Anneli Hulthén Lina Isaksson

Transkript

1 Handling 2016 nr 3 Arvodering av medlemmar i det Romska rådet i Göteborg Till Göteborgs kommunfullmäktige Kommunstyrelsens förslag Kommunstyrelsen tillstyrker stadsledningskontorets förslag i tjänsteutlåtande den 14 december 2015 och föreslår att kommunfullmäktige beslutar: Beslut om arvodering av medlemmarna i Romska rådet i egenskap av samrådspart till Göteborgs Stad (kommunfullmäktige , 25) förlängs till och med december _ Vid behandlingen av ärendet i kommunstyrelsen förekom skiljaktiga meningar. Ordföranden Anneli Hulthén (S) yrkade bifall till stadsledningskontorets förslag. Lars Hansson (SD) yrkade bifall till yrkande från SD i skrivelse den 13 januari Vid omröstning röstade Jonas Ransgård (M), Ulf Kamne (MP), Daniel Bernmar (V), Helene Odenjung (L), David Lega (KD), Dario Espiga (S), Kristina Tharing (M), Marina Johansson (S), Maria Rydén (M), Martin Wannholt, tjänstgörande ersättaren Mariya Voyvodova (S) och ordföranden Anneli Hulthén (S) för bifall till Anneli Hulthéns yrkande. Lars Hansson (SD) röstade för bifall till yrkandet från SD. Kommunstyrelsen beslutade med tolv röster mot en att bifalla ordföranden Anneli Hulthéns yrkande. Göteborg den 13 januari 2016 Göteborgs kommunstyrelse Anneli Hulthén Lina Isaksson 1(1)

2 Yrkande (SD) Kommunstyrelsen Ärende Arvodering av medlemmar i det Romska rådet i Göteborg. Nuvarande beslut om arvodering av Romska rådet gäller till och med december 2015 då Göteborg Stads formella status som pilotkommun upphör. Sverigedemokraterna ser ingen anledning att arvodera det romska rådet i avvaktan på en eventuell utredning och beslut kring hur strategiska samråd med romer i Göteborgs Stad ska utformas framöver. I utredningen går också att läsa Tillitsbyggande och att minska den ömsesidiga misstron mellan romer och majoritetssamhället är viktigt och i detta hänseende är samråd och dialog i olika former oumbärligt. Arvodering av medlemmar i Romska rådet i egenskap av stadens samrådspart, bidrar till att möjliggöra dialog/samråd. I klartext finns det ingen tillit till majoritetssamhället från dessa romer, och en dialog med majoritetssamhället vore omöjlig utan arvodering. En sådan skrivelse borde alla motsäga sig. Sverigedemokraterna föreslår därför kommunstyrelsen och kommunfullmäktige besluta: Att avstyrka tjänsteutlåtandet.

3 Tjänsteutlåtande HR-området Utfärdat Avdelningen för mänskliga rättigheter Diarienummer 1677/15 Andréa Selvén Repronummer 377/2015 Telefon: E-post: Arvodering av medlemmar i det Romska rådet i Göteborg Förslag till beslut I kommunstyrelsen och kommunfullmäktige: Beslut om arvodering av medlemmarna i Romska rådet i egenskap av samrådspart till Göteborgs Stad (kommunfullmäktige , 25) förlängs till och med december Sammanfattning Som en del av strategin för romsk inkludering och inom ramen för Göteborgs Stads arbete som pilotkommun genomförs sedan hösten 2012 regelbundna samråd med den romska minoriteten genom Romska rådet. I enlighet med beslut i kommunfullmäktige har ersättning till Romska Rådets medlemmar utgått i likhet med Göteborgs Stads arvodesregler för ledamöter. Göteborgs Stad deltar sedan 2014 i Sveriges kommuner och landstings utvecklingsprojekt för att skapa systematiska och kvalitativa samråd för romsk inkludering. I projektet har romer, politiker och tjänstepersoner gemensamt arbetat fram ett förslag på hur strategiska och långsiktigt hållbara samråd för romsk inkludering kan gestaltas. Arbetet och förslaget ska föredras för kommunstyrelsen under det första kvartalet Nuvarande beslut om arvodering av Romska rådet gäller till och med december 2015 då Göteborg Stads formella status som pilotkommun upphör. I arbetet för romsk inkludering och romers mänskliga rättigheter är det viktigt att upparbetade processer och samrådsformer upprätthålls. Stadsledningskontoret föreslår därför att beslut om arvodering för Romska rådets medlemmar förlängs till och med december 2016, i avvaktan på eventuell utredning och beslut kring hur strategiska samråd med romer i Göteborgs Stad ska utformas framöver. Ekonomiska konsekvenser Enligt tjänsteutlåtandet angående arvodering av Romska rådet daterat (bilaga1) beräknades kostnaderna för arvodering av Romska rådets medlemmar uppgå till 300 tkr per år. Det faktiska utfallet har landat på i genomsnitt knappt 100 tkr årligen ( ) vilket innebär att ett beslut om att förlänga arvoderingen fram till och med 2016 kan antas medföra kostnader på totalt ca 100 tkr. 1(12)

4 Barnperspektivet Ett systematiskt och rättighetsbaserat arbete för romsk inkludering, där romsk delaktighet är en självklar utgångspunkt, bidrar till att romska barns olika behov och förutsättningar beaktas inom stadens verksamheter. Jämställdhetsperspektivet Romska rådet består av totalt 15 romska representanter från fyra av de fem officiellt erkända undergrupperna. Rådet har en bred åldersspridning och en jämn fördelning mellan kvinnor och män. Ett systematiskt samrådsarbete möjliggör att fler erfarenheter och perspektiv synliggörs vilket förväntas gynna såväl romska kvinnor och män, flickor och pojkar. Mångfaldsperspektivet Arbetet för romers mänskliga rättigheter är en integrerad och viktig del i stadens arbete för likvärdig service. Att i linje med konventioner och nationell minoritetslagstiftning tillse att den romska minoriteten kan samråda kring och ha inflytande i - frågor som berör dem, främjar stadens arbete med att tillhandahålla en likvärdig service till alla stadens medborgare. Miljöperspektivet Stadsledningskontoret har inte funnit några aspekter på förslaget utifrån miljöperspektivet. Omvärldsperspektivet Arbetet för romers mänskliga rättigheter är en prioriterad fråga både på europeisk och nationell nivå. Enligt regeringsbeslut tillförs arbetet med strategin för romsk inkludering 58 miljoner kr mellan Strategin bygger på och förutsätter en romsk delaktighet för sitt genomförande. Regeringen har även aviserat att en översyn och en eventuell förstärkning av lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk ska göras. Bilaga 1 Kommunfullmäktige , 25; protokollsutdrag, yrkande och tjänsteutlåtande 2(13)

5 Ärendet Stadsledningskontoret föreslår i detta tjänsteutlåtande att kommunfullmäktiges beslut om arvodering av Romska rådet som samrådspart till kommunen (kommunfullmäktige , 25, se bilaga 1) förlängs till och med december Bakgrund Göteborg är en av fem städer i Sverige som under varit utsedd till pilotkommun för romsk inkludering. Pilotverksamheten är en del av en nationell strategi som sträcker sig mellan 2012 och 2032 och har som övergripande mål att: den rom som fyller 20 år 2032 ska ha likvärdiga möjligheter i livet som den som är icke-rom. Strategin bygger på romsk delaktighet och inflytande och för att möjliggöra detta genomförs sedan hösten 2012 kontinuerligt och månatligen återkommande samråd med den romska minoriteten genom Romska rådet. Romska rådet är en sammanslutning som består av totalt 15 romer som representerar fyra av de fem nationellt erkända undergrupperna av romer. Samråd med resandegruppen sker separat. Romska rådet har erkänts som en viktig samrådspart till Göteborgs Stad och i enlighet med beslut i kommunfullmäktige (bilaga 1) utgår ersättning till Romska rådets medlemmar i likhet med Göteborgs Stads arvodesregler för ledamöter under perioden , då pilotverksamheten pågår. Under 2014 har Göteborgs Stad, efter bifall från den romska minoriteten och representanter för kommunstyrelsen, antagit Sveriges kommuner och landstings erbjudande om att delta i ett utvecklingsprojekt för att skapa systematiska och kvalitativa samråd för romsk inkludering. I projektet har romer, politiker och tjänstepersoner gemensamt arbetat fram ett förslag på hur strategiska och långsiktigt hållbara samråd för romsk inkludering kan gestaltas framöver. Arbetet och förslaget ska föredras för kommunstyrelsen under det första kvartalet Strategin för romsk inkludering är en förstärkning av minoritetspolitiken som vilar på bland annat Europarådets ramkonvention om skydd för nationella minoriteter och lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk (2009:724). I lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk fastslås att: 5 Förvaltningsmyndigheter ska ge de nationella minoriteterna möjlighet till inflytande i frågor som berör dem och så långt det är möjligt samråda med representanter för minoriteterna i sådana frågor. Stadsledningskontorets övervägande och förslag Stadsledningskontoret bedömer att det är viktigt att den samrådsprocess som regelbundet pågått som ett led i arbetet för romers rättigheter i Göteborgs Stad sedan 2012 inte avstannar. Tillitsbyggande och att minska den ömsesidiga misstron mellan romer och majoritetssamhället är viktigt och i detta hänseende är samråd och dialog i olika former oumbärligt. Arvodering av medlemmar i Romska rådet i egenskap av stadens samrådspart, bidrar till att möjliggöra dialog/samråd. Det är också ett sätt att minska den maktobalans och de ojämlika förutsättningar som råder mellan minoritet och offentliganställda. Arvodering för de insatser som görs och den kunskap/perspektiv som delges, är samtidigt en signal om värdet av den romska delaktigheten och ett tecken på att intentioner i konventioner och lagar tas på allvar. Nuvarande beslut om arvodering av Romska rådet gäller till och med december 2015 då Göteborg Stads formella status som pilotkommun upphör. Frågan om romers mänskliga rättigheter är emellertid en högaktuell och prioriterad fråga, såväl på europeisk som på nationell nivå. Strategin för romsk inkludering sträcker sig fram till 2032 och i linje med den har regeringen fattat beslut om att 58 miljoner ska satsas under (13)

6 Regeringen har även aviserat att en översyn och eventuell förstärkning av lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk ska göras. Beaktat ovanstående, och förstärkt av den pågående processen med att skapa långsiktigt hållbara samråd för romsk inkludering, är stadsledningskontorets bedömning att samråd med den romska minoriteten bör fortsätta som en del av stadens arbete för mänskliga rättigheter och demokrati/medborgardialog. Stadsledningskontoret föreslår därför att beslut om arvodering för Romska rådets medlemmar förlängs till att gälla även under Arvoderingen sker i likhet med Göteborgs Stads arvodesregler för ledamöter. Förlängningen sker i avvaktan på att arbetet inom ramen för utvecklingsprojektet kring systematiska och kvalitativa samråd för romsk inkludering avslutas och eventuella beslut kring strategiska samråd med romer fattas. Stadsledningskontoret Andréa Selvén Planeringsledare Klas Forsberg Avdelningschef 4(13)

7 Bilaga 1 Utdrag ur protokoll från kommunfullmäktige Sammanträdesdatum Dnr 2191/11 Arvodering av det Romska Rådet i Göteborg Handling 2013 nr 69. Yrkanden Thomas Martinsson (MP) och Dario Espiga (S) yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag. Lisbeth Boëthius (M) och Helene Odenjung (FP) yrkar bifall till förslaget från M, FP och KD i kommunstyrelsen. Robert Quiding (SD) yrkar avslag på kommunstyrelsens förslag. Propositionsordning Ordföranden ställer propositioner på yrkandena och finner att kommunstyrelsens förslag bifallits. Omröstning begärs. Kommunstyrelsens förslag är Ja-proposition i huvudvoteringen. Omröstning Ordföranden ställer propositioner på återstående yrkanden och finner att Lisbeth Boëthius m fl yrkande bifallits. Omröstning begärs. Godkänd voteringsproposition: Ja för bifall till Lisbeth Boëthius m fl yrkande. Nej för bifall till Roberg Quidings yrkande. Omröstningen utfaller med 35 Ja mot 3 Nej. 43 ledamöter avstår från att rösta. Hur var och en röstar framgår av Bilaga 8. Kommunfullmäktige har med 35 röster mot 3 antagit Lisbeth Boëthius m fl yrkande som motförslag i huvudvoteringen. Huvudvotering Godkänd voteringsproposition: Ja för kommunstyrelsens förslag och Nej för Lisbeth Boëthius m fl yrkande. Omröstningen utfaller med 44 Ja mot 34 Nej. 3 ledamöter avstår från att rösta. Hur var och en röstar framgår av Bilaga 9. Beslut Enligt kommunstyrelsens förslag: 1. Föreslagna arvodesprinciper och kostnadsramar för arbetet inom det Romska rådet godkänns, med justering att arvode utgår från första sammankomsten när det Romska rådets ledamöter har utnämnts. 2. En samlad ekonomisk ersättning utgår med ett engångsbelopp för de insatser som utförts av de tillträdande ledamöterna innan stadsdirektörens utnämning av Romska 5(13)

8 rådets ledamöter, dock tidigast från till och med mars månad 2013 i enlighet med yrkande från MP, S och V i skrivelse den 10 april Stadsdirektören får i uppdrag att utnämna de femton medlemmarna i det Romska rådet. Expedieras Arvodesberedningen Romska Rådet SDN Östra Göteborg Stadsdirektören Vid protokollet Christina Hoffman Ordförande Lena Malm Elisabet Rothenberg (del av) Justerare Birgitta Simonsson Justerare Marie Lindén 6(13)

9 Göteborg den 22 mars 2013 Yrkande (M) (FP) (KD) Kommunstyrelsen Ärende Utredning angående arvodering av det Romska Rådet i Göteborg Vi instämmer med Stadsledningskontoret i bedömningen av att det Romska Rådet i Göteborg utgör en viktig samrådsgrupp för genomförandet av pilotprojektet om romsk inkludering som pågår under åren I sammanhanget har frågan om arvodering av rådets medlemmar väckts och underställts Arvodesberedningen för synpunkter. Arvodesberedningen tillstyrker arvodering av Romska Rådet men avstyrker förslaget om retroaktiv utbetalning med hänvisning till tidigare principiella beslut för arvodering. Vi menar att Arvodesberedningens ställningstagande ska gälla i fråga om arvodering. Till detta ärende kan även nämnas att det har pågått ett arbete för Romska Rådet att hitta sina former och medlemmar, men det är först nu vid denna aktuella tidpunkt som Romska Rådet inrättas. Kan även tilläggas att Romska Rådets ledmöter ännu inte är utsedda, utan kommer att utses av stadsdirektören. FÖRSLAG TILL BESLUT Kommunstyrelsen föreslås besluta; att med hänvisning till Arvodesberedningens yttrande avslå förslaget om retroaktiv utbetalning av arvode för Romska Rådet att i övrigt godkänna förslag till beslut 7(12)

10 Stadsledningskontorets tjänsteutlåtande dnr 2191/11, utfärdat Utredning ang. arvodering av det Romska Rådet i Göteborg Förslag till beslut I Kommunstyrelsen och Kommunfullmäktige 1. Föreslagna arvodesprinciper och kostnadsramar för arbetet inom det Romska Rådet i enlighet med vad som framgår av detta tjänsteutlåtande godkänns. 2. Att uppdra åt Stadsdirektören att fastställa namnen på de femton medlemmarna i det Romska Rådet. Sammanfattning Det Romska Rådet i Göteborg utgör en viktig samrådsgrupp för genomförandet av pilotprojektet om romsk inkludering under åren Allt samråd och övrig dialog med romerna i Göteborg kommer under projekttiden att kanaliseras genom det Romska Rådet. Lagen (2009:724) om nationella minoriteter och minoritetsspråk ger kommunen en relativt stor frihet att utforma samverkan med de nationella minoriteterna. Samrådet bör vara en möjlighet till erfarenhetsutbyte och en grund för ökad egenmakt hos minoritetsgruppen och ses som ett instrument för att öka dialogen långsiktigt och bidra till att stärka det ömsesidiga förtroendet mellan romer och majoritetssamhället. Ur jämställdhetssynpunkt skulle arbetsförutsättningarna för kommunens tjänstemän och medlemmarna i det Romska Rådet bli mer likartade om båda gruppernas arbetsinsatser värderades i penningform. Utbetalning av ersättningar till det Romska Rådets medlemmar föreslås ske i likhet med Göteborgs Stads arvodesregler för ledamöter under perioden , då pilotprojektet för romsk inkludering pågår. Arvode bör utgå retroaktivt från Utredningen har underställts Arvodesberedningen för synpunkter. Arvodesberedningen tillstyrker att Romska Rådet erhåller arvode för sitt uppdrag. Med hänvisning till tidigare fattade principiella beslut avstyrks förslaget om retroaktiv utbetalning. 8(13)

11 Ekonomiska konsekvenser Kostnaderna för arvodering beräknas uppgå till 300 tkr per år. Barnperspektivet Arbetet som förväntas av det Romska Rådet handlar i hög grad om att förbättra möjligheterna för romska barn att klara sin skolgång och fullfölja en gymnasieutbildning i högre utsträckning. Även hälsofrågor, kopplade till romska barn, kommer att påverkas med stöd av det Romska Rådet. Jämställdhetsperspektivet Strategin för romsk inkludering i Sverige vilar på att öka jämställdheten mellan romerna och människor i majoritetsbefolkningen, men likväl att påverka jämställdheten inom det romska samhället. Som en konsekvens av ovanstående bör det beaktas att det uppstår en jämställd arbetssituation mellan tjänstepersonerna inom pilotprojektet och det Romska Rådet. Detta är en viktig trovärdighetsfråga. Mångfaldsperspektivet Att underlätta för romer att inkluderas och öka deras delaktighet i majoritetssamhället förutsätter en ömsesidig utveckling av båda parters förmåga till respekt för mångfald. Den ömsesidiga misstro som präglat och fortfarande präglar relationerna kan enbart undanröjas om vi lär känna varandras föreställningar, värderingar och traditioner, och därigenom förmår respektera varandras verkligheter. Ett bra och förtroendefullt samråd med Romska Rådet är en viktig del i arbetet med att förverkliga strategin för romsk inkludering och öka jämlikheten mellan romer och människor i majoritetsbefolkning. Omvärldsperspektivet Det gemensamma uppdraget som de fem pilotkommunerna för romsk inkludering har fått kommer att kräva mycket samverkan och regelbundna erfarenhetsutbyten. Inte minst gäller detta mellan de romska samverkansorganen. Det är dessutom angeläget att på olika sätt ta tillvara erfarenheterna från andra medlemsländer inom EU. Miljöperspektivet Stadsledningskontoret har inte funnit några särskilda aspekter kopplade till miljöperspektivet. Expedieringskrets Det Romska Rådet i Göteborg, SDN Östra Göteborg. Bilaga Arvodesberedningens protokoll (nr 1) 7, (13)

12 Ärendet I samband med etableringen av pilotprojektet för romsk inkludering har Stadsledningskontoret bett Kommunstyrelsen om ett uppdrag att utreda möjligheten att arvodera medlemmarna ur romska rådet i Göteborg under pilotprojektets löptid Bakgrund Regeringen beslutade den 19 april 2012 att utse Göteborg till pilotkommun för romsk inkludering, tillsammans med fyra andra kommuner. Pilotprojektet löper under perioden och utgör en del av den nationella långsiktiga strategin för romsk inkludering För att säkerställa kontinuitet och kompetensutveckling i den romska samrådsgruppen är det angeläget att ge deltagarna bra förutsättningar att verka som den romska befolkningens representanter och tillgodose dess intressen gentemot majoritetssamhället. Kommunen kan inte utgå ifrån att allt arbete som kommer att bedrivas med stöd av det Romska Rådet ska kunna ske oavlönat på ideell basis från romernas sida. Stadsledningskontoret har därför önskat ett uppdrag att utreda förutsättningarna att inom projektet arvodera medlemmarna ur det Romska rådet och ersätta deras förlorade arbetsinkomst i samband med uppdrag för rådet. Utredning Göteborg har av regeringen fått uppdraget att verka som pilotkommun för romsk inkludering under perioden Uppdraget innebär att Göteborg och övriga pilotkommuner ska utveckla strukturer inom den kommunala förvaltningen, framförallt inom områdena utbildning, arbete, boende, hälsa och social omsorg, som understödjer förverkligandet av den långsiktiga svenska strategin för romsk inkludering som innebär att: Den rom som fyller 20 år 2032 ska ha likvärdiga förutsättningar i livet som den som är icke-rom och att romers rättigheter då tas tillvara inom ordinarie strukturer och verksamhetsområden i lika hög grad som den övriga befolkningens. Genomförandet av strategin ska genomgående präglas av romsk delaktighet och inflytande. Kontinuerlig uppföljning av romers mänskliga rättigheter på lokal, regional och nationell nivå kommer också att göras. Kommunstyrelsens gav 2010 Stadsledningskontoret i uppdrag att tillsammans med romerna i Göteborg utröna vilka stödjande aktiviteter från kommunens sida som romerna upplever sig ha behov av. Det undersökande arbete som uppdraget gav upphov till låg sedermera till grund för stadens ansökan om att få bli pilotkommun för romsk inkludering. Det framstod då som uppenbart att kommunens satsningar inte skulle ha karaktären av insatser för romer utan snarare insatser med romer. I princip bör inga förändringar företas som inte har stöd bland romerna själva och helst uppstår på initiativ 10(13)

13 av romerna. Romernas egen delaktighet och aktiva påverkan bör prägla de olika utvecklings- och förändringsprocesser som kan komma att startas genom pilotprojektet. Detta uttrycks i 5 Lagen (2009:724) om nationella minoriteter och minoritetsspråk: Förvaltningsmyndigheter ska ge de nationella minoriteterna möjlighet till inflytande i frågor som berör dem och så långt det är möjligt samråda med representanter för minoriteterna i sådana frågor. Ett sätt att förstå de ofta begränsade initiativ som tagits och de blygsamma resultat som uppnåtts för att förbättra romers situation i Sverige och runt om i Europa är att romer sällan varit delaktiga i att formulera problem och åtgärder som kan förändra situationen. Det är således viktigt att romers kapacitet, erfarenheter, kunskap, initiativkraft samt vilja att vara med och ta ansvar ska tas tillvara i arbetet under pilotprojektet. Lagen ger kommunen ganska stor frihet att utforma samverkan med de nationella minoriteterna. Det finns en förbättringspotential när det gäller systematiken kring att genomföra samråd och inhämta synpunkter. Länsstyrelsen i Stockholm har framfört kritik mot att samråden oftast har formen av envägskommunikation. Det är inte heller självklart att begreppet samråd är definierat på likartat sätt av parterna. Det är därför angeläget att skapa en klar balans mellan parterna så att förutsättningarna för inflytandet görs tydligt. Samrådet bör vara en möjlighet till erfarenhetsutbyte och en grund för ökad egenmakt hos minoritetsgruppen. I relationen mellan romer och majoritetssamhället existerar en grundläggande och ömsesidig misstro som det finns anledning att vara medveten om. Därför bör samrådet ses som ett instrument för att öka dialogen långsiktigt och bidra till att stärka det ömsesidiga förtroendet. Att skapa möjlighet till att arvodera romers aktiva deltagande i samrådet med kommunen skulle bidra till att göra samrådet till en viktig möjlighet till delaktighet. Samrådet skulle även beskrivas som ett arbete vilket värdesätts av staden. Ur jämställdhetssynpunkt skulle arbetsförutsättningarna för kommunens tjänstemän och medlemmarna i det Romska Rådet bli mer likartade om båda gruppernas arbetsinsatser värderades i penningform. För romerna skulle samrådet vara möjligt att genomföra parallellt med annat lönearbete eftersom också ersättning för förlorad arbetsinkomst skulle utgå. Tjänsteförslaget innefattar att arvodet bör utgå retroaktivt från då Kommunstyrelsen fattade beslut om att ge Stadsledningskontoret i uppdrag att utreda frågan. Anledning härtill är Göteborgs uppdrag som pilotkommun löper från 2012 och att det Romska Rådet regelbundet har sammanträtt med företrädare för kommunen inom ramen för pilotprojektet allt sedan regeringens beslut Dialogen med det Romska Rådet har varit avgörande för hur Sveriges nationella strategi för Romsk inkludering hittills har gestaltas i Göteborgs Stad. Föreliggande utredning har underställts Arvodesberedningen för yttrande. Arvodesberedningen har vid sammanträde beslutat tillstyrka att det Romska Rådet erhåller arvode för sitt uppdrag. Med hänvisning till tidigare fattade 11(13)

14 principiella beslut avstyrker man dock förslaget i tjänsteutlåtandet, att arvodet bör utgår retroaktivt. (Se bilaga) Enligt 3 kap. 9 kommunallagen ska fullmäktige besluta i ärenden av principiell beskaffenhet, bl.a. bestämma om grunderna för ekonomiska förmåner till förtroendevalda. Enligt kommunstyrelsens reglemente, 9, beslutar kommunstyrelsen om tolkning och tillämpning av reglemente och andra bestämmelser rörande de ekonomiska förmånerna åt stadens förtroendevalda. Reglementet rörande ersättningar till kommunalt förtroendevalda i Göteborgs stad gäller, enligt 1, för förtroendevalda som avses i 4 kap 1 kommunallagen, d.v.s. ledamöter och ersättare i fullmäktige, nämnder och fullmäktigeberedningar, revisorerna och deras ersättare samt ledamöter och ersättare i självförvaltningsorgan. I 8 nämns vissa särskilda arvoden, t.ex. till medborgarvittnen och nämndemän. Kommunstyrelsen kan enligt 15 i särskild ordning besluta om avvikelser från reglementet. Ledamöterna i det Romska Rådet ska utses av stadsdirektören men föreslås arvoderas i likhet med Göteborgs stads arvodesregler. Eftersom arvodesreglerna inte täcker den aktuella situationen uppstår frågan om det är kommunfullmäktige eller kommunstyrelsen som ska besluta. Eftersom reglementet fastställts av fullmäktige och kommunstyrelsen inte fått något tydligt bemyndigande att besluta föreslår stadsledningskontoret att ärendet behandlas i kommunfullmäktige. Önskar kommunstyrelsen själv fatta beslut går det att motivera rättsligt men en viss risk finns dock att det kan upphävas vid ett överklagande. Förslag till arvoderingsprinciper Utbetalning av ersättningar till det Romska Rådets medlemmar föreslås ske i likhet med Göteborgs Stads arvodesregler för ledamöter under perioden då pilotprojektet för romsk inkludering pågår. Sådan ersättning kan omfatta maximalt 15 medlemmar av det Romska Rådet. Arvode bör utgå retroaktivt från , då Kommunstyrelsen fattade beslut om att utreda frågan om arvodering. Sammantaget beräknas kostnaderna uppgå till 300 tkr per år. Stadsledningskontoret Jan Svensson Planeringsledare Lisbeth Nilsson Avdelningschef 12(13)