Handling 2015 nr 126 Yttrande över motion från Mats Eriksson (SD) och Lars Hansson (SD) om att ingen post skall ge högre ersättning än vad ett kommunalråd får Till Göteborgs kommunfullmäktige Kommunstyrelsens förslag Kommunstyrelsen tillstyrker yrkande från V, S och MP den 10 juni 2015 och föreslår att kommunfullmäktige beslutar:: Den av Mats Eriksson och Lars Hansson väckta motionen avslås med hänvisning till stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. - - - - - Vid behandlingen av ärendet i kommunstyrelsen förekom skiljaktiga meningar. Anneli Hulthén (S) yrkade att motionen skulle avstyrkas i enlighet med yrkande från V, S och MP. Lars Hansson (SD) yrkade att motionen skulle tillstyrkas. Vid omröstningen röstade Jonas Ransgård (M), Ulf Kamne (MP), Daniel Bernmar (V), Dario Espiga (S), Kristina Tharing (M), Marina Johansson (S), Johan Nyhus (S), Maria Rydén (M), Martin Wannholt, tjänstgörande ersättarna Ann Catrine Fogelgren (FP) och Hampus Magnusson (M) samt ordföranden Anneli Hulthén (S) för bifall till Anneli Hulthéns yrkande. Lars Hansson (SD) röstade för bifall till eget yrkande. Kommunstyrelsen beslutade med tolv röster mot en att bifalla Anneli Hulthéns yrkande. Lars Hansson (SD) reserverade sig mot beslutet. Göteborg den 10 juni 2015 Göteborgs kommunstyrelse Anneli Hulthén Jonas Andrén 1(1)
Yrkande V, S, MP Kommunstyrelsen Ärende 3.3 Yrkande angående motion från Mats Mattsson (SD) och Lars Hansson (SD) om att ingen kommunal post ska ge högre ersättning än vad ett kommunalråd får, H 170/14 Kommunstyrelsen föreslås besluta att avslå motionen med hänvisning till tjänsteutlåtandet från Stadsledningskontoret
Tjänsteutlåtande Utfärdat 2015-05-25 Diarienummer 1468/14 Verksamhetsområde HR Arbetsrätt och förhandling Catarina Blomberg Telefon 031-368 0427 E-post:catarina.blomberg@stadshuset.goteborg.se Motion av Mats Eriksson (SD) och Lars Hansson (SD) Motion om löner i kommunala bolag - ingen kommunal post ska ge högre ersättning än vad ett kommunalråd får Motionen Mats Eriksson (SD) och Lars Hansson (SD) har i en motion med rubriken Motion om löner i kommunala bolag, föreslagit att ingen kommunal post ska ge högre ersättning än vad ett kommunalråd får. Motionen redovisas i bilaga 1. Beredning av motionen Stadsledningskontoret har på delegation av kommunstyrelsen att tolka och tillämpa stadens personalpolitik, vilket också innebär ett övergripande ansvar för frågor om lönebildning. Stadsledningskontoret har gjort bedömningen att det inte funnits behov av att skicka motionen för remissbehandling till nämnder och styrelser. Stadsledningskontorets kommentarer Stadsledningskontoret har tolkat motionen som att den avser löner i stadens förvaltningar och bolag, med hänvisning till förslaget är att ingen kommunal post ska ge högre ersättning än vad ett kommunalråd får. Nivån för arvoden till kommunalråden varierar beroende på uppdrag och motionen anger inte direkt vilken nivå som avses varför stadsledningskontoret ger generella kommentarer och bedömningar med utgångspunkt från stadens behov av lönenivåer för att kunna rekrytera och behålla medarbetare med rätt kompetens. Viktigt att notera är dock att som andel av stadens medarbetare är det en liten del som har löner överstigande vad ett kommunalråd får. I förhållande till de högsta arvodena för kommunalråd rör det sig om ca 0,1 procent av de anställda. Viktiga utgångspunkter för lönebildningen finns i centrala kollektivavtal om lön, nedan ett utdrag ur Lönekollektivavtal HÖK som gäller löner i förvaltningarna. För bolagen finns liknande skrivningar i aktuella lönekollektivavtal. HÖK 1 Grundläggande principer för lönesättningen Lönebildning och lönesättning ska bidra till att arbetsgivaren når målen för verksamheten. Lönen ska stimulera till förbättringar av verksamhetens effektivitet, produktivitet och kvalitet. Därför ska lönen vara individuell och differentierad och 1 (3)
avspegla uppnådda mål och resultat. Även förutsättningarna för att rekrytera och behålla personal påverkar löne- och anställningsvillkoren. Att generellt lägga krav på återhållsamhet av löneökningar för chefer och specialister på vissa nivåer kan uppfattas som en förutsättning som strider mot kollektivavtalens formuleringar. Att sänka lönen för redan anställda medarbetare är en ingripande åtgärd som arbetsrättsligt innebär en uppsägning för omförhandling av anställningsavtalet. Det medför stor risk att mista kompetens samt betydande kringkostnader i samband med uppsägning, tvister m.m. Lönestruktur i staden Lönebildningens övergripande syfte är att skapa förutsättningar för stadens verksamheter att rekrytera och behålla medarbetare med rätt kompetens. I den delen är vi beroende av förutsättningarna på arbetsmarknaden i stort. Förutsättningar i form av lönekonkurrens från marknaden i övrigt varierar över tid och mellan yrkesgrupper. I Medlingsinstitutets årsrapport 2014 redovisas att löneskillnaderna har ökat något sedan mitten av 1990-talet. Främst är det de högre lönerna som ökat mer i förhållande till de lägre, se diagram nedan. (Diagrammet visar förändringen av lönespridningen över tid för löner i olika nivåer. P 90 (90:e percentil) är de löner där 10 procent av alla löner är högre, P 10 (10:e percentil) är de löner där 10 procent av alla löner är lägre, P 50 är medianlönen, den mittersta lönen.) När det gäller lönespridningen generellt, vid en jämförelse mellan sektorerna på arbetsmarknaden, har kommunerna den lägsta kvoten på arbetsmarknaden, vilket innebär att skillnaden mellan de lägsta lönerna och de högsta är minst. Inom vissa sektorer och gällande vissa uppdrag är det en konkurrensnackdel vid rekrytering när det gäller chefer och erfarna specialister. I den statistik som tas fram för Göteborgs stad arbetar drygt 50 procent av stadens medarbetare i yrken som ställer krav på eftergymnasial utbildning med två år eller mer. Andelen medarbetare med högskoleutbildning är därmed betydande. Lönestrukturen för högre chefer skiljer sig mellan sektorerna på arbetsmarknaden enligt Statistiska centralbyråns statistik över yrken och sektorer. Kommunerna har här den lägsta genomsnittliga månadslönen för drift- och verksamhetschefer i stora och medelstora företag och organisationer. Staten har de högsta lönerna, följt av landsting och privat sektor. Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 2 (3)
Ekonomiska konsekvenser Stadsledningskontoret bedömer att den ekonomiska besparing i lönekostnad det skulle innebära att sätta ett tak för löner vid ersättningen för kommunalråd blir liten då det gäller en så liten del av det totala antalet anställda. Däremot får det allvarliga ekonomiska konsekvenser, med risk för ökade kostnader, om staden inte kan rekrytera och behålla vissa chefer och specialister. Barnperspektivet Stadsledningskontoret har inte funnit några särskilda aspekter på frågan utifrån detta perspektiv. Jämställdhetsperspektivet Stadens lönepolitiska inriktning är jämställda och konkurrenskraftiga löner och fördelningen av kvinnor och män på de högre posterna är mer jämn än inom många av stadens yrkesgrupper i övrigt. Åtgärder som riskerar att göra det svårare att rekrytera vissa chefer och specialister kan få negativa konsekvenser även ur jämställdhetssynpunkt. Mångfaldsperspektivet Stadsledningskontoret har inte funnit några särskilda aspekter på frågan utifrån detta perspektiv. Miljöperspektivet Stadsledningskontoret har inte funnit några särskilda aspekter på frågan utifrån detta perspektiv. Omvärldsperspektivet En storstad som Göteborg konkurrerar med övriga arbetsmarknaden om chefer och specialister med hög kompetens som kan bidra till önskvärd utveckling. Bilaga 1 Motion av Mats Eriksson (SD) och Lars Hansson (SD) Motion om löner i kommunala bolag - ingen kommunal post ska ge högre ersättning än vad ett kommunalråd får Stadsledningskontoret Catarina Blomberg Tf Förhandlingschef Karin Åhström HR-direktör Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 3 (3)