medieråd. Attityder bland ungdomar till upphovsrättsskyddat material online November 2017

om läxor, betyg och stress

Slutrapport Örebro universitet. Kvalitetsutvärdering av Linje /2012

Barns och ungdomars kommentarer kring barn- och ungdomshälsan

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg)

LUPP-undersökning hösten 2008

THFR41 - Teknisk kommunikation på franska del II

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län. Resultat från enkätundersökning 2012

Kampen om eleverna Marknadsföringens konsekvenser för gymnasievalet

Klamydiamåndagen i Västra Götaland 2010

Niondeklassare positiva till skolor som erbjuder förmåner En undersökning om hur niondeklassarna tänker kring gymnasieskolornas marknadsföring

LUPP-resultat för Avesta kommun Enkätundersökning av ungdomar i åk 8 på högstadiet och år 2 på gymnasiet

Ungas attityder till företagande

1 Vilket år är du född? 2 Går du i grundskolan eller gymnasieskolan? Grundskolan. 3 Hur trivs du. 4 Vad tycker du om följande i din skola?

Barns och ungdomars syn på skärmtid

Vad tycker du om skolan?

Ungdomars åsikter om Ungdomsmottagningar. April Therese Persson Barnrättspraktikant

Kristoffer Jarefeldt, Vd och ansvarig utgivare 1 (10)

LUPP med fokus Osbeck

Sammanfattning 12 ATTITYDER TILL SKOLAN

KURSUTVÄRDERING MATEMATIK I: 5B1115

Sammanställning av enkäten. Lust att lära. åk 8 och åk 2 på gymnasiet

SYVBarometern 2011: Regional nedbrytning GR

Åk 1-3 Gymnasiet 28,1% 25,8% 23,6% 21,6% 21,6% Någon i min familj

Com Hem kollen - Nätmobbing bland barn och unga Förekomst och inverkan av olika former av mobbing i fysisk miljö och på nätet

Musik bland dagens ungdomar

Rapport Grundskoleenkät 2012 Föräldraenkät inom grundskola

Garaget Resultat besöksnöjdhetsundersökningen Vt 2016

Att vara ung i Hylte. Lokal uppföljning av ungdomspolitiken sammanfattande version

Företagarens vardag 2014

Ungdomars kommentarer om psykisk ohälsa Våren 2013

Val av utbildning och skola efter årskurs 9 i Kimitoöns svenska skolor. Februari 2014 / Solveig Friberg

Sammanställning av kursutvärdering

KBU Gymnasiet åk 1 TOTALRAPPORT

Utbildningsenheten menar att det i Nacka fungerar väl med obligatoriskt skolval. Nästa alla inbjudna till skolvalet gjorde ett aktivt skolval.

Vi vill veta vad du tycker om skolan

Sociala medier. Enkätundersökning för Länsförsäkringar

Marks Gymnasieskola - Elevenkät åk 2 Lå

Vi vill veta vad du tycker om skolan

Barns och ungdomars informationskanaler kring hälsofrågor

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg)

Oktober 2009 Borås Stad

Karlstads Teknikcenter. Examensarbete Praktiken i fokus. Karlstads Teknikcenter Tel

Nacka kultur- och musikskola

Så väljer svenska studenter utbildning och så mycket kan de om de nya antagningsreglerna

ATTITYDER TILL SKOLAN ÅR 2012 Undersökning av attityder hos elever i årskurs 5 och 8

Månadspeng, sparande och pengaprat. Så kan du få koll på ekonomin!

Målgruppsutvärdering

Kursutvärdering Matematisk analys IV H11

Individuella Gymnasiet Elever Gymnasium år 2 - Våren svar, 96%

Målgruppsutvärdering Colour of love

Key Findings Jobbiga tankar

Johanna, Yohanna. -lärarhandledning Tage Granit 2004

Nacka kultur- och musikskola

Sociala medier. Enkätundersökning för Länsförsäkringar

Ung En studie om ungdomars syn på ansvar. CSR Västsverige En västsvensk förening för samhällsansvar och hållbar utveckling

Schackeffekten Schackfyrans påverkan på en femteklass

Kartläggning. Författare. Elias Aretorn, Astrid Kuylenstjerna, Elias Fyhr, Julia Dahlberg, Sofia Strandell, Elin Ring, Johanna Ring, Albin Hellström

Föräldrar och elever är mycket nöjda med kulturskolan

ANNORLUNDA. En rapport om studenters erfarenheter av etnisk diskriminering. Mars 2006 ETT FACKLIGT SAMARBETE MELLAN HTF, SKTF OCH ST FÖR STUDENTER.

SYVBarometern 2011: Regional nedbrytning Dalarna

De viktigaste valen 2010

Läsarundersökning Framtid.se

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport

Enkätundersökning: Svenska utlandsföräldrar och deras barns skolgång Sammanfattning och analys

Gymnasiedagarna. Besökarintervjuer GYMNASIEDAGARNA. 13 oktober 2009

Trivselenkät. Resultat av enkätundersökning i Ljungby kommuns skolor vårterminen 2018

SUNDSVALL 2018/19 STYLIST (HVSTY) BETEENDEVETENSKAP (SABET) EKOLOGISK HUDVÅRD & SPA (HVHUD) FRISÖR (HVFRI)

Förskolelärare att jobba med framtiden

Resultat grundskolan. Totalt samt fristående verksamhet 2017

Lägg upp på Snap LÄRARMATERIAL OKEJ?

Vem väljer naturbruk när ingen vill välja?

Mer än kompis? LÄRARMATERIAL OKEJ?

ENKÄTSAMMANSTÄLLNING: FÖRÄLDRAR MED BARN

Ungdomars synpunkter på sexualundervisningen

SVENSKARNA OCH IOT INTERNET OF THINGS HISS ELLER DISS FRÅN SVENSKARNA?

Mer regionalt samarbete kring yrkesutbildning - Uddevalla 14 oktober. Medlemsföretaget Duroc Rail i Luleå

Vad tycker du om kursen som helhet? 1 - Mycket dålig 0 0% 2 1 2% 3 0 0% % 5 - Mycket bra 25 57%

Svenska folkets åsikter om heminredning, ekonomi och miljöfrågor undersökning genomförd av YouGov v

Täby kommun. Våga visas kvalitetsuppföljning med enkäter Näsbyparksskolan - Elever åk 8. Pilen Marknadsundersökningar Mars 2016.

Elever Gymnasium år

Utvärdering/sammanställning av UM Lönnens utåtriktade arbete läsåret 09/10

Transkript:

GYMNASIERAPPORTEN VINTER 06 - ELEVERNA OCH GYMNASIEVALET VÄSTRA GÖTALANDS LÄN

Eleverna och gymnasievalet Hej! Gymnasierapporten Eleverna och gymnasievalet är den andra delen av en ny återkommande rapportserie med olika teman vars syfte är att öka kunskapen runt målgruppen och dess beteenden och tankar om gymnasiet och allt som hör därtill. Under hösten 06 gav vi ut en rapport med fokus mot Yrkesutbildning och målgruppens uppfattningar runt den programformen. Syftet med den här andra rapporten i serien, som vi valt att kalla Eleverna och gymnasievalet, är att belysa hur elever ser på gymnasievalet. Vilka svårigheter finns det? Får de tillräckligt med hjälp? Hur letar de efter information? Dessa är bara några exempel på frågor som vi ställt i den här undersökningen. Undersökningen genomfördes i december 06 bland medlemmar på Gymnasium.se och består av svaren från ungdomar i Västra Götalands län som ska välja eller redan har valt gymnasium. Läs hela rapporten för att få reda på mer intressanta svar och uppfattningar från gymnasieväljarna. Erik Appelberg Kommunikationschef, Gymnasium.se Författare: Erik Appelberg och Albin Alldén Design: Albin Alldén

DEL KÖN, ÅLDER OCH REGION

Demografiska aspekter Majoritet av tjejer En majoritet av de som valt att delta och svara på vår undersökning har varit tjejer, vilket inte är något överaskande då tidigare undersökningar har pekat på samma demografiska fördelning. Detta kan tyda på att tjejer är mer initiativtagande när det kommer till att söka information om skolor och utbildningar. bygger upp en bild av vilka utbildningar de tycker är intressanta och vilka som skolor som de kan tänka sig studera vid innan det sista året på högstadiet. Att tjejer är mer intresserade kan kopplas till att de är mer ambitiösa när det kommer till studier, vilket även anses resultera i att de känner sig mer stressade över sin utbildning och sina kommande val som berör detta (SCB). Releventa respondenter Åldersmässigt så är deltagarna relevanta för undersökningen då majoriteten av de som svarat på undersökningen studerar årskurs 9 och är därmed inne i processen att välja gymnasium. Ungefär en tredjedel av deltagarna studerar redan på gymnasiet och därmed hela sin gymnasievalsprocess fortfarande färskt i minnet. Söker information redan i åk 7 Undersökningen visar på att det är övervägande många som börjar söka information om gymnasievalet redan under årskurs 7 och 8, vilket kan anses som tidigt då det är vanligt att skolor och utbildningar väljer att rikta information om gymnasievalet mot elever som går i årskurs 9. Eleverna söker information tidigt vilket betyder att de

7.+70.+.0 Q: Vänligen ange ditt kön FRÅGA En genomgående trend vid undersökningar av skolinformation är att det är fler tjejer än killar som väljer att vara aktiva och söka information. Detta speglas även i vår undersökning då över 70% av de elever som deltagit är tjejer. Killarna lyser med sin frånvaro. Svar Andel Kille 7,6 % Tjej 70,8 % Annat, % Totalt +9+8+8+0+++.0 Q: Vilket år är du född? FRÅGA Mer än hälften av deltagarna i undersökningen uppger att de är födda under 00, vilket innebär att de vid tidpunkten för undersökningen går i nionde årskursen, och därmed förbereder sig inför det stundande gymnasievalet. Den näst största gruppen är födda 000, dvs. de som började gymnasiet hösten 06. Majoriteten av deltagarna i denna undersökningen utgörs därmed av de som ännu inte har gjort något gymnasieval. Födelseår Andel Efter 00, % 00 9,0 % 00 8,07 % 000 8, % 999 0, % 998,7 % Innan 998 0, % Annat 0, % Totalt

0++6 Q: När börjar du leta efter information inför ditt gymnasieval? FRÅGA Svaren från deltagarna visar på att intresset för att söka information inför gymnasievalet i årskurs nio är nästan lika vanligt bland de som går i årskurs åtta som nio. Nästan hälften av eleverna väljer att börja söka under årskurs åtta, och lika många väljer att söka i årskurs nio. Nästan var tionde elev börjar söka efter information redan under deras första år på högstadiet. Detta visar att målgruppen är intresserade av information redan under de första åren av högstadiet, och att det finns möjligheter till att försöka nå ut till eleverna tidigt. Svar Andel Åk 7 9,9 % Åk 8,79 % Åk 9 6,7 % Totalt 6

DEL VILKEN INFORMATION VILL ELEVERNA HA Jag vill veta om utbildningen är intressant för mig 7

Elevernas åsikter kring information Information viktigare än bilder De tre viktigaste typerna av information som eleverna får inför gymnasievalet är enligt dem själva information om möjligheter till vidare studier, inriktningar på ett program, och kontaktmöjligheter till skolan. På fjärde plats kommer information om jobb och yrken efter utbildningen. Eleverna vill alltså ha information om vilken utbildning de kan läsa, vad utbildningen leder till och hur de kan ställa mer frågor till skolan. Minst viktigt för eleverna är videos, bilder och information om föreningar. Program och omdömen en viktig aspekt när eleverna väljer skola När eleverna får välja vad som är viktigast när de väljer gymnasieskola så hamnar utbildningen i topp, vilket inte är en överraskning. På andra plats hamnar recensioner och omdömen från andra elever, vilket innebär att eleverna lyssnar väldigt noga på vad andra elever har att säga. Föräldrars åsikter och vänners val rankas som minst viktigt av eleverna, de anser alltså att de väljer skola individuellt utan påtryckningar från nära och kära. de kunde ge en bild av hur det är på skolorna. Och de tyckte det var bra att kunna jämföra flera olika skolor. Men de ställer sig däremot relativt kritiska mot skolornas egen information då de anser att den kan vara ensidig och för positiv. Öppet hus mest intressant Sammanfattat så hade de olika informationssätten både många fördelar och nackdelar, men mest positiva är eleverna gentemot att besöka öppet hus. Där får de möjligheten att besöka skolan och samtidigt prata med elever som har erfarenhet av skolan, stämningen, lärarna och utbildningarna. Det som de ansåg vara mest problematiskt var dock att det var begränsat om tid och att det ofta kan vara svårt att passa in de tider som erbjuds och att ta sig till de olika skolorna. Kritiska åsikter från eleverna angående informationssätt Bland de olika sätten att hämta information om skolor och utbildningar (mässa, öppet hus, SYV, internet och vänner) så var det vissa åsikter som återkom bland alla. Eleverna uppskattade möjligheten till att få information direkt från tidigare elever och lärare då 8

FRÅGA & Fråga och handlar om vilken typ av information eleverna tycker är viktigt inför gymnasievalet. I dessa frågor har eleverna betts att gradera olika svar från (som innebär minst viktigt ) till (som innebär viktigast ). Utifrån detta får man ut ett medelvärde som då förklarar hur viktigt eleverna anser att de olika typerna av information inför gymnasievalet är FRÅGA När eleverna får svara på vad som är viktigast när de väljer sin skola och utbildning så hamnar själva programmet/utbildningen i topp, eleverna anser det som viktigast att utbildningen är det som de vill studera. Recensioner/omdömen, närhet till hemmet och rykte anser inte eleverna vara lika viktigt men ändå relevant för dem när de väljer skola. Föräldrarnas åsikter och vänners val är det minst relevanta för eleverna vilket pekar mot att de vill göra ett individuellt val. FRÅGA I fråga får eleverna svara på vilken typ av information om skolan som de tycker är viktigast. Högst upp kommer information om möjligheterna att studera vidare efter gymnasiet, information om inriktningar och hur man kontaktar skolan för att visa intresse eller svara på en frågor. Information om yrken och möjligheter till arbete anses också som viktigt av eleverna. Minst viktigt tycker de att det är med bra bilder på skolan, föreningsaktivitet och möjligheter samt videos från och om skolan. Att skolan erbjuder rätt program för mig 0,00 % 0,9 % Q: Vad är viktigast för dig när du väljer skola?,7 % 7,08 % 77, %,7 Recensioner/omdömen från andra elever,0 %,8 %,7 %,8 % 8,6 %, Att skolan är välkänd och har ett gott rykte, %,8 % 8,88 % 8,8 % 6, %, Att skolan ligger nära min bostad 0,6 %, %,8 %, % 9, %,9 Att läsa på samma skola som mina vänner 8,8 % 9,9 % 9,7 % 8,70 %, %,08 Mina föräldrars åsikter 8,0 % 0, % 0,9 % 8,07 %,8 %,06 9

Q: Vilken typ av information om skolan tycker du är viktigast? Vad du har för möjligheter att fortsätta studera efter gymnasiet 0,6 %,7 % 7,08 %,7 %,96 %,0 Vilka inriktningar det är som erbjuds på ett program 0,00 %, %,9 %, % 8,0 %,7 Möjlighet att kontakta skolan för att visa intresse/ställa en fråga,86 %,97 % 8, % 8, %,7 %,0 Vilka möjligheter du har att börja jobba efter utbildningen och förslag på yrken du kan bli,8 % 9,0 % 6,6 % 7,9 %,7 %,0 Antagningspoäng för utbildningen tidigare år, % 6, %,98 % 0,99 %, %,7 Poängplaner där det står exakt vilka kurser du läser, % 6, % 7,0 % 8,8 %,67 %,7 Reportage där du kan läsa hur det är att vara elev på skolan/utbildningen 7, %, % 7,6 % 9,0 % 9, %,8 Vilka möjligheter det finns till praktik 9, %,98 %,6 % 7,0 %,9 %, Vilka möjligheter som finns för att åka utomlands, %,6 %,8 %,98 %, %,98 Informativa videos från och om skolan, %,78 %,06 % 0,9 % 8,9 %,8 Vilka möjligheter du har att engagera dig i olika föreningar på skolan,66 % 8,88 %,6 %,60 % 6,8 %,7 Bra bilder 0,8 % 7, %, % 9,7 %,8 %,60 0

Q6: Vad är bra och dåligt med de olika sätten att få information om skolor? Vi har ställt olika frågor till eleverna om vilken information som de tycker är viktig inför valet av gymnasium, och går nu vidare och ställer frågor kring de olika sätten av få denna information. Eleverna har fått skriva fria kommentarer om vad de tycker är bra respektive dåligt med de olika sätt att få tag på information genom. Vi har samlat och sammanfattat kommentarerna och presenterar vad eleverna tar upp mest om de för- och nackdelar som finns. Eleverna nämner öppet hus som det bästa sättet att få information om skolan, trots att det kan vara svårt att besöka och att det är väldigt begränsad tid. En kombination av alla de olika sätten ger dem en bred grund att kunna basera sin information på, och de anger att de använder sig av sättet parallellt som till exempel att besöka mässor för att kunna gallra ut vilka skolor de ska besöka på öppet hus. MÄSSA + Lätt att fråga frågor och få svar från personer som är engagerade + Möjlighet att träffa många skolor och kunna jämföra dem + Du får träffa lärare på skolan och kunna prata med dem + Slipper känna sig ensam i sitt val + Få information om de program som man är intresserad utav - Mycket folk och kan kännas rätt rörigt och stökigt - Skolorna försöker sälja in skolan och få den att låta bättre än vad den är - Representeranterna ger väldigt ensidig information - Mycket information som du redan kan hitta på Internet - Svårt att få en djupare bild av skolan - Satsar för mycket på häftiga reklamkampanjer + Träffa skolor man inte visste om sedan tidigare ÖPPET HUS + Personligt och du kommer nära skolan + Du kan ställa många frågor direkt i skolan + Prata med eleverna och lärarna på skolan + Du väljer själv vilken skola du vill besöka + Känna av miljön och stämningen på skolan + Se allt med egna ögon - Kan kännas pinsamt att fråga något - Problematiskt om man är intresserad av många skolor, man hinner inte besöka alla skolor - Skolan kan vara förfinad under Öppet hus - Ofta för få personer som kan svara på frågor - Svårt att utföra om man är från en annan stad

SYV + De har ofta väldigt mycket information om flera skolor + De kan hjälpa och guida dig i ditt val + Har bra koll på jobb och yrken + Skönt med ett enskilt möte + Oftast opartiska + Specialister/professionella + Har koll på antagning och poäng - Ibland får man inga konkreta råd, utan bara berätta vad som skulle kunna passa - Kan ha dålig koll på vissa skolor - Är själv inte elev - Svårt att få tid - Ibland är de inte neutrala - Vill att man ska studera i hemkommunen - Samma information finns att läsa på Internet INTERNET + Finns recensioner, bilder och allt annat som du behöver för att veta mer om skolor + Snabbt information och du väljer själv vad du ska läsa om + Mycket information att hämta + Man kan hitta både positiv och negativ information + Kan läsa om hur andra elever har haft det på skolor - Bilden av en skola kan vara långt ifrån verkligheten - Man vet inte om information är sann eller inte. - Måste vara källkritisk - Felaktig eller ouppdaterad information - Du får inte uppleva skolmiljön - Svårt att ställa frågor + Jämföra olika skolor + Läsa om meritpoäng och antagning VÄNNER - Man kan få höra en annorlunda del eller information - Bra om ens vänner har gått på utbildningen - Möjlighet att diskutera och bolla idéer - De kan ha information om lärare, läxor och miljö - De vet hur det är att studera på skolan - Ens vänner kan påverka en för mycket - De kan ibland ljuga eller prata osanning - Ens vänner kan försöka få en att gå på skolan bara för att de vill det själva, och då kan man börja studera där trots att man själv inte vill - Kan vara baserat på rykten - Ens vänner kan ha bra koll på vad man borde studera då de känner en

DEL SYV Vår SYV har inte tid att ha samtal med oss alla

Vad tycker eleverna om sina SYV:ar? Relativt många som inte får den hjälp som de önskar Mer än hälften av eleverna anser att de inte får tillräckligt med hjälp från sin SYV på deras högstadieskolor. Detta är en relativt hög siffra, men öppnar upp för möjligheten att dessa elever söker sin information på andra sätt istället. För lite information och tid När de blev tillfrågade kring varför de inte känner att de får den hjälp som de önskar av sin SYV så anger de att det är både för lite tid med SYV men även att de får för lite information. Skolor har oftast en SYV som ska täcka alla elever på högstadiet, vilket kan vara påfrestade för dem. Många elever och begränsat med tid gör att SYV:arna inte kan sätta sig in i elevernas situation och önskemål. Många elever svarar även att de anser att deras SYV:ar är dåligt insatta vilket såklart är problematiskt.

6+ Q7: Tycker du att du får tillräckligt med hjälp av din SYV i ditt gymnasieval? FRÅGA 7 Majoriteten av eleverna (6, %) tycker att de får tillräckligt med hjälp av deras SYV i deras gymnasieval, men samtidigt är det nästan hälften av eleverna som anser att de inte får den hjälpen. Svar Andel Ja 6, % Nej,79 % Totalt 8+6++8++ Q8: Varför anser du att du inte får tillräckligt med hjälp från din SYV i ditt gymnasieval? Svar Andel Jag får för lite tid med min SYV 8, % Jag får för lite information från min SYV 6, % Min SYV är dåligt insatt,99 % Jag har inte besökt min SYV 8, % Jag behöver ingen hjälp från min SYV 0,6 % Annat (ange i fritext),8 % Totalt FRÅGA 8 De som svarade nej på den föregående frågan (fråga 7) fick svara på varför de anser att de inte får den hjälp som de behöver av deras SYV. Mellan de olika svarsalternativen var det relativt jämnt, men de alternativ som fick flest val var att eleverna får för lite tid med sin SYV eller att de får för lite information av sin SYV. Drygt 0 % svarade att de inte behöver någon hjälp från en SYV, vilket pekar mot att majoriteten vill ha den hjälp som de kan få. I de kommentarer som eleverna kunde lämna i samband med frågan kan man se att många svarar att det både kan vara för lite tid och för lite information men även att de inte har någon SYV på skolan. Detta uppvisar problematiken med att eleverna inte känner att de får det stöd som de önskar när de ska välja gymnasium och utbildning.

DEL RECENSIONER För att recensioner ofta är ärliga och man kan få flera olika perspektiv 6

Recensioner och hur det påverkar Många läser recensioner Majoriteten av de elever som har deltagit i undersökningen anger att de läser recensioner. De som inte läser recensioner gör det oftast på grund av tidsbrist, ovetskap om vart de ska läsa recensioner eller att de hellre vill träffa och prata med elever än att läsa vad de skrivit. En insyn i hur skolornas elever har det De som läser recensioner gör det för att de vill få en insyn kring hur det är på skolorna, kvalitén på utbildningar och hur stämningen är. De tycker att recensioner ger en mer rättvis bild av skolorna, som ofta överdriver de positiva aspekterna ute på till exempel mässor. Det kan dessutom vara svårt att besöka skolor om de inte bor i samma stad, och då erbjuder recensioner ett smidigt sätt att lära sig mer om skolor på andra orter. Majoriteten påverkas av recensioner Nästan två av tre elever som läser recensioner anser att de blir påverkade, vilket är fler än rikssnittet. Eleverna visar också på att de inte sväljer all information med hull och hår, utan är kritiska mot även recensioner. De menar på att de inte behöver hålla med recensioner och att recensioner ofta kan vara polariserade, antingen är det väldigt bra eller väldigt dåligt, men att recensioner ändå visar på något. 7

68+ Q9: Läser du recensioner om gymnasieskolor inför gymnasievalet? Svar Andel Ja 67,70 % FRÅGA 9 För att få reda på hur vår målgrupp ställer sig till just recensioner så ställde vi frågan väldigt explicit till dem: Läser de recensioner eller ej? Svaren visar på att mer än två av tre (67,70 %) elever läser recensioner inför deras gymnasieval. Följdfrågorna rör sig kring varför de väljer att läsa/inte läsa och hur de anser att de blir påverkade av recensioner. Längre fram i denna del så framkommer det även att de som svarat att de inte läser recensioner faktiskt läser recensioner, men kanske inte med samma frekvens och syfte jämfört med de som svarade att de läser recensioner. Nej,0 % Totalt Q0: Av vilken anledning läser du recensioner inför gymnasievalet Eleverna fick möjlighet att svara fritt på frågan varför de läser recensioner inför valet av gymnasium. Många svarade att de ville få en möjlighet att höra direkt från riktiga tidigare elever om olika skolor eller utbildningar, att kunna få en uppfattning från en direkt källa: För att veta vad de som går där tycker. De har varit i samma sits som jag och det är ju tillsammans med dem som jag ska gå, alltså kan det vara bra att veta om de är nöjda med sitt val Eleverna påpekade att recensioner ger dem möjligheten att prata med någon som inte försöker sälja in skolan eller rekrytera elever till skolan, att de skriver recensioner för att ge den sanna bilden av skolan: Om man lyssnar på en skola så hör man mest bara positiva saker, men i en recension kan man även läsa de negativa sakerna De tar även upp att det är ett bra sätt när de ska välja vilka skolor som de ska besöka på Öppet hus, de läser recensionerna för att kunna gallra ut skolor: För att se vad andra tycker om skolan. Gillar jag den då så åker jag på Öppet hus 8

++7+7 Q: I vilken utsträckning påverkar recensioner dig? FRÅGA De som svarade att de läser recensioner på fråga 9 fick denna fråga kring hur de anser att de blir påverkade av recensioner. Nästan 6 % anser att de blir ganska eller väldigt mycket påverkade av recensioner, det vill säga att för dem så har recensioner en stor betydelse i deras gymnasieval. Var tredje elev svarade att de blir inte blir särskilt påverkade, och endast, % svarade att de inte alls blir påverkade. Den stora majoriteten känner alltså av en effekt och påverkan av att läsa recensioner. Svar Andel Inte alls, % Inte så mycket,7 % Ganska mycket 7, % Väldigt mycket 6,88 % Totalt 8 Q: Varför påverkas du av recensioner? De som svarade Ganska mycket eller Väldigt mycket (totalt 6, %) på fråga fick följdfågan Varför påverkas du av recensioner. Svaren kom till viss del att likna svaren på fråga 0, men svaren fokuserade mer på varför eleverna känner att recensionerna de läser påverkar dem. Framförallt så anser eleverna att vad recensionerna säger måste stämma överens med verkligheten, åtminstone till viss del: För att det är en den viktigaste informationen om skolor då det brukar vara elever som går på skolan som skriver om sina personliga åsikter om skolan Även fast eleverna väljer att vara relativt källkritiska mot recensionerna så menar de ändå på att det som skrivs ändå måste visa på någon sanning: För att det är ju ändå åsikter från många som antagligen gått på skolan och därmed har en upplevelse från den, vilket jag inte har De är samtidigt noga med att påpeka att man måste bilda sig en egen uppfattning, men att recensioner är bra som en fingervisning eller visa på vilka tendenser en skola kan ha. 9

Q: Av vilken anledning läser du inte recensioner inför gymnasievalet? De som svarade nej på fråga 9 (,0 %) fick svara på följdfrågan Av vilken anledning läser du inte recensioner inför gymnasievalet. En del av svaren var att eleverna inte själva visste varför, att de inte har haft tid, att de inte orkar eller att de inte hunnit göra det ännu vilket kan förklaras med att de inte känner att det är så viktigt än: För att jag går bara i åttan, och mina lärare säger att jag inte ska stressa Tycker det är lite tidigt, kanske gör det i 9:an Relativt många svarar att de inte vet vart recensionerna finns att läsa eller att de helt enkelt inte ens visste att recensioner finns. Har inte tänkt på att det finns Andra svarar att de hellre förlitar sig på sig själv eller andra människor i deras närhet: Vill skapa en egen uppfattning och inte läsa andras åsikter då de människorna kanske inte tänker eller prioriterar som mig. Men lyssnar såklart på det vänner och bekanta säger om skolan 0

DEL SVÅRIGHETER MED ATT VÄLJA UTBILDNING Jag har ingen aning om vad jag ska välja för utbildning

Stor press och många val Eleverna tycker att det är svårt att välja skola och program Drygt tre av fyra elever tycker att det är svårt att välja skola och program till gymnasiet, vilket är en hög siffra, men kanske inte så överraskande. Det är ett stort och svårt val som såklart har blivit svårare, bland annat i och med de utökade möjligheterna att studera på andra orter runt om i landet. högskolebehörighet, behöver de läsa in fler kurser, eller finns det bra jobbmöjligheter efter examen. Stor press och många utbildningar att välja mellan Många upplever att det är en stor press på dem inför valet av gymnasium och utbildning. Det finns väldigt mycket att välja mellan och det är ett val som kommer att förändra deras liv på något sätt. De tycker att det är ett stort val att göra i ung ålder och att de är väldigt osäkra på vad de vill göra i framtiden. Många tar också upp att de väljer mellan något roligt, brett, något som ger jobb och möjligheter till utbildning. Stöd och framtid, frågor som eleverna vill ha svar på Den vanligaste frågan som de vill ha svar på inför deras val av gymnasium är hur mycket hjälp de kan få i sin utbildning. De verkar finnas en rädsla för att hamna i stora klasser med oengagerade lärare, vilket då ska resultera i dåliga resultat eller att inte tycker att deras skolgång är rolig eller intressant. De tar också bland annat upp möjligheterna till utbildning och jobb efter examen, eftersom det är i princip det som går i skolan för. Ger utbildningen

7+9 Q: Tycker du att det är svårt att välja skola och program till gymnasiet? Svar Andel Ja 7, % FRÅGA För att se hur eleverna känner inför det stundande gymnasievalet så frågade vi dem om huruvida de tycker att det känns svårt att välja skola och program till gymnasiet. En majoritet på över 70 % svarade att de känner att det är svårt, och drygt 0 % svarade att de inte tycker det. Svaren från eleverna inom Västra Götalands län visar att de marginellt känner att det är svårare, jämfört med resten av landet ( procentenheter). De följande frågorna undersöker vad eleverna upplever som svårt med gymnasievalet samt vilket information de vill ha. Nej 8,88 % Totalt Q: Vad upplever du är svårt med gymnasievalet? De som svarade ja på fråga (7, %) fick följdfrågan Vad upplever du är svårt med gymnasievalet, där de fick utveckla och kommentera vad de tycker är svårt. Majoriteten av svaren visade att eleverna känner sig osäkra inför gymnasievalet då de inte vet vad de vill studera för utbildning på gymnasiet. De känner framförallt att det finns för många utbildingar och skolor att välja mellan, vilket även kan förklara att eleverna inom Stockholms län tycker att att valet är svårare än resten av landet i och med mångfalden av skolor. De tar även upp problematiken med att det är ett stort beslut att ta när man är år gammal: Vad fasen man ska välja liksom, man har haft lekskola i 9 år och helt plötsligt ska man vara mogen och göra ett val som kommer att prägla hela ditt liv Förutom att det finns mycket att välja mellan så beskriver de även problematiken med att välja en så bra skola som möjligt och samtidigt trivas på utbildningen och få vänner: Att hitta den rätta skolan. Jag vill gå med elever som är lika studiemotiverade som mig och som jag trivs med. Det finns flera skolor med höga antagningspoäng som verkar bra, men vet bara inte vilken jag ska ta Eleverna känner en stor press över att välja en utbildning som de tycker är rolig, intressant och samtidigt leda till utbildning eller jobb. Att det är många olika faktorer som ska matchas på bästa sätt, och att det är ett väldigt viktigt val i deras liv.

Q6: Vilka frågor är det du framförallt vill ha svar på inför valet av gymnasium? STÖD OCH HJÄLP Något de gärna vill ha information om är kring lärarna på skolan och hur det ser ut med stöd till eleverna: Hur är skolan? Hur är samhörigheten? Är det bra lärare? De vill veta om de kommer få den hjälp och det stöd som de behöver för att klara av sina studier, och då även veta om lärarna är bra och engagerade, om det är mycket läxor, och hur höga krav skolan ställer. Detta är svårt att ge svar på, vilket även eleverna själva förstår då många också tar upp att de vill ha information från skolans elever direkt: Hur stor skolan är, om eleverna är studiemotiverade, om lektionerna är ledarledda och hur schemat kan se ut HÖGSKOLEBEHÖRIGHET OCH FRAMTID Andra frågor som ställs är kring vad utbildningarna leder till, om de kan få högskolebehörighet, vad som krävs för att studera vidare och om utbildningen leder till jobb: Vilka alternativ på jobb man kan få efter gymnasiet och om man kan få högskolebehörighet UTLANDSSTUDIER En del studenter ville veta mer om möjligheterna till att studera i andra länder, eller åtminstone kunna ha praktik utomlands. PENDLINGSMÖJLIGHETER OCH INTERNAT Många frågor handlade om information kring vart skolorna är belägna, hur långt det är till skolorna och hur pendlingsmöjligheterna ser ut. Om det var skolor som låg långt bort så önskade eleverna infomation om internat eller boende i aknytning till skolan. ANTAGNINGSPOÄNG En vanligt återkommande fråga var att det var viktigt för eleverna att se vilka antagningspoäng som krävdes för olika utbildningar, då de själva var osäkra på om de ens kunde studera vissa utbildingar. Hur höga meritpoäng som krävs för olika program och inriktningar på skolor VARFÖR JUST DEN SKOLAN Eleverna undrar många gånger över varför de ska just välja en skola, och vill då veta vad som gör skolan unik och så mycket bättre än dess konkurrenter.

DEL 6 INFORMATION VIA NÄTET OCH INTRESSE- ANMÄLNINGAR Jag vill gärna att skolan kontaktar mig först med mail eller sms, och sedan via telefon

Använda sig av intresseanmälningar Nästan alla letar information via internet Mer än nio av tio elever som deltog i undersökningen angav att de någon gång sökt information om gymnasieskolor på Internet, vilket visar på hur viktigt det är att nå ut till eleverna via olika hemsidor. I det digitala samhället är Internet en självklarhet och det är där som eleverna väljer att röra sig. Dessutom allt mer via mobiltelefoner eller tablets, som börjar ersätta datoranvändandet. Intresseanmälningar för att få mer information om skolorna När eleverna fick svara på hur de vill använda sig av intresseanmälningar så svarade en överhängande majoritet att de vill använda det för att få mer information om en skolla eller utbilding. Svar ville de få genom mail och att de då blev tillfrågade mer om vad de ville ha hjälp med. De ville inte ha en katalog, broschyr eller att skolorna skulle ringa upp dem. 6

9+9 Q7: Har du någon gång googlat efter information om gymnasieprogram eller annat gymnasierelaterat? FRÅGA 7 Mer än nio av tio elever har sökt information via Google om gymnasieprogram eller annat relaterat, det vill säga att nästan alla elever använder sig av internet i deras informationssökande. Detta innebär att hemsidor är kanske den viktigaste och främsta platsen att nå ut till eleverna genom. De vanligaste sidorna som de angav att de besöker för att få information om utbildning är skolornas egna hemsidor, Gymnasium.se, Gyantagningen.se och Gymnasieguiden.se. Svar Andel Ja 90,99 % Nej 9,0 % Totalt Q8: På Gymnasium.se kan du kontakta en skola genom att lämna dina uppgifter via ett kontaktformulär. 70+7+9+9++ Av vilken anledning skulle du göra en så kallad intresseanmälan? FRÅGA 8 Vi ställde frågan varför eleverna skulle 7 % använda en intresseanmälan för att få kontakt med skolor, och majoriteten svarade att de skulle använda det för att få mer information om en viss skola eller utbildning (69,97 %). 0 % Många svarade även att de skulle göra det för att ställa en fråga, få information om antagningspoäng, eller information om öppet % hus. Svar Andel För att få mer information om en viss skola eller utbildning 69,97 % För att ställa en fråga 6,86 % För att få information om antagningspoäng till en skolan 9, % För att få information om när öppet hus är 9, % För att det är större chans att få prata med någon på skolan än om jag t. ex mailar/ringer, % Annat (ange i fritext),0 % Totalt 9 7

7+0+0+7++ Q9: Efter att du har lämnat en intresseanmälan till en specifik skola/gymnasieprogram genom att fylla i ett sådant kontaktformulär på Gymnasium.se - Hur vill du helst att skolan kontaktar dig? FRÅGA 9 På frågan om hur eleverna vill få svar från skolan när de skickat en intresseanmälan så svarar över hälften att de vill att skolan mailar dem tillbaka och frågar vad de vill ha hjälp med. Mer än var femte elev anser att det inte spelar någon roll hur de blir kontaktad, bara de blir det. Relativt få svarar att de vill få ett telefonsamtal, en digital broschyr eller en fysisk katalog. Svar Andel Jag vill att skolan ringer upp mig 7,7 % Jag vill att skolan mailar mig och frågar vad jag vill ha hjälp med 0,7 % Jag vill att skolan mailar mig en broschyr med info om skolan/programmet 9,90 % Jag vill att skolan skickar en katalog på posten 7,7 % Det spelar ingen roll, bara skolan hör av sig på något sätt,8 % Annat (ange i fritext), % Totalt 9 8