Uppsala universitet Institutionen för nordiska språk TENTAMEN: Svenskans struktur, 7,5 högskolepoäng för Svenska språket/nordiska språk A 2011-03-25 kl. 8.00 12.00 lokal: Gimogatan 4, sal I Hjälpmedel: Inga Ansvarig lärare: Ulla Stroh-Wollin Obs! Denna tentamen är uppdelad i tre delar, A: Formlära, B: Fonetik, ordbildning och semantik, C: Syntax. Del A poängsätts inte utan bedöms endast som godkänd eller icke godkänd. Del B och C poängsätts som vanligt. För godkänt resultat på hela delkursen måste man ha godkänt på varje del var för sig. Betyget avgörs av den sammanlagda poängen på del B och C. Kodnummer: Lycka till! Ulla
Del A: Formlära 1 5 10 15 20 Alla som någonsin skrivit en längre text vet att skrivandet är en mödosam och tidskrävande sysselsättning. Tyvärr inser inte alla att de delar denna erfarenhet med de flesta andra. Många tror att det bara är just de som upplever skrivandet på detta sätt. Sanningen är att många ja, kanske de flesta tycker att det är mödosamt och svårt att skriva. Även personer som skriver mycket kan uppleva stora obehag innan de kommer igång, eller under skrivandets lopp. För många är skrivandet förenat med mycken vånda. Dessbättre har skrivandet även en annan sida. Att skriva kan innebära att positiva och lustbetonade känslor tar överhanden, och många som upplever skrivandet som plågsamt och besvärligt brukar också känna av den lustfyllda glädje som gärna förknippas med skrivandet. Det är ju egentligen så roligt att skriva. Att skriva innebär att man skapar. Det är en kreativ aktivitet oavsett om man skriver en pm, en vetenskaplig uppsats, ett blogginlägg eller en dikt. Och skapandets glädje kompenserar i stor utsträckning för inslaget av svett och möda i skrivprocessen. Att skriva är alltså både lust och plåga. Det är plåga när det tar emot och när man känner sig osäker och missnöjd. Det är lust när man kommit igång och tankar och skrivarbete samspelar så att textsida efter textsida fylls eller när man just avslutat ett skrivarbete. Ur: Skrivboken av Siv Strömquist (6:e uppl. 2010) 1. Ange ordklasstillhörighet för de understrukna orden i texten ovan. Välj bland följande ordklassbeteckningar: substantiv, adjektiv, pronomen, artikel, räkneord, verb, adverb, verbpartikel, preposition, konjunktion, subjunktion, infinitivmärke och interjektion. Rad 1 mödosam 7 igång 2 sysselsättning 10 många 2 de 11 brukar 4 på 11 den 5 ja 12 egentligen 6 att 14 att 7 innan 14 om
Rad 15 en 18 när 15 eller 18 emot 16 för 21 man 2. a) Precisera substantiven obehag på rad 6 resp. skapandets på rad 15 16 beträffande genus, numerus, species och kasus. obehag. genus numerus species kasus skapandets. genus numerus species kasus b) Vilken komparationsgrad har adjektivet längre på rad 1?.. c) Ange tempus för verbet förknippas på rad 12 samt diates för samma verbbelägg. d) Vilken verbform är avslutat på rad 21?... e) Vilken form representerar förenat på rad 8?... f) Vilka är de finita formerna av verbet springa?... g) Ringa nedan in de ord som är interrogativa adverb. vem idag varför hurdan var hur då som kanske vad när så
Del B: Fonetik, ordbildning och semantik 3. (6 poäng) Skriv följande ord med fonetisk skrift. Utgå ifrån tydligt, men naturligt, centralsvenskt standarduttal. a) korsstygn b) byxkjol c) zebralag d) ljusskygg e) gördel f) lärande 4. (6 poäng) Ange de fonetiska särdragen för följande allofoner. a) [m] b) [f] c) [ ] d) [u ] 5. (4 poäng) Förklara i fonetiska termer tvetydigheten i följande mening. Han riktar stegen mot Evas fönster.
6. (4 poäng) Rita ett ordbildningsträd på ordet lärarutbildning. Dela upp ordet i morfem. Ev. fogemorfem sätts inom parentes enligt följande exempel: bord-(s)-ben). Notera under varje morfem om det är ett rotmorfem eller om det är ett prefix eller ett suffix. (Man kan skriva rot resp. pref och suff.) I trädstrukturen anges vid varje nod om det rör sig om en sammansättning eller en avledning. 7. (4 poäng) Ordet gulgrön är tvetydigt, vilket beror på att det kan tolkas som två olika typer av sammansättning. Ange vilka och förklara vari skillnaden består.
8. (8 poäng) Nedanstående ordpar illustrerar olika typer av semantiska ordrelationer. a) Ange för varje ordpar vad den semantiska relationen kallas. b) Förklara kort vad som utmärker respektive relation. i) mamma morsa ii) fågel sädesärla iii) finne (person från Finland) finne (varblåsa) iv) sur (om smak; syrlig) sur (om person; butter)
Del C: Syntax 9. (10 poäng) Stryk under samtliga bisatser i nedanstående textavsnitt, förstagradsbisatser med ett streck, ev. andragradsbisatser med ytterligare ett osv. Alla som någonsin skrivit en längre text vet att skrivandet är en mödosam och tidskrävande sysselsättning. Tyvärr inser inte alla att de delar denna erfarenhet med de flesta andra. Många tror att det bara är just de som upplever skrivandet på detta sätt. Sanningen är att många ja, kanske de flesta tycker att det är mödosamt och svårt att skriva. Även personer som skriver mycket kan uppleva stora obehag innan de kommer igång, eller under skrivandets lopp. För många är skrivandet förenat med mycken vånda. Dessbättre har skrivandet även en annan sida. Att skriva kan innebära att positiva och lustbetonade känslor tar överhanden, och många som upplever skrivandet som plågsamt och besvärligt brukar också känna av den lustfyllda glädje som gärna förknippas med skrivandet. Det är ju egentligen så roligt att skriva. Att skriva innebär att man skapar. Det är en kreativ aktivitet oavsett om man skriver en pm, en vetenskaplig uppsats, ett blogginlägg eller en dikt. Och skapandets glädje kompenserar i stor utsträckning för inslaget av svett och möda i skrivprocessen. Att skriva är alltså både lust och plåga. Det är plåga när det tar emot och när man känner sig osäker och missnöjd. Det är lust när man kommit igång och tankar och skrivarbete samspelar så att textsida efter textsida fylls eller när man just avslutat ett skrivarbete.
10. (18 poäng) Gör en fullständig satslösning på följande meningar. Många tycker att det är mödosamt och svårt att skriva. Personer som skriver ofta kan också uppleva obehag innan de kommer igång. Dessbättre har skrivandet även en annan sida. Att skriva innebär att man skapar. Det är en kreativ process, oavsett vad man skriver. Man kan glädja sig när tankar och skrivarbete samspelar.
11. (10 poäng) Skriv in huvudsatser och bisatser i följande textutdrag i ett fältschema för. Underlag till schema finner du sist i skrivningen, men observera att du ska fylla i positionsmarkeringar själv. Alla som någonsin skrivit en längre text vet att skrivandet är en mödosam och tidskrävande sysselsättning. Vi delar alltså denna erfarenhet med varandra. Ändå tror många att de är ensamma om den. 12. (6 poäng) Identifiera i nedanstående textsnutt exempel på följande företeelser. frågeformad konditionalbisats, infinitivfras, komparativfras, objekt med infinitiv, relativsats, utbrytning (emfatisk omskrivning) Det var här allting började. Nicke och jag hade rensat rabatter och klippt gräsmattor i sex veckor. Vi hade jobbat som slavar hela sommaren. Tyckte vi själva i alla fall. I våra 18-åriga själar kändes det som om livet bara rann ifrån oss. Händer det inget av sig självt, får vi väl se till att det blir lite fart, sa Nicke. Sagt och gjort. Fram med ekan ur båthuset. Det var månsken, så det gick dåligt att göra sig osynlig. Bäst att rappa på. Plötsligt tyckte vi oss höra doktorns bil köra upp på grusplanen. Dessutom verkade ekan, som stått oanvänd ett bra tag, gisten. Nu var goda råd dyra. frågeformad konditionalbisats. infinitivfras. komparativfras. objekt med infinitiv. relativsats. utbrytning (emfatisk omskrivning).
13. (4 poäng) Förklara i grammatiska termer dubbeltydigheten i meningen nedan. Stina gick tyst nedför trappan.
Fältschema Kodnr: